önskar Er alla en riktigt skön påsk - Brantevik

önskar
Er alla
en riktigt
skön påsk
0

Kära Brantevikare!
Då var det dags för påsknumret av Brantevikaren. Just nu skulle jag gärna vilja
att det var lite mer vår innan det blir påsk. I skrivande stund snöar det och blåser,
så vår kan man väl inte riktigt säga att det är.
Det är inte utan att man längtar efter att vårsolen ska strömma in genom fönstren
och att träden och vårblommorna ska visa sig från sin bästa sida.
Sitter precis och tittar på min gamla bil som har fått vila i vinter. Nu står hon
med sina sommardäck, halvtäckt med snö och ser allmänt trött ut. Jag tror att vi
alla längtar…
Medan vi sitter här och längtar (…och vem vet, när du läser detta kanske
väderförhållandena är helt annorlunda…) kan man ju ta och luta sig tillbaka i
soffan med Brantevikaren och mysa en stund.
I det här numret har jag äran att presentera den efterlängtade uppföljaren till Nu
tågar vi Norrut, nämligen Nu tågar vi Söderut. Eddie Solli tar oss med på en tur
på södra Brantevik. Ulf Backman berättar om hur det är att vara nyinflyttad på
Brantevik och berättar hur han och hans fru såg Brantevik för första gången. I
slutet av februari hade Samhällsföreningen ett samrådsmöte gällande Branteviks
framtid. Synpunkter om trivseln på Brantevik och idéer om framtiden –
minnesanteckningarna från mötet finns naturligtvis här. Åke Håkansson har
skrivit om bröderna Nordströms hantverksskicklighet i Hantverkarebröder.
Underhållande läsning om hur man kan använda sig av olika kryddörter som
växer på Brantevik får ni i Backtimjan och som vanligt får vi lite information
från våra föreningar och vad de har på gång. Jag vill också slå ett slag för
Branteviks nystartade hemsida – www.brantevik.se
Alla ni som har tillgång till internet – gå in på sidan och läs. Där finns mycket
matnyttigt om Brantevik och för dig som vill läsa gamla nummer av
Brantevikaren, finns även de här. Ett stort tack till Karin Aleby och Anthony
Johnson för allt arbete ni har lagt ner och för att ni har gjort sidan möjlig. Tack!
Det är ju som sagt snart påsk och därmed är det full fart på Österlen. För alla
som är konstintresserade blir Österlen ett Mekka under påsktid. I vart och
vartannat hus är det konstutställning i dessa tider. Vill man inte göra hela
Österlen så kan man ta en ”konstrunda light” och då rekommenderar jag att
besöka våra konstnärer på ”lajed”.
Vill återigen påminna er om att Ni kan annonsera i Brantevikaren. Passa på att
göra ert företag synligt. Kom ihåg att det är många som läser Brantevikaren.
Ring mig för mer information.
Jag hoppas att Ni alla får en riktigt skön påsk med mycket sol.
Vårliga hälsningar
Anna von Grothusen
0702-92 01 99
1

Här kommer lite tips på vad Du kan hitta på i påsk på ”lajed”:
• Äggapickning På påskdagen anordnar Jakten Hoppet ”Äggapickning” i
Söder Hamn med start kl 10. Ägg köper Du på plats.
• Amatörmålarna ställer ut sina alster i ”Bödeboden” i Söder Hamn med
start långfredag kl 11. Öppettider är 10-17 under helgen.
Det kommer även att vara servering där.
• Marie visar sitt vackra silversmide på Nygård. Hon öppnar upp
Ingemansson smedjan på långfredagen kl 10.
Öppettider är långfredag-annandagen 10-18. Veckan efter
påsk: tisd-fred 13-17, lörd-sönd 10-18. Välkomna!
• Walter Huber har utställning i sin ateljé på Östersjögatan 17, med start
på långfredag kl 10. Öppettider under påsk blir 10-18 och
veckan efter påsk 12-17.
• Axel Westerberg har utställning i sin ateljé vid Norra Hamnen från
långfredag kl 10.
• Lisa Linn och har som tidigare år utställning i ”den lilla Boden” i Söder
Olle Ekelund Hamn alla påskdagarna 10-17.
• I Södra Skolan kommer det också att vara flera konstnärer som ställer ut
sina alster.
• Lapphörnan kommer som så många år tidigare att öppna upp sina
portar onsdagen i påskveckan kl 8, då det finns nybakade
bullar att köpa till frukostkaffet. På ovanvåningen
kommer det även i år att finnas konstutställning.
• I Norra Skolan kommer det finnas en nyhet för året. På långfredagen
öppnar nämligen ”Café och logi” där det kommer att
serveras varm soppa eller kanske en kopp kaffe med en
god kaka till. Öppettiderna blir under påskhelgen 10-18,
sedan under vardagar 13-17. Även här kommer det att
visas konst under namnet ”En ros alltså” och konstnären
är Eva Jungkvist.
Byggnadsvårdsbutiken på Österlen
Öppet: påskhelgen 11-18 därefter ti-to, lö 11-18
Vi finns mellan Rörum och St Olof, 2,5 km från kustvägen
0702-92 01 99
2
Vi har det Ni söker till er
renovering eller nybyggnad.
Allt från gamla gångjärn och
kammarlås till Enetorpets
berömda linoljefärg i många
trevliga och orttypiska kulörer.
Vi för även reproducerade
byggnadsbeslag från Eskilstuna
Kulturbeslag och Welin & co:s
produkter för behandling av golv.
Välkommen!

