2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun

5. Konsekvenser
Nästan alla förändringar medför konsekvenser i
någon form, några goda och eftersträvansvärda
och några som är mer negativa och bör minimeras,
föregripas eller elimineras. Det är därför
viktigt i all samhällsplanering att försöka förutse
vilka konsekvenser en plan kan medföra och
skapa en handlingsberedskap för dessa. Några
konsekvenser ska man enligt lagar och förordningar
analysera och beskriva på ett särskilt sätt,
det gäller bl.a. miljökonsekvenser för planer och
program, medan andra inte har någon reglerad
formell form för hur de ska hanteras.
Miljökonsekvenser - då genomförandet av detaljplanen
för ESS-anläggningen kan förväntas
anta betydande miljöpåverkan, kompletteras
planprocessen med en miljöbedömningsprocess.
En process med eget förfarande som
dock kan integresas och samordnas med planprocessen.
Miljöbedömningsprocessen kommer
slutligen att dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB). För att läsa mer
om miljökonsekvenser och miljöbedömningen
av detaljplanens genomförande se kapitel 4
Miljöbedömning.
5.1 Riskfrågor
Preliminära säkerhetredovisning - PSAR
Studsvik Nuclear AB har på uppdrag av ESS gjort
en preliminär studie av anläggningens innehåll
och dess förutsättningar för att uppfylla kraven
på miljöpåverkan och säkerhet. Studsvik Nuclear
AB drar slutsatsen ”Den primära bedömningen
är att, ESS ur säkerhetssynpunkt, kan konstrueras
med en hög säkerhetsstandard och att den
kan byggas och drivas var som helst i landet med
ett minimum av miljöpåverkan.”
En betydligt djupare analys av anläggningens säkerhet
och miljöpåverkan, både vad gäller drift
och exceptionella händelser, kommer att göras i
MKB:n (till tillståndsprocessen enl. miljöbalken)
och dess bilagor, speciellt den preliminära säkerhetredovisningen
(PSAR). I den kommer man
att studera rimliga värsta scenarion, även de med
mycket låg sannolikhet. Detta gäller också de aspekterna
som rör målmaterial, vätgas och olika
typer av strålning.
Översiktlig riskbedömning ut ett
planeringsperspektiv (PBL-perspektiv)
Det handlar då bl.a. om att defi niera vilka riskfrågor
som fi nns och vilka som har bäring på detaljplanen.
Vilka frågor kommer att generera vilka
skyddsavstånd? Vilka frågor har betydelse för
hur designen förändras? Probleminventering av
olika risker. Vidare att tydliggöra framtida utredningsbehov
– inför kommande planering.
Följande huvudsakliga risker har identifi erats såsom
i dagsläget relevanta ur ett PBL-perspektiv.
Brand
Explosion
Utsläpp av toxiska ämnen
Transporter av farligt gods
Hantering av brandfarlig vara
Strålningsrisker
Naturhändelser (ex. blixtnedslag, kraftiga vind
och/eller nederbörd mm)
Extremhändelser (ex. fl ygolyckor, terrorattacker,
sabotage)
Analys/slutsats - Riskerna relaterade till brand,
explosion, utsläpp av toxiska ämnen, transporter
av farligt gods, hantering av brandfarlig vara,
strålning, naturhändelser och extremhändelser
bedöms inte vara av avgörande betydelse vid
lokaliseringen av ESS-anläggningen, men måste
studeras mer i detalj för att slutligt kunna verifi eras.
5.2 Kulturmiljö och landskapsbild
ESS-anläggningen kommer att vara ett stort nytt
element i landskapet, vilket kommer att påverka
både landskapsbild och kulturmiljön. Kommunen
har bedömt att planens genomförande kan antas
medföra betydande påverkan (miljöpåverkan) på
landskapet och därför kommer påverkan på landskapet
framöver att hanteras i arbetet med miljöbedömning
av detaljplanen (se vidare kapitel 5).
5.3 Trafi k
Enligt ESS bedömningar kommer antalet verksamma
inom ESS att bestå av cirka 500 fast anställda,
cirka 100 gästforskare (långtid), cirka
29