PLATSEN - Lunds kommun

PLATSEN 

Lund växer mot nordost. Längs denna axel finner man stadens kunskapsstråk, ett av 

Sveriges mest arbetsplatstäta områden med bland annat Lunds Universitetet, Skånes 

universitetssjukhus, LTH och Ideon. De nya forskningsanläggningarna MAX IV och 

ESS blir tillsammans med spårvägen nästa steg i stråkets starka utveckling. Hit adderas 

även en ny stadsdel. Kring Lunds högsta punkt växer Lund NE/Brunnshög fram. 

Längst i nordost, på Lunds högsta punkt, 

ligger Lund NE/Brunnshög. Norrut 

öppnar sig det vidsträckta jordbrukslandskapets 

öppna vidder. I öster finns Kungsmarkens 

vackra naturskyddsområde, här 

ligger också Kungsmarkens golfbana. I 

väster finns Norra Fäladen med friluftsområdet 

Klosterängshöjden. I nordväst 

Ladugårdsmarken där ridhus och golfbana 

planeras. Sydväst om Brunnshög 

ligger det expansiva Ideon/Pålsjöområdet. 

Rakt söderut angränsar Brunnshög till 

Östra Torns småskaliga bostadsområden. 

KUNSKAPSSTRÅKET Lund har en alldeles 

unik koncentration av vetenskap, forskning 

och innovativa företag i ett stråk 

från Lundagård i den gamla stadskärnan 

upp till de nya forskningsanläggningarna. 

Detta är det så kallade kunskapsstråket 

som går genom hela nordöstra Lund från 

de anrika och välkända universitetsmiljöerna 

via Skånes universitetssjukhus, 

campus med Lunds Tekniska Högskola 

och IKDC (Designhögskolan) och Ideon– 

Pålsjöområdet. Öster om E22 ligger 

ST– Ericssonkvarteret och längst i norr 

etableras MAX IV och ESS. Längs kun- 

skapsstråket finns idag cirka 25 000 arbetsplatser 

och omkring 40 000 studenter. 

Det är regionens största arbetsplatsområde 

för kunskapsbaserade verksamheter. 

I Lund NE/Brunnshög ges möjligheter 

att åstadkomma nya innovationsmiljöer 

starkt kopplade till de befintliga. 

KUNGSMARKEN OCH PUGGÄNGARNA 

Öster om Utmarksvägen ligger ett område 

av riksintresse för såväl natur- som kulturvård. 

Vid Puggängarnas lägsta punkt 

rinner Glomsbäcken i en dalgång fram 

till Glomsjön. I Kungsmarkens natur- 

LUND NE/BRUNNSHÖG – VISION OCH MÅL 27

eservat finns en av landets största slåtterängar 

med många sällsynta arter och 

en fantastisk blomsterprakt under vår och 

sommar. Här finns också fornlämningar, 

som de välbevarade ryggade åkrarna från 

järnåldern och resterna av Glomstorp, 

de medeltida Lundabiskoparnas borg på 

höjden i norr. 

ÄLDRE VÄGAR OCH BEBYGGELSE Rakt 

genom området går Odarslövsvägen. 

Denna var tidigare en direkt fortsättning 

på Getingevägen, en av Lunds äldsta 

vägsträckningar som i sin förlängning 

28 LUND NE/BRUNNSHÖG – VISION OCH MÅL 

passerar Stortorget, en gammal knutpunkt 

i Lund. Getingevägen var också en 

av Sveriges första riksvägar, som fram 

till dess att E22 byggdes var huvudled 

norrut. Längs med Odarslövsvägen finns 

ett flertal gårdsmiljöer med karaktäristisk 

vegetation som av antikvariska myndigheter 

betecknas som väl värda att bevara. 

Även en del av Brunnshögsvägen där 

originalbeläggningen från riksvägstiden 

finns kvar pekas ut som bevarandevärd. 

Utmarksvägen är också en viktig vägsträckning 

i området utefter vilken det 

finns äldre gårdsbebyggelse. 

FORNLÄMNINGAR Hela planområdet är 

rikt på fornlämningar och har varit föremål 

för arkeologisk undersökning. Dessa 

visar dock att inga lämningar är av en sådan 

art att fortsatta undersökningar krävs.


