2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun

2.4 ESS-anläggningens disposition
och bebyggelse
Konkretiseringen av ESS som byggprojekt fortskrider
med fl era olika tematiska work-shops
som avses leda fram till ett mera detaljerat byggnadsprogram
och funktionsscheman. Dessa utgör
sedan basen för arkitektskisser över byggnadsvolymer
och byggnadernas lokalisering inom tomten.
Efter revideringen av den tekniska designen
och då byggnadernas slutliga funktioner, lägen
och volymer klarlagts ytterligare, kommer den
yttre arkitektoniska gestaltningen av helheten att
studeras i detalj och slutligen fastläggas.
ESS anläggningen kommer att inrymma ett antal
byggnader, med bl.a. nedanstående funktioner
och innehåll. Ett förslag till byggnadssamband
och placering redovisas i fi gur 16.
Byggnad för jonkälla - I jonkällan skapas protonerna
(vätejonerna), vilka i sin tur skapas ur
vätgas. I denna byggnad fi nns också utrustning
för att accelerera protonerna tills de får styrfart.
Ungefärlig byggnadsyta är cirka 10 000 m 2 .
Laboratoriebyggnad
14
Kontor
Målstation
Verkstäder
Byggnader för test av komponenter
Heliumproduktion
Linjäraccelerator
Instrument
Neutronguider
Linjäraccelerator - Här accelereras protonerna
med hjälp av elektromagnetiska fält upp till
mycket höga hastigheter. Acceleratorn har i aktuell
design en längd av 464 m. En upp till 500
m lång byggnad kan behövas för optimeringar av
designen.
Klystronbyggnad - Denna byggnad ligger parallellt
med acceleratorn och innehåller den apparatur
som skapar de elektromagnetiska fälten.
Byggnaden är i stort sett lika lång som acceleratorn.
Målstation - Denna byggnad innehåller målstationen,
som i sin tur innehåller målet, där protonerna
träffar målmaterialet och frigör neutroner i
en spallationsprocess. I aktuell design innehåller
målstationen cirka 1-3 m 3 målmaterial. I direkt
anslutning till byggnaden fi nns en experimenthall
där några av de kortare instrumenten fi nns.
Neutronguider - För några typer av instrument
behöver neutronerna en längre fl ygsträcka
och leds därför först genom rör
(neutronguider) till instrument placerade i
byggnader utanför målstationsbyggnaden. Neu-
Klystronbyggnad
Ställverk/elkraft
Jonkälla
Avfall
Lagerbyggnad
Figur 16. Principskiss för ESS-anläggningens huvudkomponenter. Illustration från ESS Scandinavia

tronguiderna förutses kunna vara upp till
200 m långa.
Instrument - Här används neutronerna för att
undersöka de materialprover forskarna studerar. I
aktuell design planeras för cirka 22 stycken. Om
möjligt med avseende på kostnad och prestanda
kan antalet instrument komma att ökas upp till 33
stycken.
Kontors- och labbyggnader - Förutom kontor
och laboratorier ska byggnaden rymma restaurang,
auditorium och bibliotek. Våningsytan är
preliminärt angiven till cirka 23 000 m 2 . Byggnaden
ska rymma cirka 650 anställda och besökare.
Byggnader för produktion av fl ytande helium
- Delar av acceleratorn kommer att kylas till
mycket låga temperaturer med hjälp av fl ytande
helium som köldmedium i ett kretslopp.
Byggnader för test av komponenter - I dessa
byggnader fi nns utrustning för att testa, underhålla
och justera delar till i huvudsak acceleratorn.
Utrustningen kräver vakuum och starka elektromagnetiska
fält.
Byggnader för service, underhåll och avfallshantering
- I dessa byggnader, som kan liknas
vid verkstäder, fi nns utrustning för underhåll och
service av ESS delar och komponenter. I byggnaden
för avfallshantering kan delar och prover
som blivit lätt radioaktiva tas om hand. Delar
med högre radioaktivitet fi nns och hanteras inne
i målstationen.
Byggnader för elkraft, kyla och värme - I dessa
byggnader fördelas elektricitet, värme och kyla
för ESS olika byggnader och delar.
Övriga byggnader - Utöver dessa byggnader
kan också tillkomma andra typer av byggnader
som ett led i färdigställandet och optimeringen av
anläggningens design (t.ex. kontor, bibliotek, restaurang,
samlingslokaler m.fl . byggnader inom
”Science City”).
Det som redovisas i detta planprogram är att betrakta
som skisser, illustrationer och volymer på
hur man skulle kunna gestalta området och olika
byggnader. I nästa planskede, samrådsskedet,
kommer detaljplanen att redovisa olika regleringar
för bl.a. var man får och inte får bygga,
och hur högt mm.
Detta program till detaljplan har koncentrerats till
att omfatta ESS-anläggningens huvudfunktioner.
2.5 Utrymme för framtida utveckling
mm
Enligt ESS ska anläggningen utformas så att
eventuell påverkan utanför anläggningen vid
såväl drift som eventuella olyckor är minimal i
det avseende att den är förenlig med lagstiftning
och god miljöhänsyn. Ur ESS synvinkel ”är det
dock inte önskvärt med tillkommande bebyggelse
i nära anslutning till det aktuella planområdet,
som skulle kunna medföra särskilda krav på eller
begränsningar av verksamheten och dess vidare
utveckling i framtiden”. ESS önskar även skapa
ett visst handlingsutrymme för eventuella framtida
förändringar och utbyggnadsetapper.
Linjäracceleratorn, målstationen, instrumenten
samt byggnad där radioaktivt avfall, delar och
materiell ska hanteras är av störst betydelse ur
säkerhetssynpunkt. Prövningen av anläggningen
enligt miljöbalken och strålskyddslagen syftar
till att säkerställa att anläggningen får en sådan
utformning att påverkan vid såväl drift som eventuella
olyckor blir minsta möjliga utanför anläggningen.
Från målstationen utlöper instrument som
planeras bli upp till ca 200 meter långa. Dessa
kommer att förändras under anläggningens livstid
och kräver därför en fl exibilitet inom en radie
på 200-300 meters avstånd från målstationen.
Med hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter
av anläggningen och eventuella myndighetskrav
har ett område fritt från andra verksamheter, på
cirka 300 meter från målstationen, angivits som
önskvärt. Detta områdes utsträckning och nyttjande
behöver i den fortsatta processen preciseras
med hänsyn bl.a. till den planerade bebyggelsen i
det så kallade ”Science City”-området.
2.6 Grönstruktur
ESS placeras i slättlandskapet. Slättlandskapet är
ett av människan tydligt påverkat landskap med
en mycket lång obruten kontinuitet av odling.
Förutom odlingen så präglas det urbaniserade
kulturlandskapet även av sina ofta gamla städer,
tydliga stationssamhällen och genom en infrastruktur
med lång tradition. Lokaliseringen av
ESS till detta av lång tid hävdade kulturlandskap
15

med sina tydliga element av människan ger anläggningen
en förankring i såväl tid som rum - ett
storskaligt nytt tillägg i ett storskaligt landskap
Lund har genom sin placering i slättlandskapet
mycket liten tillgång på tillgänglig grönmark.
Brunnshög och ESS innebär möjligheter att skapa
en ny grönska i slättlandskapet kring Lund.
Genom en god struktur och satsning på gröna
miljöer t ex som klär in ESS anläggningen och
som möter Ladugårdsmarken/Norra Fäladen kan
detta innebära en tydlig satsning på hälsa, livsstil,
attraktivitet, klimat och ekonomi.
Det storskaliga landskapet med sina stora linjer
med grupper av gårdar och gårdsbebyggelse är
viktigt att värna i den kommande exploateringen.
ESS anläggningen är ett mycket stort nytt element
i landskapet som bör underordnas en tydlig
landskaplig gestaltning för att ges en förankring
i platsen och för att minska i viss mån den stora
skalan och ges en mer hanterlig mänsklig skala i
sin närmiljö.
16
Landskapet är storskaligt med relativt tydliga
rumsbildande element som ger en förankring
och en tolkningsmöjlighet av landskapet. Höjden
ger landskapet en viss riktning, det faller gradvis
ner från Lunds högsta punkt mot Östra Odarslöv.
Detta bör kunna tas upp och förstärkas vid
byggnationen. Det nya tillkommande landskapselementet
bör kunna underordnas det övergripande
landskapet och möjliggöra en modulering
av massor och vegetationsridåer som baserade på
dagens landskapsbild.
ESS anläggningen hamnar visserligen i Lunds utkant
men i ett helt nytt sammanhang med starka
kopplingar till stadens centrala delar med hjälp
av Lundalänken. Denna tydliga koppling till staden
planeras att tas upp i såväl infrastruktur, bebyggelsestruktur
och den gröna strukturen. Man
ska genom en god planering kunna komma såväl
enkelt in till stadens centrala delar likaväl som
ut i landskapet och de gröna kvaliteter som där
planeras i enlighet med utställningsförslaget till
översiktsplan (ÖP2010).
Figur 17. Landskapsbild,
strukturer och
rumsliga förhållanden
i omgivningarna
till ESS-området

