Scouting Spirit - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Anno containerdyker 

Värstingtjejer utvecklas genom scouting 

Får unga scouter sina röster hörda? 

En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 

Nr. 2 maj 2013

2 

R e d a k t ö R e n h a R o R d e t 

Jag ska göra 

skillnad idag! 

Ska du? 

Nu är det tusan nog! Idag ska jag sluta bortförklara mig och istället se till 

att ta tag i en massa saker jag länge tänkt på. 

Idag ska jag se till att talongen för hämtning av matavfall fylls i och skickas 

till kommunen. Jag ska också slutligen bestämma mig för vilken fadderbarnsorganisation 

som verkar bäst. Och jag ska sätta mig ner och fundera över hur vi på bästa 

sätt hittar ett system för att förenkla hanteringen av vår källsortering. När jag handlar i 

eftermiddag ska jag sluta att vara dumsnål och faktiskt välja ekologiska produkter i så 

stor utsträckning som möjligt. Innan kvällen är slut ska jag också ha fått min sambo att 

verkligen göra slag i saken med sina planer på att bli god man för nyanlända flyktingar. 

Enkla saker som jag länge sett som självklara men konstigt nog skjutit på. 

De samhällsengagerade hjältarna Anno, Emilia, Jocke, Cenneth och Jenny har fått mig 

att ta mig i kragen. I intervjuer inför det här numret, som har temat ”Vi gör skillnad!”, får 

jag höra den ena fantastiska historien efter den andra. Anno vill rädda miljön och väljer 

därför att ta att tillvara på överflödet genom att containerdyka. Jockes och Cenneths 

hjärtan blöder för utsatta barn och har därför startat ett projekt som stöttar barn till missbrukare. 

Emilia ser korallreven förstöras och engagerar sig som volontär i Kambodja. 

Scoutkonsulent Jenny ger värstingtjejer i Skåne en ärlig chans att vinna tillbaka förtroendet 

för vuxenvärlden. 

Parallellt med dessa insatser får vi absolut inte glömma bort den stora 

samhällsinsatsen som NSFs alla engagerade ledare står för. Ni är verkliga 

hjältar när ni ger barn och ungdomar en meningsfull fritid, bekräftelse, 

uppmärksamhet och värdefulla kunskaper. Håll huvudet högt och var 

stolt! Att göra barn och unga redo för livet är verkligen ett fint sätt att 

göra skillnad. 

Nina Norén 

Foto: torkel edenborg 

Innehåll 

4/ANNo coNtAINerdyker 

För att minska samhällets överkonsumtion 

tarAnno tillvara på överflödet som kastas. 

6/emIlIA räddAr korAllreV 

Emilia åkte till Kambodja som volontär. 

8/NSF StöttAr VärStINgtJeJer 

Scoutkonsulent Jenny Vinglid är ett stort stöd för 

tjejer i Skåne. 

14/läger För utSAttA bArN 

I sommar anordnas ett viktigt läger i Blekinge för 

barn i familjer med missbruk. NSF bidrar med 

scouting. 

18/tINg 2013 

Följ med på årets händelserika Ting i Kåhög. 

22/SAmhällSeNgAgemANg eN 

del AV ScoutmetodeN 

Att engagera sig är lättare än du tror. Så här kan och 

din scoutkår göra. 

26/PerSoNlIgt med AlmA 

kArlSSoN 

Ett möte med en NSF-scout gjorde att Alma slutade 

festdricka och blev nykterist. 

Scouting Spirit, officiell tidskrift för 

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund 

besöksadress: 

Gammelgårdsvägen 38, 

Stora Essingen, Stockholm 

tidningens adress: 

Scouting Spirit, 

Nykterhetsrörelsens 

Scoutförbund 

Box 12825 

112 97 Stockholm 

tel: 08-672 60 86 

fax: 08-672 60 84 

e-post: 

nina.noren@nsf.scout.se 

redaktör: Nina Norén 

ansvarig utgivare: 

Fredrik Torberger 

tryck: Mixi Print AB 

ISSN 1403 – 2740 

omslagsbild: Torkel Edenborg 

layout: Torkel Edenborg 

utgivningsplan 2013: 

Nr 3: manusstopp 17 augusti 

ute 17 september 

Nr 4: manusstopp 11 november 

ute 5 december 

nyhetsbrev och ordförandepost: 

Skickas per e-post eller post, när 

behov finns. 

Informationen finns dessutom 

att hämta från vår hemsida 

www.nsf.scout.se. 

material: 

Material som inkommer efter 

manus stopp riskerar att inte 

komma med. Är du osäker på 

något, kontakta Nina Norén, 

08-672 60 86 eller e-post 

nina.noren@nsf.scout.se. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att redigera, korta och 

avböja insänt material. Vi 

ansvarar inte för ej beställt 

material.

”you muSt be the 

chANge you wANt to 

See IN the world.” 

mahatma gandhi 

När man ser på världen runtomkring oss ser man mängder av allvarliga problem. Fattigdom, svält, ojämlikheter, 

missbruk, krig och miljöförstöring. Att rädda världen känns lätt övermäktigt och man kanske tänker att det ändå 

är kört, eller att någon annan får göra det. Passivitet leder oss ingenvart, utan istället är det dags att tänka mer 

småskaligt. det är ju faktiskt så att ingen kan göra allt, men alla kan göra något. 

du kan själv välja att visa vägen till vad du anser vara den ideala världen genom ditt eget sätt att leva. Vill du se en 

större miljömedvetenhet i världen? Gör då fler miljömedvetna val i ditt privata liv. Är du trött på hur alkohol slår 

familjer i spillror världen över? Var en förebild och lev nyktert själv.

4 

V i g ö R s k i l l n a d 

ANNo tAr tIllVArA 

PÅ öVerFlödet 

En dag fick NSF-scouten Anno Bergsten nog. Nog av överkonsumtion och nog av vårt eviga 

resursslöseri. Anno bestämde sig för att själv vara den förändring i världen hen själv ville se. 

ledordet i livet blev minskad konsumtion. kläder och möbler köps second hand. Stora delar av 

matförbrukningen hämtas från containrar utanför matbutiker. 

Text: Nina Norén Foto: torkel edenborg

det är befriande att möta Anno. Samhällets normer 

och ofta snäva synsätt är något som inte verkar påverka hen 

nämnvärt. Anno vill vara könsneutral och bli kallad hen. 

Den rättigheten är så självklar för oss båda att vi inte fördjupar 

oss i någon lång diskussion om könstillhörighet. Istället börjar 

Anno berätta om hur intresset för containerdykning en gång i tiden 

började. 

EN SLAPP TV-KVÄLL I SOFFAN FÖR MÅNGA ÅR SEDAN blev 

starten på en helt ny livsstil. På TV:n rullade kanal 5 och deras dokumentärserie 

”Outsiders”. Man fick följa containerdykare på nära håll 

och Anno kände omedelbart att detta måste provas. Upplyft av tanken 

att faktiskt kunna göra en insats gentemot samhällets överflödiga 

konsumtion och resursslöseri gav sig Anno ut på stan för att rekognosera 

bland containerutbudet. Örebro, som är närmsta stad nära Pålsboda, 

där hen bodde då, visade sig ha ett magert utbud och den enda 

container som gick att få tillgång till innehöll bara frukt och grönt. 

Anno valde att ifrån den dagen bli vegetarian, men lade containerdykarplanerna 

på hyllan ett tag i väntan på bättre tillfälle. 

NÄR ANNO BÖRJADE PLUGGA I VÄXJÖ 2010 lade hen snabbt ut 

en efterlysning om en containerdykarkompis på ett forum. Hen fick 

snabbt svar och tillsammans begav de sig på sin första containerdykning. 

– Oj vad jag var nervös. Mest rädd att bli påkommen. Efteråt fick jag 

en riktig adrenalinkick både av spänningen men också av att jag fått en 

massa bra mat, berättar Anno. 

Att containerdyka i Växjö visade sig vara ganska enkelt. Det fanns 

en hel del bra containrar fulla av bra fynd. Dessutom är containrarna 

ofta olåsta vilket inte, enligt Anno, gör det direkt olagligt. Handlingen 

hamnar i någon form av gråzon eftersom de inte behöver bryta upp 

några lås. Polisen har aldrig blivit ditkallade och omgivningen verkar 

inte direkt höja på ögonbrynen. För att dra till sig minimal uppmärksamhet 

gör de dock sina containerdykningar när det är mörkt. 

DET ÄR TYDLIGT ATT MATBUTIKERNA HAR KRÄSNA KUNDER 

när man får höra av Anno om vad som slängs. När första lilla bruna 

pricken på bananerna uppdagas är det tack och hej och ut i containern. 

Något som ger Anno otaliga maträtter. 

– Jo, bananer är ett vanligt fynd. Det är ju tur att jag gillar både 

bananglass och bananplättar, säger Anno. 

Bake-off-bröd som butikerna bakar på plats säljs bara samma dag 

de bakats. När butikens stängs sorterar personalen bort det överblivna 

brödet och massor med kassar av färskt bröd hamnar i containern. 

När Anno berättar om sitt bästa fynd skiner hen upp och minns 

kän slan. 

– Det var en bra dag när vi hittade 10 liter havregurt som hade flera 

månader kvar innan det gick ut. De kostar ju typ 30 kr/litern så jag 

blev väldigt glad, berättar Anno. 

Att containerdyka är enligt Anno inte äckligt. Hen har aldrig sett en 

råtta och heller aldrig blivit matförgiftad. Nyckeln till att hålla sig frisk 

är att undvika mat som blivit minsta lilla mögelangripet och att skölja 

maten med vatten. Hen påpekar dock att sköljningen ska vara lite 

lagom noggrann, så att man successivt kan utveckla en resistens och 

hålla sig fortsatt frisk. 

ATT NÖJA SIG MED DET LILLA och uppskatta det man har verkar 

imponerande nog vara en röd tråd i hela Annos liv. Att kosten skulle 

bli enformig eller mindre god för att man containerdyker tycker hen 

absolut inte. Anno gillar att hitta på nya maträtter och uppskattar 

verkligen god mat. För att få ihop fullständiga maträtter behöver hen 

ibland komplettera med inköp från butiken. Att äta lite festligare på 

fredag och lördag är inte alltid förenligt med containerdykningen. 

– Man får äta lite festligare när den typen av mat finns helt enkelt. 

Hittar vi till exempel läsk en onsdag, så kanske jag ser till att göra en 

lite roligare måltid då istället, berättar Anno. 

Anno är också nöjd med att köpa det mesta hen behöver i second 

hand butiker. Kläder, som är en stor del av samhällets vansinniga 

konsumtionshysteri, tycker Anno bara fyller en enda funktion, nämligen 

att skydda kroppen. 

ANNO VERKAR HA HITTAT SIN LIVSTIL FÖR GOTT och tror inte 

att den kommer att förändras i framtiden. Hen kommer fortsätta 

konsumera minimalt och ta tillvara på överflödet. Istället för att 

behöva gräva i containrar tror Anno att det kommer att vara lagligt för 

affärerna att ge bort maten innan den slängs. 

”Efteråt fick jag en riktig adrenalinkick både av spänningen 

men också av att jag fått en massa bra mat.” 

5

6 


emilia räddade korallrev 

i kambodja 

emilia gunnarsson från eneryda Scoutkår har sedan barnsben värnat om korallreven. 

hon har på resor i Asien med egna ögon sett hur den massiva turistexploateringen påverkar 

naturen och det marina livet negativt. hon stod mitt emellan studenten och högskolestudier 

och kände plötsligt att nu var det dags att faktiskt göra en egen insats för korallreven. 

emilia hade två milstolpar i sitt liv: studenten och 

körkortet. När dessa närmade sig sitt slut, infann sig en 

känsla av rastlöshet. Hon var arbetssökande och visste inte 

riktigt säkert vilken högskoleutbildning hon skulle välja. 

Hon hade en stark känsla av att hon ville vidga sina vyer och göra 

något meningsfullt. Länge hade hon drömt om att åka utomlands som 

volontär. Det var kanske dags nu? 