NORRA FÄLADEN 

skalstock 

1:5 000 (A1) 


0m 100m 500m 

Strukturplan LundNE/Brunnshög 

Spårväg Lund C - ESS 

E22 

MAX IV 

CENTRALA BRUNNSHÖG 

Solbjersvägen 

SOLBJER 

Spårvägsgatan 

Odarslövsvägen 

ÖSTRA TORN 

SCIENCE VILLAGE 

Brunnshögsparken 

Stadsodling 

Framtida spårväg mot Dalby 

Bygatorna 

Utmarksvägen 

ESS 

LUNDS VÄRLDSPARK 

Stadsjordbruk 

KUNGSMARKEN

STRUKTURPLANEN 

Det övergripande visionsmålet för Lund NE/Brunnshög är att skapa världens främsta 

innovations- och forskningsmiljö. För att det ska kunna bli verklighet krävs också en 

attraktiv och omväxlande stadsmiljö. Strukturplanen är ett av instrumenten för att skapa 

denna upplevelserika och trygga stadsdel, där bilanvändandet minskar genom goda 

förutsättningar för gående, cyklande och kollektivtrafikanvändande. 

Den nya stadsdelen Lund NE/Brunnshög 

byggs med höga ambitioner och visioner om 

en plats där det är gott att leva, stimulerande 

att arbeta, enkelt att bo och som är intressant 

att besöka. En stadsdel som planeras 

med utgångspunkt i den offentliga miljöns 

stora betydelse för hur vi relaterar till varandra, 

hur vi mår och hur mycket vi vistas 

ute. En stadsdel som stimulerar den sociala, 

lekfulla människan genom att de publika 

rummen uppmuntrar till aktivt deltagande i 

stadens liv. 

Lund NE/Brunnshög kommer att bestå av 

många olika delområden med olika karak- 

tär. Det offentliga rummet med sina parker, 

stråk, gator, torg, platser och gränder samt 

stigar och smitvägar kan både förena eller 

dela upp stadsmiljön. Genom mer eller 

mindre tydliga gränser kan bebyggelsens 

arkitektur, stadens infrastruktur och det offentliga 

rummet binda samman staden. 

LUSTFYLLT I Lund NE/Brunnshög ska det 

vara roligt att vistas, promenera och cykla. 

Människans rörelse utgör grunden - inte 

bilens storlek och hastighet. Den promenadvänliga 

staden är logisk med korta avstånd, 

jämna underlag och hög tillgänglighet, men 

framför allt bjuder den på upplevelser. 

Tydliga huvudstråk blandas med lugnare, 

mer privata omgivningar. Spårvägsgatan 

ger stadsdelen en tydlig struktur genom 

sina spår och sin täthet. Centrala Brunnshög 

domineras av affärer, service, skolor 

och bibliotek. Vid torget ges plats för såväl 

trädplantering som porlande vattenkonst, 

och här leds vi vidare till områdets centrala 

park, Brunnshögsparken. Spännande och 

omväxlande miljöer som får påverkas av de 

boende och verksamma i området gör stadsdelen 

föränderlig. Nya detaljer upptäcks 

efterhand och gör promenaden händelserik. 

Prunkande salustånd på 

torg och platser blandas 

med krukor på förstutrapporna, 

uteplatsernas och 

balkongernas spännande detaljer, 

blommor och dofter. En stad där 

stadsrummet inte bara utgör bakgrund 

utan blir en del av stadens liv. En stad 

där gatornas och torgens element och 

möbler bör ha potentialen att initiera 

upplevelser och medverka till sociala 

möten. Musik flödar genom öppna 

fönster, dofter och färger förstärker 

den lundensiska känslan av öppenhet 

och tolerans. Här får alla plats! 

BLANDNING De stora forskningsanläggningarnas 

internationella kopplingar gör 

att en blandad befolkning med gästforskare 

och personal från när och fjärran kommer 

att finnas i stadsdelen. Detta ger en kulturell 

mångfald som kan och ska få påverka det 

offentliga rummet, både vad gäller dess utformning 

och möblering. 