En utveckling av de gröna miljöerna och en kontakt
ut i landskapet kan göras möjlig vid planeringen
av ESS och Brunnshög. Det storskaliga
bygget kräver en omsorgsfull strukturell planering
och landskaplig bearbetning.
Dagens öppna landskap har tydliga riktningar i
sig och är uppbyggd av olika typer av rum som
tydliggörs av höjdskillnaden. Tidigare strukturer
har tagit fasta på det befi ntliga landskapliga
sammanhanget och en annan planeringsgrund för
Brunnshög. Detta har inneburit stråk ut i landskapet
efter befi ntliga fastighetsgränser
Den nya bilden av Brunnshög och ESS, se ÖP
2010 (utställningsförslaget), visar en ny vision
med ett tät stadsliv i Lunds ytterkant. Denna täta
struktur har inte samma anknytning till befi ntliga
kilar och gröna stråk i landskapet. I stället har en
stadsnära skog lyfts fram och en green front som
en stark identitetsskapande karaktär för de nya
delarna. Den gröna fronten kan och bör se olika
ut i de olika delarna då området är stort och en
variation och mångfald bör eftersträvas i gestaltningen.
Dagens landskapsbild bör förstärkas och brytas
ned i mötet med stadsdelen och ESS. Stadsdelens
och forskaranläggningens inre och nära miljöer
bör knytas ihop och skapa tydliga strukturer som
skapar höga värden för såväl besökare som boende.
Figur 18. Vy över det
omgivande landskapet
vid ESS-området, Väg
E22 och Odarslövsvägen
är tydliga element
i landskapet. (Foto
Stadsbyggnadskontoret
- juli 2008)
Strategi för omhändertagande av
jordmassor
Ingreppen i landskapsbilden avses begränsas och
bortforsling av schaktmassor avses minimeras.
Så mycket massor som möjligt ska återanvändas
för modellering av landskapet inom planområdet.
Eftersom marken i nuläget används som odlingsmark,
bedöms massorna vara fria från föroreningar.
Det fi nns därmed goda möjligheter att
använda överskottsmassor utanför planområdet.
Värdefulla matjordsmassor kan t.ex. komma att
användas som jordförbättring på närliggande åkrar.
Klimat/mikroklimat
Områdets lokalklimat skapar en god miljö för en
anläggning. Årsväxlingarna är under normala betingelser
relativt små och ställer därmed inga extrema
krav på anläggningen. Områdets normala
medeltemperatur vintertid gör att det är relativt
få tillfällen med kraftig tjäle i marken. De milda
vintrarna underlättar även transporter till och från
anläggningen. Det öppna läget skapar goda förutsättningar
för ventilation av eventuella kylanläggningar.
Lokalklimatet vid det föreslagna området präglas
av höjdläget, vilket innebär att området är svalt.
Den öppna terrängen som omger området, tillsammans
med höjdläget, medför en förstärkning av
vindhastigheten. Därtill kan byggnaderna ytterligare
påverka det lokala klimatet, främst genom
deras skuggeffekter och inverkan på vindklima-
17

tet. Mellan byggnader kan vinden pressas ihop,
varvid vindhastigheten ökar. Kring byggnader utvecklas
olika former av lä- och lovartvirvlar som
skapar ett turbulent klimat. Det är därför viktigt
att vid planeringen titta på byggnadernas placering.
Byggnadernas exakta placering är dock inte
avgjord i dagsläget.
2.7 Kulturmiljö
Miljön i området är idag mycket glest bebyggd,
men de byggnader som fi nns har stor betydelse
för förståelsen av traktens historia. Ett bevarande
och återanvändande av delar av bebyggelsen kan
förutom de kulturhistoriska värdena även ge upplevelsemässiga
värden till det nya sammanhanget.
Anläggandet av ESS och MAX IV kan komma att
påverka kulturlandskapet även utanför fastighetsgränsen,
inte bara genom den visuella påverkan,
ny infrastruktur och ökad trafi k utan också hur
mark och bebyggelse i omgivningen används.
Odarslövs mölla (Östra Odarslöv 13:4) ligger
inom programområdet. Möllan har ett eftersatt
underhåll men har ett stort kulturhistoriskt värde.
Den bör dokumenteras och undersökas noga avseende
tekniskt skick för att skapa ett underlag
för beslut om restaurering på plats eller fl ytt till
annan plats. Det är troligt att stommen riskerar att
skadas om den inte skyddas mot fortsatt förfall
snart.
Korsbäcks gård (Östra Odarslöv 13:1) ligger
inom programområdet. Gården har fungerat som
18
arrendegård under Svenstorp. Enligt planerna
ska bebyggelsen rivas för att ge plats åt ESS. Om
det visar sig oförenligt med ESS att återanvända
bebyggelsen bör ett rivningsbeslut föregås av en
noggrann dokumentation av gårdens bebyggelse
och trädgård samt intervjuer med boende och
brukare.
Riksvägen (Odarslövsvägen). Sträckningen av
vägen är utritad på Buhrmans karta från 1684
men troligen med ursprung i vikingatid eller äldre.
Bronsåldershögarna i landskapet antyder att
vägdragningen utgjort en del av ett äldre kommunikationsstråk.
Större vägomläggningar bör inte
genomföras - placeringen av anläggningen kan
dock medföra att delar av vägen kan behöva fl yttas/förändras.
Byggnaderna utmed vägen hjälper
till att defi niera vägdragningen och utgör äldre
fysiska drag i landskapet väl värda att bevara.
Odlingslandskapet. På markerna har man under
1800-talet tagit upp märgellera för att använda till
jordförbättring. Dessa märgelhål, som syns tydligt
på 1910-talskartan har i fl esta fall lagts igen.
Vid en framtida bebyggelse kan ny alléplantering
och dagvattenhantering i form av märgelgravar
samt bibehållande av öppna landskapsavsnitt
stärka landskapets karaktär.
2.8 Handel och service
Inom planområdet för ESS kommer det troligen
inte att fi nnas någon form av kommersiell service,
däremot kommer det att utvecklas olika former
av service i det så kalllade ”Science City”-om-
Figur 19. Vy över det
omgivande slättlandskapet
vid ESS-området,
Mitt i bilden,
mellan Odarslövsvägan
och väg E22
ser man Korsbäcks
gård. Foto:Stadsbyggnadskontoret.

