För få vill utveckla framtidens mat - Livsmedel i fokus
För få vill utveckla framtidens mat - Livsmedel i fokus
För få vill utveckla framtidens mat - Livsmedel i fokus
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
saxat<br />
Foto: Åsa Leife<br />
Jungfruolja hälsosammare<br />
En viktig del av den sk ”medelshavsdieten” är olivoljan. Denna olja har ansetts<br />
hälsosam pga sitt höga innehåll av enkelomättade fettsyror, men på senare tid har<br />
man insett att olivoljans fenoler i hög grad bidrar till hälsoegenskaperna. Detta<br />
framgår av en ny spansk studie där man jämfört konsumtion (25 ml per dag i tre<br />
veckor) av jungfruolivolja (med fenolhalt på 629 mg/l) med raffinerad olivolja (ca<br />
0 mg fenol per l) och uppmätt effekten på markörer av oxidation i kroppen, bl a<br />
den oxiderade formen av ”det onda” LDL-kolesterolet, som också fungerar som<br />
markör för ateroskleros och hjärt- och kärlsjukdom.<br />
De 36 försökspersonerna (endast män) fick genomgå både en period med<br />
jungfruolja och en period med raffinerad olja. Resultaten visade signifikant<br />
minskade blodkoncentrationer av oxidationsmarkörerna oxiderat LDL, konjugerade<br />
diener och hydroxyfettsyror efter tre veckor med jungfruolja, medan inga<br />
signifikanta förändringar uppmättes efter perioden med raffinerad olivolja. Vidare<br />
orsakade konsumtionen av jungfruolja, till skillnad från raffinerad olja, högre<br />
halter av fenoler i LDL-partiklarna, bl a hydroxytyrosol, som anses motverka bl a<br />
oxidation, inflam<strong>mat</strong>ion och uppkomst av ateroskleros.<br />
Påpekas bör dock att fenolhalterna kan variera betydligt i de olivoljor som<br />
klassats jungfrueliga: mellan 150 - 1 000 mg/l enligt forskarna.<br />
J Nutrition 140, 501- (mars 2010)<br />
fräschare fisk med<br />
synergistisk kombination<br />
<strong>För</strong>packning av fisk i modifierad atmosfär<br />
kombinerad med en tillsats av garvsyra<br />
(200 mg/kg) ger en synergistisk effekt<br />
på fiskens hållbarhet, visar en thailändsk<br />
studie. Forskarna använde filéer av hajmal<br />
som behandlades med 0, 100 eller 200 mg/<br />
kg garvsyra och förpackades i modifierad<br />
atmosfär eller luft, varefter de förvarades i<br />
kylskåp (4°C) upp till 15 dagar.<br />
Filéer utan MAP och garvsyra upp-<br />
visade efter 15 dagar degradation av proteiner<br />
(18 procent av myosinet) medan<br />
filéer förvarade i MAP och med 200 mg/<br />
kg garvsyra hade intakta proteiner. Med<br />
avseende på mikrobiologiskt acceptabla<br />
nivåer (högst 10 7 cfu/g) hade de obehandlade<br />
filéerna en hållbarhet på tre dagar,<br />
medan MAP/200-filéerna klarade sig i<br />
15 dagar. En smakpanel avvisade de obehandlade<br />
efter nio dagar, medan MAP/200<br />
fortfarande var acceptabla vid dag 15. Vid<br />
dag noll noterades ingen skillnad i smak.<br />
Food Chemistry 121, 29- (1 juli 2010)<br />
fiskhälsa<br />
hos eskimåer<br />
Vid flera studier har man kunnat påvisa en<br />
negativ korrelation mellan intag av omega-<br />
3-fettsyrorna DHA (dokosahexaensyra)<br />
och EPA (eikosapentaensyra) från marin<br />
föda och förekomsten av biomarkörer för<br />
exempelvis hjärt- och kärlsjukdom. Vid<br />
dessa studier har man i regel använt sig<br />
av koncentrationer av EPA och DHA som<br />
förekommer i den västerländska kosten.<br />
Men vad händer om man kraftigt ökar<br />
intaget av dessa omega-3-fetter? Kvarstår<br />
de linjära sambanden mellan intag och<br />
minskad sjukdomsrisk eller uppstår en<br />
slags mättnad? Amerikanska forskare har<br />
försökt <strong>få</strong> svar på detta genom att studera<br />
en population eskimåer som i genomsnitt<br />
<strong>få</strong>r i sig över 20 gånger mer EPA och DHA<br />
jämfört med medelamerikanen.<br />
I studien användes röda blodkroppar<br />
för att mäta koncentrationen av de två<br />
fettsyrorna och en mängd biomarkörer för<br />
kronisk sjukdom. De resultat som erhölls<br />
indikerar att det vid dessa koncentrationer<br />
fortfarande råder (för hälsan) positiva<br />
linjära samband mellan fettsyrorna och<br />
vissa biomarkörer, såsom triglycerider<br />
(omvänt proportionellt), det ”goda” HDLkolesterolet<br />
och apolipoprotein A1 (viktig<br />
proteinkomponent i HDL). Forskarna menar<br />
därför att det kan finnas skäl för att öka det<br />
rekommenderade intaget av EPA och DHA.<br />
Am J Clin Nutr 91, 777- (mars 2010)<br />
38 LIVSMEDEL I FOKUS 3/2010
Change language