Näsvikens - Hint - Hudiksvalls kommuns intranät

Blankettanvisningar, se sista sidan! 

1 Förutsättningar 

Skola 

Näsvikens skola 

Verksamhetsansvarig 

Lena Jonasson 

Antal elever 15 oktober 2009 

Förskoleklass 

27 

Antal barn 15 oktober 2009 

Fritidshem 

45 

Antal elever 15 oktober 2009 

Grundskolan 

163 

Antal årsarbetare/100 elever 


5,6 

Andel årsarb med pedagogisk 

högsk examen 


100 % 

Antal årsarbetare, totalt 


1,5 

Antal årsarbetare, totalt 

Fritidshem 

1,5 

Telefon 

Övrig personal, årsarbetare 

Grundskolan 

0 

Inskrivna barn per årsarbetare 

Fritidshem 

30,0 

Andel årsarb med pedagogisk 

högsk examen 

Fritidshem 

100 % 

0650-55 68 31 

Kvalitetsredovisning 

Förskoleklass – Fritidshem – Grundskolan 

Datum: 

2010-08-10 

Ledningspersonal/årsarbetare 

1,0 inkl Norrbo skola 

Antal årsarbetare med ped. högskoleexamen 


1,5 

Antal årsarbetare med ped. högskoleexamen 

Fritidshem 

1,5 

Antal lärare totalt, årsarbetare 

Grundskolan 

15,5 

Antal lärare/100 elever 

Grundskolan 

9,5 

Andel lärare med pedagogisk 

högsk examen 

Grundskolan 

97 % 

Antal lärare med pedagogisk 

högsk.examen, årsarbetare 

Grundskolan 

15,0 

Antalet lärare/100 elever (Riket) 

Grundskolan 

8,5 (2008) 

Andel lärare med pedagogisk 

högsk examen (Riket) 

Grundskolan 

87 % (2008) 

Resurser till undervisningen (ej ekonomiska) 

Vi har under året varit pilotskola för ”dator för alla”. Elever år 6-8 har fått en egen dator. De har lärt sig ett 

nytt sätt att spara och arbeta i datorn så att de alltid kommer åt sitt eget arbete. De har även gjort flera olika 

sätt att presentera sina arbeten. 

Vi har även arbetat med datateket för att elever med särskilda behov skall få så mycket som möjligt av 

program i inlagda i sina datorer för sitt dagliga jobb såsom scanner, talsyntes, rättstavningsprogram som tar 

80% av stavfelen både på engelska och svenska. 

En instruktionsfilm om hur elever med särskilda behov använder dator har spelats in under våren 2010. 

Den kommer att finnas tillgänglig på Specialpedagogiska skolmyndigheten från hösten 2010. 

Utrymme för eventuella egna kommentarer 

Vi har under året varit pilotskola för ”dator till alla”. Eleverna år 6-8 har fått en varsin dator. Datorn som 

hjälpmedel för elever i alla inlärning är utomordentlig och har kommit för att stanna. Att Datorn skall bli 

ett verktyg så välanvänd som penna och suddgummi. 

2 Arbetet i skolan – beskrivning av verksamheten 

Vad är kännetecknande för Din skola? 

Närhet, gemenskap och ansvar för varandra. Öppet arbetsklimat. Nära relationer med elever och 

föräldrar. En pedagogisk helhetssyn från F-9 genom temaarbeten, där vi har arbetat med Hälsingland, 

likabehandling och miljö. Vi har gemensamma veckoavslut minst en ggr/månad.. En god atmosfär 

bland personal och elever. Vi tillåter inte negativa ledare i klasserna dominera. Vi har en ”vi känsla” på 

skolan med gemensamt förhållningssätt. Olika yrkeskategorier samarbetar och har flera gemensamma 

platform för samarbete. Våra barn är allas barn. Gemensamma rastvärdar så att alla elever lär känna all 

personal. Vår måbragrupp är snabb och rycker ut direkt och är sammansatt av lärare från samtliga 

stadier. Skolgården är sliten och tråkig. Underhåll är eftersatt. Skolan har en hjärta(ljushallen) som ägs 

av alla. 