ådet alldeles intill ESS-anläggningen eller inom
stadsdelen Brunnshög.
2.9 Infrastruktur/Trafi k
Enligt ESS bedömningar kommer anställda och
besökande till anläggningen generera trafi k i
storleksordningen 1120 fordon per dygn (personbil
och lastbil).)
ESS-anläggningens trafi kmatning kommer att
ske via Odarslövsvägen och vidare in mot Lunds
norra trafi kplats. Ett internt trafi ksystem planeras
inom ESS-området. Personbilsangöring kommer
huvudsakligen att ske via infarten vid huvudentrén.
Inom områdets östra (nordöstra) del behövs
en ytterligare infart huvudsakligen för lastbilstrafi
k.
Kollektivtrafi k
Den framtida stommen i kollektivtrafi ken är spårvägen,
som matar resenärer från tågen vid Lund
C (och på sikt också från Dalby, östra Skåne, och
Staffanstorp).
Kommunen planerar för en första spårvägsetapp
Lund C - ESS med trafi kstart 2014. Finansieringen
av infrastrukturen är dock ännu inte löst. Om
det uppstår efterfrågan på kollektivtrafi k innan
spårvägstrafi ken kommit igång kan en busslinje
etableras, vilken därefter ersätts med spårvagnar.
Utbyggnad av spårvägar är mycket kostsamma
projekt, och för att få största möjliga nytta av investeringen
ska trafi ken och dess resenärer ges
bästa möjliga förutsättningar att ta sig fram på
ett snabbt och attraktivt sätt. Spårvägen ska gå
på egen bana och antalet korsningar med annan
trafi k bör minimeras.
Den exakta läget för spårvägen och hållplatser
är ännu inte klarlagda. Detta kommer läggas fast
i arbetet med förstudie för spårvägen (startad
2010) och det pågående utvecklingsarbetet med
Brunnshögs trafi k- och bebyggelsestruktur.
I anslutning till ESS-området kan behov uppstå
av en depåanläggning för spårvagnar, för att möjliggöra
nattuppställning, tvätt och vissa reparationer
etc.
Gång- och cykeltrafi k
En viktig faktor för att främja cykeltransporter är
en bra och attraktiv placering av cykelparkering-
arna. Dessa bör vara i direkt anslutning till entréer,
erbjuda ordentliga möjligheter att låsa fast
cyklarna samt vara väderskyddade och belysta.
Även interna gång- och cykelvägar inom ESSområdet
kommer att vara av betydelse då det är
ett stort område. Den goda kopplingen till gång-
och cykelvägnätet är en förutsättning för att de
anställda på området ska nyttja dessa färdmedel.
Enligt den kommunövergripande cykelparkeringsnormen
ska 0,3 cykelplatser per anställd anordnas.
Biltrafi k
Även med stora satsningar på kollektivtrafi k och
cykel kommer biltrafi ken i området ha en viktig
funktion för tillgängligheten. ESS anläggningens
biltrafi kförsörjning klaras med befi ntlig infrastruktur.
Den stora mängden boende och sysselsatta
i den närliggande stadsdelen Brunnshög
gör att även om en begränsad andel av resandet
till området sker med bil så kommer biltrafi kfl ödena
att öka dramatiskt jämfört med dagsläget.
Detta ställer krav på utvecklad infrastruktur för
vägtrafi ken. Inledningsvis behövs ytterligare en
anslutning till E22, vilken planeras vid Sölvegatan
i områdets södra del, vid Sölvegatan. Denna
trafi kplats Ideon innebär en avlastning av trafi kplats
Lund Norra, vilket möjliggör ökad trafi k till
centrala och norra Brunnshög.
På sikt kan det uppstå behov av ytterligare trafi
kplatser på E22. I förslag till ny översiktsplan
för Lund (utställningsförslaget) fi nns ett reservat
utpekat för en trafi kplats norr om ESS som knyter
ihop E22 och Odarslövsvägen. Från denna
trafi kplats fi nns också ett vägreservat västerut,
vilken knyter samman E22 med E6 och på så sätt
möjliggör en avlastning av Norra Ringen i Lunds
tätort.
Parkering
Bilparkering ska anordnas enligt kommunens
parkeringsnorm. ESS är dock unik och gällande
parkeringsnorm ger inte någon tydlig vägledning
om antal platser som krävs. En preliminärbedömning
är att det krävs mellan 380 och 420 parkeringsplatser
för ESS-anläggningen. De anställda
bör uppmuntras att använda kollektivtrafi ken
samt gå eller cykla, vilket underlättas med en restriktiv
parkeringsstrategi. Av samma anledning
19

ör cykelparkering fi nnas nära byggnadernas entréer.
Parkering för chartrade bussar kan förläggas
längre från entréerna; bussarna kan lämna av
sina passagerare och sedan parkera längre bort. 5
platser för bussparkering beräknas vara tillräckligt.
2.10 Tekniska frågor
Föreslagen utbyggnad av ESS-anläggningen kan
anslutas till befi ntlig teknisk infrastruktur i närområdet.
ESS-området har goda vägförbindelser,
närhet till kraftledningar och ställverk, vatten och
avlopp, fjärrvärme och fjärrkyla samt fi beroptiska
ledningar. All infrastruktur existerar redan idag i
anslutning till eller nära anslutning till planområdet.
Det fi nns kapacitet att förse ESS-anläggningen
med den infrastruktur som anläggningen i
ett tidigt skede har aviserat behov av.
Energianvändning
ESS-anläggningens maximala effektbehov bedöms
för närvarande till ca 40 MW. Det årliga
energibehovet beräknas till ca 0,3 TWh. Kraftledningar
av tillräcklig kapacitet fi nns i närområdet.
Det är rimligt att anta att man skapar en nätanslutning
till regionnätsledningarna som fi nns
i området. Det kan vara av intresse för berörda
parter att samlokalisera transformatorstationen
med en ny mottagningsstation för lokalt nät och
kablifi ering.
För att tillvarata spillvärme från ESS-anläggningen
behövs en anslutning till fjärrvärmeledning
med stor kapacitet. För att säkra kontinuerlig
drift har man även diskuterat uppförande av
kyltorn som reservsystem. ESS har även framfört
idéer om, men ännu fi nns inga konkreta planer,
på en eventuell anläggning för underjordisk energilagring,
en så kallad akvifär.
ESS bedömer för närvarande att de befi ntliga
vindkraftverk, som fi nns inom och i anslutning
till programområdet, förmodligen kommer att
kunna stå kvar. Frågan är dock inte helt klarlagd
och beroende på anläggningens slutliga placering
kan förändringar komma att ske.
Vatten
ESS-anläggningen kommer att anslutas till kommunalt
vatten och avlopp genom VA Syd.
20
2.11 Vattenfrågor
Dagvatten
En exploatering av det planerade området för
ESS-anläggningen kommer att medföra förändring
av ytvattenförhållandena i området genom
hårdgörning av markyta inom delar av området
samt omhändertagande och avledning av dagvatten
från området till lämplig recipient. Under
byggtiden kommer även sannolikt dränering av
schakter att krävas genom grundvattensänkning
och bortledning av grundvatten.
Det aktuella planområdet är beläget i anslutning
till fl era ytvattendelare, vilket medför att avrinning
av ytligt vatten kan förväntas ske åt tre
skilda håll till tre dikningsföretag via befi ntliga
lantbruksdräneringsledningar eller via avrinning
på markytan. De aktuella dikningsföretagen är:
A. Odarslöv – Puggängarna av år 1945
Dikningsföretaget är anslutet ner till Sularpsbäcken
som avrinner via Glomssjön, Fågelsångsdalen
och Södra Sandby till Kävlingeån.
B. V Odarslöv – Hoby av år 1943
Dikningsföretaget har sin avledning åt nord
till nordväst genom lantbruksdräneringssystem,
öppna diken och mindre ytvattendrag via
Stångby och V Hoby vidare till Kävlingeån.
C. Odarslöv – Igelösa av år 1945
Dikningsföretaget avleds åt ostnordost via
lantbruksdräneringssystem och öppna diken
till Kävlingeån.
Figur 20. Avrinningsområden för de tre olika dikningsföretagen
(A-C) som berör ESS-området.