SAGT OCH GJORT SÅ BÖRJADE HON söka efter lämpliga volontärsuppdrag 

på nätet. Siktet var från allra första början inställt på att hitta 

ett uppdrag med fokus på att medverka i arbetet med att bevara korallreven 

i Kambodja. Emilia är uppvuxen i en familj som rest mycket och 

som under stora delar av hennes uppväxt varit bosatta utomlands. 

Under åren de bodde i Kina, utnyttjade de sina semestrar till att 

utforska de tropiska länderna i Asien. Barnen snorklade från tidig 

ålder och när hon var tolv år tog hon juniordykcertifikat tillsammans 

Text: Nina Norén Foto: emilia gunnarsson 

med sin mamma. Emilia har sett naturreservat i exempelvis Thailand 

som varit helt fantastiska och artrika ena resan som sedan exploaterats 

och varit totalförstörda vid nästa besök. Det var så hennes vilja att göra 

insatser för korallreven vaknade till liv. 

SNABBT HITTADE HON RÄTT PROJEKT. Ett ganska nystartat 

projekt som drivs av ”Marine Conservation Kambodja” på ön Koh 

Rong behövde volontärer. Utan att tveka antog Emilia uppdraget 

och kort därefter satt hon på planet på väg på sitt livs äventyr. Att resa 

alldeles ensam till ett okänt resmål gav även resvana Emilia lite fjärilar 

i magen. Men mest satt hon på planet med ett lyckorus på grund av 

känslan av att äntligen få vara med och faktiskt göra skillnad. 

– På planet tänkte jag på hur folk kanske uppfattade mig. De trodde 

säkert att jag, liksom alla andra, skulle på charterresa och bidra till 

exploateringen. Det var skönt att innerst inne veta att det faktiskt inte 

var en sådan vanlig resa. Det var viktigt för mig.

EFTER EN LÅNG RESA OCH 36 TIMMARS SÖMNLÖSHET var det 

skönt när Emilia äntligen kom fram till hamnstaden där båtarna till ön 

avgick. Efter en rejäl måltid och en god natts sömn var hon på fötter 

igen och redo att ta sig ut till ön och träffa sina okända volontärsvänner. 

Gänget visade sig bestå av européer i alla åldrar med många 

olika nationaliteter. I och med att de alla delade samma brinnande 

engagemang för korallreven hade de en stark gemensam nämnare. 

Detta bidrog till att de lärde känna varandra snabbt och det skapades 

en härlig och stark sammanhållning. De bodde i enkla rum på en pir 

uppdelade i ett tjej- och ett killrum. Måltider, ledig tid och underbara 

solnedgångar avnjöt de tillsammans utomhus på piren. 

PÅ ÖN VISADE DET SIG FINNAS många miljöutmaningar både 

under och över vattenytan. Både inhemska fiskare och internationella 

fiskeföretag visade sig ha fiskat utan minsta hänsyn för korallreven 

och dess invånare. En viktig del av volontärernas uppdrag var att just 

städa efter fiskarna. Överallt syntes nät och burar i anknytning till 

korallreven. 

Det gränslösa fisket hade skadat korallerna och gjort 

att vissa fiskarter tenderade att dö ut eller minskas avsevärt. Utrustade 

med en plasttavla och en blyertspenna ägnade volontärerna timmar 

under vattenytan med att räkna fiskarter och dokumentera livet under 

ytan. En art som var på tillbakagång var sjöhästar. 

– Under vissa dyk hade vi mer fokus på dem. Jag såg sammanlagt 

fyra sjöhästar under resan. Det var verkligen en häftig känsla varje 

gång man såg en sjöhäst. Sjöhästar är monogama djur, vilket innebär 

att de håller sig till en partner. De rör sig heller inte särskilt långa 

sträckor. Därmed är de extra känsliga för störningar. 

Glädjande nog så har nyligen volontärsorganisationerna i området 

lyckats få till ett fiskeförbud för utlänska fiskeföretag. Det finns patrullerande 

båtar som bevakar att detta förbud efterlevs. 

NÄR DAGENS TVÅ DYK VAR ÖVER 

så vidtog arbetet med att städa skräp 

på öns stränder. En tidigare volontärgrupp 

hade samlat ihop åtta ton 

skräp som de fraktat bort med båt 

från ön. När de städade fick de ofta 

hjälp av barnen i byn som var nyfikna 

på vad de höll på med. Barnen är 

ju lokalbefolkningens framtid och 

volontärerna såg det som väldigt 

viktigt att försöka få barnen medvetna 

om skräpets påverkan på miljön. 

VECKORNA PÅ ÖN GICK SNABBT 

och plötsligt en dag var det dags för Emilia att åka hem igen. Något 

hon inte alls var direkt sugen på. Men pengarna var slut och resan 

hade gjort henne motiverad att ta tag i sina högskolestudier. ”Hållbar 

tursitutveckling” på Högskolan i Halmstad var nästa steg i Emilias 

liv i Sverige. En utbildning som visade sig passa henne som handen i 

handsken. 

– Miljö är ju något jag brinner för. Turism tycker jag är intressant 

om det sköts på rätt sätt. Redan under första dagen på utbildningen 

kändes det som att jag kommit helt rätt. Allt föll liksom på plats. 

I framtiden tror Emilia att hon definitivt kommer att åka på 

liknande volontäruppdrag istället för att åka på chartersemester. Hon 

gillar kombinationen av att det både är givande och avkopplande. När 

examen är avklarad ger hon sig garanterat ut i världen för att jobba. 

– Jag vill jobba internationellt och gärna i ett utvecklingsland. Asien 

känns till stora delar alltför exploaterat, men jag tänker att man kanske 

enklare kan utveckla en destination i rätt riktning redan från start i 

Afrika. Jag vill jobba med hållbar utveckling tillsammans med lokalborna 

där. 

Foto: torkel edenborg 

7

8 


NSF gör SkIllNAd 

För SkÅNSkA 

VärStINgStJeJer 

På ytan verkar den skånska staden vi besöker idyllisk och lugn. under ytan är situationen en 

helt annan. Staden är uppdelad och en djupgående segregation är ett faktum. redan i tidig ålder 

förekommer rivaliserade gäng och allvarliga konfliker. Socialtjänst och polis påbörjade 2011 ett 

förebyggande arbete med fokus på att fånga upp tjejerna i gängen. NSF fick frågan om de ville vara 

med och bidra med scouting och uteliv. Svaret blev tveklöst ja och en spännande resa tog fart. 

Text: Nina Norén Foto: torkel edenborg 

Bilden är arrangerad

det är ingen slump att NSF fick frågan om att vara med i 

samarbetet. Scoutkonsulent Jenny Vinglid har en bakgrund 

från samarbete med socialtjänsten i samma stad. Hennes 

före detta kollegor kände till hennes nuvarande konsulenttjänst 

och tyckte att det verkade spännande att introducera tjejerna 

till scouting. Jenny gick in i samarbetet med ett öppet sinne. Hon blev 

introducerad till ett 15-tal tjejer med tungt bagage såsom missbruk, 

våldsbrott och ungdomsvård. 

OTÅLIGA OCH UPPFYLLDA AV FÖRÄNDRINGSLUSTA inledde 

man samarbetet med att åka iväg en helg. Något man, enligt Jenny 

kom att få ångra i efterhand: 

– Det var kanske inte helt igenomtänkt från polisen och socialtjänstens 

sida. Helgen blev totalt kaos. Tjejerna från rivaliserande gäng var 

ju nu tvingade att mötas. Det förekom slagsmål, mobbing och allmänt 

”revirpinkande”. Men vi lärde oss något av det. Efter helgen låg vårt 

fokus på att få ihop gruppen. 

Det var inte alldeles lätt för Jenny att knäcka koden och närma sig 

tjejerna. Det tog ungefär fyra månader innan hon kände att de på 

riktigt hade byggt upp en ömsesidig respekt. Succesivt kom de att 

uppskatta att Jenny kom utifrån och inte ingick i polisen eller socialtjänsten. 

Deras samtal blev mer öppna och fungerade som en ventil. 

Hon fungerade både som en vuxen kompis och som en vuxen förebild. 

Det var något som ofta var en bristvara i tjejernas liv. 

ATT TJEJERNA SUPER OCH TAR DROGER har Jenny varit medveten 

om från början. Hon har varit noga med att inte inta en dominant 

”moraltantroll”, utan har istället tagit det lite mer försiktigt. Hon berättar 

att de successivt blivit redo för diskussioner som problematiserar 

deras alkohol- och droganvändning: 

– Jag har ställt jobbiga frågor såsom: ”Vem försöker du bli när du 

dricker?” Trivs du med den personen?”. Vi har pratat om självrespekt 

och grupptryck. En process inom många av tjejerna har satts igång 

och en söndagsmorgon fick jag ett SMS från en tjej som vanligtvis 

dricker kopiösa mängder alkohol. Hon skrev att hon dagen innan bara 

hade druckit två öl och att det faktiskt kändes helt ok. Då blev jag glad. 

ATT ANVÄNDA SCOUTING SOM EN METOD för att få ihop gruppen 

visade sig bli väldigt framgångsrikt. Geocatching inne i stan gjorde 

tjejerna samarbetsvilliga för att tillsammans hitta skatterna. Ljusspår 

och lägereld uppmanade dem att mötas i reflektion och eftertanke. 

Jenny har haft en nedtonad profil och låtit dem tillsammans lära sig 

elda och laga mat över öppen eld. Att sova i vindskydd i -3 grader var 

också något som Jenny tyckte var extremt effektivt för gruppsammanhållningen: 

– Då utmanande de sig själva väldigt mycket. De var så otroligt 

stolta morgonen efter när de insåg att de klarat det. Under natten 

skedde det samarbete på hög nivå. De bytte av varandra som eldvakter 

och sov väldigt tätt för att hålla värmen. 

Jenny Vinglid 

ÅRETS ALLA HJÄRTANS DAG är något som Jenny alltid kommer 

att minnas. De hade köpt in ett fång med röda rosor och tjejerna hade 

bakat hjärtmuffins och klippt ut hjärtan i papper. På hjärtkorten skrev 

tjejerna små hälsningar till sina föräldrar och syskon. Detta var ett 

stort steg eftersom många av tjejerna har väldigt dålig, eller ingen alls, 

kontakt med sina familjer. Familjerna bjöds in på fika, men tjejerna 

trodde inte att de skulle komma. De hade fel, berättar Jenny: 

– Åh jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Det kom sju 

mammor som fick rosor och kort där det stod vad de betytt för sina 

döttrar. Det var många som kramades och grät i varandras famnar. 

Det var så fint. 

Samarbetet med just de här tjejerna är nu avslutat och Jenny ser 

tillbaka på tiden de haft tillsammans med värme: 

– Med facit i hand är jag otroligt tacksam över att ha fått göra denna 

resa med tjejerna. Jag är övertygad att NSFs värderingar gjort skillnad 

för dem. 

”Scouting som en metod för att få ihop gruppen 

visade sig bli väldigt framgångsrikt. ” 

9

10 


tJeJerNAS egNA 

tANkAr om 

SAmArbetet 

två av tjejerna vill gärna berätta om hur de upplevt samarbetet med NSF och Jenny. 

omständigheterna gör att de vill vara anonyma. Vi kan kalla dem Samira och casandra. 

Jenny om Samira: ”hon är 16 år och var en kaxig och osäker tjej när jag först lärde känna henne. 

hon har utvecklats mycket under tiden som gått”. Jenny om casandra: ”hon är 17 år och 

vi hade stora konflikter i början. Hon var otroligt hård och stöddig och det tog lång tid 

innan isen försvann emellan oss. hon släppte in mig när vi var på vår första övernattning 

och vi satt eldvakt tillsammans. Vi fick möjlighet att prata i lugn och ro utan att hon 

behövde ha en fasad inför de andra.” 

Första gången du fick träffa Jenny från NSF hur tänkte du då? 

Samira: Ska vi tvingas sluta dricka nu 

också? 

Vad har ni gjort när ni har setts? 

Samira: Allt möjligt, fikat, bio, studiebesök på 

sjukhuset. Varit på hajk och varit ute och gjort 

massa roliga saker. När vi först fick veta vad vi 

skulle göra tänkte jag: ”Glöm det! Jag gör det 

inte”. Men sen var det faktiskt kul och fixa eld 

och sova ute. Laga mat över elden fick mig att 

tänka tillbaka på hur mina föräldrar hade haft 

det i vårt hemland. 

