2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun
2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun
2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En utveckling av de gröna miljöerna <strong>och</strong> en kontakt<br />
ut i landskapet kan göras möjlig vid planeringen<br />
av <strong>ESS</strong> <strong>och</strong> Brunnshög. Det storskaliga<br />
bygget kräver en omsorgsfull strukturell planering<br />
<strong>och</strong> landskaplig bearbetning.<br />
Dagens öppna landskap har tydliga riktningar i<br />
sig <strong>och</strong> är uppbyggd av olika typer av rum som<br />
tydliggörs av höjdskillnaden. Tidigare strukturer<br />
har tagit fasta på det befi ntliga landskapliga<br />
sammanhanget <strong>och</strong> en annan planeringsgrund för<br />
Brunnshög. Detta har inneburit stråk ut i landskapet<br />
efter befi ntliga fastighetsgränser<br />
Den nya bilden av Brunnshög <strong>och</strong> <strong>ESS</strong>, se ÖP<br />
2010 (utställningsförslaget), visar en ny vision<br />
med ett tät stadsliv i <strong>Lunds</strong> ytterkant. Denna täta<br />
struktur har inte samma anknytning till befi ntliga<br />
kilar <strong>och</strong> gröna stråk i landskapet. I stället har en<br />
stadsnära skog lyfts fram <strong>och</strong> en green front som<br />
en stark identitetsskapande karaktär för de nya<br />
delarna. Den gröna fronten kan <strong>och</strong> bör se olika<br />
ut i de olika delarna då området är stort <strong>och</strong> en<br />
variation <strong>och</strong> mångfald bör eftersträvas i gestaltningen.<br />
Dagens landskapsbild bör förstärkas <strong>och</strong> brytas<br />
ned i mötet med stadsdelen <strong>och</strong> <strong>ESS</strong>. Stadsdelens<br />
<strong>och</strong> forskar<strong>anläggningens</strong> inre <strong>och</strong> nära miljöer<br />
bör knytas ihop <strong>och</strong> skapa tydliga strukturer som<br />
skapar höga värden för såväl besökare som boende.<br />
Figur 18. Vy över det<br />
omgivande landskapet<br />
vid <strong>ESS</strong>-området, Väg<br />
E22 <strong>och</strong> Odarslövsvägen<br />
är tydliga element<br />
i landskapet. (Foto<br />
Stadsbyggnadskontoret<br />
- juli 2008)<br />
Strategi för omhändertagande av<br />
jordmassor<br />
Ingreppen i landskapsbilden avses begränsas <strong>och</strong><br />
bortforsling av schaktmassor avses minimeras.<br />
Så mycket massor som möjligt ska återanvändas<br />
för modellering av landskapet inom planområdet.<br />
Eftersom marken i nuläget används som odlingsmark,<br />
bedöms massorna vara fria från föroreningar.<br />
Det fi nns därmed goda möjligheter att<br />
använda överskottsmassor utanför planområdet.<br />
Värdefulla matjordsmassor kan t.ex. komma att<br />
användas som jordförbättring på närliggande åkrar.<br />
Klimat/mikroklimat<br />
Områdets lokalklimat skapar en god miljö för en<br />
anläggning. Årsväxlingarna är under normala betingelser<br />
relativt små <strong>och</strong> ställer därmed inga extrema<br />
krav på anläggningen. Områdets normala<br />
medeltemperatur vintertid gör att det är relativt<br />
få tillfällen med kraftig tjäle i marken. De milda<br />
vintrarna underlättar även transporter till <strong>och</strong> från<br />
anläggningen. Det öppna läget skapar goda förutsättningar<br />
för ventilation av eventuella kylanläggningar.<br />
Lokalklimatet vid det föreslagna området präglas<br />
av höjdläget, vilket innebär att området är svalt.<br />
Den öppna terrängen som omger området, tillsammans<br />
med höjdläget, medför en förstärkning av<br />
vindhastigheten. Därtill kan byggnaderna ytterligare<br />
påverka det lokala klimatet, främst genom<br />
deras skuggeffekter <strong>och</strong> inverkan på vindklima-<br />
17