Enligt ESS uppgår den troliga ytbehovet för ESSanläggningen
till cirka 75 ha. Av vilka i placeringsalternativ
nordost ca 27 ha dräneras till dikningsföretag
A. Ca 38 ha dräneras till företag B
och ca 10 ha avvattnas till företag C.
Utjämningsvolymer och ytbehov
Baserat på den layout som ingår i ESS ansökan
om detaljplan bedöms de hårdgjorda ytorna inom
planområdet uppgå till drygt 14 ha. För dimensionering
av dagvattenanläggningar på fastighet
används normalt regn med 10 års statistisk återkomsttid
och denna princip har använts även här.
Dagvattenfl ödet från området föreslås bli fördröjt/utjämnat
till 1 l/s och ha vid ett regn med
statistisk återkomsttid av 100 år, för att undvika
överbelastning av befi ntliga dikningsföretag. För
att klara detta krävs sammanlagda utjämningsvolymer
av i storleksordningen 21 000 m 3 .
Krav på rening
Något särskilt krav på rening av dagvattnet kan
på basis av anläggningens art och den trafi k som
den genererar inte anses befogad. Snarare är det
så att den förändrade markanvändningen inom
anläggningsområdet kommer att generera mindre
näringsläckage till recipienterna än vad som
Lommabukten
Bjärred
Lomma
Kävlinge
Kävlingeån
Lund
Höjeå
idag genereras från jordbruksmarken. Genom anläggande
av öppna magasin för fl ödesutjämning
kommer dessutom ytterligare reningseffekt att
uppnås.
Det kan inte uteslutas att kontaminerat släckvatten
i händelse av brand kan belasta dagvattensystemet.
För att detta vatten inte ska belasta
omgivning och recipient kan man förse utgående
ledning från fl ödesutjämningsmagasinen med
avstängningsanordning. Då kan man utnyttja en
del av den utjämningsvolym som fi nns tillgänglig
i magasinet som s.k. katastrofmagasin vid en
eventuell brand.
Verksamheten på anläggningsområdet bedöms
inte innebära någon egentlig risk för att farlig
vätska skall kunna komma lös och belasta dagvattenanläggningen.
Några särskilda åtgärder för
att hantera löskommen farlig vätska utöver vad
som ovan föreslås för släckvatten ses därför inte
som nödvändiga.
Behov av fördjupad utredning
Då anläggningens utformning och läge inom det
aktuella området slutligt har fastställts behöver
en fördjupad studie av förutsättningarna för utförande
av erforderliga utjämningsmagasin genomföras.
Fördelningen av dagvattenavrinningen på
Sularpsbäcken
Södra Sandby
Figur 21. Avrinningsområden (mörkare röd linje utgör gräns för huvudarvrinningsområde, röd linje är gräns för delavrinningsområde).
ESS-området ligger tydligt på gränsen mellan tre olika delavrinningsområden inom samma huvudavrinningsområde
med Kävlingeån som recipient. Kävlingeån mynnar slutligen i Lommabukten och Öresund.
21

de tre skilda dikningsföretagen styrs i huvudsak
av topografi n. Utjämningsbehovet före avledning
till dikningsföretaget är dock beroende av
hur stor andel hårdgjorda ytor som kommer att
belasta respektive företag. En förändring av anläggningens
placering påverkar placeringen och
fördelningen av utjämningsvolymerna. Lokalisering
och utformning av dagvattenmagasinen bör
ske med hänsyn till möjliga anslutningsnivåer för
utgående ledningar, de lokala geotekniska förhållandena
samt till grundvattnets nivå.
Grundvatten
Grundvattensänkning bedöms för närvarande endast
bli aktuell temporärt under byggskedet. Omfattningen
kan i avvaktan på fördjupade grundvattenstudier
på plats ännu inte anges. Det kan
komma att krävas en vattendom (d.v.s. tillstånd
enligt 11 kap. miljöbalken) för grundvattensänkningen
och detaljerade utredningar av eventuella
konsekvenser kommer att utföras i samband med
ansökan om tillstånd till grundvattenbortledning.
De täta jordlagren medför dock att en eventuell
påverkan i samband med schaktning, på nuvarande
stadium förväntas bli lokal.
2.12 ESS-anläggningens specifi ka
behov och förutsättningar
Markförhållanden
ESS-anläggningen ställer stora krav på markens
stabilitet med hänsyn till precisionen hos de olika
anläggningsdelarna och mätinstrumenten. Således
har i anläggningens kravspecifi kation angivits
ett maximalt tolerabelt sättningsbelopp på
0,1 mm för vitala delar av anläggningen. Vidare
ställs stora krav på stabilitet vad gäller markens
rörelser och vibrationer. De ställda kraven på
markförhållandena inom anläggningsområdet
blir extremt stora såväl vad gäller geologisk stabilitet
som geotekniska förhållanden.
Grundläggningsförhållanden
De vitala delarna i ESS-anläggningen utgörs av
jonkälla, accelerator, målstation och instrument.
De skilda anläggningsdelarna inryms i olika
byggnadsdelar. Med hänsyn till precisionskraven
i spallationsprocessen, måste grundläggningen av
22
de olika byggnadsdelarna vara sådan att rörelser
mellan dessa ej uppstår.
Markförhållanden ur vibrationssynpunkt
De höga precisionskraven vid mätningarna gör
att krav fi nns på ett minimum av störning via
markvibrationer. De fasta jordlagren och den stabila
bergrunden i området medför dock att vibrationsstörningarna
från omgivande verksamhet,
som exempelvis trafi ken på motorvägen (E22),
dämpas i sådan omfattning att vibrationsförhållandena
kan förväntas uppfylla verksamhetens
krav.
Yt- och grundvattenförhållanden
Beträffande yt- och grundvattenförhållanden
ställs endast krav på att det tilltänkta markområdet
skall vara beläget så att höga grundvattennivåer,
alternativt oönskade ytvattenfl öden, inte
skall förekomma i sådan omfattning att risker för
anläggningens funktion uppstår. Det aktuella områdets
läge, på Romeleåsens utlöpare mot norr,
innebär dock att risken för denna typ av händelse
måste betraktas som försumbar.

3. Genomförande
3.1 Strategi för genomförande av
detaljplanen
De förslag på placering som redovisas i kapitel 2
- Programförslag, ger delvis olika genomförandefrågor,
varför detta kapitel kommer att utvecklas
då placeringen av anläggningen och andra sakfrågor
ytterligare klarlagts.
Massbalansering - ESS ansvarar för överskottsmassor
från utbyggnaden av anläggningen.
Massorna ska i största möjliga mån
hanteras inom fastigheten. Överskottsmassor
som inte kan användas inomfastigheten får
omhändertas på annat sätt.
Dagvatten - ESS ansvarar för omhändertagandet
av dagvatten inom fastigheten. Lokal fördröjning
ska kunna ske så att dagvattenfl ödet
från fastigheten blir cirka 1 l/s och ha. Detta
för att motsvara ungefärligt bakgrundsvärde
för jordbruksavvattning samt att undvika överbelastning
av befi ntliga dikningsföretag.
Kraftledningar - beroende på anläggningens
slutgiltiga placering kan den komma i konfl ikt
med befi ntliga kraftledningar (130 kV luftledningar)
som då skulle behövas kabelförläggas.
(kraftledningarna kommer troligen ändå att
behöva kabelförläggas i samband med utveckling/utbyggnad
av ”Science City”)
Gemensamhetsanläggningar - ESS-området
berör för närvarande del av samfälligheterna
Västra Odarslöv S:2 och del av Östra Odarslöv
S:10. Utbyggnadens påverkan på dessa
behöver klarläggas.
Markägoförhållanden - beroende på anläggningens
slutgiltiga placering kan det behövas
ytterligare markförvärv för att samla markägandet
till en part som kan möjliggöra byggnationen
av ESS-anläggningen.
Ledningsrätt mm - fastigheterna inom planområdet
kan beröras av nyttjanderätter (tele),
kraftledningar och nätstation. Dessa rättigheter
mm behöver klarläggas ytterligare.
Fastighetsbildning mm - den exakta placeringen
av ESS-anläggningen är för närvarande
inte klarlagd, varför de av planområdet berörda
fastigheter inte med säkerhet slutligen blir
berörda av utbyggnaden. Det ankommer på
berörda fastighetsägare att, i ett senare skede,
hos Lantmäterimyndigheten i Lund ansöka
om erforderlig fastighetsbildning, inrättande
av gemensamhetsanläggning eller upplåtelse
av ledningsrätt.
3.2 Tidplan för planarbetet
Planprogram (denna handling) - samråd under
våren 2010
Sammanställning av inkomna synpunkter och
upprättande av samrådshandlingar samt framtagande
av förslag till miljökonsekvensbeskrivningen
beräknas pågå under hösten 2010.
Samråd under vintern/våren 2011.
Sammanställning av inkomna synpunkter och
upprättande av utställningshandlingar samt vidareutvecklat
förslag till miljökonsekvensbeskrivningen
beräknas pågå under hösten 2011.
Utställning hösten/vintern 2011.
Antagande av detaljplanen för ESS-anläggningen
och godkännande/antagande av miljökonsekvensbeskrivningen
beräknas kunna ske
under 2012. Detaljplanens antagande behandlas
i kommunfullmäktige.
3.3 Tidplan för ESS-projektet
Den preliminära tidplanen för tillståndsprövning
och byggnation av ESS-anläggningen redovisas
nedan. Det bör noteras att arbetet med tillståndsprövningen
är beroende av att information om
anläggningens tekniska design och därmed beroende
av det tekniska arbetet med att uppdatera
och färdigställa utformningen. Detta tekniska
arbete är ett europeiskt samarbete som involverar
många aktörer och planerna för detta arbete
kommer att fasställas under andra halvåret 2010.
Därför bör mer precisa planer för tillståndsarbetet
kunna presenteras i slutet av 2010.
Samråd med myndigheter, enskilda berörda
och allmänheten enligt miljöbalken och strålskyddslagen
genomfördes under våren och
sommaren 2009. ESS Sekretariatets samrådsredogörelse
för dessa samråd håller på att
23