Vad har varit det roligaste ni gjort tillsammans? 

Samira: När vi var på hajk och skulle göra upp 

eld. Inget fungerade. Vi skrattade så vi hade 

ont i magen i flera dagar! 

Vad har Jenny betytt för dig? 

Samira: Hon har alltid varit ärlig och sagt vad 

hon tycker och tänker. Hon har alltid tid, lyssnar 

på mig och jag har ringt henne många 

gånger när jag har behövt hjälp och hon 

har alltid kommit eller bara lyssnat. 

Hon har följt med mig både till polisen 

och till sjukhuset. 

Text: Nina Norén 

Casandra: Jag visste inte ens vilka scouterna 

var! 

Casandra: Pratat massor om allt. Haft övernattningar, 

lagat mat ute, gjort massa saker tillsammans. 

Först hatade vi i gruppen varandra, 

men när vi var ute en helg lärde vi oss att vi inte 

kunde göra saker utan att hjälpas åt. Det gick ju 

inte att grilla marshmallows utan pinnar. Och 

då fick vi hjälpas åt. Eller när vi skulle hålla vakt 

vid elden på natten, inte så kul om man skulle 

sitta själv. 

Casandra: När vi var i Göteborg och avslutade 

på Liseberg efter att ha tagit oss runt hela 

Göteborg med karta och GPS och löst olika 

uppgifter. 

Casandra: Jag var irriterad på henne i början, 

vi kom inte alls bra överens. Jag trodde hela 

tiden att hon var som socialen och hennes 

snack ville jag inte lyssna på alls. Men sen 

förstod jag att hon inte alls var så jobbig utan 

brydde sig om mig. Är inte van vid att någon 

vuxen bryr sig.

När har hon varit extra schysst? 

Samira: När hon kom till sjukhuset mitt i 

natten, jag hade ingen annan jag vågade eller 

kunde ringa. Eller när hon kom med blommor 

till mig när jag slutade skolan. När jag 

var på rättegången och hon kom dit fast hon 

tyckte jag gjort fel. 

När har hon varit jobbig och ställt krav? 

Samira: När hon ringt på morgonen och 

frågat om jag var i skolan och jag inte var det. 

Då kom hon och tvingade mig till skolan. 

När hon tjatade om respekt och hur man 

bemöter andra. När hon tvingade mig att 

gå tillbaka och be om ursäkt för att vi kastat 

saker och inte var så artiga på Netto. Då var 

hon arg och besviken på oss. 

Casandra: Hon var inte schysst i början, jag 

var väldigt kaxig då. Men hon har alltid ställt 

upp. Jag gillar hennes små lappar, som hon 

stoppar lite överallt med positiva saker om 

mig. 

Casandra: Tidigare var jag alltid så irriterad 

på hennes krav om hur jag skulle uppföra 

mig. Att hon tjatat på mig om hur jag ska 

behandla andra och att stå för det jag gjort. 

Nu förstår jag varför hon tjatat på mig för 

jag var inte schysst innan. När hon varje 

morgon i en månad ringde eller skickade sms 

och frågade om jag var i skolan. Då var hon 

jobbig! 

Har Jenny haft en annorlunda roll än till exempel polis och socialtjänst? 

Samira: Ja man har kunnat prata med henne 

utan att det känts konstigt. Inte bara massa 

tjafs om att jag måste sköta mig annars 

händer det och det. Man kan skoja med 

henne på ett annat sätt än vad jag kan med de 

andra. 

Casandra: Ja verkligen! Hon har varit mer 

som en äldre syster. Vi har pratat om saker 

som socialtjänsten aldrig pratat om. 

11 

Foto: torkel edenborg

12 


ProJekt ökAr 

tIllgäNglIgheteN 

INom NSF 

har du någon gång haft den där känslan av 

att någonting pockar på inifrån, en slags 

smygande drivkraft och ständig påminnelse 

om att det är någonting som bara måste få 

uttryckas? en idé, tanke eller ett projekt som 

du inte kan glömma och släppa taget om. Som 

ständigt gör sig påmind i människor du möter, 

händelser du upplever, platser du besöker. Som 

om det på något sätt vore förutbestämt att du 

någon gång ska ge liv åt just den där drömmen. 

det är bara tiden – och kanske även du själv – 

som måste bli mogen först. Jag har länge haft 

ett sådant projekt inom mig, som pockat på 

min uppmärksamhet i flera år. 2013 ska det 

äntligen få bli verklighet! 

Text: emma olofsson 

Foto: torkel edenborg

När jag anställdes som scoutkonsulent hos NSF 2009 

bar jag med mig tankar och fragment till en projektidé, 

som fötts i samband med ett tidigare jobb jag haft. Jag 

hade då haft förmånen att få jobba med ett kulturprojekt 

tillsammans med en grupp barn och ungdomar med olika typer av 

utvecklingsstörningar. Tanken med projektet var att jag skulle hjälpa 

dem att hitta nya uttryckssätt, genom att lära dem olika former av 

kreativt skapande. I efterhand skulle jag vilja säga att resultatet blev det 

omvända. 

SNARARE VAR DET JAG SOM LÄRDE MIG en massa saker. Bland 

annat en enklare och mer sund inställning till livet, som jag tror att 

många skulle må bra av att anamma. Barnen och ungdomarna uppvisade 

en enorm livsglädje som smittade av sig och gav mig en otrolig 

kraft och energi, en inspirationskälla som jag återvänt till mentalt, 

flera gånger sedan dess. Ganska snart efter projektets slut, började jag 

spåna på hur jag skulle kunna använda mig av mina erfarenheter och 

skapa ett nytt projekt där dessa fantastiska ungdomar kunde integreras 

med ”normalstörda” ungdomar och därigenom hitta mervärden och 

främja ny vänskap. 

NÄR JAG BÖRJADE JOBBA MED SCOUTING hade jag plötsligt en 

naturlig arena där mina fragment passade in som pusselbitar i en 

perfekt ram. Scouting, med sitt välkomnande tilltal, sin enkla och 

raka pedagogik och glädjefyllda arrangemang passade perfekt som 

plattform för mina tankar. Så då var det väl bara att sätta igång och 

omsätta mina idéer till en projektplan!? Tyvärr går det ju inte alltid så 

lätt i praktiken och tiden står ju som bekant inte stilla. Min almanacka 

fylldes snabbt med andra spännande uppdrag och plötsligt hade tre år 

förflutit, utan att jag kommit vidare med mina idéer kring projektet. 

Men de fanns hela tiden där och pockade på min uppmärksamhet, 

ovilliga att släppa taget. Och så kom det sig att jag, i ett helt annat 

sammanhang, var på en föreläsning med Pär Johansson, grundaren av 

Glada Hudikteatern, och genom hans berättelser om sin verksamhet 

Glada Hudik-teatern har 

varit en stor inspiration 

för Emma. 

fann jag ny inspiration att göra verklighet av mina tankar. Jag gick hem 

till min kammare och började skissa på en projektplan. 

När jag strukturerade idèerna insåg jag att projektet fått ytterligare 

ett fokusområde, som växt fram under mina år som scoutkonsulent. 

I mitt arbete har jag ofta stött på ledare som känt frustration över att 

de saknar kunskap och verktyg för att på bästa sätt kunna bemöta och 

stötta barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (såsom 

ADHD, Asbergers syndrom, Tourettes syndrom etc.), i verksamheten. 

Jag känner stor empati med denna frustration och känner igen känslan 

från mitt eget ledarskap. Jag vill gärna försöka hjälpa till att öka 

förståelsen och kunskapen kring dessa frågor och tog mig därför tid att 

fundera på hur jag skulle kunna förena dessa två idéer och viljor inom 

mig och det var så projektet ”Tillsammans i scouting” tog sin form. 

SYFTET MED PROJEKTET är att göra scouting mer tillgängligt för 

barn med olika funktionsnedsättningar, med fokus på utvecklingsstörningar 

och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt stärka 

dessa barns självkänsla, genom personlig stimulans, utveckling och 

gemenskap. Ett annat syfte med projektet är att sedan sprida insamlad 

kunskap, erfarenhet och information vidare för att på så sätt göra NSFs 

scoutkårer tryggare och bättre föreredda i mottagandet av barn och 

ungdomar. Genom att förbättra samspelet och kommunikationen 

med dessa målgrupper vill vi minska utanförskap och främja integration 

och ny vänskap. 

PROJEKTET KOMMER ATT GENOMFÖRAS i flera steg, med en erfarenhetsgrundande 

pilotstudie, i form av fritidsscouting på en särskola. 

Utefter dessa erfarenheter och annan insamlad information och 

kunskap kommer ett stödmaterial till scoutkårerna att utarbetas, för 

att underlätta mötet med dessa målgrupper. Just nu letar jag inspiration 

från liknande projekt och undersöker vad som tidigare gjorts i 

NSF och övriga scoutrörelsen inom detta område. Har du kunskaper 

eller erfarenheter som du tror att jag kan ha nytta av i detta projekt? 

Hör gärna av dig till mig! emma.olofsson@nsf.scout.se 

Foto: Per trané 

13

14 

V i n j e t t 


SommArläger 

För utSAttA bArN 

under två olika veckor i juli kommer barn och ungdomar, hemmahörande i kronobergs län, 

samlas på IOGT-NTO:s kursgård Aspan för att uppleva härliga lägerveckor tillsammans. 

lägerdeltagarna som är åldrarna 12–20 år har alla en gemensam nämnare, nämligen att 

de är uppväxta med olika former av missbruk i hemmet. lägrets existens beror på ett 

fantastiskt ideellt engagemang och fint samarbete mellan projektet Hand-i-hand 

och organisationerna Familjefrid och NSF. 

Text: Nina Norén Foto: torkel edenborg

Initiativet och pengarna till sommarlägret kommer 

från början från de två privatpersonerna Cenneth Carlsson och 

Jocke Wickström. Utan egen direkt koppling till Nykterhetsrörelsen 

blev Jocke och hans musikgrupp ”Väderlek” inhyrda för 

en spelning i IOGT-NTO:s lokaler på Vattentorget i Växjö. Spelningen 

var uppskattad och efteråt frågade en kvinna om hon kunde köpa 

deras CD-skiva. Vid den tidpunkten hade de inte ännu inte spelat in 

någon skiva. Kvinnan uppmanande dem att spela in en och sälja den 

till förmån för barn och ungdomar som lever i missbruksmiljöer. 

I EGENSKAP AV FAMILJEFAR KLAPPAR JOCKES HJÄRTA extra 

hårt för utsatta barn. Han berättar att han omedelbart kände att det var 

något han ville engagera sig i: 

– Jag är som jag är. När jag får en idé vill jag göra något med den 

direkt. 

Han knöt till sig Cenneth, som tidigare engagerat sig i insamlingar 

till Haitis barn, och tillsammans bildade de projektet Hand-i -Hand. 

Kort därefter knöt de också till sig Lions för att knyta nya kontakter 

och också för att ha en större organisation som kunde hantera projektets 

inkommande pengar. Nu kunde deras arbete påbörjas på allvar. 

SKIVAN SPELADES IN OCH MED DEN SOM UTGÅNGSPUNKT 

började killarna använda sina kontakter från den lokala företagsvärlden. 

De bokade in möten med vd:ar och marknadsansvariga på stora 

och små företag för att få dem att bidra ekonomiskt till projektet. I 

utbyte för en donerad slant fick företagen CD-skivor som tack samt att 

de fick synas inuti skivkonvolutet. Insamlingen gick betydligt lättare 

än de trott berättar Jocke: 

– Vi har fått ett väldigt positivt bemötande. Nästan alla företag har 

bidragit för att de vill det. Att synas på det medföljande konvolutet och 

få positiv publicitet har varit sekundärt. Det är uppenbart att det finns 

en stark vilja att hjälpa till och det finns mycket pengar. 

Parallellt med sina besök hos företagen har de också samarbetat 

med Sensus för att på så vis få hjälp att kommunicera budskapet. 

