Kap 4 Platsen, namnet och historien - Vänermuseet

ax och mört, det var fin smak på braxen. De fisk ade
brax och sålde också, jag var till och med far en gång
med häst och vagn ute i bygden och sålde braxen. På
den tiden kostade braxen 20 öre kilot. Jag tror att det
var sist på 1920­talet, berättar Sven Larsson. 19
Från traditionellt till modernt
Hela det traditionella samhället förändras i en aldrig
tidigare skådad fart och så genomgripande, som det
gör under tiden 1750–1850. Förändringar i befolkningstillväxt,
ekonomiskt tänkande och med detta
sammanhängande politiska rörelser gör att allt vänds
upp och ner. Den dominerande näringen, jordbruket,
som varit hela fundamentet för vårt samhälle, jordbrukssamhället,
blir det som måste förändras först,
då det är basen i hela ekonomin. De liberala idéer
som kännetecknar dessa år har som mål att bryta alla
gamla strukturer som hindrar en fri näringsverksamhet
och handel och ge den driftige mannen fria tyglar.
1700­talet är början på något nytt i europeisk historia,
människan hamnar i centrum och det av Gud givna
ifrågasätts. Liberalismen påverkar hela samhället och
så även teorierna kring vilka ekonomiska medel som
är nödvändiga i den nya tiden och vilka krafter man
bör utnyttja.
… jordskiftena som en del i en kommersialisering
av samhället i stort. (...) att övervinna vissa i det
förkapi talistiska samhället inbyggda hinder för att
denna kapitalism skulle kunna växa fram. Hindren
var av äganderättslig, organisatorisk och teknisk typ.
De viktigaste hindren var de av äganderättslig natur.
Hinder av denna typ motverkade jordägandets koncentration
och individualisering. Byakollektivet är
ett bra exempel på ett sådant hinder. 20
Fiske med isnot vid Bösshamn, 1937. Från vänster: Axel och
Erik Karlsson, Albin och Anton Karlsson, Sten Strandroth.
Foto: Vänermuseet/original privat ägo
67
Flera skiftesreformer genomförs, den mest långtgående
från 1827 och under en stor del av 1800­talet.
Man har kallat det för bysprängning när laga skiftet
tvingar tusentals gårdar i landet, att till och med flytta
husen ut på gårdarnas marker. Naturligtvis innebär
detta stora förändringar i det traditionella livet i de
täta och ibland stora gårdssamlingarna. Men det betyder
inte att allt gammalt upphör att fungera, utan
de hävdvunna rättigheterna och skyldigheterna består.
Det är fortfarande markägarna som innehar rätten till
fiske och annat på byarnas marker och vatten. Däremot
läggs markerna samman till större enheter, som
brukas mer enskilt av varje gård.
För fiskets del ser man redan 1748 exempel på den
nya tidens tänkande. I maj detta år utkommer ”Förordning
angående Fiskeriernas uphielpande i riket”.
Näringslivet i Sverige led av en allt för stor import
av både spannmål och många andra varor. För Sverige
var obalansen mellan värdet av importerad och
exporterad fisk under frihetstiden (1718–1772) närmast
förskräckande. Stora summor betalades för importerad
fisk, medan exporten var närmast försumbar
– både i form av värde och kvantitet. 21
Det var allvarligt att utvecklingen var dålig inom så
viktiga näringar. För Västergötland, med de helt dominerande
näringarna jordbruk och boskapsskötsel, har
fisket med stor säkerhet alltid varit endast marginellt.
För att ”upphjälpa” situationen i riket stadgades genomgripande
förändringar .
… huruledes fiskerierne i skärgårdarne och wid hafsbanden
ganska mycket eftersättas, samt på fläste ställen
aldeles icke warda önskade: Och Wi förthenskul
funnit Oss föranlåtne at wara omtänkte (redliga,
förf. översättn.), på hwad sätt thesse fiskerier så wäl
til Rikets i allmänhet, som hwars och ens enskilt
therunder beroende förmon, måtte blifwa uphulpne
(hjälpta). 21