Nu tågar vi söderut – del 1
Inledning
Först som sist medger jag, att jag knyckt en hel del från Ivar Branges skrift "De gamle som
fanns i vår barndom". Eftersom jag tidigare skrivit om Norra Brantevik, tänker jag nu hålla
mig till Södra Brantevik.
De gamle som fanns i vår barndom
Vi är nu på södra sidan om Brantevik. Bäcken var gräns mellan Simris och Ö.Nöbbelövs
socknar och mellan Södra och Norra Brantevik. Bäcken, som rinner upp någonstans i
Ö.Nöbbelöv och som aldrig sinar. Bäckövergången ansågs vara minerad.
Min familj bodde under åren 1933-1938 på Söder. Därför började jag min skolgång på Söder.
När jag var elva år (1938), flyttade min familj upp på Norr. Denna flyttning borde anmälts,
vilket inte jag gjorde. Jag fortsatte på Söder, som om inget hänt. Min bäckövergång var
därmed säkrad.
Strax nedanför gatan och ett tiotal meter söder om Bäcken hade Brandkåren en liten "luda", i
vilket brandlarmet fanns. På utfyllnaden mot sjön står två kanoner, som pryder sin plats,
IB II:1 KYRKOG 1
Närmast bäcken bodde Per Persson (18571122), som naturligtvis fick öknamnet Per Bäck.
Han var skeppare och hade skuta. Antingen var det Laura eller slupen Freija eller båda. Med
skutan seglade han med ved, som hustrun Bengta (18610125) ibland fick lossa, när skutan låg
i gångnära hamn. Per lär ofta ha känt sig krasslig, när tyngre arbete väntades.
På gamla dar var han nattvakt och vandrade mellan de båda nyckelskåpen med klocka och
horn. I varje fall var det hon, som varje eftermiddag fick klockan "laddad" med ny remsa av
lärarfrun Karna Nelin /18770327).
Före Bäck var det Per Hansson (18410529) på Söder, som hade sysslan, och före honom gick
två man "patrull". Det fick samhällets unga män göra gratis på vintern i redig omgång. De
sjöng också: "Klockan är elva slagen. För eld och brand bevara stad och land".
Så småningom köpte åkeriägaren Henry Nilsson huset och bosatte sig där. Senare byggde
Kjell ett hus på hörnan Kyrkogatan och Pantaregatan. De utvidgade i hög grad företagets
verksamhet med bland annat försäljnig av olja.
IB II:2 ÖSTERSJÖG 74
Per Martin (18600221 )var kustvakt. Anställd av tullverket med märke i mössan och gula
knappar i rocken. Alltså lite överhet. Det var en hetsig man med bestämda åsikter, pratade
som en kulspruta och som visste allt om seglation på sommaren. En av hans och kollegan
Hanssons (Nils 18570323) uppgifter var att följa med båtarna ut till skutorna, som "talade
vid" på redden. Där dracks vanligtvis kaffegök och rökades bjudecigarrer med praktfull
maggördel, som vi fick till fingerringar. Hans andra hustru var Per Kagas (18461213)
Karolina (18750617), och yngsta dottern var Annie Henriksson (19010124),
3

IB II:3 ÖSTERSJÖG 76
Håkan Andersson (18560816). Skeppare med två skonare, som båda hette Herman. Den siste
köpte han "bil- och bolfärdig" och riggade den själv. Ett sådant nybygge gick på c:a 16.000
kronor. Det var 1901. Hon mätte då 59 netto reg.ton. En son hette och heter Herman
(18981221). Sonen August (18870910) förde skutan ett tag, innan han köpte Jippa Mästers
(18500522) ställe och blev skicklig trädgårdsmästare med egen framkorsad päronsort.August
var den förste härifrån, som fick eller tog skepparbrev i Malmö enligt den nya
befälsordningen av år 1912. Hans brev har nr 1 daterad 30/1 1914. Han läste alltså hösten
1913, vilket var första året.
Hamnbyggarna tippade schaktmassorna norr om hamnen. När man kommit fram till stranden
nedanför skomakare Alfred Andersons, sade Hågen Annors Cicilia stopp. Hon tyckte, att även
vi barn skulle ha en strandbit att leka på. Jag betraktar fortfarande Cecilia som Branteviks
första miljövän.
IB II:4 ÖSTERSJÖG 78
Alfred Anderson (18800314) var skomakare. Han satt i ett litet hörnrum vid ett litet fyrkantigt
bord fullt av prylar av olika slag. Alla hyllor var alltid fulla av gamla skor. Till alla lovade han
till i morgon. Vilken morgon blev aldrig utrett.
Jag var fascinerad av hans yrkesskicklighet och satt många gånger och betraktade hans
skicklighet. Han var talför. Alfred var far till Per Brantle(19030709), som blev sjökapten.
Sonen Algot blev stjärna i Branteviks fotbollslag. Dottern Klara förblev hemmadotter. Nu
äger Sven Bengtsson huset.
IB II:5 VÄSTERG 2
Anders Larsson (18350221). Han var far till Annors Lars töser, som hette Elna (18711125),
och Martha (Mätta 18631217), båda ogifta, samt en som hette Tilda (18591018) och som var
gift med Ingvar Ingvarsson (18620822), som hette Larsson han med.. Anders hade bl.a. en
jakt, som hette Anna Mathilda. Han handlade med spannmål. Vi gick dit och köpte kli och
gryppning (gröpe) till gris och höns. Sill sålde han också, säger Edvin (18970901).
Sven Ungh (18831103) bodde där och Fredriksson (Fredrik 18600627). Den senare på gamla
dar, sedan han flyttat hit från Hammaren. Fredrik hade en skonare Josephina och galeasen Ida
samt skonerterna Europa och Framåt. Det sägs att han var en Barnekow på sidolinjen så att
säga. Nu bor Erik Persson, Kille kallad, där,
IB 11:6 VÄSTERG 4
Olof Larsson (18771005) bodde här en gång i sin ungdom. Han var skeppare och hade en
spetsgattad skonare med lodrätt akterstäv och rodret utanpå, hon hette Dina. Några strycken
lär man haft av den typen. En var Tyko. De var byggda i Sjötorp och lastade c:a 200 ton.
Sedan blev han träskomakare efter sin far Lars Olsson (18550515). Sist samlade han in och
sålde tomflaskor. Hans öknamn var spottolle. Han föll från riggen och blev skadad.
Därefter hade Alf Dahlberg (19061106) mjölkaffär i huset. Hans far Nils August Dahlberg
(18870824) hjälpte till i affären, sedan han slutat på sjön.
4
Eddie Solli
fortsättning följer i nästa nummer