Tillsammans med Curt Thapper som de tidigare mött på 

IOGT-NTO, så formades idén till att göra ett sommarläger. Curt 

jobbar med Glimten/Familjefrid, som är en gruppverksamhet för barn 

och ungdomar med erfarenhet av att leva med någon med problem 

med alkohol eller droger. Verksamheten består av stödgruppsamtal 

där barnen och ungdomarna blir stöttade av varandra med coaching 

av en behandlare. Curt berättade att han ofta fick höra av deltagarna 

att det kändes så tomt när gruppsamtalen nått sitt slut. Kanske kunde 

Hand-i-Hand finansiera ett sommarläger där gruppsamtalen kunde 

fortsätta och fördjupas? 

SAGT OCH GJORT 2012 BLEV ÅRET då första lägret anordnades. 

Lägret blev succé och deltagarna trivdes som fiskar i vattnet på IOGT- 

NTO:s anläggning Aspan utanför Ronneby. En 17-årig tjej som var 

med på lägret berättar om hur hon upplevde det: 

– Det bästa med lägret var gemenskapen vi skapade i gruppen. Om 

man har liknande problem som jag så tycker jag att man absolut ska 

åka dit. Man får underbara minnen och vänner för livet och så upplever 

man så fantastiskt roliga dagar. Att åka på det lägret var det bästa 

jag gjort i mitt liv än så länge! 

Inför årets läger kommer förmiddagarna återigen bestå av gruppsamtal. 

Nytt för i år är att NSF kommer att bidra med scoutverksamhet 

på eftermiddagar och kvällar. 

ATT NSF KOM IN PÅ ETT HÖRN I DETTA VIRRVARR av nätverkande 

beror på scoutkonsulenten Ellen Holm. Hon är också en mästare 

på att nätverka och idén till att tillföra scouting till sommarlägret 

uppkom under en promenad runt Växjösjön, berättar Ellen: 

– Jag tog en promenad med Anneli som jobbar som behandlare på 

Glimten/Familjefrid. Vi känner varandra lite grann eftersom vi jobbar 

ihop med en tjejjour här i Växjö. Tillsammans kom vi under promenaden 

på att det skulle vara toppen att kombinera våra verksamheter. 

Ellen och kollegan Anders Andersson kommer dela upp barnen i 

två patruller och introducera traditionell scouting. De kommer exempelvis 

lära sig paddla, segla, elda och laga mat ute med scoutmetoden 

som utgångspunkt. 

Sista kvällen kommer de att få använda sina nyfunna kunskaper och 

tillsammans få sätta upp en vindskydd och sova ute om de vill. Ellen 

tycker det är viktigt att schemat inte blir för fullspäckat och är noga 

med att lämna mycket utrymme åt reflektion: 

– Lägerdeltagarna är ju delvis på plats på lägret för att bearbeta 

jobbiga upplevelser. Scouting kan säkert bli en betydelsefull byggsten 

i denna process. Jag hoppas att scouting kan bli en ventil för dem 

och att de kommer fortsätta delta i vår ordinarie scoutverksamhet 

till hösten. 

15

16 


det här är 

tryggA möteN 

Scouternas vision är en scoutverksamhet där övergrepp inte förekommer och en rörelse 

med modiga ledare som reagerar och agerar mot alla former av övergrepp mot och mellan 

barn och ungdomar. utsätts en scout eller ledare trots allt för någon form av övergrepp 

ska det omedelbart åtgärdas. genom arbetet trygga möten rustar Scouterna ledare 

så att de blir modiga att agera om något händer. 

trygga Möten är en verksamhet i Scouterna som startade 

2005 och som syftar till att allt Scouterna gör ska vara tryggt 

och säkert och fritt från övergrepp. Genom ledarutbildningen 

Trygga Möten och stöd och rådgivning till kårer och 

Text: Från Scouterna 

föräldrar om någon utsätts för övergrepp, arbetar Scouterna ständigt 

för att bli tryggare och säkrare. Idag ska alla scoutledare utbildas 

i Trygga Möten och alla ledare över 15 år som har återkommande 

kontakt med barn genomför också utbildningen på nytt var tredje år. 

Foto: nina norén

Nytt projekt ska ge fler barn 

och ungdomar trygga möten 

Scouterna får i år 2,4 miljoner i projektbidrag av Allmänna 

arvsfonden för att vidareutveckla trygga möten. 

tanken är att barn och unga ska stå bättre rustade 

för att skydda sig själva och andra mot alla former av 

övergrepp. Arbetet görs i samarbete med kFum och i 

dialog med andra ideella organisationer som bedriver 

verksamhet för barn och ungdomar. 

Sedan sju år tillbaka har Scouterna under konceptet Trygga Möten 

arbetat aktivt för att skapa en trygg och säker verksamhet, fri från alla 

former av övergrepp. 

– Hittills har Trygga Möten fokuserat på att göra scoutledarna 

medvetna och uppmärksamma på övergrepp, och känna sig trygga 

i att snabbt agera om något sker. Nu tar vi nästa steg och utvecklar 

metoder för att barn och unga ska få en ökad beredskap att skydda 

sig själva och andra mot övergrepp, säger Carin Grundberg-Sandell, 

projektledare på Scouterna. 

Vidareutvecklandet av Trygga Möten görs i samarbete med KFUM 

och i dialog med andra ideella organisationer som bedriver verksamhet 

för barn och ungdomar. 

PROJEKTET SOM LÖPER ÖVER TRE ÅR ska även inkludera fler 

ideella organisationer med verksamhet för barn och ungdomar. Bland 

annat ska ideella organisationer kunna certifiera sig i förebyggande 

arbete mot övergrepp, och projektets metoder och aktiviteter ska göras 

tillgängliga för fler. Inte minst ska projektet leda till att fler barn och 

unga känner till barnkonventionen och vilka rättigheter de har. 

– Vår ambition är att barn ska bli mer aktiva själva, utan att vuxna 

backar från sitt ansvar, säger Carin Grundberg-Sandell. 

Metoder bygger på nolltolerans – med beredskap för att agera och 

sätta stopp för alla tendenser till kränkningar omedelbart. 

ETT FÖRSTA STEG I VIDAREUTVECKLANDET blir att göra en 

pilotstudie, där situationer och händelser som oroar barn inom Scouterna 

och KFUM kartläggs. Arbetet startar så snart som möjligt, och 

medlemmar som är intresserade av att engagera sig mer i frågan har 

möjlighet att kontakta Carin Grundberg-Sandell för mer information. 

Foto: Jonas elmqvist 

trygga mötenutbildning 

till alla ledare 2013 

Vid Scouternas stämma, Demokratijamboreen 

2012, fattades beslut om att Trygga Mötenutbildning 

ska vara obligatoriskt för alla ledare 

i Scouterna. Ansvaret för att ledare genomför 

en Trygga Möten-kurs ligger på kårstyrelsen 

och under 2013 ska alla ledare i Scouterna som 

omfattas av nedanstående definition ha deltagit i 

någon form av Trygga Möten-kurs. 

Kårstyrelsen har det löpande ansvaret för att informera 

nytillkomna ledare om att Trygga Möten är en obligatorisk 

kurs och om vilka kursalternativ som finns. Kåren beslutar hur 

snabbt efter att en ledare börjat som den ska ha genomfört 

Trygga Möten-kursen. Kårstyrelsen har också ansvaret för att 

ledare vart tredje år återigen genomför kursen. 

Alla som har någon form av ledaruppdrag och är över 

15 år och återkommande träffar barn i Scouterna ska ha 

utbildning i Trygga Möten. Med återkommande menas 

att man vid flera tillfällen deltar i exempelvis scoutmöten, 

övernattningar och läger eller att man till exempel träffar 

barn i scoutlokalen om man är stugfogde eller lokalansvarig. 

Därutöver tillkommer kravet på utbildning för alla anställda 

i Scouterna samt för medlemmar i Scouternas centrala 

och regionala ideella arbetsgrupper, även om de inte 

återkommande träffar barn. Detta gäller även för de som 

är förtroendevalda i scoutkårens, distriktets, regionens eller 

Scouternas styrelse, även om de inte återkommande träffar 

barn. Bakgrunden är att utbildningen Trygga Möten också 

skapar förutsättningar för förtroendevalda att förebygga och 

hantera krissituationer och bristande rutiner i verksamheten. 

Med barn menas alla under 18 år. 

Scouternas styrelse anser att minikravet är att ledare 

genomför webbkursen Trygga Möten. Scoutkårernas styrelse 

eller ledarens uppdrags- eller arbetsgivare beslutar i vilken 

form ledare ska göra kursen. De olika alternativen till att 

genomföra webbkursen enskilt är: 

1. Trygga Möten-kurs som genomförs i kåren eller i annat 

sammanhang och som leds av ackrediterad kursledare 

som är utbildad Trygga Möten-kursledare. 

2. Trygga Möten-studiecirkel som genomförs med stöd av 

studiematerialet Trygga Möten. 

3. Genomförd ledarutbildning Scout där Trygga Möten varit 

en del i kursen. 

4. Att göra webbkursen tillsammans med andra i en grupp 

Kårstyrelsen, uppdragsgivaren eller arbetsgivaren har 

ansvaret att sköta registreringen när ledare eller anställd 

genomfört Trygga Möten-kurs. enklast är att ledare eller 

anställd visar kursintyget och att det registreras i NSFs 

medlemsregister Madicken. Kåren, uppdragsgivaren eller 

arbetsgivaren avgör om Trygga Möten-kurs som genomförts 

före 2013 ska registreras som genomförd kurs. Trygga 

Möten-kurs ska förnyas vart tredje år och då är minimikravet 

att ledaren genomför webbkursen. 

Mer information kring Trygga Möten samt webbkursen 

finns på Scouternas folkhögskolas hemsida. NSF kontakt är 

Niklas Johansson, niklas.johansson@nsf.scout.se. 

17

Namn: Sara Arvidsson 

Ålder: 18 år 

Scoutkår: Sösdala NSF 

Aktuell: Åkte på sitt första ting 

18 

t i n g 2 0 1 3 

Att åka på ting 

ZZzzzz...Acklamation, motion och presidium är ord som kan avskräcka många. 

Scouting handlar väl om att ha kul – inte sitta på möten med svåra begrepp? Vi hängde 

med Sara Arvidsson på hennes första Utmanarscout-Ting för att ta reda på om det 

VerklIgeN är möjligt för unga scouter att göra sin röst hörd i NSF. 

Text: emelie Svensson Foto: Alexander ehn

Sara Arvidsson, 18, hoppar på 

tåget i Helsingborg där hon går i 

skolan. Det är fredag – dags för helg 

och Ting i Kåhög utanför Göteborg. 

Hon är lite nervös. Sara ville nämligen bara 

vara så kallad suppleant, eller ersättare. Men 

hon blev istället ombud som har rätt att 

rösta på tinget, eftersom att de var så få från 

hennes kår som skulle åka till Göteborg. 

– Det kändes faktiskt sådär. Jag har ju inte 

varit på Ting innan och kände inte att jag 

hade koll på alla handlingar eller var helt 

förberedd. Men det är ju ändå en upplevelse 

och någon gång ska ju vara den första. Det 

kan gå lite hur som helst, säger Sara. 

Tåget är jätteförsenat. Såklart. Men Sara 

och hennes vänner kommer ändå fram bland 

de första till ängen med det röda huset. Än 

så länge är det bara arrangörer på plats så de 

sätter upp tältet och väntar på de andra. En 

efter en kommer ett 60-tal scouter till årets 

Ting. 

Nere i hallen i det röda huset ligger 

en drös med skor huller om buller. Upp för 

en trappa, på ett slags loft, sitter deltagarna 

i uppställda rader med blickarna riktade 

mot Tingets presidium. Det är varmt i det 

lilla utrymmet, trots att våren inte riktigt vill 

komma. Syret håller på att ta slut. 

– Aah! Den värmebölja man gick upp i här 

är lukten av demokrati, skojar NSFs ordförande 

Fredrik Torberger som kommer upp 

för trappan. 

I början av Tinget säger Sara Arvidsson 

att hon mest försökte hänga med i förhandlingarna. 

– Jag kollade mycket vad Eddy, som 

kommer från min kår, gjorde. Vi är rätt så 

jämna i vad vi tycker, säger hon. 