1 (15)

Viktiga händelser utifrån de i arbetsplanen prioriterade utvecklingsområdena 

Samarbete med Kulturskolan år 2-3 har lett till att gränserna mellan klasserna har suddats ut. 

Datorprojekt år 6-7 har utökats även till år 8 och har fallit väl ut för de flesta elever. Projekt Ronja år 8, 

Hälsingetema år 1-9. Miljöarbete hos eleverna ur ett lokalt och globalt perspektiv år 1-9. Utvecklat 

rutinerna kring åtgärdsprogram vilket har höjt kvaliteten. Praktiskt genomförande av 

Likabehandlingsplanen för hela skolan. Eleverna i år 8-9 har anordnat en stödkonsert till förmån för byn 

Solai i Kenya och under vårterminen samlade hela skolan in glasögon och strumpbyxor. 

Specialpedagogiska institutet har filmat och följt en elev som jobbar med kompensatoriska hjälpmedel. 

Arbetet med PRC för de elever som har haft behov av särskilda hjälpmedel har utvecklats positivt. Vi har 

uppnått 100% läskunnighet i år 2 som var vårt mål. 

Beskriv hur ni under läsåret har arbetat med kvalitetshjulet utifrån läroplanen, arbetsplanen och kvalitetsredovisningen? 

Elev- och lärarenkäter har genomförts. Likabehandlingsplanen har reviderats och åskådliggjorts för 

eleverna genom en gemensam temadag från år 1-9. Skriftliga omdömen har genomarbetats och genomlyst 

den ordinarie undervisningen. Rektor har påvisat kvalitetshjulet genom återkommande diskussioner på våra 

konferenser. 

Hur har personal, elever och t ex föräldrar deltagit i framtagandet av kvalitetsredovisningen? 

Gemensam studiedag för skolans lärare där resultat och frågor har diskuterats tillsammans. Eleverna 

i år 5 och 9 har svarat på elevenkäterna. Föräldrar har ej deltagit aktivt i någon organiserad träff eller 

liknande i denna kvalitetsredovisning. 

3 Ekonomi 

3 Resultat 

Ekonomiskt resultat 2009 

Förskoleklass/Fritidshem 

Grundskola 

Stöd 

Totalt 

3 Analys 

Analys av resultatet. Varför har det gått som det gått? 

3 Mål 

Mål för budgetåret 2010. (läggs in i arbetsplanen) 

3 Åtgärder 

Åtgärder för att vi ska nå målet. (läggs in i arbetsplanen) 

4 Måluppfyllelse 

Nationella mål (Lpo94, kursplaner) 

Nettobudget 

4.1 Prioriterade mål utifrån tidigare kvalitetsredovisning 

Nettoutfall 

2 (15)

Prioriterade mål för Förskoleklass, Fritidshem och Grundskola 

Förskoleklass Vi har strävat efter att få en välfungerande grupp. Vi har kartlagt vilka barn som har 

särskilda behov och utifrån det upprättat åtgärdsprogram. Språkutvecklingsarbete. 

Fritidshem På Fritidshemmet erbjuder vi service, trygghet, gemenskap och glädje. 

Grundskola Vi har utvecklat åtgärdsprogrammens utformning och uppföljning. Fortsatt gott 

samarbete med PRC gällande kompensatoriska hjälpmedel. 

4.1 Resultat 

Ange hur det har gått. 

Förskoleklass Gruppen har kommit en bit på väg, men behöver fortsatt mycket vuxenstöd. 

Fritidshem Föräldrar och barn mår bra hos oss. 

Grundskola Positiv respons från föräldrar. Vi har blivit bättre på att formulera, dokumentera och 

följa upp åtgärdsprogram. Alla i år 2 kan läsa och eleverna i år 1 ”knäckte” läskoden redan till jul. 