24
sammanställas. Eventuella samråd med andra
länder enligt Esbo-konventionen kan aktualiseras.
Miljökonsekvensbeskrivningen för anläggningen
bedöms kunna slutföras tidigast under
senare delen av 2010. Tillståndsansökningarna
enligt miljöbalken beräknas därefter inges
till Miljödomstolen i början av 2011. En underrättelse
om planerad tillståndsprövning enligt
strålskyddslagen beräknas att skickas till
Strålsäkerhetsmyndigheten under våren 2010.
Tillståndsansökan enligt Strålskyddslagen
beräknas kunna lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten
under våren 2011.
Beredning och handläggning av målen vid
miljödomstolen och vid Strålsäkerhetsmyndigheten
beräknas pågå under 2010-2012.
Förutsatt att regeringen förbehåller sig tilllåtlighetsprövningen
av verksamheten enligt
miljöbalken kommer målet att återremitteras
till miljödomstolen för meddelade av tillstånd
och fastställande villkor för verksamheten.
Villkor kommer även att föreskrivas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Målsättningen är att verkställbara tillstånd
enligt miljöbalken och strålskyddslagen skall
föreligga i slutet av 2012.
Konstruktionen av ESS-anläggningen beräknas
kunna påbörjas när ett verkställbart tillstånd
föreligger, dvs. under slutet av 2012 - i
början av 2013.
Anläggningen har en byggtid på cirka 7 år varför
anläggningen bedöms vara färdigställd under
2019, då anläggningen successivt kommer
att övergå till driftsfas.
Under 2025 bedöms anläggningen kunna vara
redo för full operationell drift.

4. Miljöbedömning
Miljöbedömning - då genomförandet av detaljplanen
för ESS-anläggningen kan förväntas
anta betydande miljöpåverkan, kompletteras
planprocessen med en miljöbedömningsprocess.
För att läsa mer om andra konsekvenser
av detaljplanens genomförande se kapitel 5
Konsekvenser.
4.1 Behovsbedömning
Enligt 5 kap 18 § PBL ska de bestämmelser om
miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
av planer och program som fi nns i 6 kap
11–18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas, om detaljplanens
genomförande kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning
ska göras enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar,
bilaga 4.
Detaljplaner som medger att ett område tas i anspråk
för vissa verksamheter (vilka räknas upp i 5
kap 18 § tredje stycket PBL) omfattas av krav på
MKB enligt föreskrifterna i 6 kap miljöbalken,
6 § och 7 §. Enligt Boverkets vägledning ”Miljöbedömningar
för planer enligt plan- och bygglagen”
ska genomförande av planer för de uppräknade
användningsområdena inte automatiskt
antas medföra betydande miljöpåverkan, utan en
behovsbedömning ska göras enligt förordningen
om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 2.
I förstudien redogjorde kommunen, genom behovsbedömningen,
sin syn på vilka frågor som
vid genomförande av detaljplanen skulle kunna
antas medföra betydande miljöpåverkan.
De fem huvudpunkterna som kan antas medföra
betydande miljöpåverkan är:
Jordbruksmarken - ianspråktagande av ca
100 ha åkermark av klass 10 för ESS-anläggningen
Landskapsbilden - anläggningens storlek
innebär påtaglig förändring av landskapsbilden.
Närmiljö för de boende - närmiljön för boende
intill Odarslövsvägen förändras, bland
annat kommer biltrafi ken att öka och ny kollektivtrafi
k skapas.
Vattenfrågor - förändrade dagvattenförhållanden
inom området kan påverka åkermarken
nedströms och recipienten Sularpsbäcken.
Säkerhets- och riskfrågor - hantering av säkerhet
och riskreducerande åtgärder i anläggningen
avseende brand- och explosionsrisker
samt de tungmetaller som ska utnyttjas i spallationsprocessen
Samrådet av förstudien har tydligt bekräftat att
dessa ämnesområden är riktigt valda. Frågan om
vattenpåverkan har genom samrådet utökats till
att inte enbart gälla dagvatten utan även grundvatten.
Samrådet har med tyngd visat att risk- och
säkerhetsfrågorna måste hanteras i den kommande
miljökonsekvensbeskrivningen.
4.2 Miljöbedömningens avgränsning
I en miljöbedömning är avgränsningen ”levande”
under hela processens gång. Bedömningen av
betydande miljöpåverkan kan förändras under
planprocessen, beroende på utvecklingen av kunskap
och i takt med att planförslaget ändras eller
preciseras.
När det gäller detaljplanen för ESS har ett omfattande
arbete gjorts genom förstudien och samråden
med myndigheter och allmänheten.
Frågan om geografi sk avgränsning och avgränsning
av sakfrågorna påverkas också av de alternativ
som ska belysas och av vilka följder som
nollalternativet kan få.
Geografi sk avgränsning. Hur långt utanför
planområdet kan man se en påverkan – fi nns
även regionala, storskaliga, konsekvenser?
Det är viktigt att eventuellt även beakta kumulativa
och sekundära effekter.
Avgränsning i sak innebär att miljöbedömningen
ska fokusera på den betydande miljöpåverkan
(BMP) som ESS kan medföra. I
denna del av avgränsningen är det viktigt att
komma ihåg att reglerna innebär en bred defi -
nition av begreppet ”miljö”.
Geografi sk avgränsning
Den geografi ska avgränsningen av utredningsområdet
inskränker sig inte enbart till planom-
25