– Ibland har jag tappat koncentrationen 

och inte hängt med. Då får man liksom prata 

med den brevid och fråga ”vad händer?”. Då 

och då har jag inte röstat för jag vill inte rösta 

när jag inte EXAKT vet vad det handlar om. 

Då kan jag lika gärna lägga ner min röst. 

Det är söndag. Helgen har gått snabbt och 

Tinget är inne i slutförhandlingarna. Under 

dagarna har de hunnit med diskussionsgrupper, 

femkamp och festkväll med pizzabuffé 

också. Idag kommer de mest avgörande 

omröstningarna. 

– Dricker du kaffe? 

– Nej, och jag planerar inte att börja. 

Framför alla utmanarscouter står tre 

personer. De ser lite nervösa ut och skickar 

micken mellan sig under utfrågningen. 

Det är de tre som ska väljas in i UScK, alltså 

kommitén som är vald av Tinget och ska 

representera utmanarscouterna i förbundet. 

Alla får ställa frågor innan man kan komma 

att välja in dem. En del mötesdeltagare är 

oroliga att det är svårt att hinna med båda 

skolarbete och att vara en hängiven UScK:are. 

– Det är ganska tidskrävande att sitta i 

UScK. Känner ni att ni har den tiden? 

– Ja. Har jag inte tiden så kommer jag att ta 

mig den tiden, svarar en av kandidaterna. 

Plötsligt ropar någon ”Streck i debatten”. 

Det innebär att man vill att debatten kring en 

fråga ska avslutas. Mötet beslutar att införa 

streck i debatten och då får man skriva upp 

sig på talarlistan vilket betyder att de som 

fortfarande har frågor får ställa dem. Sedan 

är det stopp och man går till beslut. 

– Om ni skulle vara en möbel, vilken skulle 

ni vara? Frågar någon. 

– Vad tycker ni om bandet Kent? Frågar 

en annan. 

Två av kandidaterna har inte lyssnat på så 

många av Kents låtar och tycker inte heller 

om dem särskilt mycket. 

– Det har i alla fall jag! Jag älskar Kent! 

”Då och då har jag inte röstat för jag vill inte rösta när jag inte EXAKT vet vad 

det handlar om. Då kan jag lika gärna lägga ner min röst.” 

19

t i n g 2 0 1 3 

Säger den tredje och tar mikrofonen. 

Ett ironiskt sus går genom salen. 

– Vad tycker ni om Piggelin? 

– Hur många vänner har ni på Facebook? 

– Jag har precis lagt till min mamma, så 

nu har jag 201 vänner, säger en kandidat och 

river av ett par skratt. 

Det märks att mötet närmar sig sitt 

slut. Men det är inte riktigt sådana frågor 

som kanske NSFs Förbundsstyrelse skulle 

fått på stora förbundsmötet, FM. 

TINGET 2013 

5–7 april i Kåhög utanför Göteborg. 

Arrangeras av utmanarscoutlaget Mupparna 

från Utby Scoutkår. 

På Tinget beslutar utmanarscouterna i frågor 

som rör deras verksamhet, till exempel 

vilka arrangemang som ska bli tilldelade 

reseutjämning. I NSF har utmanarscouterna 

en egen motsvarighet till förbundsstyrelsen 

– Utmanarscoutkommittén (UScK). Deras 

uppdrag är bland annat att ta tillvara på 

utmanarscouternas intressen och behov 

samt se till att de beslut som fattas på Tinget 

genomförs. Tinget väljer ledamöterna i UScK 

och godkänner också utmanarscouternas 

budget för kommande år. 

De nya som valdes in är: Thea Folke, Annelie 

Ödman samt Emil Löwengren. 

20 

– Absolut inte. MEN, även om det är 

irrelevant för saken så är det en skolning i 

hur den demokratiska processen fungerar. 

Det visar att man kan ställa frågor till de 

som kandiderar till olika poster, säger Erik 

Hansen som är Utmanarscouternas kontakt i 

förbundsstyrelsen. 

Han tycker att det är självklart att man kan 

påverka förbundet som ung scout. 

– Genom att engagera sig, först och främst 

på Tinget. Men även i kåren och därigenom 

till FM. Om man motiverar varför man vill 

förändra något i sin kår kan man till och med 

bli skickad som ombud till FM. Det finns 

många vägar att påverka genom: enskilt, med 

kåren, med distriktet eller Tinget. 

Men lyssnar förbundet verkligen på unga 

scouter sedan? 

– Ja, det skulle jag vilja påstå eftersom 

cirka 15 procent av ombuden är utmanarscouter 

eller yngre på FM. 

Däremot vill Erik Hansen understryka 

att det tyvärr varit dåligt med förslag från 

Tinget till FM de senaste åren. Men i helgen 

har utmanarscouterna i alla fall beslutat att 

skicka vidare ett förslag. Det är enligt Sara 

Arvidsson den motion som varit den stora 

brännfrågan under helgen: Tobakspolicyn. 

Den innebär att man ska dra upp liknande 

riktlinjer och förbud mot tobak på scoutarrangemang 

som för alkohol. 

– Jag röstade för att vi ska skicka policyn 

till FM. Men jag var inte helt överens om hur 

vi skulle nå dit. Sådant ska man inte stressa 

fram. Jag säger inte att vi gjorde det, men jag 

vill inte att det ska bli ett halvdant förslag, 

säger Sara. 

– Jag var inte så påläst och känner inte till 

hur NSF ställt sig i frågan tidigare. Därför 

hade jag velat att man tog fram en grupp som 

undersökte hur till exempel UNICEF och 

JUNIS har det, så vi kan ha en gemensam 

policy. Då hade jag känt mig tryggare med att 

skicka förslaget till FM. 

Sara tycker absolut att unga kan göra 

sina röster hörda inom NSF och hon tycker 

att vuxna verkar lyssna på ungdomar mer 

och mer. 

– Men vi unga kanske inte alltid säger 

något. Då blir vi inte hörda eftersom vi inte 

utnyttjar vår rätt att prata. 

Hon har själv aldrig erfarit att man inte 

lyssnar på henne i kåren, men hon har hört 

andra som känner att hur mycket de än säger, 

hörs de inte. 

– Det kan till exempel vara en vuxen som 

säger samma sak som en själv, bara med en 

liten förändring. Då kan de andra säga ”Ja, 

men det är ju ett jättebra förslag! Varför har 

ni ungdomar inte tänkt på det?”. Sånt blir 

man frustrerad över, säger hon.

Alma Karlsson, 16, som är ganska ny i NSF 

åker också på sitt första Ting. Hon tycker att 

det verkar vara en självklarhet att man tar 

upp saker på Tinget för att sedan skicka det 

till FM där andra, äldre, tar förslagen seriöst. 

– Jag var medlem i KFUM tidigare och där 

tänkte man aldrig så. Våra Ting handlade 

bara om vad vi utmanarscouter kunde göra 

för oss själva, tycker jag. 

Slutligen svarar ombuden med ett rungande 

”ja” och ordföranden bankar med sin 

klubba. Kandidaterna till UScK är valda och 

en stor applåd sprider sig genom rummet. 

Lukas Mattsson, 19, Åby: 

– Ja, definitivt. Det tycker jag 

absolut. Vi kan ju här på Tinget 

komma med förslag som vi kan 

skicka vidare till förbundsmötet. 

Men man kan ju även som ensam 

motionär lägga förslag på FM. 

Så jag tycker absolut att vi kan 

påverka. 

Tinget avslutas med att UScK börjar dansa 

till en technoversion av en Björnes Magasinlåt. 

Det bestämdes i år att det ska vara så på 

Tinget. Fler och fler går upp på ”dansgolvet” 

och mötet avslutas i ren euforisk dans. Sara 

dansar också. Sedan är det avsked efter 

avsked och alla tar bussen till Centralstationen 

för att spridas över landet igen. Några 

fäller de sista tälten ute på ängen i Kåhög. 

Sara tycker att om man kan och orkar 

så ska man absolut åka på Ting. 

– Det är både jobbigare och roligare än 

Tror du att unga scouter verkligen kan påverka i NSF-förbundet? 

Agnes Olofsson, 18, 

Östersund: 

– Jag hoppas det i alla fall. Jag har 

inte varit med så jättelänge. Men 

jag tror det, det känns så. 

Max Reidal, 17, Utby: 

– Ja. Eller jag vet inte, jag har faktiskt 

inte haft mycket erfarenhet av 

styrelser och liknande. Det här är 

första Tinget jag åker på. Men vad 

jag förstått så är det mycket som 

når hela förbundet senare. 

man kan tro. Man har såklart jättekul men 

måste också vara väldigt koncentrerad emellanåt. 

Det har varit en väldigt annorlunda 

och rolig helg. Händelserik och intressant. 

Allt från intensiva diskussioner om tobakspolicyn 

till stunder då det spårade ur totalt, 

som dansen här på slutet, säger hon. 

I framtiden vill hon vara mer insatt innan 

hon åker på Ting eller FM. 

– Att engagera mig på detta sätt inom 

scouterna är definitivt något jag vill fortsätta 

med. Med tiden vågar jag kanske vara ombud 

på FM. 

Lovisa Friman, 15, Moheda: 

– Ja,det är klart. Vi kommer ju 

sitta på FM lite längre fram. Då 

är det ju bra med våra åsikter och 

vad vi tycker, eftersom vi kommer 

ta över sen. 

Foto: alexander ehnw 

21

22 


öka samhällsengagemanget 

i din scoutkår 

Symbolen ”lokalt och globalt samhällsengagemang” är en del av scoutmetoden. 

Och runt om i världen gör scouter insatser för miljön och samhället. I hela världen finns 

det 38 miljoner scouter. det är fyra gånger så mycket människor som det bor i hela Sverige. 

om alla de scouterna gör en god gärning om dagen så blir det nästan dubbelt så många goda 

gärningar som det finns antal människor i världen. Genom att vi scouter hjälper till, 

även med små saker, kan vi göra världen bättre. 

För att få inspiration kring 

hur man i kåren kan engagera sina 

scouter att bli mer samhällsengagerade 

har Scouterna tagit fram en 

väldigt användbar digital presentation. Det 

är en hemsida, som anpassar sig till både 

mobil, läsplattor och datorn. Scoutledarna 

kan bära med sig tipsen om samhällsengagemang 

i fickan, helt enkelt. I materialet 

kan scoutledarna klicka sig runt och läsa 

om FN:s millenniemål, hur man kan koppla 

målspår till samhällsengagemang och hur 

man kan arbeta med märken samtidigt som 

man jobbar med att skapa en medvetenhet 

Text: Från Scouterna 

om möjligheter och problem i samhället. Det 

finns en hel uppsättning klockrena aktivitetstips, 

som är värda att kolla in. 

GÅ IN PÅ www.scouterna.se/samhallsengagemang 

och var med och gör skillnad du 

också!

hoppas att materialet kan 

vara en push i rätt riktning 

Nathalie c. Andersson är upphovsmakaren till den digitala presentationen som handlar 

om samhällsengagemang. Scouting Spirit träffade henne för att höra om hur tanken 

var när materialet togs fram, vilka aktiviteter hon gillar bäst och om hon är en 

person som själv gör extra mycket skillnad. 

Hur kom det sig att du 

blev ansvarig för att ta 

fram materialet? 

– Jag är ju scout 

sedan tidigare och 

tyckte att det lät som ett 

meningsfullt uppdrag. 

Så jag sökte och fick 

Nathalie C. Andersson. jobbet. Under tre 

månader var jag anställd av Scouterna och 

gjorde materialet från idé till färdig produkt. 

Exakt vad var din roll? 

– Att ta fram ett digitalt material om på 

samhälls engage mang. En slags guide kring 

hur man kan jobba med de här frågorna på 

ett praktiskt sätt i scoutkåren, genom olika 

aktiviteter, filmer och information om FN:s 

millenniemål. 

Varför tycker du att man ska gå in på 

www.scouterna.se/samhallsengagemang? 

– Framför allt för att det finns väldigt mycket 

konkreta tips där. Man kan lära sig om olika 

sätt att engagera sig. Sedan finns det många 

bra specialskrivna aktiviteter för de olika 

scoutåldrarna. 

Har du någon favoritaktivitetet av de ni 

tipsar om? 