BRANTEVIKS SAMHÄLLSFÖRENING.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005-2006.
Denna verksamhetsberättelse omfattar tiden från årsmötet 050529 till årsmötet 060326.
Fr.o.m. det gångna verksamhetsåret har även fritidsboende rätt att vara medlemmar i
föreningen.
1.Sammanträden.
Styrelsen har hållit 7 protokollförda sammanträden. För samhället väsentliga frågor har
behandlats och målsättningen har varit att driva olika frågor och projekt på ett effektivt och
smidigt sätt.
2. Kommunbygderådet.
Kommunbygderådet i Simrishamns kommun som bildades i april 2005 har till syfte att föra
fram för byalag och samhällsföreningar gemensamma frågor vid återkommande genomgångar
med kommunen.
I juni blev Branteviks samhällsförening medlem i kommunbygderådet.
Kommunbygderådet hade sammanträde i Brantevik på Hoppet 051101 då kommunalrådet
Christer Akej berättade om vad som händer i kommunen och kommunens styrkor och
svagheter och Conrad Söderholm berättade om Stiftelsen Hoppet. Branteviks
samhällsförening framförde att vi önskar vara remissorgan då det gäller för samhället
väsentliga frågor. Vid årsmöte 060214 blev Johan Mogensen invald i styrelsen som består av
5 ledamöter.
3.Aktiviteter.
-”Vandring på lejet” har skett 5 torsdagskvällar i juli-augusti med i genomsnitt cirka 40
deltagare. Ciceroner har varit Åke Håkansson, Conrad Söderholm, Edvard Zolli och Ove
Henriksson. Vi tackar ciceronerna för intresseväckande vandringar!
-”Frukost på Grönet” avhölls 050703 i närvaro av ett fyrtiotal glada människor. Vi hade en
trevlig samvaro i fint sommarväder.
-Luciafirande avhölls på luciadagens kväll med cirka 30 deltagare och med lucia och tärnor.
Bernt och Birgitta hade generöst ställt Råkullegården till förfogande. TACK!!
Vi njöt av stämningsfull sång och glögg med lussekatter.
-Allmänt möte angående trafik-och miljöfrågor avhölls i idrottsplatsens lokaler 060228.
Ett stort antal intresserade hade ställt upp och de synpunkter som framkom har dokumenterats
i minnesanteckningar som kommer att användas vid fortsatta framställningar till kommunen.
-”Brantevikaren” har utkommit med tre nummer och nästa nummer utkommer till påsk.
Mycket ideéllt arbete har lagts ner framför allt av Anna von Grothusen som ser till att få ihop
en tidning av de olika skriftliga bidragen.
- Skyltning av fornminnen har initierats av styrelsen hos Länsstyrelsen och till sommaren
beräknas skyltar vara uppsatta på ett antal platser. Det blir en välkommen information!
4. Tennisbanan
- Genom frivilliga bidrag har restaurering kunnat ske av tennisbanan och slutlig komplettering
med stängsel och nät kommer att ske under våren.
5. Verksamhetsplan.
För första gången har styrelsearbetet grundats på en budget och en aktivitetsplan.
Inför verksamhetsåret 2006-2007 blir detta en fråga för årsmötet att besluta om.
5

6. Samarbete med kommunen.
Samarbetet med kommunledning och förvaltningar är viktigt.
-Vi har haft en genomgång med kommunstyrelsens arbetsutskott 061123 som dokumenterats i
en PM. Det är början på ett fortsatt samarbete.
-Avtal har tecknats som innebär att Samhällsföreningen har påtagit sig markskötseln
kring norra kvarnfoten för en tid av 5 år.
-Vi har initierat uppsättning av bänkar vid gångvägen mot Simrishamn samt hundlatrin vid
”Grönet”.
7. Nya stadgar.
Årsmötet 2005 har uppdragit åt styrelsen att ”modernisera” stadgarna. Nya stadgar föreligger
nu och föreläggs årsmötet för godkännande. Det krävs godkännande av ytterligare ett möte för
att stadgarna skall bli gällande.
8. Projekt gatubelysningen.
Samhällsföreningen har tagit upp frågan om förändring av gatubelysningen eftersom ett antal
boende i Brantevik har klagat på att belysningen är störande genom bländning och
ljusinstrålning i intilliggande bostäder. En inventering har gjorts och ett förslag har utarbetats
som innebär att man genom byte av armaturer och lampor sänker energi-och driftkostnaderna
så mycket att det finansierar kapitalkostnader och arbetsinsats för att bytet.
Förslaget har insänts till Teknisk nämnd och Teknisk chef med begäran om genomförande.
9. Trafik- och miljöplan.
En arbetsgrupp arbetar med trafik-och miljöfrågorna i kommunen.
I april kommer det att finnas ett färdigt dokument att presentera för kommunledningen.
Syftet är att ta tillvara invånarnas synpunkter och att få större trafiksäkerhet, mindre
störningar och en bättre miljö. De synpunkter som framförts vid allmänt möte 060228
kommer att ligga till grund för den slutliga utformningen av rapporten.
10. Södra skolan.
Kommunen har planerat att sälja Södra skolan. Samhällsföreningen har tillsammans med
andra föreningar i kommunen begärt att skolan inte försäljs. Vi diskuterar nu tillsammans med
kommunala representanter olika möjligheter att få balans på ekonomin betr.skolan och att ha
kvar lokaler för föreningar, utställningar m.m.
11. Medverkan vid företagsetablering
Samhällsföreningen har på begäran av kommunledningen engagerat sig i en fråga om
företagsetablering och det ser ut att bli en positiv lösning.
12. Sammanfattning.
Styrelsen tackar alla som medverkat i olika arrangemang . Vi ser tillbaka på ett aktivt år och
ser fram mot fortsatt fint samarbete med de som bor i eller har intresse för Brantevik. Ett
medlemsregister finns nu upprättat vilket underlättar kontakten mellan samhällsföreningens
medlemmar.
Styrelsen.
6