Måluppfyllelsen bland NP i år 5 är högre detta år än föregående år. Det positiva vi ser som en följd av 

detta samarbete är att inga direkta gränser finns till viss del kvar mellan eleverna. Det har fungerat bra. Vi 

har fått ett gott samarbete mellan klasserna genom detta arbetssätt och vi strävar efter att utveckla detta 

vidare. Hos eleverna märker vi en positiv följd av detta bl.a. genom spontan lek tillsammans över 

åldersgränserna. Genom utomhuspedagogiken ser vi en möjlighet att tillgodose olika inlärningsstilar. 

4.1 Analys 

Analys av resultat . Varför har det gått som det gått? 

Förskoleklass Gruppen började på en mycket låg nivå. Utifrån de förutsättningarna har vi 

nått långt. 

Fritidshem Vi har haft en väl fungerande personalgrupp. 

Grundskola Samtliga lärare har lagt ner tid och engagemang inom området. Det har funnits två 

pedagoger tillgängliga i år 1 vilket har bidragit till den tidiga läskunnigheten. 2:an och 3:an har haft ett 

gott samarbete genom musikprojektet med kulturskolan. Vi har jobbat integrerat musik, matte och 

engelska i tvärgrupper (3 st). Vi har även använt oss av projektet i den teateruppsättning vi gjorde om 

forntiden. Vi har även försökt jobba i den här formen med gott resultat under de temaveckor som varit 

inplanerade. 

Utomhuspedagogik ser vi som ett positivt sätt att lära och kan användas i många olika ämnen vilket vi 

praktiserat. 

Skolan har prioriterat resurs till extra undervisning utöver schemat i Åk5 som har möjliggjort effektiva 

ÅP. 

4.1 Åtgärder 

3 (15)

Åtgärder för utveckling. Vad skall göras för att behålla måluppfyllelsen eller uppfylla målet om det inte är uppfyllt? (läggs in i arbetsplanen) 

Förskoleklass Utveckla arbetet med förberedande läsinlärning. 

Fritidshem Mer planerad verksamhet. Möjlighet till kompetensutveckling och nya influenser. 

Grundskola Kompetensutveckling och tid. För att öka måluppfyllelsen bland nästa års nior krävs 

fortsatt arbete med ÅP, pedagogiska hjälpmedel och pedagogisk styrning. 

Samtlig personal skall i höst delta i IUP projekt och öka samband mellan planering och nationellamål. 

Vidareutveckla samarbetet genom gemensamma planeringar utifrån strävansmålen och ett utökat IUParbete. 

4.2. Normer och värden 

4.2 Analys 

Hur har vi arbetat med strävansmålen inom läroplanens område Normer och värden och vilka resultat kan vi se? 

Förskoleklass Genom samtal och hjälp till konfliktlösning. Genom sociala berättelser, med 

vissa elever. Vi har fått större förståelse och hänsynstagande till varandra i klassen. 

Fritidshem Genom att möta varje barns behov, se alla barn och samtala. 

Grundskola År 1-3 har startat med ett nytt material, Livsviktigt. Likabehandlingsdagen. Projekt 

Charlie år 6, värdegrundsarbete i år 6-7 under vt 10, ”vad fick du luft ifrån”, ”schysst på nätet” år 6-8 

samt studiedag kring likabehandlingsplanen år 6-9. 


Förskoleklass Vi har haft en bra kommunikation med barnen. Ett bra arbetsklimat oss vuxna 

emellan har även det bidragit. 

Fritidshem Positiv stämning, har gett alla barn utrymme. 

Grundskola En lugnare stämning år 6-9. 


Åtgärder för utveckling Vad skall göras för att behålla eller förbättra resultatet?(läggs in i arbetsplanen) 

Förskoleklass Börja arbeta med materialet Livsviktigt i även förskoleklass. 

Fritidshem Fortsätta med nuvarande arbetssätt. 

Grundskola Fortsatt värdegrundsarbete, dels i den dagliga verksamheten, dels genom 

återkommande temadagar. 

4.2.1 Likabehandlingsplanen 

Vad kom vi fram till i analysen av vår senaste kartläggning? (se sidorna 14-16 i Allmänna råd 2009) 

Fritidshem Ny likabehandlingsplan ska skrivas under hösten 2010. 

