2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun

More documents

Recommendations

Info

5. Konsekvenser Nästan alla förändringar medför konsekvenser i någon form, några goda och eftersträvansvärda och några som är mer negativa och bör minimeras, föregripas eller elimineras. Det är därför viktigt i all samhällsplanering att försöka förutse vilka konsekvenser en plan kan medföra och skapa en handlingsberedskap för dessa. Några konsekvenser ska man enligt lagar och förordningar analysera och beskriva på ett särskilt sätt, det gäller bl.a. miljökonsekvenser för planer och program, medan andra inte har någon reglerad formell form för hur de ska hanteras. Miljökonsekvenser - då genomförandet av detaljplanen för ESS-anläggningen kan förväntas anta betydande miljöpåverkan, kompletteras planprocessen med en miljöbedömningsprocess. En process med eget förfarande som dock kan integresas och samordnas med planprocessen. Miljöbedömningsprocessen kommer slutligen att dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För att läsa mer om miljökonsekvenser och miljöbedömningen av detaljplanens genomförande se kapitel 4 Miljöbedömning. 5.1 Riskfrågor Preliminära säkerhetredovisning - PSAR Studsvik Nuclear AB har på uppdrag av ESS gjort en preliminär studie av anläggningens innehåll och dess förutsättningar för att uppfylla kraven på miljöpåverkan och säkerhet. Studsvik Nuclear AB drar slutsatsen ”Den primära bedömningen är att, ESS ur säkerhetssynpunkt, kan konstrueras med en hög säkerhetsstandard och att den kan byggas och drivas var som helst i landet med ett minimum av miljöpåverkan.” En betydligt djupare analys av anläggningens säkerhet och miljöpåverkan, både vad gäller drift och exceptionella händelser, kommer att göras i MKB:n (till tillståndsprocessen enl. miljöbalken) och dess bilagor, speciellt den preliminära säkerhetredovisningen (PSAR). I den kommer man att studera rimliga värsta scenarion, även de med mycket låg sannolikhet. Detta gäller också de aspekterna som rör målmaterial, vätgas och olika typer av strålning. Översiktlig riskbedömning ut ett planeringsperspektiv (PBL-perspektiv) Det handlar då bl.a. om att defi niera vilka riskfrågor som fi nns och vilka som har bäring på detaljplanen. Vilka frågor kommer att generera vilka skyddsavstånd? Vilka frågor har betydelse för hur designen förändras? Probleminventering av olika risker. Vidare att tydliggöra framtida utredningsbehov – inför kommande planering. Följande huvudsakliga risker har identifi erats såsom i dagsläget relevanta ur ett PBL-perspektiv. Brand Explosion Utsläpp av toxiska ämnen Transporter av farligt gods Hantering av brandfarlig vara Strålningsrisker Naturhändelser (ex. blixtnedslag, kraftiga vind och/eller nederbörd mm) Extremhändelser (ex. fl ygolyckor, terrorattacker, sabotage) Analys/slutsats - Riskerna relaterade till brand, explosion, utsläpp av toxiska ämnen, transporter av farligt gods, hantering av brandfarlig vara, strålning, naturhändelser och extremhändelser bedöms inte vara av avgörande betydelse vid lokaliseringen av ESS-anläggningen, men måste studeras mer i detalj för att slutligt kunna verifi eras. 5.2 Kulturmiljö och landskapsbild ESS-anläggningen kommer att vara ett stort nytt element i landskapet, vilket kommer att påverka både landskapsbild och kulturmiljön. Kommunen har bedömt att planens genomförande kan antas medföra betydande påverkan (miljöpåverkan) på landskapet och därför kommer påverkan på landskapet framöver att hanteras i arbetet med miljöbedömning av detaljplanen (se vidare kapitel 5). 5.3 Trafi k Enligt ESS bedömningar kommer antalet verksamma inom ESS att bestå av cirka 500 fast anställda, cirka 100 gästforskare (långtid), cirka 29
167 gästforskare (korttid, ca 2000 per år fördelat per månad) samt andra besökande på cirka 1000 per år. Denna grupp anställda och besökande till anläggningen beräknas generera trafi k (personbil och lastbil) i storleksordningen 1120 fordon per dygn. Ökningen motsvarar drygt en fördubbling av trafi ken på Odarslövsvägen idag (940 fordon/ dygn) och ger en total trafi kmängd på drygt 2000 fordon per dygn. Denna nivå är dock att anse som mycket låg. 5.4 Buller Översiktlig trafi kbullerutredning Följande riktvärden för trafi kbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. Riktvärden för trafi kbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse, vård- eller undervisningslokaler: 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 55 dBA ekvivalentnivå utomhus - frifältsvärde(vid fasad) 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad - frifältsvärde Beräkningar är generella och gjorda med följande förenklingar/förutsättningar: trafi kprognos 2240 fordon per dygn (där 10% bedöms vara tungtrafi k) prognosår 2020 hård samt mjuk mark 50km/h samt 70km/h vägen ligger i samma nivå som omgivande mark Slutsats trafi kbuller - De befi ntliga bostäderna är beroende på avstånd från vägen samt valet av hastighet och typ av mark påverkade av oli- Hastighet (km/h) Avstånd (m) 30 Leq dBA (hård) Lmax dBA (hård) Leq dBA (mjuk) ka bullernivåer. Resultatet visar att de olika valen påverkar om riktvärdena överskrids eller ej. Det kan dessutom bli skillnad på resultatet om t.ex. vägen ligger högre än omgivningen eller om terrängen är mycket kuperad. I det fortsatta planeringsarbetet kommer det göras noggrannare bullerberäkningar, bl.a. med avseende på de befi ntliga bostäderna i området. Buller från ESS Buller från anläggningen under drifttiden kan uppstå från t.ex.. ventilationssystem och transporter till, från och inom planområdet. Transporter i driftskedet kommer framför allt att utgöras av persontransporter och lättare godstransporter. Anläggningen kommer att utformas så att den ger upphov till så lite buller som möjligt. Nuvarande bedömning är att det fi nns goda möjligheter att anpassa utformningen så att bulleremissionerna från planområdet blir låga. I nuläget kan ingen exakt redovisning av bullerkällor, deras placering och eventuella skyddsåtgärder lämnas, eftersom dessa uppgifter är beroende av att byggnadernas slutliga funktioner och lägen är kända. 5.5 Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafi ktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befi ntlig bebyggelse. 5.6 Markföroreningar När drifttiden för ESS är över kommer anläggningen avvecklas. Vad marken ska användas till Lmax dBA (mjuk) 50 10 59 82 59 82 50 20 56 76 54 76 50 30 54 72 51 70 70 10 63 84 63 84 70 20 60 78 58 78 70 30 58 74 54 72 Tabell 2. Beräkningar med olika avstånd och hastighet samt hård eller mjuk mark.
Page 1 and 2: 2.4 ESS-anläggningens disposition
Page 3 and 4: med sina tydliga element av männis
Page 5 and 6: tet. Mellan byggnader kan vinden pr
Page 7 and 8: ör cykelparkering fi nnas nära by
Page 9 and 10: de tre skilda dikningsföretagen st
Page 11 and 12: 24 sammanställas. Eventuella samr
Page 13 and 14: ådets geografi ska gränser utan i
Page 15: 4.4 Mer information och kunskap inf
Page 19: Samhällsekonomiska tillväxteffekt

2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?