Backtimjan, brännvin och Brantevik.
Brantevikaren har tidigare presenterat en del krigsminnen. Många har ju tydliga minnen från
2: a världskriget. Författaren har jag bara ett enda, men det är desto tydligare.
Omständigheterna gjorde att det bet sig fast. Det är enda gången jag sett en person skratta
så att löständerna flugit ut, således ett onormalt krigsminne.
Livsmedel var som bekant ransonerade, och som en konsekvens av detta startades en
diskussion kring det riktiga i att bränna sprit av bra potatis. Vore det inte bättre att folk fick äta
potatisen i fast form. ”Di tannalöse” kunde ju inte deltaga på samma sätt, men i alla fall så
vore det väl bäst att potatisen användes oförädlad till human konsumtion. Brännvinet ansågs
umbärligt. Brännerinäringen svarade genast att det inte var för spritens skull man brände, det
var för att få den värdefulle dranken till kreatursfoder. Dranken var oumbärlig för vår
försörjning med animalier!
Idén att brännvinet var en biprodukt vid foderproduktionen väckte stor munterhet även i de
nyktraste sällskap, med den ovan angivna effekten som en av konsekvenserna. Spriten blev
en glädjespridare utan att en enda droppe serverades. Lantbefolkningen fick på så sätt ett
billigt nöje. Det förhåller sig på samma sätt med den botaniskt intresserade som ägnar sig åt
hemkryddning av brännvin. Han behöver bara några droppar i en tesked, som smakprov, för
att känna glädje över sina blandningar. Hemkryddning av sprit ger således utövarna
förnöjelse, främjar nykterheten och gagnar foderproduktionen.
På Brantevik växer ett antal lämpliga kryddörter och Brantevikaren vill gärna göra en
folkbildande insats genom att sprida kännedom om detta. Backtimjan får bli det första
exemplet (fler kan komma) på denna annorlunda väg till ökad nykterhet, om det nu mot rimlig
förmodan finns någon här som behöver beträda den vägen.
”Men när blodkorven kom, fingo de tårar i ögonen båda, och det tycktes dem att de aldrig fått
ett ordentligt mål mat alltsedan de seglat ut med Krok.
- Den lukten är bäst av allt, sade Orm stilla.
- Det är timjan i, sade Toke med bruten röst. ”
Frans G. Bengtssons hyllning i Röde Orm till vår svenska backtimja söker sin like.
De båda vikingakumpanernas rörelse behöver inte enbart ha kulinariska förklaringar. Under
ett par årtusenden har man i flera kulturer ansett växten vara ett verksamt afrodisiakum.
Doften av timjan kan alltså hos slagskämparna ha väckt minnen från ljuvligare stunder än de
man upplever vid ett dukat bord, knappast ens hos Susanne och Sören på Bykrogen. Timjan
doftar bäst när man trampar på den, skrev Francis Bacon i början på 1600-hundratalet.
Seden att strö de små gråtonade bladen på golvet i festlokaler eller dansbanor är känd från
många håll. Möjligen för att minska effekterna av detta lär det i vårt land ha förekommit att
man i insynsskyddade lägen runt dansbanor långt in i förra seklet planterade brännässlor.
Det har funnits folk som varit så inpiskade.
I Brantevik gjorde man tvärtom och anlade i början på 30-talet en dansbana i södra delen av
Grönet. Där finns och fanns inte några brännässlor. Backtimjan växer enligt uppgift i
omgivningen, och så var säkert fallet även för 75 år sedan. Måhända strödde man den inte
på dansgolvet, men omedvetet trampades det säkert flitigt på den mellan varven. I närheten
ligger Buskahojan med fina möjligheter till ostört och ömsint kuttrasju. Beslutsfattarna på
läget, som väl räknade med ökade skattintäkter, hade således gett dansbanan en närmast
optimal placering. Paret Myrdal kom 1934 med sin bok, ”Kris i befolkningsfrågan”. På
Brantevik hade man redan då skridit till handling och man har svårt för att tro att placeringen
bara var en slump.
7

Backtimjan plockas lämpligen i juni-juli. Klipp av alla växtdelar ovan jord och låt dem ligga i
brännvin minst 10 dagar. Packa växten i en burk och täck med sprit. Beroende på mängden
timjan erhålles efter silning en essens av varierande styrka. Essensen får klarna ett par
månader. Blanda sedan essens med okryddad sprit, börja med små kvantiteter och öka
mängden till dess spriten blir lagom kryddad. Essens bör tillsättas minst i sådan mängd att
spritsmaken neutraliseras. Den färdiga spriten skall stå mörkt i rumstemperatur, så även
essensen. Lagring påverkar i båda fallen kvaliteten positivt, och inte ens före konsumtion får
drycken kylas.
I sanning får man på så sätt tillgång till en spännande snaps! I den finns dels den kraft som
så länge tillskrivets timjan, och dels de upplivande egenskaper som alkoholen har. En för oss
okänd, men säkerligen av sin samtid högeligen respekterad, författare skrev redan på 1400talet.
”Den är god för kvinnor, som är ofruktsamma och av kall natur, ty den gör dem varma
och barna. Därför heter den livets vatten….”. (Lägg märke till det språkligt intressanta
fenomenet att man genom att lägga till ett a på slutet kan använda ett substantiv som
predikatsfyllnad.) Verkan en sådan magisk blandning kan givetvis variera och får av var och
en avgöras genom praktiska prov. Erfarenhet kring effekten finns förmodligen redan lite här
och var för när man försöker leta timjan i Grönet under augusti, örten förefaller helt utrotad!
Branteviks Norra Hamnlag
Förhoppningsvis lider vintern mot sitt slut. Verksamheten i Norra Hamn är än så länge
ganska avlägsen. Men i takt med att vårsolen stiger på himlen, börjar man tänka
framåt. Då upptäcker man att det faktiskt inte är mer än en god månad till påsk. Av
tradition utgör Påskafton en start för årets verksamhet i hamnen, eftersom Norra
Hamnlaget då håller sitt årsmöte klockan 10 på museet Hoppet. Dit är alla intresserade
välkomna. Då läggs riktlinjerna för årets verksamhet upp. Dessbättre har vi inte haft
några våldsamma stormar med åtföljande skador på hamnen.
Uthyrningen av båtplatser är fortfarande god. Som bekant har vi i hamnen ett system,
där den som inte ämnar sjösätta sin båt innevarande år, anmäler det till ordföranden,
som i sin tur hyr ut platsen för ett år i taget. Det stärker hamnens ekonomi. Nästa
avstamp blir vårstädningen. Den brukar äga rum strax före Valborg – tidpunkten
bestäms av årsmötet. Vi i Norra Hamnlaget har många gånger fått beröm för den goda
ordningen som råder i hamnen. Låt oss fortsätta med detta. Gör vi inte det, lär vi bli
osams med åldermannen Kurt Arne Andersson. På städdagen bör alla båtägare infinna
sig. Om inte annat brukar det bjudas på någon form av undfägnad. Men det viktiga är,
att de här träffarna fyller en social funktion. Så låt oss i första hand se till att gå på
årsmöte på Hoppet Påskafton klockan 10.
För styrelsen i Branteviks Norra Hamnlag
Artur Ekman
ordföranden
8