Grundskola Trygghet och trivsel har förbättrats enligt elevenkäten för år 5 och 9. Inflytande har 

försämrats enligt år 5 och förbättrats enligt år 9. Helhetsomdömet har förbättrats. 

Hur har vi arbetat? 

Fritidshem Barnen kommer ofta med förslag på aktiviteter, vi försöker tillgodose önskemålen 

så långt det är möjligt. 

Grundskola Elevinflytande för år 7-9, Klassråd i alla klasser och skolråd från år 2-9. Elevstyrd 

cafeteria. 

4 (15)

Vilka resultat kan vi se? 

Fritidshem Nöjda barn och föräldrar. 

Grundskola Se enkäten. 

4.2.1 Åtgärder 

Åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling?(läggs in i likabehandlingsplanen) 

Fritidshem Vi finns i barnens närhet både ute och inomhus för att förebygga kränkande 

behandling. 

Grundskola Saknar årets Likabehandlingsplan. Vi önskar fler vuxna på skolan som kan röra sig 

bland eleverna, t.ex. fritidsledare på skolan, elevassistenter, kamratstödjare, vaktmästare på skolan. Se 

även punkt 4.2. 

4.3. Elevernas ansvar och inflytande 

4.3 Analys 

Hur har vi arbetat med strävansmålen inom läroplanens område Elevernas ansvar och inflytande och vilka resultat kan vi se? 

Resultatet för år 9 har förbättrats. Cafeét är elevstyrt. 


Lärarna har medvetandegjort elevernas möjligheter till inflytande. De har haft ett fl.tal 

inftytelseforum t.ex elevråd, matråd, klassråd i klassen/mentorsgrupp varje vecka där de känt utrymme 

till att både önska och kritisera. Tjejsnack och killsnack (åk5)med fl. andra vuxna på skolan har gett 

eleverna möjlighet att bygga en relation till och en trygghet med andra vuxna på skolan. 

Rektorns dörr har alltid varit öppen för elever som många gånger utnyttjat möjligheten att förmedla sig. 

Eleverna har också haft tillgång till personal utanför lektionstid i både i personalrummet och 

personalarbetsrum 


Hur har vi arbetat med strävansmålen inom läroplanens område 

Elevernas ansvar och inflytande och vilka resultat kan vi se? 

Fortsätt med och utveckla aktiviteter där man arbetar 

åldersblandat med olika pedagoger i skolan så att 

eleverna känner att det finns många vuxna som de är 

trygga med. Bjuda in förskoleklassen och personal i 

dyl. aktiviteter. 


Liten, öppen skola där det är högt i tak. Alla elever 

känner alla vuxna. Vi är många vuxna som vistas i 

”samma” lokaler. Dvs. Ljushallen mm. 

Åtgärder för utveckling Vad skall göras för att behålla eller 

förbättra resultatet?(läggs in i arbetsplanen) 

Fortsatt elevinflytandegrupp, elevstyrt café. 

Eleverna ska göras delaktiga i planeringen av 

datorprojektet och teman. Ansvarstagandet ökar i 

och med att eleverna får strävansmålen 

konkretiserade. 

4.4 Resultat kunskaper– åk 3 Skolan Genomsnitt 

Hudiksvall 

Ämnesprov (andel av alla elever) 2009 2010 2010 

1. Andel elever som uppnått målen i nationella provet i matematik 94% 67% 67% 

2. Andel elever som uppnått målen i nationella provet i svenska 82% 67% 76% 

3. Andel elever som uppnått målen i nationella provet i 

svenska som andraspråk - - - 

5 (15)

Bedömd måluppfyllelse (andel av alla elever) Flickor Pojkar Totalt 

1. Andel elever som uppnått målen i matematik 100% 67% 83% 

2. Andel elever som uppnått målen i svenska 100% 67% 83% 

3. Andel elever som uppnått målen i svenska som andraspråk - - - 

4.4 Analys 


Kontrollsystem har varit funktionella och inkluderat samtliga delmoment och mål. Stödåtgärder och 

insatser har satts in på tidigt stadium. Olika inlärningsstilar har anammats. Årets nationella prov för år 3 

var det första riktigt utformade provet. 