ådets geografi ska gränser utan innefattar även
olika infl uensområden bl.a. avrinningsområden.
Ett annat infl uensområde är Odarslövsvägen och
trafi kalstringen utmed denna. Planens påverkan
på angränsande områden är även en faktor att ha
i beräkning, speciellt med avseende på säkerhets-
och riskfrågor.
Avgränsning i sak - miljöaspekter
Det är den betydande miljöpåverkan som planen
antas medföra som ska identifi eras, beskrivas och
bedömas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa
både positiv och negativ betydande miljöpåverkan.
Avgränsningen av de miljöaspekter
som antas kunna påverkas betydligt har i samråd
identifi erats som de fem punkter som kort
beskrivs nedan. Miljöaspekterna ska beskrivas
och bedömas inom ramen för det fortsatta miljöbedömningsarbetet
och i möjligaste mån avhjälpas
med restrektioner i planbestämmelserna
eller på annat sätt genom förebyggande åtgärder.
De aspekter som antas kunna medföra betydande
miljöpåverkan i detta skede, kan även efter utredning
visa sig ha en mindre betydelse än befarat.
Anläggningens storlek innebär påtaglig
förändring av landskapsbild
Byggnader och verksamhetsfunktioner inom planområdet
kommer troligtvis inte att bli så höga
men de kommer att ta stora delar av det öppna
landskapet vid E22:an i anspråk. Stora mängder
jordmassor kommer att förfl yttas inom planområdet
och ut ur planområdet. Det får stor betydelse
hur dessa massor kan anpassas till omgivningarna.
Det eventuellt framtida parkområdet eller planerade
jordupplaget som ansluter till Klosterängshöjden
samt Puggängarna vars höjder kan komma
att byggas på med jordmassor (enligt utställningsförslag
till ÖP 2010) för att skapa ett mer tåligt
rekreationsområde som kan avlasta Kungsmarken,
kommer att innebära att slätten vid E22:an
skärmas av från fl era håll. Kontentan av dessa
markanspråk innebär en stor förändring av slättlandskapet
i nordost och öster om planområdet.
Ianspråktagande av högklassig åkermark
Planområdet är beläget på högklassig åkermark
(klass 10) och att bebygga åkerjord innebär inte
26
bara att marken under verksamhetens livslängd
bli obrukbar för odling utan även att bland annat
matjorden transporteras bort för att det ska bli
möjligt att bygga på ett mer stabilt underlag.
Förändrade dagvattenförhållanden samt
grundvatten inom området kan påverka
åkermarken nedströms och recipienten
Sularpsbäcken
Ändrade markförhållanden inom planområdet
kan påverka dag- och grundvattennivåer och näringsnivåer
i infl uensområdet. Detta kan dels påverka
de natur- och kulturmiljövärden som fi nns
i omgivningarna men även odlingsförhållanden
och verksamhet som bedrivs av bland annat dikningsföretag,
väghållare och ägare till brunnar.
Puggängarna som är belägna öster om planområdet
kan i framtiden bli aktuella att användas för
att fördröja dagvatten vid tidpunkter då fl ödena är
mycket höga. Även säkerhetsåtgärder för sänkta
dagvattenförhållanden bör identifi eras.
Närmiljön för boende intill Odarslövsvägen
förändras, bland annat kommer
biltrafi ken att öka och ny kollektivtrafi k
skapas.
Den verksamhet som planområdet medger påverkar
närmiljön för boende utmed Odarslövsvägen.
Det kan dock vara problematiskt att avgränsa
planens påverkan från angränsande planers påverkan,
så som utbyggnaden av Brunnshög.
Planprogrammet kan komma att påverka möjligheten
för eventuell framtida expandering av de
två transportlederna E22:an och Odarslövsvägen.
(Här behöver en precisering göras om den BMP
avser indirekta effekter så som säkerhet och buller/vibrationer
utmed vägen med anledning av
ökat trafi ktryck, eller om det även fi nns annan
påverkan som kan härledas till planområdet och
som inte faller under nästa punkt om säkerhet och
riskreducerande åtgärder.)
Hantering av säkerhet och riskreducerande
åtgärder i anläggningen avseende brand
och explosionsrisker samt de tungmetaller
som ska utnyttjas i spallationsprocessen

Planområdet medger en verksamhet som kan
komma att innebära vissa risker för omgivningen.
Genom att utvärdera de risker och säkerhetsåtgärder
som kan bli aktuella kan planen ange
restriktioner för markanvändning av angränsande
områden de kommande 50 åren. (se även 5.1
Riskfrågor)
Avgränsning av rimliga alternativ
Nollalternativ - Nollalternativet ska beskriva det
aktuella områdets troliga utveckling om planerad
verksamhet inte kommer till stånd.
Nollalternativet består i princip av den nu gällande
översiktsplan (Öpl 98), med antagna fördjupningar
och redan påbörjad planering. Kommunen
antar dock att även i nollalternativet, en
del av jordbruksmarken norr om MAX IV, även
utan ESS, kommer att tas i anspråk för kunskapsrelaterade
verksamheter. Detaljplanen för ESSanläggningen
kommer på så sätt att nyttja samma
nollalternativ som utställningsförslaget till ny
översiktsplan (ÖP2010).
Nollalternativet innebär i princip att åkerbruk
fortsätter att bedrivas på de aktuella fastigheterna.
Miljöpåverkan kommer därmed att vara i stort sett
oförändrad i jämförelse med den miljöpåverkan
som uppstår i samband med dagens markanvändning.
Nollalternativets markanvändning bedöms
ge upphov till en liten negativ miljöpåverkan bestående
främst av luftutsläpp, näringsläckage till
mark och vatten, buller och resursförbrukning i
form av drivmedel, gödningsmedel och bekämpningsmedel.
Alternativ lokalisering - Den verksamhet som
ämnas förläggas inom planområdet är i dagsläget
en specifi k forskningsanläggning, ESS. Lokaliseringen
av ESS har föregåtts av förhandlingar
på europeisk nivå. Placeringen av anläggningen
i Lund är ett alternativ som stöds av både europeiska
regeringschefer och den svenska regeringen.
Olika alternativ på en internationell nivå,
nationell nivå, regional nivå samt lokal nivå har
diskuterats och successivt förkastats. Miljö- och
säkerhetsaspekter har inte bedömts utgöra en avgörande
betydelse för var verksamheten kan lokaliseras.
Istället är det troligtvis faktorer, relaterade
till uppfyllelsen av verksamhetens ändamål, som
är avgörande för val av lokalisering. Förkastade
alternativa lokaliseringar bedöms inte medföra
några betydande fördelar ur miljösynpunkt, som
skulle motivera en annan lokalisering än planförslaget.
Alternativa lokaliseringar beskrivs därför
inte ytterligare i planprogrammets miljöbedömning/konsekvensbeskrivning.
Inom ramen för
ESS:s tillståndsprocesser enligt miljöbalken och
strålskyddslagen kommer ESS att beskriva alternativa
lokaliseringar. Detaljplaneprövningens
syfte är att pröva om föreslagen markanvändning
är lämplig på den aktuella platsen.
Gestaltningsalternativ - Planprogrammet medger
att anläggningen kan ges olika placering och
utformning inom planområdet (se fi gur 14 och
15). Dessa placeringsalternativ kan ha olika konsekvenser
med tanke på landskapsbilden och ska
studeras vidare i plan- och miljöbedömningsarbetet.
(se kapitel 2 Programförslag)
4.3 Nivå- och relevansavgränsning
Vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens
innehåll, omfattning och detaljeringsgrad
ska även hänsyn tas till att vissa frågor kan
bedömas bättre i samband med prövningen av
andra planer och program eller i tillståndsprövningen
av verksamheter eller åtgärder (6 kap. 13
§ 4 MB). I så fall behöver behandlingen av dem
inte vara så djuplodande i miljökonsekvensbeskrivningen.
I ESS-projektet i stort kommer två miljökonsekvensbesrivningar
att göras - en för tillståndsprövningen
enligt miljöbalken och en för detaljplanen
enligt plan- och bygglagen. Vissa sakfrågor
kommer då att behandlas i fl era processer och kan
därför skilja sig åt beträffande detaljeringsgrad,
inriktning och geografi sk avgränsning. Där det
är möjligt kommer kommunen och ESS att samordna
bedömningsarbetet samt utnyttja resultat
från arbetet med miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning
från varandras processer. För
att kunna använda uppgifter och resultat från de
olika miljöbedömningarna och miljökonsekvensbeskrivningar
måste uppgifterna givetvis vara
aktuella, riktiga och relevanta.
27