Klassisk kvartersstad/stenstad Funktionalismens stadsplanering 

Brunnshög flätar stad och grönt 

STADSBYGGNADSIDÉER 

– Att skapa en tät, grön och levande 

stadsmiljö utefter spårvägsgatan 

– Att skapa en sammanhängande urban 

struktur av platser, stråk och gator som 

flätas ihop med en grön/blå struktur 

– Att skapa en grönstruktur av parkrum 

sammanlänkade av gröna passager 

– Att tydligt koppla Lund NE/Brunnshög 

till omgivande stadsområden 

– Att koppla Lund NE/Brunnshög till 

grönområden i nordväst, norr och öster 

STADSBYGGNADSTYPOLOGIER Den klassiska 

kvartersstaden, även kallad stenstaden, 

innehåller gator, kvarter och platser. 

De parker som finns är ibland förbundna 

av gator med trädplantering. Oftast är 

parkerna planerade som enstaka gröna 

lungor i den täta stenstaden. Den funktionalistiska 

staden bygger på tankar om 

funktionsuppdelning. Den är uppdelad 

i bostadskvarter, verksamhetsområden, 

centrumanläggningar och rekreationsområden. 

Det gröna utgörs ofta av cykel- och 

gångstråk. Båda dessa stadsbyggnadsmodeller 

har tydliga för- och nackdelar. 

TVÅ IDEAL BLIR ETT Den postindustriella 

staden Lund NE/Brunnshög bygger på 

en sammanfogning av de två idealen: 

gatustrukturen och den gröna strukturen 

sammanflätas till en helhet där det alltid 

är nära mellan det gröna och det urbana. 

Då kan bostäder och verksamheter blan- 

das och det går att skapa goda betingelser 

för många olika sätt att använda marken. 

Det ska vara korta avstånd mellan stadens 

urbanitet och parkens grönska i Lund NE/ 

Brunnshög. 

SAMMANFLÄTAD När ett område kopplas 

till omgivande stadsdelar kan ett ömsesidigt 

nyttjande av olika tillgångar och nyttigheter 

uppstå. Då service och målpunkter 

av olika slag samutnyttjas skapas goda 

synergieffekter. Boende på Norra Fäladen 

kan söka sig till Lund NE/Brunnshög 

för att ta en bra kopp kaffe eller en promenad 

i Lunds världspark. Östra Torns 

invånare får bättre närhet till en större 

matbutik. Goda kopplingar för gång- och 

cykeltrafik är nödvändiga för att det ska

DET RURALA LANDSKAPET 

bli lockande att röra sig på tvärs från sin 

stadsdel i stället för att ta bilen till naturen 

eller mataffären. God stadsplanering 

frigör människors tid och energi. Har man 

nära till det mesta blir det enklare att ha 

en hållbar livsstil och ett socialt liv i sin 

närmiljö. 

KUNSKAPSSTRÅKET Kopplingen mellan 

Lund NE/Brunnshög, kunskapsstråket 

och Lunds centrum tydliggörs genom 

spårvägsdragningen Lund C– ESS. Ett 

attraktivare promenadstråk till centrum 

uppstår när den planerade förtätningen 

av Ideon och LTH genomförs. Inom kunskapsstråket 

finns idag cykelstråk med god 

framkomlighet. Bilarnas framtida behov 

får inte äventyra den stimulerande miljö 

och gena väg som fotgängarna behöver. 

KVARTER OCH HUS Det egna huset och 

dess närmiljö och utemiljö blir ett viktigt 

socialt kitt. En blandad bebyggelse 

med olika upplåtelseformer möjliggör 

för många att bo i Lund NE/Brunnshög. 

Hälften bostäder och hälften kontors- och 

verksamhetslokaler är den blandning som 

eftersträvas för att skapa blandstadens liv 

under dygnets alla timmar. Lunds varierade 

innerstadsbebyggelse är en förebild. 

Där liksom i Brunnshög skapar hus på 

fyra till fem våningar enheter och trapphusstorlekar 

som ger bra förutsättningar 

för grannskap och tillhörighet. Högre 

men i vissa lägen också lägre bebyggelse 

kan skapa en överraskande, upplevelserik 

och intressant stadsbild. 

FRAMTIDA FLEXIBILITET Huvudgatunätet 

är dimensionerat för att få plats med 

två av rutnätsstadens grundkvarter i en 

storlek om cirka 60 x 60 m mellan hu- 

DEN URBANA STADSMILJÖN 

vudgatorna. Denna skala bygger dock på 

att hushöjderna modereras. Mellan två 

grundkvarter ska ett grönt stråk kunna 

dras fram. En sådan modul skapar flexibilitet 

för framtida förändingar av strukturplanen. 