– Absolut! Vi tog fram två äventyr: ”Digerdöden” 

och ”Biståndsäventyret”. De går ut på 

att man leker, klär ut sig och gör uppgifter. 

Och utifrån det vi är med om i leken kan 

vi göra kopplingar till dagens samhälle. 

På så vis kan det vara lättare att närma sig 

ämnen som HIV, som annars kan vara svåra 

att ta upp med scouterna. När vi testkörde 

”Digerdöden” på årets Äventyrskurs med 24 

scoutledare så var det många som tyckte att 

det var coolt att det går att använda äventyr 

för att skapa förståelse. Att det går att leka in 

nya insikter. 

Gör du ofta skillnad själv? Hur? 

– Jag engagerar mig i första hand genom att 

bry mig om mina medmänniskor. Samhällsengagemang 

behöver ju inte vara att plocka 

skräp eller åka utomlands och vara volontär. 

Jag lyssnar och uppmärksammar vuxna och 

barn i min omgivning. Och så försöker jag 

engagera andra i Scouterna, för jag tror verkligen 

att scouting kan göra skillnad. 

Tycker du scouter är bättre på att vara 

samhällsengagerade än samhället i stort? 

– Det är en svår fråga. Det finns ju andra 

ideella grupper som är betydligt mer engagerade 

... Generellt sett har vi nog en tendens 

inom Scouterna att fokusera inåt mot den 

Text: Nina Norén 

egna rörelsen, vilket gör att vi tappar fokus 

utåt. Men jag tror absolut att vi kan göra skillnad 

om vi lyfter blicken, tittar utåt och inser 

att det vi gör faktiskt spelar roll. 

Ser du en positiv utveckling ändå? 

– Jo, men det är klart. Det händer positiva 

saker hela tiden. Jag vet en scoutkår som 

samlar in glasögon för att skicka till Uganda, 

och en annan som gjort aktiviteter för 

ensam kommande flyktingbarn. Det är inte 

svårt att göra skillnad! Jag hoppas att materialet 

kan vara en push i rätt riktning och 

visa hur man kan jobba med samhällsengagemang 

i det lilla. 

23

24 

Aktivieter som uppmanar till 

reflektion och handling 

På www.scouterna.se/samhallsengagemang finns det specialskrivna aktiviteter som är värdefulla 

att ta del av. mer avancerade och tidskrävande aktiviteter blandas med kortare som man kan 

lägga in som komplement till det vanliga scoutmötet om man har 15 min över. här i tidningen 

presenteras en handfull, men vi uppmanar er verkligen att gå in på sidan och ta del av helheten. 

eviga sopor 

Hur lång tid tar det för vissa sopor att förmultna och försvinna? Vissa 

saker vi människor slänger tar lång tid för jorden att hantera och bryta 

ner. Låt Scouterna få lista ut hur lång tid det tar för olika sopor att 

förmultna. 

Lägg ut ett långt rep som en tidslinje. Placera en tidsangivelse i 

början av linjen (två veckor) och ett annat årtal (1 miljon) i slutet av 

linjen så att scouterna får se hur stor skalan är. 

Scouterna kommer nu att få ett gäng olika saker (eller med bilder 

på sakerna, detta är dock mindre pedagogiskt) som de skall placera 

utmed tidslinjen beroende på hur lång tid det tar för saker att försvinna 

och brytas ner av naturen. Nedbrytningstiden, helt enkelt. Låt dem 

resonera i patrullen om vart de skall lägga sakerna. 

Gå sedan igenom tidslinjen med dem för att se om de har fått rätt 

svar. 

De olika typerna av avfall och år (rätt svar): 

• Matrester och spillning: 2 veckor. 

• Tidningar: 3–12 månader. 

• Tuggummi: 5 år. 

• Läderstövlar: 50 år. 

• Aluminiumburkar: 200–500 år. 

• Plastpåsar: 400 år. 

• Glasflaska: 1 000 000 år. 

• Mobiltelefon och batterier: mer än 1 000 000 år. 

Reflektera: Hur kommer det sig att vissa saker försvinner fortare än 

andra? (Matrester bryts snabbt, eftersom insekter snabbt äter av det. 

Men insekter äter inte saker som glas och metall, därför kommer detta 

att ligga i naturen under många år.) 

Om aktiviteten 

Passar för: Upptäckarscout, Äventyrarscout, Utmanarscout. 

Tidsåtgång: 15 minuter. 

Aktion: Hur kan vi göra för att minska den mängd sopor 

som vi skapar? Kan vi slänga mindre saker? Välja andra 

material? 

Material: Ett rep (25 meter). 

Laminerade A4 papper med två olika år på. 

Laminerade A4 papper med bilder av olika saker på.

koldioxidavtryck: hur långt har 

kläderna färdats? 

Allting vi äger, äter och har på oss har någon gång tillverkats. Och när 

saker tillverkas lämnar de spår i miljön. Allt vi tillverkar påverkar vår 

omgivning i form av utsläpp av växthusgaser, antingen via transport 

eller via den direkta tillverkningen. Detta kallas även för koldioxidavtryck. 

Fråga scouterna om de kan komma på en händelse (till exempel en 

flygresa) eller en produkt (till exempel ett par jeans) som skapar koldioxidavtryck. 

Berätta att en stor del av koldioxidutsläppen kommer av 

transporter, att varor har transporterats lång väg med tåg, flygplan, 

båt och lastbil. Just längre resa desto större koldioxidavtryck, eftersom 

transporter kräver bränsle och bränslet avger koldioxid när det 

förbränns. 

Nu ska scouterna själva få undersöka hur långt olika produkter har 

färdats. De får i patrullerna en korg med olika saker som har köpts 

i Skandinavien. Uppdraget är enkelt: de skall ta reda på var varje 

produkt kommer från (var den har tillverkats). 

När de har tagit reda på produkternas ursprung skall de skriva ner 

dem på ett papper och lämpligtvis pricka för detta på en världskarta så 

att det blir mer tydligt hur långt produkterna har färdats. 

Efter att ni har kollat på sakerna kan scouterna titta var deras egna 

kläder kommer ifrån. Välj ett av plaggen ni har på er, som en jacka 

eller tröja eller scoutskjorta och ta reda på var den kommer ifrån (det 

står oftast på tvättlappen i plagget). 

Reflektera: Hur kan vi göra för att undvika produkters långa resor 

över hela världen? Hur är det möjligt att minimera en produkts resa? 

(Ett förslag kan vara att köpa lokalt producerade produkter). 

– Vissa saker behöver transporteras långt för att vi ska kunna 

konsumera dem. Till exempel är det ju svårt att odla bananer i Sverige. 

Ska vi avstå från att köpa produkter som har färdats lång väg? 

– Finns det några andra lösningar (som att köpa ekologiska bananer 

som inte har besprutats med så mycket medel, som också orsakar 

koldioxidavtryck när medlet tillverkas, utöver det faktum att bekämpningsmedlen 

inte är bra för naturen). 




Material: En världskarta. En korg med saker (kläder, 

leksaker, elektronikprylar) som har köpts i Sverige. 

rättviseleken: rättvist fördelat? 

Låt Scouterna se på en film, kanske om fattigdom eller hunger. Låt 

hälften av scouterna sitta i en soffa, andra hälften på golvet. 

Scouterna i soffan får mycket popcorn att äta under filmen, scouterna 

på golvet får mycket mindre popcorn. Efter halv tiden: byt. 

Reflektera: Hur kändes det att ha mindre mat än de andra? Delade 

vi med oss? 

• Varför har vissa mer än andra? 

• Vad kan vi göra för att minska skillnaderna? 

• Hur ser det ut i världen? Vem har mest popcorn, vem har minst? 


Passar för: Spårarscout, Upptäckarscout, Äventyrarscout. 

Tidsåtgång: 15–45 minuter. 

Material: Film, popcorn. 

Reflektionsstund: vem är jag? 

Kör en reflektionsstund i slutet av ett möte. Varva ner, tänd ljus och låt 

scouterna fundera över sig själva och sitt liv. 

Fråga dem var de är födda. Låt dem tänka efter. Var i Sverige, eller 

var i världen. På ett BB eller någon annanstans? Är någon av dem 

kanske född för tidigt? Har de legat i kuvös? Hur mycket vägde de när 

de var nyfödda? 

Berätta att runt om i världen ser det väldigt olika ut när barn 

kommer till världen. I vissa länder finns det inga BB:n. Det gör att 

mammor eller barn ibland dör. 

Reflektera: Hur hade det varit ifall scouterna hade fötts i ett skjul 

i stället? Hade de varit samma? Hade det gjort någon skillnad? Och 

hade scouterna varit annorlunda om de fötts någon annanstans i världen, 

tror de? 




25

26 

P e R s o n l i g t

Nykterhet 

käNNS NAturlIgt 

– Jag kan inte förneka att det var kul att vara full, säger Alma karlsson, 16. men allt det där 

ligger just nu bakom henne. resan med en NSFare till chicago i somras förändrade allt. 

Alma sätter sig på den nötta träbänken, rättar till håret 

och lägger benen i kors. Strax ska hon ta sig till Göteborgs 

centralstation för att åka hem från Tinget. Och det var just 

på tågstationen i Västsverige som man kan säga att hennes 

drickande slutade. Här träffade hon utmanarscouten Evelina för ett 

halvår sedan eftersom de skulle åka till Chicago från Landvetter tillsammans. 

– Vi hade bara pratat lite på Skype och var vänner på Facebook 

innan dess. Men vi klickade med en gång, säger Alma. 

De skulle resa till Girls Ward Forum dit flickscouter från hela världen 

åkte för att umgås men också ha workshops och lära sig om FN:s 

Millenniemål, alltså hur man kan minska världens fattigdom. 

Innan resan hade Alma inte tänkt så mycket överhuvudtaget på 

nykterhet och vad det innebär. 

– Men så träffade jag Evelina och tänkte att – jag kan ju fråga henne 

lite i alla fall. Hon började glatt berätta om alla sjuka människor inom 

NSF som är jättehärliga. Galna arrangemang och så. Jag tänkte ”wow 

vad underbart. Det låter som scouting fast hundra gånger bättre”, 

säger Alma. 

Hon har varit medlem i förbundet KFUM tidigare genom sin 

scoutkår Bunkeflo utanför Malmö. Men numer är hon alltså ensam 

direktansluten till NSF, utan sin kår. 

I slutet av sommaren bestämde hon sig. 

– Jag funderade inte så mycket på att byta till NSF. Det är inte som 

att jag går runt i min vardag och tänker hela tiden nu att ”åh, jag är 

nykterist”, utan det var bara naturligt. 

Hösten 2009 började Alma i sjuan. Hon säger att det var 

någon gång då som hon började umgås med en äldre tjej på samma 

skola . 

– Hon var något av en fjortistyp med dåligt självförtroende. Då 

började jag dricka för första gången. Jag drogs ju med i det där att ”åh, 

det är häftigt att röka, dricka och klä sig i för små kläder”, säger Alma. 

Hon medger att hon självklart hade roligt många gånger när hon 

drack. Men de sista gångerna innan hon blev medlem i NSF hade hon 

inte kul. 

– Det blev för mycket och jag mådde väl inte så bra. Dagen efter 

kände jag alltid: jaha, nu är jag bakis och det var inte kul. Då kom jag 

att tänka på att det hade varit mycket roligare att vara på scoutläger 

under helgen istället. Så jag bytte förbund och sedan var det liksom 

ingen mer alkohol i min värld. 

Text: emelie Svensson Foto: Alexander ehn 

I Almas familj är det vardag att man tar ett glas vin på fredagskvällen. 

Själv är hon inte helt emot att andra dricker alkohol, men däremot 

tycker hon att det är fel att det är socialt oaccepterat att INTE dricka. 

– Det är den biten jag verkligen har problem med. Alkohol har 

blivit så naturligt. Jag känner att det inte ska vara så. Min bror tycker 

till exempel att jag bara försöker vara rebellisk på något sätt. De kan 

inte förstå. 

Första arrangemanget för Alma inom NSF blev nyårsbalen 

på Ransberg. Där säger hon att hon hamnade i flera spännande 

diskussioner som gjorde att hon verkligen blev mer övertygad om att 

hon valt rätt. 