Åtgärder för utveckling. Vad skall göras för att behålla måluppfyllelsen eller uppfylla målet om det inte är uppfyllt?(läggs in i arbetsplanen) 

Åtgärder redan från år 1 samt tidiga insatser i år 3 efter nationella proven. Inför läsåret 10/11 har det 

flyttats ner resurser till de lägre årskurserna för att uppmärksamma och ha möjlighet att sätta in rätt 

åtgärder på ett tidigt stadium. 


Hudiksvall 

Ämnesprov (andel av alla elever) 2008 2009 2010 2010 

1. Andel elever som uppnått målen i nationella provet i matematik 67% 87% 90% 79% 

2. Andel elever som uppnått målen i nationella provet i svenska 61% 87% 90% 77% 

3. Andel elever som uppnått målen i nationella provet i engelska 78% 73% 86% 74% 

Bedömd måluppfyllelse (andel av alla elever) Flickor Pojkar Totalt 

1. Andel elever som uppnått målen i matematik 100% 78% 91% 

2. Andel elever som uppnått målen i svenska 92% 89% 91% 

3. Andel elever som uppnått målen i svenska som andraspråk x x x 

4. Andel elever som uppnått målen i engelska 100% 78% 91% 

5. Andel elever som uppnått målen i bild x x x 

6. Andel elever som uppnått målen i hem- och konsumentkunskap 100% 100% 100% 

7. Andel elever som uppnått målen i idrott/hälsa 100% 78% 91% 

8. Andel elever som uppnått målen i modersmål x x x 

9. Andel elever som uppnått målen i musik x x x 

10. Andel elever som uppnått målen i no x x x 

11. Andel elever som uppnått målen i slöjd 54% 44% 59% 

12. Andel elever som uppnått målen i so x x x 

13. Andel elever som uppnått målen i teknik 100% 77% 90% 

6 (15)

4.5 Analys 

Vad kom vi överens om i förra kvalitetsredovisningen? 

Åk5 har lagt största fokus på uppnående av nationellamål i kärnämnen samt att strukturera upp en orolig 

klass som haft flera lärarbyten under åren. Pga. stora kunskapsbrister har undervisningen riktats mot 

uppnåendemål i de flesta fall. En grupp har beretts möjlighet till extra engelska i en avancerad 

engelskgrupp med en lärare som har engelska som modersmål. Några elever har beretts möjlighet till att 

arbeta på, ett för åk., avancerad nivå i matte. 

Information till föräldrar har prioriterats med utförliga informationsbrev varje vecka. 

Det som varit mest uppskattat av eleverna är den stora mängden utflykter. Undervisning utanför 

lektionssalen gynnar flera elever i klassen. 

Kunskapsnivå och brister har dokumenterats i relation till de nationellamålen och ett tiotal åtgärder 

genomförts. Skolan har ordnat resursförstärkning i engelska och matte och många elever har beretts 

möjlighet att delta i undervisning i mindre grupper. Flera av grupperna har erbjudits undervisning utöver 

och efter ordinarie skoltid. 

Föräldrar har gjort fantastiska insatser till att stödja dessa barn och skolans ÅP 




Fortsätt med att noggrant dokumentera kunskaper och delmål samt kräva skolan på adekvata resurser för 

att kunna genomföra effektiva ÅP. 