Inom samma grundstruktur 

kan olika stadbyggnadsmodeller rymmas, 

både den tydliga kvartersstaden och den 

öppna lamell – och punkthusstrukturen, 

eller någon helt annan planeringsmodell 

som framtiden får vittna om. 



TRAFIK 

I den Transportstrategi för Lund NE/ 

Brunnshög som nu arbetas fram är ett 

viktigt planeringsmål att i Brunnshög 

inte längre ha bilen som planeringsmässig 

norm. Istället eftersträvas en balanserad 

bilism – resande till och från Brunnshög 

sker med lika delar bil, gång/cykel samt 

kollektivtrafik. Detta planeringsmål ska 

vara ett verktyg som styr utvecklingen 

i området. Det ska vara lätt att kommunicera 

då det är relevant för många olika 

aktörer i planerings- och byggprocessen. 

Avsikten är att i fortsatt arbete bryta ned 

planeringsmålet till enskilda kvarter, fastighetsägare, 

arbetsgivare och bostadshus 

. 

PROMENAD- OCH CYKELSTADEN I Lund 

NE/Brunnshög ska trafikplaneringen ta 

utgångspunkt i fotgängarens och cyklistens 

situation och önskemål. Inom områ- 

det planeras ett högklassigt cykelvägnät 

för attraktiv och säker cykling. Cykeltrafik 

förekommer också på samtliga lokalgator 

samt i gröna stråk genom området. 

Cykelvägar kopplas vidare mot stadskärnan 

via tre anslutningar över Solbjersvägen, 

en korsning i plan och två planskilda. 

Kopplingarna till övriga staden ska utvecklas. 

Cykelparkering på gatumark och 

tomtmark ska vara av hög klass. 

KOLLEKTIVTRAFIK Spårvägen kommer gå 

centralt genom området och blir en ryggrad 

i transportsystemet och bebyggelsen. 

Spårvägen kompletteras med regionbusstrafik 

i stråk med tillräckligt resandeunderlag, 

primärt utefter Odarslövsvägen 

och Solbjersvägen. Bra framkomlighet, 

enkelhet, pålitlighet, skarp tidtabell, hög 

turtäthet under hela trafikdygnet och hög 

komfort är viktiga kvalitetsfaktorer för all 

kollektivtrafik – så även i Brunnshög. 

BILTRAFIK I Brunnshög ska tillgänglighet 

utvecklas på oskyddade trafikanters 

villkor. Här prioriteras biltrafikens 

anspråk ned jämfört med rådande planeringspraxis, 

till förmån för stadsliv, 

fotgängare och cyklister. Här utvecklas 

effektiva och flexibla parkeringslösningar 

som uppmuntrar till minskad bilanvändning. 

Med ett minskat parkeringsbehov 

kan parkeringsnormen sänkas, något som 

förutsätter att kollektivtrafik och andra 

transportlösningar av hög kvalitet utvecklas. 

En målsättning i Brunnshög är att det 

ska vara närmare till kollektivtrafikens 

hållplats än till den egna bilen. Därför ska 

parkeringsplatser så långt det är möjligt 

förläggas i annan fastighet, så att man får

ett gångavstånd till sin bil. Parkering ska i 

möjligaste mån drivas av externa aktörer 

och på sikt bör priset för kund motsvara 

parkeringsplatsens faktiska kostnader. 

Utvecklingen av bilpooler är ytterligare 

ett sätt att minimera parkeringsbehov och 

bilanvändning, och här spelar byggherrar 

och fastighetsutvecklare en viktig roll. 

KOPPLINGAR En väl genomtänkt strategi 

för kopplingar till det övergripande 

vägsystemet är viktigt för att klara en 

stadsutveckling av Brunnshögs omfattning 

och samtidigt uppnå en hållbar 

mobilitet. Då en sådan strategi påverkar 

spårvägens önskade marknadsposition 

bör bilvägnätet inte byggas ut förrän det 

finns oacceptabel trängsel i systemet. 