Branteviks Södra Hamnlag
Branteviks Södra Hamnlag har avhållit årsmöte i Hoppets lokal (Fastlagsmåndag
enligt gammal tradition).
Ett femtontal medlemmar var närvarande och beslut enligt nedan fattades:
• Ankare-båt-roder etc vid Södra Hamnens slipbod skall vid lämpligt tillfälle
tjäras.
• Stenar har införskaffats och skall läggas ut bakom sydliga pirarmen till skydd
mot stormar från SV och SO.
• Hamnboden skall målas tillika med befintlig vinsch.
• Ytan framför befintliga bodar skall beläggas med ny gjutning för att undslippa
regnvatten.
• Lisa Linn skall även detta år fortsätta med sin utställning under påskveckan.
Alla är välkomna till hamnlagets lilla hamn.
Conrad Söderholm
Ordförande
Sjöfartsmuseet Hoppet
Hoppet är som tidigare år väldigt populärt då det gäller turister sommartid. För
närvarande arbetas det febrilt med fotogalleri samt inredning av styrelserummet för
bibliotek.
Uthyrning av lokalen fortsätter enär det är väldigt dyrbart med driften.
Årsmöte kommer att avhållas stadgenligt i april månad varom nya beslut eventuellt
fattas.
Alla är hjärtligt välkomna till Hoppet och stöd gärna pågående verksamhet.
Med vårhälsning
Conrad Söderholm
Ordförande Ur Cimbrishamnsbladet 1916-01-29
Ett nytt rederibolag på kr 100 000
bildas i Brantevik. Sjökaptenen T.N.
Boman i Brantevik håller på att bilda
Ur Cimbrishamnsbladet 5 april 1887 rederi för inköp af ett på stapeln å
Karlshamns skeppsvarf stående fartyg.
Fredagen den 1 april grundstötte För fartyget, som byggdes af trä på
slupen Anna utanför Brantevik. Järnspant och skall lasta 350 tons död-
Manskap och gods bärgades. vikt, begäres 100 000 kr. Det skall gå af
”Dimma” sades vara orsaken. Stapeln i maj och uteslutande drifvas
Skutan blev vrak och såldes med motor – således det första motor-
med rigg, ankare och kättingar fartyget till Brantevik.
för 160 kr. Aktiekapitalet är i det närmaste full-
tecknadt på Brantevik och i Cimbrishamn,
men ännu gifves tillfälle att få teckna aktier
för hugade spekulanter.
9

Styrelsen för Föreningen Jakten avger härmed följande
verksamhetsberättelse för år 2005 .
Representationen under året har varit enligt följande :
Styrelse: Arne Holm ordf, Claes Brodén v. ordf, Gunilla Olsson kassör, Jan Pettersson sekr,
Carl-Erik Frisk v. sekr
Övriga ordinarie ledamöter: Knut Fröjd, Bosse Arnoldsson, Sören Henriksson, Hans
Trägårdh, Eskil Brantling, Kjell Nilsson.
Suppleanter: Jens Pedersen, Niklas Fajerson-Peterson, Anne Brodén och Clary Lohman.
Skeppsråd: Staffan Kvarnström, (sammankallande) Knut Fröjd, Carl-Erik Frisk, Ove
Henriksson, Eve Henriksson och Fredrik Ahlm (adjungerad).
Valberedning: Cristine Fajersson (sammankallande) och Bernt Håkansson.
Repr i Sveriges Segelfartygsförening: Arne Holm
Sammanträden: Styrelsen har under året haft 14 protokollförda sammanträden. Däremellan
har informella kontakter tagits för att följa upp planerade inköp, seglingar, etc.
Medlemmar
Medlemsantalet håller sig fortfarande på en hög nivå. Betalande medlemmar vid årets slut var
fler än föregående år och slutar i runda svängar på 475 personer. Det är många som stöttar
oss, och tror på det vi gör.
Ekonomi
Ekonomin är fortsatt god. Årets seglingar gav gott resultat, detta plus våra medlemmar gör att
vi kan känna oss ganska trygga. Från Granholmska Stiftelsen i Stockholm har vi erhållit
ytterligare 100 000 kr utöver de 100 000 som vi fick föregående år.
Den fullständiga redogörelsen kommer att framläggas på årsmötet.
Vi har även i år haft stor nytta av de frivilliga insatser som gjorts ombord i båten och på
varvet i övrigt.
Ungdomsaktiviteter
Som brukligt är gav sig "våra" stora ungdomar iväg på en ordentlig tur. Den startade i
Brantevik med första uppehåll på Christiansö. Därifrån bar det iväg till Polen där bl.a.
hamnarna i Gdansk, Utska och Vladivovo besöktes. Från Polen gick färden till Nexö på
Bornholm, och slutligen från Nexö till Brantevik. Sammanlagt cirka tio dagar och vad vi
förstår var alla nöjda och glada.
Med våra yngre adepter blev det två resor till Christiansö och Bornholm. Även dessa resor
gick bra.
Verksamheten i övrigt
Vi startade året med fullt ös. Inte sedan sjösättningen tror jag att båten blivit så ompysslad
som i år. Däck, master, bommar etc slipades ner och blev ordentligt lackade. Ett jättejobb
genomfördes då hela utsidan slipades ner och målades om. Anledningen till detta var att den
färg vi målat med var helt misslyckad. Nu skall det vara bättre, och vi tror att vi har "hittat"
den färg som skall hålla. Föregående år sa vi att 2005 skulle bli lite lugnare, men i slutändan
blev det inte så stor skillnad. En chartersegling på drygt 11 dagar genomfördes. På denna resa
besöktes bl.a. Kielkanalen, Helgoland och Limfjorden. Resan avslutades i Göteborg. I
Göteborg tog "Gubbarna" över för en långtur på västkusten. Platser som Marstrand, Läsö ,
10