4.4 Mer information och kunskap inför
kommande planeringskeden
Kunskapstillströmmningen till planprocessen
och dess miljöbedömningsprocess kommer att
öka väsentligt allt eftersom ESS-projektet i stort
fortskrider. Anläggningens tekniska design håller
på att utarbetas och preciseras, ansökningar
i de olika tillståndsprocesserna (enligt miljöbalken
och strålskyddslagen) och deras miljökonsekvensbeskrivningar
samt underlagsutredningar
till dessa - alla kommer att generera stora mängder
information och kunskap.
Följande material kan förväntas tas fram i tillståndsansökningarna
eller i planprocessen:
Risk- och säkerhetsanalyser
Bullerutredning
Vibrationsutredning
Trafi kutredning
Anläggningens byggnader dess funktioner
och placering.
Vattenutredning (yt-, grund-, och dagvatten)
Utredning om anläggningens el-försörjning
Utredning om anläggningens störningar på
omgivningen
4.5 Den kommande miljökonsekvens
beskrivningen
Miljökonsekvensbeskrivningen skall innehålla
1. en sammanfattning av planens innehåll, dess
huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta
planer och program,
2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns
sannolika utveckling om planen inte genomförs,
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden
som kan antas komma att påverkas betydligt,
4. en beskrivning av relevanta befi ntliga miljöproblem
som har samband med ett sådant naturområde
som avses i 7 kap. eller ett annat område
av särskild betydelse för miljön,
28
5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål
och andra miljöhänsyn beaktas i planen,
6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan
som kan antas uppkomma med avseende på
biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa,
djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer,
materiella tillgångar, landskap, bebyggelse,
forn- och kulturlämningar och annat kulturarv
samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för
att förebygga, hindra eller motverka betydande
negativ miljöpåverkan,
8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen
gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda
val av olika alternativ och eventuella problem i
samband med att uppgifterna sammanställdes,
9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för
uppföljning och övervakning av den betydande
miljöpåverkan som genomförandet av planen eller
programmet medför, och
10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter
som anges i 1–9.”

5. Konsekvenser
Nästan alla förändringar medför konsekvenser i
någon form, några goda och eftersträvansvärda
och några som är mer negativa och bör minimeras,
föregripas eller elimineras. Det är därför
viktigt i all samhällsplanering att försöka förutse
vilka konsekvenser en plan kan medföra och
skapa en handlingsberedskap för dessa. Några
konsekvenser ska man enligt lagar och förordningar
analysera och beskriva på ett särskilt sätt,
det gäller bl.a. miljökonsekvenser för planer och
program, medan andra inte har någon reglerad
formell form för hur de ska hanteras.
Miljökonsekvenser - då genomförandet av detaljplanen
för ESS-anläggningen kan förväntas
anta betydande miljöpåverkan, kompletteras
planprocessen med en miljöbedömningsprocess.
En process med eget förfarande som
dock kan integresas och samordnas med planprocessen.
Miljöbedömningsprocessen kommer
slutligen att dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB). För att läsa mer
om miljökonsekvenser och miljöbedömningen
av detaljplanens genomförande se kapitel 4
Miljöbedömning.
5.1 Riskfrågor
Preliminära säkerhetredovisning - PSAR
Studsvik Nuclear AB har på uppdrag av ESS gjort
en preliminär studie av anläggningens innehåll
och dess förutsättningar för att uppfylla kraven
på miljöpåverkan och säkerhet. Studsvik Nuclear
AB drar slutsatsen ”Den primära bedömningen
är att, ESS ur säkerhetssynpunkt, kan konstrueras
med en hög säkerhetsstandard och att den
kan byggas och drivas var som helst i landet med
ett minimum av miljöpåverkan.”
En betydligt djupare analys av anläggningens säkerhet
och miljöpåverkan, både vad gäller drift
och exceptionella händelser, kommer att göras i
MKB:n (till tillståndsprocessen enl. miljöbalken)
och dess bilagor, speciellt den preliminära säkerhetredovisningen
(PSAR). I den kommer man
att studera rimliga värsta scenarion, även de med
mycket låg sannolikhet. Detta gäller också de aspekterna
som rör målmaterial, vätgas och olika
typer av strålning.
Översiktlig riskbedömning ut ett
planeringsperspektiv (PBL-perspektiv)
Det handlar då bl.a. om att defi niera vilka riskfrågor
som fi nns och vilka som har bäring på detaljplanen.
Vilka frågor kommer att generera vilka
skyddsavstånd? Vilka frågor har betydelse för
hur designen förändras? Probleminventering av
olika risker. Vidare att tydliggöra framtida utredningsbehov
– inför kommande planering.
Följande huvudsakliga risker har identifi erats såsom
i dagsläget relevanta ur ett PBL-perspektiv.
Brand
Explosion
Utsläpp av toxiska ämnen
Transporter av farligt gods
Hantering av brandfarlig vara
Strålningsrisker
Naturhändelser (ex. blixtnedslag, kraftiga vind
och/eller nederbörd mm)
Extremhändelser (ex. fl ygolyckor, terrorattacker,
sabotage)
Analys/slutsats - Riskerna relaterade till brand,
explosion, utsläpp av toxiska ämnen, transporter
av farligt gods, hantering av brandfarlig vara,
strålning, naturhändelser och extremhändelser
bedöms inte vara av avgörande betydelse vid
lokaliseringen av ESS-anläggningen, men måste
studeras mer i detalj för att slutligt kunna verifi eras.
5.2 Kulturmiljö och landskapsbild
ESS-anläggningen kommer att vara ett stort nytt
element i landskapet, vilket kommer att påverka
både landskapsbild och kulturmiljön. Kommunen
har bedömt att planens genomförande kan antas
medföra betydande påverkan (miljöpåverkan) på
landskapet och därför kommer påverkan på landskapet
framöver att hanteras i arbetet med miljöbedömning
av detaljplanen (se vidare kapitel 5).
5.3 Trafi k
Enligt ESS bedömningar kommer antalet verksamma
inom ESS att bestå av cirka 500 fast anställda,
cirka 100 gästforskare (långtid), cirka
29

167 gästforskare (korttid, ca 2000 per år fördelat
per månad) samt andra besökande på cirka 1000
per år. Denna grupp anställda och besökande till
anläggningen beräknas generera trafi k (personbil
och lastbil) i storleksordningen 1120 fordon per
dygn. Ökningen motsvarar drygt en fördubbling
av trafi ken på Odarslövsvägen idag (940 fordon/
dygn) och ger en total trafi kmängd på drygt 2000
fordon per dygn. Denna nivå är dock att anse som
mycket låg.
5.4 Buller
Översiktlig trafi kbullerutredning
Följande riktvärden för trafi kbuller, enligt regeringens
proposition 1996/97:53, ligger till grund
för planeringen.
Riktvärden för trafi kbuller som normalt inte
bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse,
vård- eller undervisningslokaler:
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
55 dBA ekvivalentnivå utomhus -
frifältsvärde(vid fasad)
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning
till bostad - frifältsvärde
Beräkningar är generella och gjorda med följande
förenklingar/förutsättningar:
trafi kprognos 2240 fordon per dygn (där 10%
bedöms vara tungtrafi k) prognosår 2020
hård samt mjuk mark
50km/h samt 70km/h
vägen ligger i samma nivå som omgivande
mark
Slutsats trafi kbuller - De befi ntliga bostäderna
är beroende på avstånd från vägen samt valet
av hastighet och typ av mark påverkade av oli-
Hastighet
(km/h) Avstånd
(m)
30
Leq dBA
(hård)
Lmax dBA
(hård)
Leq dBA
(mjuk)
ka bullernivåer. Resultatet visar att de olika valen
påverkar om riktvärdena överskrids eller ej.
Det kan dessutom bli skillnad på resultatet om
t.ex. vägen ligger högre än omgivningen eller
om terrängen är mycket kuperad. I det fortsatta
planeringsarbetet kommer det göras noggrannare
bullerberäkningar, bl.a. med avseende på de befi
ntliga bostäderna i området.
Buller från ESS
Buller från anläggningen under drifttiden kan
uppstå från t.ex.. ventilationssystem och transporter
till, från och inom planområdet. Transporter
i driftskedet kommer framför allt att utgöras
av persontransporter och lättare godstransporter.
Anläggningen kommer att utformas så att den ger
upphov till så lite buller som möjligt. Nuvarande
bedömning är att det fi nns goda möjligheter att
anpassa utformningen så att bulleremissionerna
från planområdet blir låga. I nuläget kan ingen
exakt redovisning av bullerkällor, deras placering
och eventuella skyddsåtgärder lämnas, eftersom
dessa uppgifter är beroende av att byggnadernas
slutliga funktioner och lägen är kända.
5.5 Luft
Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5
kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid,
kolmonoxid och partiklar (PM 10).
Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids
inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun.
Luftföroreningarna ligger inom godtagbara
nivåer inom planområdet. Trafi ktillskottet från
den förändring som planförslaget innebär bedöms
inte förändra nivåerna för befi ntlig bebyggelse.
5.6 Markföroreningar
När drifttiden för ESS är över kommer anläggningen
avvecklas. Vad marken ska användas till
Lmax dBA
(mjuk)
50 10 59 82 59 82
50 20 56 76 54 76
50 30 54 72 51 70
70 10 63 84 63 84
70 20 60 78 58 78
70 30 58 74 54 72
Tabell 2. Beräkningar med olika avstånd
och hastighet samt hård eller mjuk mark.