En ny väg-, gång- och cykelförbindelse 

över väg E22 (men utan koppling till den) 

föreslås för att koppla stadsdelen Brunnshög 

mot Norra Fäladen. Flera alternativa 

lägen har studerats, och en broförbindelse 

strax söder om jorddeponin Klosterängshöjden 

har bedömts som mest lämplig. 

Inom projekt SYDKAP (2008) har Lunds 

kommun och dåvarande Vägverket genom 

trafikanalyser konstaterat att det 

väntade antalet människor i Brunnshög 

medför ett behov av beredskap för två nya 

kopplingar till E22: trafikplats Ideon och 

trafikplats ESS. 

TRAFIKPLATSERNA IDEON OCH ESS 

Trafikplats Ideon – mellan trafikplats 

Gastelyckan och Lund Norra – utreds för 

fortsatt utveckling av Ideon och Brunnshög. 

Trafikplats Lund Norra är idag överbelastad 

i rusningstrafik och köbildning 

uppstår. Avlastas denna kan den istället 

betjäna södra Brunnshög. Trafikverket 

har nyligen inlett en förstudie enligt väglagen 

för att utreda eventuellt behov och 

placering av trafikplats Ideon. 

Trafikplats ESS – längre norrut på E22 

– kan behövas på sikt för att möjliggöra 

utvecklingen av norra Brunnshög. Trafikplats 

ESS finns med i ÖP2010, förlagd 

norr om ESS. Studier och analyser har 

sedan ÖP2010:s framtagande visat att om 

trafikplatsen istället lokaliseras i ett läge 

söder om ESS ger detta bättre tillgänglighet, 

avlastning och effekt på trafikplats 

Lund Norra. 

Lund är en cykelstad. 

Kan vi i Lund NE/ 

Brunnshög bygga vidare 

på denna lundensiska 

kvalitet och utveckla cykelbanor 

för många olika cyklisters 

behov? Snabbcykelvägar för 

stressade jobbcykelpendlare. 

Stadscykelvägar i blandtrafik 

för cyklister med fokus på 

vardagens bestyr. Och varför 

inte våga tänka lugna, gröna 

familjecykelstråk där barn och 

vuxna i olika åldrar kan vingla 

och leka utan att känna sig 

otrygga. Så kan vi locka fler att 

cykla och stärka Brunnshög som 

en hållbar stadsdel. 


SPÅRVÄGEN 

Spårvägen kommer att utgöra stadsdelen 

Lund NE/Brunnshögs ryggrad. Det är 

utefter spårvägsgatan som stadsdelens 

centrum och större torg finns. En framgångsrik 

första utbyggnad av spårvägen, 

där anpassningen till stadsmiljön lyckats, 

kommer att spela stor roll för lundabornas 

stöd för fortsatt spårvägsutbyggnad. 

SPÅR SOM SAMMANKOPPLAR Spårvägen 

blir ett viktigt integrerande element för 

Lund NE/Brunnshög. Dess främsta funktion 

är att erbjuda ett konkurrenskraftigt 

och attraktivt transportalternativ. Men 

spårvägen skapar också en tydlig orienterbarhet 

och fysisk koppling mellan 

Brunnshög och Lunds C. Utefter spårsträckningen 

tydliggörs stadsmiljön med 

identitetsskapande element och grönska. 

Spårvägsgatan utvecklas till en viktig 

länk i kunskapsstråket. 


SPÅRVÄGENS STRÄCKNING I stort sammanfaller 

tänkt spårsträckning med 

kunskapsstråket, där större delen av 

Lunds universitet och de kunskapsintensiva 

arbetsplatserna ligger. Lunds 

status och utvecklingspotential som en av 

Sveriges ledande kunskapsstäder påverkas 

av framgången med att utveckla ett 

starkt och attraktivt stråk utmed spåren i 

Brunnshög. 

GATUSEKTIONER Spårvägsgatan har en 

skiftande bredd och kröker för att minska 

vindhastigheter. Gatan passerar torg, 

platser och parker, och på vissa sträckor 

finns kantstensparkering. För att göra 

gatan attraktiv för stadsliv och boende 

blir det viktigt att bitvis göra den så smal 

som möjligt. Då kan bara ett par meters 

utvidgning av rummet skapa en mindre 

plats vilket tillsammans med varierande 

hushöjder ger stråket dynamik. 