– Det gick upp för mig att det inte ska vara så här. Vuxna ska ju inte 

tycka att man är konstig bara för att man inte dricker. Och dessutom 

träffade jag så himla många underbara människor. 

Hon slutade dricka, men har fortsatt att gå på fester med alkohol. 

Men det har inte varit något problem. 

– Jag har ganska lätt för att släppa loss på fester. Vi scouter är bra 

på det. Så de flesta på de där festerna brukar inte säga så mycket. Men 

ibland frågar de ”ska du inte ha lite i alla fall?” säger Alma och visar 

med handen. 

Men eftersom att hon är sexton har inte så många kompisar utanför 

scouterna reagerat. 

– De flesta verkar tro att jag har en sån där överenskommelse, som 

många har, med sina föräldrar om att inte dricka förrän man är 18 år, 

så betalar de ens körkort, säger Alma och skrattar. 

– Det är väl mer vuxna som reagerar och säger ”oj, konstigt att inte 

dricka”. 

Just nu vet Alma inte om hon kommer att vara nykterist för 

alltid. Det är svårt att veta vad hon vill om ett år ens. Men just nu trivs 

hon väldigt bra. Alma säger att det viktigaste för henne var att förstå 

varför man är nykterist, för hon hade ingen aning för ett år sedan. 

Hon tycker att det är viktigt att förstå hur andra tänker. Och om hon 

vet båda sidor så kan hon i alla fall göra ett genomtänkt val med erfarenhet 

av båda världar. 

Och några saker känner hon att hon insett för hela livet. 

– Att vara medlem i NSF gör att jag aldrig någonsin ska dricka inför 

mina barn i framtiden. Och jag vet att jag aldrig kommer ha alkoholproblem. 

Men jag ser det nu har jag ingen anledning till att ens börja 

alls igen. 

27

Foto: alexander ehn 

28 

F ö R b u n d s n y t t 

Vad får det kosta att 

göra en skillnad? 

Michel och Marie-Claire rånas i sitt hem på 

pengar och sina barns gåva till deras trettioåriga 

bröllopsdag: biljetter till Kilimanjaro*. En av 

rånarna, Christophe, är ung, arbetlös och tar 

ensam hand om sina yngre bröder. Michel känner 

igen Christophe som grips av polisen, men när 

offer och förövare möts väcks Michels förstående 

för Christophes handlande. Stölden förvandlas 

från ett själviskt brott till omsorg om de yngre 

syskonen. Brottsoffren gör det oväntade och låter 

syskonen bo hos dem tills Christophe lämnat 

fängelset. Michels och Marie-Claires två vuxna 

barn imponeras inte alls av föräldrarnas beslut. 

”Är det inte nog med tre barnbarn att bry sig 

om?” Ja, vad får det kosta att göra en skillnad? 

Ett par goda vänner till mig renoverar ett rum 

i källaren. Där ska en ung man bo för att få mer 

vuxenstöd än vad hans ursprungsfamilj kunnat 

ge honom. Vännerna har en liten dotter vilket 

får omvärlden att undra om de är trygga med 

att ha en ”främmande” person i familjen. Vilka 

risker är vi beredda att ta för att göra en skillnad? 

Hur värderas den unge mannens behov – när 

det kommer till kritan? Johanna och jag kan 

visserligen tänka oss att vara familjehem men just 

nu tror vi det skulle kosta för mycket för våra tre 

små barn. Rätt eller fel, där har ni vår prislapp. 

Även i scoutengagemanget finns frågan, då i 

formen ”Hur många kvällar och helger kan vi 

vara hemifrån för att göra skillnad för andras 

barn?” Det finns inget självklart svar på 

någon av dessa frågor, vi måste finna 

vår egen balans och låta den variera 

över livets olika faser. Personligen 

upplever jag dock att samhället 

förväntar sig både för lite och för 

mycket av oss. Det saknas en tydlig 

förväntan om att vi bör engagera 

oss i andras välfärd. Men på 

samma sätt som vi frågar 

unga vad de vill arbeta 

med borde vi fråga 

vilken skillnad de vill 

göra. Å andra sidan, 

när vi väl engagerar 

oss förväntas nästan 

en psykologexamen 

hos den som ska 

trösta ett gråtande 

barn. Då blir 

kostnaden för att göra skillnad 

alltför hög och ännu fler barn 

och unga utlämnas till att växa 

upp utan stadiga extra-vuxna. 

Så kan vi inte ha det. 

*Filmen heter Snön på 

Kilimanjaro, rekommenderas!. 

Nytt från förbundsstyrelsen 

Den 23-24 mars hade FS sitt andra möte för året i ett soligt Göteborg. Rolf Andersson presenterade den 

ekonomiska rapporten för 2012, vi beräknas gå med 2,2 miljoner i vinst 2012. 

Bidragsansökningar som kommit in till NSFs fonder behandlades. Förbundsstyrelsen har börjat se över 

inaktiva kårer och distriktslösa kårer. De kårer som inte tillhör något distrikt men där det finns ett distrikt i 

det geografiska området skall erbjudas att tillhöra ett distrikt. 

Förbundets krisplan utvärderas och uppdateras. Det är viktigt att till exempel arrangemangsledare 

har en bra krisplan om det skulle hända något! Alla kommittéer i förbundet jobbar på att skriva 

uppdragsbeskrivningar som på ett kortfattat sätt visar vad kommitten gör. 

Vårt medlemsregister behöver bytas ut, en projektgrupp tittar på olika alternativ utifrån de krav vi har. 

Just nu jobbar strategipatrullerna och remisspatrullen hårt med att ta fram förslag till förbundets nya 

strategi. Även FS diskuterade vilka ideer vi har för att vårt förbund skall utvecklas. Många bollar är i luften 

för att ta fram vår nya strategi! 

FS genom ledamot Anna Christensen 

Superhjälteläger på ransberg 

Världen är i fara! Men du kan pusta ut. Den 3-5 april samlades unga, 

blivande, superhjältar från hela Värmland på ransberg herrgård för 

att delta i årets superhjälteskola. 

kapten Stofil, The Red Girl, Superanders 

och Kungen utan ”K”, var bara några av de 

32 blivande superhjältar som kom för att 

finslipade sina övernaturliga förmågor. 

Under veckan fick man lära sig allt från att 

undvika dödsbringande laserstrålar till att klättra 

upp för skyskrape-fasader. På området fanns också 

en verkstad man kunde besöka för att lära sig mer 

om hur man bäst kapslar in det, för de normalt 

odödliga hjältarna, livsfarliga ämnet kryptonit. 

Under det stentuffa slutprovet testades 

elevernas förmåga att anpassa sig till helt absurda 

situationer. Det gäller att hålla huvudet kallt 

när man anfalls mitt i natten av sten-sax-påsespelande 

zombies och när dessutom hjältekollegor 

har kidnappats av eldflammande skurkar ur 

Flamm-ingo-ligan! 

Erik H. Ekholm

www.nsf.scout.se 

brevhuvud & nya 

grafiska element 

Vill du skapa en snygg inbjudan till 

sommarens läger, eller få lite hjälp på 

traven med designen på nästa lapp 

till föräldrarna? Nu kan du ladda ner 

brevmallar, dokumentmallar och 

våra grafiska element från hemsidan. 

www.nsf.scout.se/kommunikation 

Sober Network 

Vill du utveckla Sober Network, ett 

internationellt nätverk för nyktra 

scouter i världen? 

Internationella Kommittén söker 

just nu ett någon som är nyfiken på 

och vill arbeta med Sober Network. 

Hur tror du att Nykter Scouting 

sprids på bästa sätt i världen? 

Vill du veta mer så hör av dig till 

ik@nsf.scout.se 

kortlek för spelkvällar i 

lyktans sken 

Innan höstens terminstart kommer 

varje kår att få en kortlek med 

posten. Kortleken är kryddad 

med lite existentiella frågor och 

påstående som uppmuntrar till 

samtal och diskussion. 

Nya profilprodukter! 

Vi är just nu mitt uppe 

i framtagandet av nya 

profilprodukter. På ingång är 

softshellvästar, linnen, funktionstshirts, 

mössor och termosar. Håll 

utkik i scoutköp framöver. www.nsf. 

scout.se/scoutkop 

blå gryning 

Det är fortfarande möjligt 

att efteranmäla scouter 

och funktio närer till sommarens 

äventyr - www.blågryning.se 

Active-seminarie i Estland 

Under påsklovsveckan var jag, Emil Löwengren och Felix Jeppsson 

på ett av Actives seminarium, vilket denna gång hölls i Estland, 

närmare bestämt 15 mil utanför Tallinn i det lilla samhället Tartu. 

meningen med seminariet 

var att lära ungdomar 

om alkoholpolitik och 

hur man kunde starta egna projekt 

inom ämnet. Detta kopplades 

samman med årets tema ” Change 

the Change”. 

Vi lärde oss bland annat om hur 

man gjorde för att kunna medla 

i bråk, hur man kunde visa med 

sitt kroppsspråk att man ville ha 

uppmärksamhet och att inte visa att 

man var nervös inför en publik. 

Alla presentationerna hölls 

av engagerade och pålästa unga 

presentatörer från både Active och 

IOGT-International. 

Under veckan lärde vi känna 

många andra kulturer och människor, 

eventet hade dragit människor 

från sexton(!) olika nationer över 

hela Europa. Det var väldigt häftigt 

att få uppleva att kulturer som ändå 

finns så nära oss kan skilja sig så 

mycket från vår. 

Veckan var en av de absolut 

häftigaste och mest lyckade Felix och 

jag har någonsin har haft. Vi knöt 

nya internationella kontakter och 

fick nära vänner över hela Europa. 

Vi rekomenderar alla som är 

intresserade av internationellt 

utbyte att testa att söka till ett av 

Actives seminarium, för det kan bli 

det bästa som någonsin har hänt dig! 

Emil Löwengren och Felix Jeppsson 

Kallelse till förbundsråd – 

Nykterheten i praktiken 

30 augusti till 1 september 2013 på Ransberg 

På förbundsrådet får ni en möjlighet att tillsammans med andra kårer diskutera 

hur man jobbar praktiskt med nykterhetsfrågan i kåren. Målet är att kunna ta med 

sig bra idéer hem och även utforma en förbundsgemensam syn på hur man ska 

jobba med nykterheten i kårerna. 

Program: Förbundsråd om Nykterheten i praktiken, diskussioner ledda av 

processledare. Programdag – val av olika friluftsaktiviteter och workshops. Heldag 

eller halvdagsaktivitet. 

Kostnader: Inomhusförläggning: 500 kr per person. Utomhusförläggning: 250 kr 

per person. Oavsett hur man vill bo så ingår mat och programaktiviteter. 

Reseersättning utgår för reskostnader över 300 kr. Förbundet står för hela 

kostnaden för en deltagare per kår. 

Anmälan: Anmälan senast 7 juni i medlemsregistret Macicken. 

Stiftelsen oskar Franzéns 

stipendiefond 

Fonden instiftades 1975. Oskar Franzén var under sin levnad en av förgrundsgestalterna 

i svensk nykterhetsrörelse och visade i sin verksamhet på många sätt 

sin vilja att stödja utbildningen för den helnyktra sektorn. 

Fondens ändamål är därför att ge hjälp till utbildning för helnyktra ungdomar som 

är medlemmar i IOGTNTOrörelsen och som kan förväntas att i framtiden förbli 

aktiva i denna rörelse. Utdelning av avkastning av disponibla medel sker på Oskar 

Franzéns födelsedag den 5 oktober. 

För att vara berättigad att söka stipendium ska sökanden 

• vara under 25 år 

• vara aktiv medlem i ett av förbunden inom IOGTNTOrörelsen 

• kunna ange ett definierat utbildningsändamål till vilket stipendiet skall 

användas 

• efter genomgången utbildning dokumentera densamma 

Ålder och den aktiva gärningen som medlem i rörelsen skall skriftligen styrkas. 