Öckerö, Bua, Torekov, Helsingör, Råå och Lomma besöktes. Från Lomma bar det sedan iväg
hem. Damsegling till Christiansö blev det också i två dagar. Damerna kom hem lyckligt och
var alla nöjda och glada. En något annorlunda tur gjordes till Malmö och tävlingarna i
Americas Cup. Trippen tog en dryg vecka med ganska hyfsat resultat. Utöver detta
genomfördes ett 20-tal kvällsseglingar och ett antal kortare Charterseglingar. Säsongen
avslutades med en segling till Äppelmarknaden i eskader med Helen från Ystad och Sarpen
från Simrishamn. Mycket trevligt.
I verkstäderna har våra trogna medarbetare Knut, Hans, Bosse, och på senare tid även Börje
sett till att verksamheten fortlever. Vi skall inte heller glömma bort att vi även i år haft en
sjösättning, nämnligen den båt som "våra" gubbar tillverkat. Mottagaren har uttryckt sin stora
belåtenhet med bygget. Som många säkert observerat har vi fått en stor mängd stock som
sågas till plank och en stor del går till ved för frusna Österlenbor.
Precis som i fjol tog vi under hösten ner "Hoppet" till Skillinge för sin vintervila. Hon
kommer tillbaka till Påsk.
På tal om Påsk så hade vi även vår äggapickning på påskdagen. Den var faktiskt välbesökt
trots ganska uselt väder.
Avslutning
Till sist ett tack till alla som solidariskt ställt upp för vår förening. Det gäller både aktiva i
föreningen och dem som på olika sätt stöttar upp oss. Det har sagts många gånger men det kan
inte bli för ofta.
Med dessa rader har vi försökt ge en någorlunda vettig beskrivning på året som gått.
Kanhända det saknas en del, men i så fall är detta mitt eget fel.
Brantevik i januari år 2005
Styrelsen för Föreningen Jakten
genom Arne Holm
PS Föreningen skulle gärna se att fler medlemmar (och naturligtvis i dagsläget icke
medlemmar) ställer upp med frivilliga insatser nere på varvet. Arbetsuppgifterna kan väl inte
direkt preciseras, men det rör sig om allt mellan himmel och jord. Dessutom får man en unik
chans att lära sig saker och ting som man har god användning av hemma – de’ ni!
Utöver detta med att arbeta, tycker vi också att man på detta sätt skapar en gemenskap i
samhället och där man över en kopp kaffe med tilltugg lär känna varandra bättre.
Vi har tänkt oss att samlas varje lördag under månaderna mars och april. Samling kl 9.
Välkomna till en stunds trevlig samvaro!
BRANTEVIKS SAMHÄLLSFÖRENING.
HUNDARNA ÄR VÅRA VÄNNER!
Det sägs att människans bästa vän är hunden. Vi som har hundar kan bekräfta detta.
För att även övriga boende på ”lejet” skall tycka om våra hundar är det viktigt att vi har kontroll på dom.
Du som har hund måste tänka på:
att hålla hunden under god uppsikt så att inte barn och vuxna förorsakas obehag;
att kasta hundbajspåsar i därför avsedda behållare och ABSOLUT INTE UTE I NATUREN;
att tillse att om hunden gör ifrån sig ute i naturen detta inte sker där människor går eller vistas samt att hunden
inte stör det vilda eller betande kor och hästar.
Vi hundägare vill gärna bli respekterade. Då måste vi också visa respekt för andra.
Johan Mogensen
11

Att flytta till Brantevik
En dag kände vi att vi var färdiga.
Efter 14 år på landet mellan fjordarna i Bohuslän.
Bad på klippor. Ut med båten. Intensiva sommarveckor i juli. Lugnet i augusti.
Och hela vintern med stillhet, mörker och mys. Ett härligt liv.
Men nu var vi färdiga.
Vi bestämde oss för att göra något nytt. Nu. Inte sen. Tiden går så fort. Fortare och fortare, ju
äldre man blir.
Vi bestämde oss för att flytta till Skåne. Sagt och gjort. Det är nåt konstigt med dessa stora
beslut. De kommer alltid plötsligt och går alltid fort. Det är mycket svårare med vardagliga
beslut av typen ”Expressen eller Aftonbladet”.
Närheten till hav, ett öppet landskap och ett bra klimat var några av de ingredienser som var
viktiga för oss. Så det blev till att söka det nya hemmet på Österlen naturligtvis.
Vi åkte ner till Skåne och besökte bl a Brantevik. Detta lilla gulliga fiskeläge längst ut mot
Östersjön. Om man närmar sig uppifrån Gislöv ser man hur landskapet lutar ner mot havet
och hur Brantevik liksom klamrar sig fast längst ner på kanten. Med himmelsljuset som
omärkt går över i ett skimrande hav.
Och där!
Hos mäklaren i Simrishamn fanns det! Huset! Ritat av Lillemor Husberg. Placerat i en
gammal äppelodling i Brantevik – förlåt, på Brantevik har vi lärt oss att det heter!
Sedan dess har huset kommit upp, och nu har det nya livet börjat för oss.
Det känns exotiskt att bo på kanten av det allra sydostligaste hörnet av Sverige! Nästan som i
utlandet! Man ser ju faktiskt utlandet härifrån. Vi har aldrig tänkt på att Bornholm ligger så
långt österut som det gör. Och så nära!
Här i Skåne är det så nära till allting. Städerna ligger nära varandra här. Ofta bara några km.
Från Simrishamn går det Pågatåg till Malmö. Vi har nära till Köpenhamn, bara 1½ tim. Det är
”ingen restid alls” för oss, som är vana vid annat norrifrån.
De härliga omgivningarna med de gamla äppelträden, Grönet, havet och det böljande
jordbrukslandskapet är också mycket stimulerande miljöer för mej, fågelintresserad som jag
är. I våras rastade Rosenfinkar i Äppellunden. Grönet kan bjuda på riktigt exotiska
överraskningar, som t ex Svarthuvad sparv för ett par år sedan, och i höst kunde jag med egna
ögon se en Större skrikörn bara några km härifrån. Just idag, den 31 jan, rastar flera hundra
gäss på åkrarna upp mot Gislöv, vilket jag kan se hemifrån fönstret. Detta är livskvalitet!
Här på Brantevik är man nära stan utan att det märks. Man tar sig lätt in med bil på några
minuter och vill man cykla, så trampar man fram på en av Sveriges vackraste cykelvägar.
Utan backar! (nästan!)
Naturen är nära här.
Om vinden är den rätta, så vaknar vi till bruset från havet.
Ljuset växlar från stund till stund. Ibland kan luften stråla av ljus utifrån havet och andra
gånger är det ljust över land och havet går ihop med en mörk himmel. Detta sker nu på vintern
när det är öppet vatten, låga moln och snötäcke inåt land. Ingenstans har vi upplevt detta förut.
12