PROMENADVÄNLIGT En livfull spårvägsgata 

kräver fler målpunkter än hållplatserna. 

Här behövs handel och verksamheter 

som lockar människor att stanna till. 

Gatan kommer att vara tillgänglig för bil 

i hela sin sträckning, om än med begränsad 

framkomlighet, smal körbana och 

låg hastighet. På vissa delar tillåts endast 

behörighetstrafik. Erfarenhet visar att det 

är svårt att etablera handelsstråk i ytterområden 

om inte bilar tillåts. Möjligheten 

att i framtiden låta delar av gatan bli bilfri 

finns, men först måste stråket etableras. 

HÅLLPLATSER Stationsnärhetsprincipen 

innebär att tät bebyggelse, verksamheter, 

handel och service ska lokaliseras nära 

hållplatsen. En hög täthet här bidrar till 

stadsdelens liv. I Brunnshög är just närheten 

till många potentiella resenärer anledningen 

till att hållplatserna inte placerats 

direkt intill MAX IV och ESS. Långt fler 

kommer på sikt att arbeta i Science Village 

och Centrala Brunnshög. Eftersom 

anläggningarna är viktiga symboler för 

området skapas siktlinjer till dessa från 

hållplatserna. Gröna stråk och platser 

tangerar hållplatserna och kopplar vidare 

mot Lunds världspark. 

KOMPROMISSER KRÄVS Sammanfattningsvis 

behöver spårvägsgatan vara attraktiv 

för handel, service, verksamheter, 

stadsliv och boende för att bli stadsdelens 

självklara ryggrad. För att klara konkurrensen 

mot bilen krävs kompromisser 

mellan handelns behov av god biltillgänglighet, 

de gåendes behov av intima och 

skyddade miljöer och spårvägens krav på 

snabba transporter.



DAGVATTENHANTERING 

DAGVATTEN SOM TILLGÅNG Dagvattenmålen för Lund NE/ 

Brunnshög består av följande: 

– Minimera översvämningsrisken för nedströms recipienter 

– Minimera risken för översvämningar på fastigheter inom 

området 

– Dagvattnet som lämnar området ska hålla minst samma 

kvalitet som det höll innan området exploaterades 

– Dagvattnet och dess anläggningar utformas så att de blir en 

tillgång vid både regn och uppehållsväder 

För att dessa mål ska kunna uppnås krävs att flera av följande 

funktioner tillskapas inom Brunnshög: 

– Magasinerande/fördröjande. Kommer bland annat att utgöras 

av vattenmagasin, dammar samt gröna tak som minskar risken 

för att recipient och nedströms dagvattensystem översvämmas 

– Renande. Kommer att utgöras av vegetation samt sedimenteringsdammar 

som leder till att dagvattenkvaliteten förbättras. 

– Katastrofvägar och säker nivåsättning. Detta tillgodoses genom 

plandragning av vägar och stråk inklusive nivåsättning. 

– Höga golvnivåer. Styrs i detaljplan och leder till att kraftiga 

regn kan ta sig från området utan att skada byggnader. 

NYTÄNKANDE OCH KREATIVITET Brunnshögs vision om en 

tät, urban miljö för med sig att målet gällande en hållbar 

dagvattenhantering kräver nytänkande och kreativitet för att 

uppnås. En tätbyggd stadsdel innebär i regel att en stor andel

av marken täcks av hårda ytor (tak, gator 

mm) vilket medför begränsade möjligheter 

för regnvattnet att infiltrera eller tas 

upp av växtlighet. Detta kan innebära att 

regnvatten i en tät miljö snabbt når dagvattensystemet 

som då kan bli överbelastat. 

I Brunnshög förvärras denna bild på 

grund av att lerjordarna i området endast 

släpper igenom små vattenmängder även 

där stadsdelen ej är hårdgjord. 

LÖSNINGAR I OLIKA SKALOR För att lyckas 

uppnå dagvattenmålen kommer både 

små- och storskaliga lösningar att krävas. 

De småskaliga kan innefatta åtgärder på 

kvartersmark, exempelvis gröna tak och 

fasader eller mikromagasin ovan jord dit 

endast ett eller ett fåtal stuprör leds. Viktigt 

gällande denna typ av åtgärder är att 

se till att eventuella driftproblem ej leder 

till skador på fastigheten och att de enkelt 

kan åtgärdas av lekmän. 

