För få vill utveckla framtidens mat - Livsmedel i fokus

näringspåståenden om
omega-3 godkända
Fr o m den 1 mars tillåts ytterligare fem
näringspåståenden, som kan användas
i märkning och marknadsföring av
livsmedel.
• Källa till omega-3-fett-syror.
• Högt innehåll av omega-3-fettsyror.
• Högt innehåll av enkelomättat fett.
• Högt innehåll av fleromättat fett.
• Högt innehåll av omättat fett
(summan av enkel- och fleromättat
fett).
Näringspåståenden om omega-3fett-syror
kan göras antingen utifrån
innehållet av alfa-linolensyra (ALA)
eller innehållet av summan av EPA och
DHA. Referensvärdet för ALA är 2 g/
dag för friska vuxna, för EPA+DHA 250
mg/dag.
ökad ekologisk
export från Afrika
En tyskfinansierad FAO-satsning har
bidragit till att närmare 5 000 västafrikanska
bönder kan ta del av den ökande efterfrågan
på ekologiska livsmedel i västvärlden, som
de kommande åren förväntas växa med
5 - 10 procent per år.
Projektet fokuserar på samtliga led
i produktionskedjan, från produktion,
skörd och förpackning, till certifiering
och marknadsföring. Den viktigaste
delen var att betala för den kostsamma
övergångsperioden till certifiering och
stödja förbättrade hygienförhållanden för att
uppfylla de internationella kvalitetskraven.
Som en följd av förbättrad struktur och
organisation har jordbruksföreningar nu
möjlighet att upprätta och förhandla avtal
med exportörer.
– En del brukarföreningar hade aldrig
exporterat förut, som bäst hade de sålt varor
billigt på lokala marknader. De flesta hade
mycket svaga institutioner och bristande
tekniska och ekonomiska resurser, säger
Pascal Liu på FAO.
Projektet stöder också nationella nätverk
av ekologiska bönder, exportörer och
organisationer för Rättvisemärkning.
hälsa fortsatt hett
åtta av tio svenskar säger
att de tänker på att äta
hälsosamt, dvs fibrer, fullkorn,
frukt och grönt. vad som anses
hälsosamt förändras dock över
tiden och påverkas av dieter
och mediadebatter.
text: carina MalM foto: lantMännen
Under tio års tid har stiftelsen Cerealia FoU
undersökt svenskarnas attityder till och
kunskaper om hälsa och olika livsmedel.
Varje år har upp till 2 000 personer mellan
16 och 70 år intervjuats.
81 procent, något fler kvinnor än män,
instämmer helt eller delvis i påståendet:
”Jag är noga med att jag äter hälsosam mat.”
Olika dieter och debatter påverkar vad
som anses nyttigt och mindre nyttigt. 2009
ansågs de fem nyttigaste produkterna vara
fibrer, frukt och grönt, fullkornsprodukter
och rågbröd, medan gröt, nyckelhålsmärkta
produkter och kolhydrater ansågs mindre
nyttiga än för tio år sedan. En viss
begreppsförvirring råder alltså, inte minst
när det gäller kolhydrater.
Priset har betydelse
81 procent väljer helst svenska livsmedel
och de flesta uppger att de gärna betalar
extra för en högre kvalitet. Ändå medger
över hälften, framför allt singlar, att de
ofta väljer det billigaste alternativet. Sex
av tio tar med sig lunch till jobbet och åtta
av tio vill ha mat som går snabbt att laga
till. Ändå uppger bara 20 procent att de
ofta köper färdiglagad mat eller äter på
snabbmatsrestauranger.
Drygt hälften bestämmer sig för
vad de ska äta när de handlar i butiken.
Fler än hälften tänker på produkternas
klimatpåverkan när de köper mat, men
många känner sig osäkra när det gäller
begreppet ”ekologi”. 27 procent vet inte om
ekologiska produkter är mer miljömässigt
hållbara än konventionella och 21 procent
anser att de inte är det.
26 LIVSMEDEL I FOKUS 3/2010