När man promenerar i byn, så säger alla man möter ”hej!”. Det är som att gå på tur i fjällen,
där alla hejar på varandra. Vi känner oss så vänligt bemötta och den övergripande känslan är
att ”vi kommit hem”.
Ett av mina första belåtna konstateranden med Brantevik var att Bykrogen låg så nära. Härligt
att ha allt inom gångavstånd!
Vi är imponerade av mångfalden av aktiviteter under den varma årstiden! För att nämna
några: Jazz under stjärnorna, fotbollen, Jakten, Branterögen, boulspel och vår häftiga närbutik
Lapphörnan, där man köar i morgonrock för frukostfrallorna.
Boulbanan ser frestande ut med sitt vackra läge, men vi har ännu inte vågat oss dit med våra
klot. Men den dan kommer! Vi har redan upplevt många härliga kvällar på Branterögen med
medryckande musik, god mat och gott sällskap. Även att bara slinka in och ta sig en god öl är
inte fy skam!
Det enda vi egentligen saknar är ett ställe på vintern där man kan träffas över en kopp kaffe
eller en öl. Här är många åretruntboende, så det kanske inte skulle vara alldeles omöjligt?
Som nyinflyttad är man ju nyfiken på ”allt”. Mycket står att läsa i tidningarna, och här väljer
man ”nivå” beroende på vad man vill veta!
Om Skåne och världen utanför: Sydsvenskan.
Om sydöstra Skåne: YA.
Om Österlen: Österlenmagasinet.
Om Brantevik: Brantevikaren! (Naturligtvis den högsta nivån!)
Nu ser vi fram emot vår första påsk här, och till sommaren kan vi summera vårt första år (av
förhoppningsvis väldigt många!) på Brantevik!
Ulf Backman
Lycklig branteviksbo
13

HANTVERKAREBRÖDER
Vid tiden omkring förra sekelskiftet och något årtionde framöver, under
segelfartygens storhetstid på Brantevik, var det nästan obligatoriskt att den
yngre manliga befolkningen ”gick till sjöss” och mönstrade som besättning
på ett av de många segelfartygen.
Så blev dock inte fallet för sju bröder Nordström – Frans, Gustav, Josef.
Sigfrid, Axel, Peter och Emanuel, vilka samtliga valde att bli hantverkare.
Det behövdes även dugliga sådana när husbyggandet tog fart på Brantevik.
Den äldste av bröderna Nordström, Frans, skilde sig något från de övriga.
Han byggde åt sig ett hus i Stengården som han gav namnet ”Villa Laxvik”,
där han startade caférörelse. En verksamhet som inte blev så omfattande i
det avsides liggande huset. Kustvägen till Simrishamn över Simrislund
fanns nämligen inte på den tiden.
Den näst yngste i brödraskaran, Josef, valde skräddaryrket. Under
lärlingstiden utbildade han sig bl a vid Tillskärarakademin i Köpenhamn.
Han blev en erkänt skicklig mästare och utbildade under årens lopp
åtskilliga lärlingar vid sin verkstad. Den Nordströmska skrädderirörelsen –
sedermera övertagen av sonen Karl – blev välkänd i vida kretsar med kunder
över hela Skåne. Själv är jag lycklig ägare till en gedigen överrock daterad
till 1950.
Av bröderna Nordström var Sigfrid den som kunde skrivit flera titlar på sitt
visitkort. Snickareyrket låg i botten men det dröjde inte länge förrän han såg
andra möjligheter i det växande municipalsamhället Brantevik.
En dag kom han hem till far Henrik och köpte ängen – ca 2 tunnland – i
södra delen av samhället. Odlade upp den vattensjuka marken samt byggde
två växthus och ett boningshus.
Det blev allsidig odling, kanske mest tomater, och försäljning blev det
onsdagar och lördagar på torget i Simrishamn.
Transporterna in till torget skötte Viktor Eneberg med sin lastbil. Ofta följde
jag med in och sålde potatis och vitkål. Det var till att börja i tid för en 12årig
”påg”
Nu kunde Sigfrid titulera sig trädgårdsmästare, men det skulle bli fler
titlar.
På kvällarna blev det jobb hemma i verkstaden, som var inrymd i södra
delen av bostadshuset i hörnet Gislövsvägen – Rörsvägen.
Här blev den inte”vilket jobb som helst” Nej, hör och häpna – tillverkning
av likkistor! Därför blev steget inte långt till nästa titel –
begravningsentreprenör. En skylt –”Nordströms begravningsbyrå”- sattes
upp på bostadshuset. En likbil inköptes och därmed var den verksamheten
ett faktum.
Det kan tilläggas att dottern Brita blev en duktig florist och skicklig bindare
av begravningskransar.
14