Småskaliga åtgärder på offentlig mark 

kan utgöras av översilningsytor vid parker 

och kanaler utmed vägar och torg. 

De storskaliga åtgärderna kommer dels 

att synas inom den täta delen av Brunns- 

hög där de större delen av året kommer 

att nyttjas som multisportarenor, skateboardbanor 

eller liknande. Vid större regn 

kommer det dock att stå vatten på dessa 

ytor varför sport och lek får stå tillbaka 

tills skyfallet är över. 

Inom det planerade rekreationsområdet är 

målet ett större öppet system av dammar 

och kanaler där dagvattnet ytterligare 

fördröjs, renas och poleras innan det når 

recipienten Glomsbäcken. 



DET GRÖNA 

VATTEN I Lund NE/Brunnshög planeras 

för ett sammanhängande system av gröna 

ytor som vid behov kan magasinera och 

rena dagvatten. Detta sker framför allt 

inom de större gröna stråken samt utefter 

spårvägsgatan där kanaler, diken, 

vattendrag och dammar leder vidare 

via Puggängaarna mot Glomsjön. Även 

mindre fördröjningsytor kan ha stor betydelse, 

eftersom summan av alla mindre 

dellösningar är det som påverkar det slutliga 

utflödet till recipienten. 

GRÖNYTOR Inriktningen mot en klimatanpassad 

stadsdel ska vara synlig i de 

offentliga rummen. Även på de privata 

gårdarna ska satsning på grönska och 

odling uppmuntras. Den täta stadens 

behov av små gröna platser med rum för 

vila, skugga och vatten insprängda i det 

urbana sammanhanget tas på stort allvar. 

Utblickar och ledstråk styrs med hjälp av 

grönskan och inom och genom området 

ska man kunna röra sig i gröna korridorer 

. 

STADSDELSPARK Brunnshögsparken blir 

en cirka 4 hektar stor stadsdelpark, ungefär 

lika stor som Folkparken. Den blir 

stadsdelens fest- och mötesplats som genom 

sin kantbebyggda och tydliga ovala 

form får en stark identitet, något som kan 

öka dess potential som besöksmål. Här 

finns möjlighet att komplettera Botans 

gräsmattor i centrum och Stadsparkens 

gröning. Vid stadsdelsparken bevaras den 

äldre märgelgraven som ger en viktig historisk 

koppling. 

ANLÄGGNINGSPARKER Både MAX IV 

och ESS kommer omges av högklassiga 

och specialritade parkanläggningar 

som är publika. Runt MAX IV planeras 

exempelvis ett gräsbevuxet landskap av 

stora kullar som kommer att betas av får. 

Mellan anläggningarna ligger Science 

Village som också präglas av nytänkande 

grönska i urbana sammanhang. Lund NE/ 

Brunnshögs tydliga struktur av stråk och 

platser ger förutsättningar för en varierad 

palett av gröna miljöer i stadsdelen som 

kompletteras av det nya park- och naturområdet 

i öster, Lunds världspark. 

ÅRSTIDERNA Promenadstaden är en grön 

stad. Att vandra under grönska, bredvid 

blommande häckar och se insekter och 

fåglar är en viktig dimension som den 

helt hårdgjorda staden saknar. Planteringar 

som förstärker upplevelsen av 

årstidernas växlingar kan bidra till att öka 

promenadstadens attraktivitet. 

GÖR DET SYNLIGT Ett led i områdets hållbarhetsprofil 

är att skapa ökad förståelse 

och engagemang för exempelvis rening 

av dagvatten och hållbara energisystem, 

och hur man själv påverkar dessa. Genom 

att arbeta med åskådliggörande av samband 

mellan exempelvis sol- eller rörelseenergi 

kopplat till belysning på torg eller 

i parker kan begreppet förnybar energi 

göras till något som kan förstås och upplevas 

på ett både konkret och lekfullt sätt.

SKRYLLE 

SKÅNELEDEN 

REVINGEFÄLTET 

FLYINGE 

Stuteri 

Akademi 

Restaurang 

KUNGSMARKEN 

LINNEBJERS 

NATURRESERVAT 

BRUNNSHÖG 

FLYINGE

PLATSEN - Lunds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?