Ansökningshandlingarna ska vara kansliet tillhanda senast den 31 augusti 2013 

på ansökningsblankett som rekvireras på nedanstående adress: Stiftelsen Oskar 

Franzéns stipendiefond, IOGTNTO, Elisabeth Larsson, IOGTNTO, Box 12825, 

112 97 Stockholm. 

kallelse till förbundsmöte 2013 

Scoutkårer, scoutdistrikt och utmanarscoutting inom NSF kallas i enlighet med 

stadgarna §§ 4 och 5 till 2013 års förbundsmöte i Örebro den 9–10 november 

2013. 

Rösträtt tillkommer valda ombud. 

Scoutkårer med mellan 10 och 50 medlemmar (varav minst fem under 26 år) äger 

rätt att utse två ombud och två ersättare. 

För varje ytterligare påbörjat femtiotal medlemmar äger kåren rätt att utse 

ytterligare ett ombud och en ersättare. Valbar till ombud är varje medlem i kåren. 

Scoutdistrikt som består av minst tre kårer, vilka består av minst tio medlemmar 

varav minst fem är yngre än 26 år, äger rätt att utse två ombud och två ersättare. 

Valbar till ombud är varje medlem i distriktet. 

Fullmakt för ombud utfärdad av kår respektive distriktsstyrelse skall vara 

förbundsstyrelsen tillhanda senast lördagen den 5 oktober 2013. 

Tinget har rätt att representera med två representanter som har förslagsrätt. 

Verksamhetsberättelse och övriga förbundsmöteshandlingar sändes direkt 

till anmälda ombud. Utdelning av röstkort till ombuden utförs i anslutning till 

förbundsmötet. 

Motion till förbundsmötet kan väckas av enskild medlem samt scoutkår och 

scoutdistrikt. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 10 veckor före 

förbundsmötets öppnande, dvs senast lördagen den 31 augusti 2013. För sent 

inkomna motioner upptas ej till behandling. 

Ombudshandlingar och motioner sändes under adress Nykterhetsrörelsens 

Scoutförbund, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM 

Förbundsstyrelsen 

29

30 

F ö R b u n d s n y t t 

När upplevde du senast scouting som deltagare? Är du van vid att alltid leda 

andra? Eller är du ny vuxen i scouterna och vill prova 

hur det känns att vara scout? 

Låt oss ta dig med på en inspirerande hajk, där fokus ligger på din egen 

scoutupplevelse och där du får möjlighet att växa 

genom personliga möten och äventyr. 

16-18 augusti 2013, Ransbergs Herrgård 

Kostnad: 400 kr + resa 

Resebidrag kan sökas från NSF, genom Expedition Inrikes 

Vid frågor kontakta; 

Anders Andersson 0709-286082 eller Emma Olofsson 0732-746081 

Anmäl dig senast 4/8 via; 

https://nsf.clubonweb.com/book/Vuxenhajk 

En stadshajk för dig mellan 18–30 år äger rum 

i Stockholm den 20–22 september 

Mer info kommer löpande på hemsidan! Följ oss även på 

facebookevenemanget ”RoverRace 2013”. Vill du veta mer redan nu? 

Hör av dig till Ellen eller Maria på ellen.holm@nsf.scout.se resp. 

maria.fernandes@nsf.scout.se eller anmäl dig redan nu på 

https://nsf.clubonweb.com/book/RoverRace2013. 

RoverRace 2013 

Det finns fortfarande möjlighet för fler arrangemang under 

hösten. Hör av er till lar@nsf.scout.se med era idéer. 

R edan nu finns följande arrangemang att anmäla sig till: 

• Slöghp-helg är en hantverkskurs och existentiell reflektion i 

Ånäset 9-11/8 

• Vuxenhajk för alla vuxna som vill få en egen scoutupplevelse 

på Ransberg 16-18/8 

Mer info finns på: www.nsf.scout.se/ExpeditionInrikes 

Programböcker 

Varje kår har rätt att få ett exemplar 

av varje bok som tillhör Scouternas 

program. Förra året kom Roverboken 

och Glöd - scouting på kristen 

grund. Tidigare har ledarboken, 

programböcker för spårare till 

utmanare samt vår egen bok Nykter 

Scout delats ut till kårerna. Vi vill 

därför uppmana kårerna att kolla 

vilka böcker ni har och fundera 

över vilka böcker som ni skulle vilja 

ha samt förmedla det till niklas. 

johansson@nsf.scout.se. 

Så ser vi till att beställa in och 

skicka ut de böcker som ni vill ha. 

För att ni ska ha böckerna inför 

höstens terminsstart så behöver vi ha 

era önskemål senast den 1 juli. 

Almedalsdrinken 2013 får 

smak av hallon och citron 

under Almedalsveckan 2012 gjorde den alkoholfria 

Almedalsdrinken succé. Den serverades på ett flertal uteställen 

och mingel i Visby och kammade hem PR-byrån Westanders pris 

”hetast i Almedalen”. 

I 

år kommer den tillbaka med ett 

nytt recept och antalet platser 

där den serveras kommer bli fler. 

Även i år är det Örjan Åstrand som 

tagit fram drinkreceptet och han 

var nyligen en av finalisterna i Årets 

Bartender 2013. 

– Efterfrågan på ett bra alkoholfritt 

utbud under Almedalsveckan 

har ökat kraftigt de senaste åren 

och Almedalsdrinken hjälper till 

att fylla det behovet. För många är 

Almedalen en gigantisk arbetsplats 

och vi tycker det är självklart att 

drinken ska finnas med i år igen, 

men med en ny fräsch smak, säger 

Linda Engström, talesperson för 

organisationerna bakom Alme dalsdrinken. 

Bakom Almedalsdrinken står 

ett nätverk av organisationer som 

jobbar med frågor som rör alkohol 

och andra droger och folkhälsa. 

Redan nu börjar arbetet med att 

sprida Almedalsdrinken till ännu 

fler platser och event under Almedals 

veckan och ett flertal uteställen 

har redan tackat ja till att servera 

drinken. Bland annat Gutekällaren, 

Hamnplan 5 och Packhuskällaren. 

Nytt för i år är att ett mobilt drinkteam 

kommer finnas på plats för 

att bokas in att servera drinken på 

mingel eller andra arrangemang. 

– Tanken är att Almedalsdrinken 

2013 ska vara mer tillgänglig och att 

ännu fler ska kunna prova den. Vi 

jobbar hårt med att få fler uteställen 

att servera den och med vårt mobila 

drinkteam kan vi även erbjuda 

mingelarrangörer ett smidigt sätt 

att ha med den i sina arrangemang, 

avslutar Linda Engström. 

Årets Almedalsdrink har smak 

av hallon och citron och receptet, 

information om det mobila 

drinkteamet samt en kontinuerligt 

uppdaterad lista över uteställen som 

serverar drinken finns på 

www.almedalsdrinken.se 

Alltid färska scoutnyheter på www.nsf.scout.se 

Foto: Ylva sundgren

Scouterna har 

beviljats medlemskap 

i woSm och 

wAgggS 

Nu har både WAGGGS och WOSM tagit beslut 

om att bevilja ansökan om medlemskap från 

Scouterna. Detta innebär att medlemskapet i 

världsorganisationerna nu är flyttat från Svenska 

Scoutrådet till Scouterna. 

Amazing race, lund, 12–14 april 

Den 12-14 april arrangerades scoutarrangemanget Amazing 

race av kFum/kFuk scouter från Skåne som var baserat på den 

amerikanska TV-långköraren med samma namn. 

I 

programmet reser lag om två runt i hela 

världen och löser diverse utmaningar, fysiska 

eller kluriga, som är utstationerade på olika 

ställen i landet. Som äkta Amazing Race-nörd 

nappade jag som icke-scout i princip direkt på att 

få följa med min klasskompis, Malin Eriksson från 

Karlstad, på detta arrangemang. 

Vi teamade ihop oss med Malins scoutkompis, 

Malin Elfversson från Stora Levene, för att man 

skulle vara 3-4 i varje lag, och tog tåget ner till 

Lund. Ingen av oss visste vad vi skulle kunna 

förvänta oss, men det var trots allt en kul grej att 

göra. 

Under två dagar tävlade vi sedan med ett 

30-tal andra scouter, i huvudsak från Skåne, i 

utmaningar som utmanade oss såväl fysiskt som 

psykiskt. För oss blev det en extra stor utmaning 

då ingen av oss varit i Lund förut och kartan vi fick 

blev vår bästa vän. Mobiler var inte tillåtna som 

hjälpmedel och samlades in på lördag morgon. 

Tävlingen pågick både i Lunds centrum för att 

sedan ta oss till fots ca en dryg mil utanför, kantat 

av utmaningar och klurigheter. 

Anslut dig till 

nyhetsbreven 

Nu börjar vi använda ett nytt 

system för våra nyhetsbrev 

Där kommer utskicken att ske via listor som du 

själv enkelt anmäler och avanmäler dig till. 

E-post-uppgifter kommer i fortsättningen inte 

att hämtas automatiskt från medlemsregistret 

Madicken, så det är viktigt att du går in och 

anmäler dig för de nyhetsbrev som berör dig. Gå 

in på www.nsf.scout.se/nyhetsbrev för att se vilka 

nyhetsbrev som erbjuds nu. 

På lördagskvällen hade uppgifterna lett oss ut till 

Skryllegården utanför Lund, där vi alla slog upp 

vindskydd för natten. Det var inte min första hajkupplevelse, 

men det var ändå riktigt mysigt att sitta 

uppe vid lägerbålet på kvällen. 

På söndagen fortsatte tävlingen och vi fick alla 

starta olika tider beroende på vilken tid vi kommit 

in kvällen innan. Denna dag bestod av färre 

uppgifter och tog oss tillbaka in till Lund, där vi 

slutade på en 6:e plats av åtta. Vi ser det dock som 

en vinst att vi varken kom sist eller näst sist. 

Allt som allt är jag väldigt nöjd med denna helg. 

Det var kul att få vara med om ett eget Mini- 

Amazing Race. Allt var väldigt välarrangerat, alla 

var vänliga och jag har en rolig upplevelse med 

mig hem. Jag har också lärt mig tre saker på köpet: 

Ett: jag kan gå mycket längre utan att gnälla ihop 

fullständigt än vad jag trodde var möjligt. Två: 

scouter är galna. Tre: de verkar ha det ganska så 

bra ändå! 

Sara Tuneld, icke-scout från Karlstad 

Nytt diskussionsmaterial 

på tema 

existens 

behöver ni lite ny inspiration i 

arbetet med årets tema existens? 

Då finns ett bra material med diskussionsfrågor 

kring andlighet som passar såväl för 

scoutavdelningen som för ledarteamet på 

hemsidan via http://korta.nu/existens. 

P å g å n g 

maj 

8‐12 Vårfest, Ransberg 

8-12 Idékurs, Kungshol 

juni 

14‐20 Ledarutbildning SCOUT, 

Vässarö 

19-13 Konfirmationsläger 2013 

20‐23 Midsommarfirande, 

Kungshol 

20‐10/7 Explorer Belt BeNeLux 2013 

26‐30 IOGT‐NTO‐rörelsens 

kongresser 

29‐21/7 Explorer Belt Schweiz 2013 

juli 

06‐13 Stavanger 2013 

20‐27 Blå Gryning 

21‐28 HEARTBEAT 2013 

27‐3/8 Ledarutbildning SCOUT, 

Skåne 

augusti 

3-10 Lägr1 

9‐11 Expedition Inrikes: 

Slöghp helg 

16‐18 Expedition Inrikes: 

Vuxenhajk 

30‐1/9 Förbundsråd, Ransberg 

30‐1/9 Treklöver Gilwell 

Tre landskap 

september 

7 Ledarutbildning BAS, 

Småland 

20-22 Roverrace, Stockholm 

21‐22 Scoutforum, Uppsala 

27‐29 Rixhajk 

Kalendern hittar du också på hemsidan, 

www.nsf.scout.se. Läs om årets alla arrangemang 

och passa själv på att informera om fler 

aktiviteter. 

31

Posttidning B 

Scouting Spirit, Box 12825 

112 97 Stockholm 

Rekrytera mera 

Under våren tas det fram ett nytt 

rekryterings material. I god tid före 

höstens rekryteringsveckor kommer 

det finnas nya åldersgruppsindelade 

broschyrer och affischer att 

beställa från nsf.scout.se/ 

scoutkop.

Scouting Spirit - Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?