ÅP måste vara konkreta och kunskapsrelevanta 


Hudiksvall 

Ämnesprov 2008 2009 2010 2010 

1. Andel (%) elever som har deltagit i nationella provet i 

matematik 100% 94% 92% 92% 

svenska 100% 100% 92% 93% 

engelska 95% 100% 92% 93% 

2. *Andel (%) elever som uppnått målen i nationella provet i matematik 60% 94% 88% 78% 

3. *Andel (%) elever som uppnått målen i nationella provet i 

Svenska Läsförståelse 95% 94% 92% 68% 

Svenska Muntlig kommunikation 80% 100% 100% 98% 

Svenska Skriftlig produktion 95% 100% 96% 83% 

Svenska Sammanfattning 95% 100% 92% 87% 

4. *Andel (%) elever som uppnått målen i nationella provet i 

Engelska Muntlig kommunikation 100% 88% 83% 98% 

Engelska Receptiv förmåga 72% 82% 88% 92% 

Engelska Skriftlig produktion 100% 94% 84% 95% 

Engelska Sammanfattning 89% 82% 83% 97% 

*Andel av de elever som har deltagit 

7 (15)

Måluppfyllelse och slutbetyg 2008 2009 2010 2010 

5. Andel (%) behöriga till nationellt program på gymnasieskolan 95% 88% 77% 87% 

6. Andel (%) elever som uppnått målen för åk 9 i alla ämnen 

Faktiskt 65% 88% 69% 72% 

Modellberäknat (enl. SALSA) 80% 73% - - 

7. Genomsnittligt betygsvärde i samtliga elevers slutbetyg 

Faktiskt 201 245 204 198 

Modellberäknat (enl. SALSA) 207 191 - - 

8. Genomsnittligt betygsvärde för flickor och pojkar 2010 Flickor Pojkar 

Samtliga ämnen Flickor Pojkar Totalt 

1. Andel elever som uppnått målen i matematik 

2. Andel elever som uppnått målen i svenska 

3. Andel elever som uppnått målen i svenska som andraspråk 

4. Andel elever som uppnått målen i engelska 

5. Andel elever som uppnått målen i bild 

6. Andel elever som uppnått målen i fysik 

7. Andel elever som uppnått målen i geografi 

8. Andel elever som uppnått målen i hem- och konsumentkunskap 

9. Andel elever som uppnått målen i historia 

10. Andel elever som uppnått målen i idrott/hälsa 

11. Andel elever som uppnått målen i kemi 

12. Andel elever som uppnått målen i moderna språk 

13. Andel elever som uppnått målen i modersmål 

14. Andel elever som uppnått målen i musik 

15. Andel elever som uppnått målen i no 

16. Andel elever som uppnått målen i religion 

17. Andel elever som uppnått målen i samhällskunskap 

18. Andel elever som uppnått målen i slöjd 

19. Andel elever som uppnått målen i so 

20. Andel elever som uppnått målen i teknik 

4.6 Analys 

Vad kom vi överens om i förra kvalitetsredovisningen? 

Analys av resultat . Varför har det gått som det gått? (Om det är möjligt så gör gärna en jämförelse med tidigare resultatet från ämnesprov 

år 5 för 2006) 

Den markanta skillnaden mellan de elever som inte har nått målen i slutet av år 9 under vt-09 och vt-10 kan 

delvis förklaras av att två elever i princip inte har varit närvarande under skolåret i avgångsklassen 2010 och 

därmed inte fått G i några ämnen vilket påverkade det totala resultatet ganska mycket. Positivt att 3 elever i 

avgångsklassen 2010 som inte nådde målen i matematik i år 8 lyckades, genom insatser från skolan, nå målen 

när de nu gick ut nian. 

8 (15)



I arbetet med att minska andelen elever som ej når målen till vt -11 krävs: 

1) en väl utarbetad pedagogisk planering där eleverna tydligt ser vad arbetsområdet omfattar och vad 

bedömningen består i, 

2) Tydliga omdömen som beskriver elevens faktiska kunskaper och hur dessa ska utvecklas vidare, 

3) AL-träffar varje vecka där det ges tid till elevärenden. Dessa träffar har nu många gånger uteblivit 

till förmån för det pågående datorprojektet. 