efter ESS är i dagsläget mycket svårt att kommentera,
men med tanke på områdets närhet till universitet
och forskningsparker och den utbyggnad
som troligen sker under ESS:s driftstid så är det
inte osannolikt att området kommer att användas
för annan typ av forskningsverksamhet/affärsverksamhet.
ESS målsättning är att området inte
skall vara så kontaminerat att det inte kan användas
för normal verksamhet, men man kommer säkerligen
att kunna mäta något förhöjda värden av
vissa isotoper. Frågan kommer att vara föremål
för vidare behandling i miljökonsekvensbeskrivningen
för tillståndsprövningen enligt miljöbalken.
5.7 Vatten
Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt
(Länsstyrelsen Kalmar län) har den
15 december 2009 beslutat om föreskrifter om
kvalitetskrav för vattenförekomster inom vattendistriktet.
I bilagor till författningen anges vilka
miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheten
fastställt för varje yt- respektive grundvattenförekomst
och när dessa ska uppnås.
ESS-anläggningen ligger helt inom avrinningsområdet
för Kävlingeån, men inom tre olika delavrinningsområden
som mynnar i ån vid olika
punkter. Två av avrinningsområdena mynnar i
ån på sträckan ”Bråån-Ålabäcken” och ett avrinningsområde
på sträckan ”Havet-Bråån”.
Miljökvalitetsnormen (MKN) och fastställd som:
Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende
kvicksilver och kvicksilverföreningar är
”Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”. Halterna
av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten
bör inte öka till den 22 december
2015, i förhållande till de halter som har legat till
grund för vattenmyndighetens statusklassifi cering
av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver
och kvicksilverföreningar 2009.
Status för Kävlingeån – sträckan ”Bråån-Ålabäcken”
samt ”Havet-Bråån”
Nuvarande ekologisk status: Otillfredsställande
Kvalitetskrav 2027: God ekologisk status
Vattenmyndigheten har bedömt att det fi nns skäl
att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekolo-
gisk status med tidsfrist till 2027. Det är ekonomiskt
orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta
de åtgärder som skulle behövas för att uppnå
god ekologisk status 2015. Om alla möjliga och
rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status
förväntas uppnås 2027
Nuvarande kemisk ytvattenstatus status
(exklusive kvicksilver): God kemisk ytvattenstatus
Kvalitetskrav 2015: God kemisk ytvattenstatus
ESS-anläggningen avser att planeras för att ge
minsta möjliga påverkan på vatten och vattensystem
i anslutning till planområdet. Den forsatta
prövningen enligt de olika prövningsprocessena
(se kap 1.4-1.6) kommer att utreda, analysera och
eventuellt villkora hur anläggningen får planeras,
byggas och drivas.
5.8 Sociala konsekvenser
Barnperspektiv
Planområdet riktar sig främst till den arbetsföra
delen av befolkningen varför inga barnspecifi ka
åtgärder föreslagits i planen.
ESS-anläggningen kan komma att attrahera personal
och forskare från olika delar av världen,
vilket kan medföra ett ökat behov avservice, bostäder
och studieplatser vid internationella förskolor
och skolor i närområdet.
Tillgänglighet
Vid utarbetande av programförslaget har kravet
på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade
beaktats översiktligt, med hänsyn
till planarbetets nuvarande detaljeringsgrad. (De
slutgiltiga lösningarna redovisas i efterkommande
lovgivning där kommunens tillgänglighetsrådgivare
medverkar.)
5.9 Ekonomiska konsekvenser
Jordbruksmarkens värde
Dagens markanvändning innebär ett nyttjande av
den produktiva åkermarken (klass 10). En ekonomisk
värdering av denna markanvändning och
dess bevarande är inte framtagen.
31

Samhällsekonomiska tillväxteffekter
”ESS i Lund – effekter på regional utveckling”
- är en utredning som tagits fram för att studera
vilka effekter en eventuell etablering av ESS i
Lund skulle ge i regionen. Projektet genomfördes
1 oktober 2007 till och med 30 juni 2009 som ett
samverkans projekt mellan Lunds kommun, Malmö
stad, Helsingborg stad, Länsstyrelsen i Skåne,
Lunds Universitet (ESS) samt Region Skåne med
medfi nansiering från EU:s Regionalfond.
”Tillväxteffekterna från en etablering av ESS
är huvudsakligen av två slag. Dels direkta som
grundar sig på att en viss summa pengar investeras
och skapar ökad sysselsättning och efterfrågan
på varor och tjänster, dels mer svårmätbara
effekter som utgår från anläggningens betydelse
för den teknologiska utvecklingen, innovationsklimatet
och möjliga spin-off-effekter. I de skattningar
som görs är den långsiktiga effekten den
avgörande och den största. Om ESS leder till
32
Science for Society
ESS & MAX IV i samverkan
Bidraget från ESS och MAX IV till samhället:
Ett internationellt världsledande forskningscenter
i Öresundsregionen inom framtidens materialforskning
med fokus på framtidsbranscher som
Space, Telecom, Nano Tech, Bio Tech, Clean Tech
och Medicin.
Nya förutsättningar för tvärvetenskaplig forskningsansats
i samhällets och människans tjänst.
Unik forskningsmiljö som lockar världsledande
forskare till regionen, vilket i sin tur drar till sig
kapital, företag och entreprenörer.
ESS i Lund
– effekter på regional utveckling
långsiktiga positiva effekter på innovationssystemet,
skapandet av teknologiska lösningar som
kan omsättas i konkurrenskraftiga företag och
produkter, kan effekterna bli förhållandevis stora.
Om inte detta händer är effekten på regionens
tillväxt marginell. Det spelar med andra ord stor
roll hur en anläggning som ESS tas emot av det
omkringliggande samhället. Förutsatt att kunskaps-
och teknologiöverföringen mellan forskning
och näringsliv fungerar så att ny kunskap
och teknik omsätts i nya produkter och produktionsprocesser,
kan ESS leda till:
0,08 procent högre BRP/år
En ökning av antalet sysselsatta med 700 personer/år
23 000 fl er sysselsatta fram till 2040
En ackumulerat högre BRP på 214 miljarder
2040”
Tillväxt
Society for Science
Samhällets insatser i samverkan
Bidraget från samhället till ESS och MAX IV:
Ett vidareutvecklat innovationssystem.
En väl utbyggd infrastruktur och goda kommunikationer
som gör regionen tidseffektiv och miljöanpassad.
Attraktiva och spännande mötesplatser och utmanande
arkitektur som ger regionen identitet
och attraktionskraft.
En offentlig service inom barn- och skolområdet
som har rätt innehåll och ligger på rätt plats.
Internationella skolor med hög kvalitet.
Utbildningskapacitet i regionen med spets inom
naturvetenskapliga och tekniska fakulteter som
i nära samarbete med anläggningarna förser dem
(och samhället i övrigt) med relevant kompetens
i tillräcklig volym.
En spännande internationell World Citizen Village,
där densiteten är hög gällande nätverk/relationer,
kultur/upplevelser, talanger/kompetens, uppfinningar/tillämpningar
inom områden som akademi,
affärs- och föreningsliv med mera, kort och gott:
A World Leading Knowledge Hub.
Figur 22. Tillväxteffekterna från en etablering av ESS enligt ”ESS i Lund – effekter på regional utveckling”.