Årsskrift 2008.indd - Lunds kommun

Jönssons mekaniska verkstad, där bussen stannar.
Där sätter vi våra cyklar. Vid ett tillfälle ska jag köpa ett nytt
cykeldäck. Det är inte ransonering på cykeldäck men allt gummi ska
gå åt till däck till krigsmakten, vilket gör att cykeldäck är belagda med
licens. Så man ska gå till Kristidsnämnden för att få en licens, som
man sen tar till Folke Hansson för att köpa däcket. Jag kommer ner
till Carl Sjögren för att få min licens. Han tar fram en blankett, redan
då finns det blanketter för allting, och så läser han på blanketten och
tittar stint på mig: ” Är där två kilometer mellan Almbacken och byn?
Det vet jag inte”, säger Sjögren och sätter stämpeln på blanketten och
sen kan jag gå till Folke Hansson och köpa cykeldäcket.
Carl Sjögren är en viktig person i Sandby under denna tid. Jag vill
avsluta här med en av de visor vi fann inlagda i Kristidsnämndens
protokoll.
När Sjögren som stins hade slutat
vid banan,
då tänkte han ta sig den trevliga
vanan
att va pensionerad och seja som så:
jag går här och tittar på tågen ändå.
Det var trettiosju som detta här
hände.
Nils Hansson kom hit, men snart
han sig vände.
Vår bana blev riven och tiden blev
lång,
när Sjögren ej hörde tåghjulens gång.
Men tiden den mörkna vi vet –
trettionio,
och då blev det början till åren de tio.
Axel fundera och leta var da’
Liten erinran
Mel. Sandahls kanon
var kristidsordföranden han skulle ta’.
Då Hillbertz han sade – ”jag vet nu
personen,
Du vet Calle Sjögren från Sandby-
stationen¨.
Till länsstyrelsen sändes förslaget
nu in,
och Hövdingen lyste -¨Ja han blir
väl fin¨.
Sextio och fem år Du uppnått då
redan.
För vanliga mänskor går månen i
nedan,
men Du var en ungdom med färg
och kulör,
så spänstig i gången med sällsynt
vigör.
31