9 (15)

5 Resultat av elevenkäten för år 5 – Näsvikens skola 2009 

Svarsalternativen för enkäten har 

grupperats i två grupper: 

Instämmer = Helt / Till stor del 

Instämmer inte = Till viss del / Inte alls Svarsfrekvensen för enkäten är: 100 % (21 av 21) 

Andel i % 

(*Resultat 2008) 

Trygghet/trivsel Instämmer 

Jag känner mig trygg på min skola 81 % (67*) 

Det är en positiv stämning och god sammanhållning i min skola 76 % (33) 

Utvecklingssamtalet med min mentor/klassföreståndare/handledare känns bra och viktigt 71 % (80) 

Det är arbetsro på lektionerna 62 % (40) 

Lärandet Instämmer 

Jag lär mig mycket på lektionerna 81 % (87) 

Jag känner till kunskapsmålen (= jag vet vad jag skall lära mig) 62 % (67) 

Mina lärare samarbetar i olika ämnen 43 % (47) 

Jag får möjlighet att arbeta på olika sätt under lektionerna 67 % (53) 

Jag får extra hjälp om jag behöver 67 % (60) 

Lärarna kan mycket i sina ämnen 90 % (93) 

Lärarna behandlar mig bra 76 % (87) 

Inflytande Instämmer 

Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 48 % (67) 

Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna 29 % (33) 

Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola 48 % (60) 

Helhetsomdöme Instämmer 

Jag tycker att min skola är bra 71 % (60) 

Jag kan rekommendera och säga bra saker om min skola till andra 71 % (33) 

Jag är nöjd med verksamheten i min skola 67 % (67) 

Genomsnittliga instämmande för samtliga påståenden 65 % (61) 

10 (15)

5 Analys 

Vad kom vi överens om vid förra enkätundersökningen? 

Se 4.3 och 4.5 



Se 4.3 och 4.5 

5 Åtgärder 

Åtgärder för utveckling. Vad behöver göras för att behålla eller förbättra resultatet? (läggs in i arbetsplanen) 

Se 4.3 och 4.5 

11 (15)

6 Resultat av elevenkäten för åk 9 – Näsvikens skola 2009 

Svarsalternativen för enkäten har 

grupperats i två grupper: 

Instämmer = Helt / Till stor del 

Instämmer inte = Till viss del / Inte alls Svarsfrekvensen för enkäten är: 77 % (20 av 26) 

Andel i % 

(*Resultat 2008) 

Trygghet/trivsel Instämmer 

Jag känner mig trygg på min skola 90 % (85*) 

Det råder en positiv stämning och god sammanhållning i min skola 70 % (54) 

Utvecklingssamtalet med min mentor/klassföreståndare/handledare känns meningsfullt 65 % (46) 

Det är arbetsro på lektionerna 50 % (54) 

Lärandet Instämmer 

Undervisningen håller hög kvalitet 80 % (69) 

Jag känner till kunskapsmålen (= jag vet vad jag skall lära mig) 70 % (85) 

Mina lärare samverkar mellan ämnena 75 % (69) 

Det är stor variation på arbetssätten under lektionerna 55 % (62) 

Jag får extra hjälp om jag behöver 75 % (69) 

Lärarna är kunniga i sina ämnen 90 % (100) 

Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt 100 % (85) 

Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen 80 % (77) 

Inflytande Instämmer 

Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 70 % (39) 

Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna 75 % (54) 

Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola 75 % (46) 

Helhetsomdöme Instämmer 

Jag tycker att min skola är bra 80 % (77) 

Jag kan rekommendera min skola till andra elever 70 % (69) 

Jag är nöjd med verksamheten i min skola 80 % (69) 

Genomsnittliga instämmande för samtliga påståenden 75 % (67) 

12 (15)

6 Analys 

Vad kom vi överens om vid förra enkätundersökningen? 



6 Åtgärder 

Åtgärder för utveckling. Vad behöver göras för att behålla eller förbättra resultatet? (läggs in i arbetsplanen) 

Kunskapsmålen bör förtydligas för eleverna, allt för att klargöra syftet med elevernas arbeten och vad 

de kommer att bedömas i. Mycket av detta kommer att förbättras i och med att arbetet med 

pedagogiska planeringar sätts i verket under vt-10 och ht-10. Arbetsron på lektionerna bör förbättras 

för att skapa ett bra klimat för inlärning. Bestämda platser i klassrummen. Utvärdera arbetsklimatet i 

klassrummet ofta och diskutera detta. Variationen av arbetssätten under lektionerna bör förbättras 

genom mer framförhållning i planering och att lärarna tänker på de olika inlärningsstilarna. I och med 

datorprojektet har nya möjligheter uppkommit till varierad undervisning. Temaveckorna har bidragit 

i positiv bemärkelse. Den ökade undervisningstiden och dokumentation av olika slag har minskat vår 

möjlighet att arbeta förebyggande mot mobbning m.m. Vårt spontana rastumgänge har minskat. 

13 (15)

7 Prioriterade utvecklings/förbättringsområden utifrån Skolverkets rapport 

Ange mål för valda utvecklings/förbättringsområden 

Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen bör förbättras. 

Innehållet i de skriftliga omdömena bör förbättras. 

Skolan bör försäkra sig om att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att 

sträva mot . 

Beskriv hur ni har arbetat med dessa områden och vilka resultat ni kan se. 

Vi skriver utförligare omdömen i alla skolämnen från år 1 utom estetiska ämnen åk 1-3.. 

Dataprojektet för år 7-9 har gjort gemensamma lokala pedagogiska planeringar utifrån mål att sträva 

mot som sedan har konkretiserats i de olika teoretiska ämnena. 

7 Åtgärder 

Mål och åtgärder för fortsatt utveckling. (läggs in i arbetsplanen) 

Fortsatt kompetensutveckling och utvecklande av IUP och LPP under hösten 2010 för samtliga 

lärare. 

8 Övrigt 

Övrigt 

Hudiksvall (datum) 

(namn) 

rektor 

14 (15)

Anvisningar för blanketten Kvalitetsredovisning 

Blanketten gäller förskoleklass, fritidshem och grundskola. 

Uppgifterna ska användas: 

a) dels som underlag till kommunens årsberättelse, enligt särskild tidsplan 

b) dels som underlag till den årliga kvalitetsredovisningen som skickas till Skolverket 

(underlag, se Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2005 om ”Kvalitet i förskolan” eller handbok i 

kvalitetsredovisning som Myndigheten för skolutveckling ger ut ”Kvalitetsarbete i förskola och skola) 

c) dels som underlag till gemensamma planeringsdagar för nämnd och chefer 

Uppgifterna om antal barn, elever och personal är hämtade från den statistik som lämnats till 

statistiska centralbyrån i oktober 2009 och de kompletterande uppgifter som vi fått av rektorer 

och administrativa assistenter. 

Resultaten från de nationella proven i årskurserna 3, 5 och 9 är hämtade från Procapita för år 

2009. För år 2008 är resultaten för åk 9 hämtade från Procapita men resultaten för åk 5 kommer 

från de uppgifter som varje skola har skickat till lärkontoret. Första ämnesproven för åk 3 kom 

2009. 

Uppgifterna om avgångsbetyg i år 9 är hämtade från Skolverkets statistikbearbetning i SIRIS och 

SALSA. 

Uppgifter om resultat för år 2010 får varje skola lägga in själva. Kvalitetsenheten planerar att 

presentera en sammanställning av skolornas resultat i mitten av augusti. Därefter får varje skola 

lägga in sitt eget resultat i kvalitetsredovisningen. 

Resultatet av elevenkäten hösten 2009 har redovisats för varje skola. Det genomsnittliga 

resultatet för samtliga påståenden i kommunen är att 77 % av eleverna i åk 5 och 66 % av 

eleverna i åk 9 instämde med de positiva påståendena. 

En separat sammanställning av elevernas övriga synpunkter har skickats till rektor. 

Den ifyllda blanketten för kvalitetsredovisning skickas till lärkontoret med e-post, mona.lindvalleriksson@hudiksvall.se 

senast 27 augusti 2010! 

För att underlätta arbetet med att sammanställa kommunens årliga kvalitetsredovisning ska 

dokumentet namnges på följande sätt 

kval-enångers skola 

kval-björkbergs skola 

etc 

15 (15)

Näsvikens - Hint - Hudiksvalls kommuns intranät

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?