Kan nämna, att undertecknad fick ett hedersupdrag som bärare vid vid
begravningar. Då var det till att klä upp sig i mörk kostym, vit skjorta, slips
och hög hatt.
Sigfrid Nordströms olika initiativ vittnar om en enastående framsynt och
handlingskraftig person.
Övriga bröder Nordström hade i huvudsak anställning hos storbyggmästare
Håkansson i Simrishamn.
Färden till arbetsplatsen gick över Simris med cykel, vilket blev en daglig
”motionsrunda” på drygt en mil. Utbrändhet och stress var nog på den tiden
ett okänt begrepp.
Släkten Nordström har idag ättlingar inom samma verksamhetsområde, så
nog kan man våga påstå att den fina yrkesskickligheten kommer att leva
vidare.
Brantevik 2006-01-16
Åke Håkansson
Råkulle
Galleriet: Gittan Jönsson
Påsken 14/4-23/4
Öppet: 14-17/4, 22-23/4 10-18, 18-21/4 13-17
Vandrarhemmet: Öppet: 1 april- 30 oktober
Bokning på telefon 22020 mellan 17 och 18
Grupper året runt mot förbokning.
Vedeldad bastu: Bastun är nu i bruk och går att boka.
Bastusäsongen börjar ju förvisso ta slut, men det
kan ju bli en kall vår och sommar.
Ring 22006 för mer information.
Till hösten kommer vi att försöka organisera
gemensamma bad på söndagskvällen. Damer/
herrar varannan vecka.
Badtunna: Är också igång och går att boka. Ring för mer
information.
Bernt och Birgitta

BRANTEVIKS SAMHÄLLSFÖRENING.
PM FRÅN SAMRÅD
TID: 060228 KL.19.00-21.15.
PLATS: Stora lokalen, idrottsplatsen, Brantevik.
NÄRVARANDE: Se bilagda närvaroförteckning.
Samrådets syfte.
Syftet med samrådet var att tillsammans med de boende i Brantevik diskutera olika frågor
som har betydelse för fiskelägets framtid och för trivseln.
Nedanstående information lämnades vilket resulterade i nedan angivna synpunkter och
rekommendationer.
1.Justerare.
Stig Holmström och Conrad Söderholm valdes att justera dagens minnesanteckningar.
2. Websidan.
Genom stort engagemang från Karin Aleby och Anthony Johnsson finns nu en hemsida för
Brantevik. Adressen är www.brantevik.se.
Företag och föreningar betalar 200:-/år för att vara med medan konstnärer och
konsthantverkare deltar kostnadsfritt. Den som är intresserad skall maila till: karin.aleby@
norraskolan.se.
3. Södra skolan.
Kommunen har planerat att sälja Södra skolan. Samhällsföreningen har tillsammans med ett
antal andra föreningar hos kommunen begärt att skolan bevaras i kommunal regi.
Vid möte med kommunledningen 051123 överenskoms att försäljning inte skulle ske förrän
förhandling skett med Samhällsföreningen. Kommunen har dock begärt att kommunen skall
avlastas från minst 70.000:- i driftkostnader. Samhällsföreningen har inte funnit någon
möjlighet till finansiering i befintligt skick, varken själv eller genom någon annan och har
därför gjort en utredning som innebär att man genom alternativ användning minskar
kommunens nettokostnader till noll eller t. o.m. ett positivt nettoresultat.
Alternativet innebär:
att bottenplanet inreds till tre lägenheter om två rum, kök och badrum samt vindsplanet inreds
till tre rum mellan 18-60 kvm. för uthyrning till föreningar m.m.;
att byggnaden handikappanpassas;
att uppvärmningen ändras från oljeeldning till bergvärme samt
att lägenheterna säljs, upplåts som bostadsrätt eller hyrs ut varvid intäkterna från detta täcker
de totala ombyggnadskostnaderna.
Följande synpunkter framkom:
-Staffan Kvarnström: Vilket engagemang skulle Samhällsföreningen ha i projektet?
Svar: Samhällsföreningen kan bidra med att administrera uthyrning av lokalerna men i övrigt
inget annat.
-Conrad Söderholm: Jag tycker att det är ett bra förslag och samhällsföreningen kan ju då få
egna lokaler.
- John Sonesson: För man tillstånd att anordna bergvärme med hänsyn till miljön?
Svar: Det krävs Miljönämndens tillstånd men det bör inte vara något problem.

-Birgit Carlsson: Får föreningarna vara kvar?
Svar: Vi förutsätter att föreningarna på”lejet” och de som hyr nu erbjuds möjligheter att hyra
även i fortsättningen.
-Pertti Sillanpää: Jag tycker att det är ett bra förslag. Låt styrelsen kontakta kommunen som
sedan ansvarar för genomförandet på det sätt som dom tycker är bäst.
- Staffan Kvarnström: Det är positivt med bostäder och föreningslokaler. Rekommendera
kommunen att gå vidare med detta.
-Bernt Håkansson: Det är positivt om byggnaden kan bevaras i kommunal regi. Huset kan ju
”gå runt” av egen kraft.
Läget är inte bra för återvinningsstationen. Den är inte komplett och måste flyttas när skolan
byggs om eller säljs. Det räcker med de återvinningsstationer som finns i Simrishamn.
-Lars-Göran Andersson: Föreningslokalerna kan också användas till konferenslokaler för
fiskelägets företag.
-John Sonesson: Finns det möjligheter till dusch-och tvätturymmr föt gästande seglare?
Svar: byggnaden har begränsad yta men vi antecjnar frågan och ser om det går att hiita en
lösning.
-Pertti Sillanpää: Vad kan kommunen få för fastigheten?
Svar: Uppskattningsvis 1,5-2 mkr.
-Knut Fröjd: Flera skulle kunna använda föreningslokalerna på andra våningen. Det finns
många föreningar och det är viktigt att ”bingodamerna” har någonstans att vara.
- Yvonne Fröjd-Sonesson: Vem skall få hyra bostäderna?
Svar: I första hand bör lägenheterna erbjudas till äldre i fiskeläget men det får kommunen
avgöra.
SAMMANFATTNING
De närvarande förklarade enhälligt att det var ett mycket bra förslag med lägenheter på
bottenplanet och föreningslokaler på vindsplanet varför styrelsen fick i uppdrag att hos
kommunstyrelsen begära att projektet genomförs.
4. Trafik-och miljöplan.
Bostadsrättsföreningen ”Brantebo” samt flera enskilda har kommit in med skrivelser till
Samhällsföreningen där man önskar att något görs åt trafikförhållandena i Brantevik. Det är
särskilt hastigheten som man klagar på. Styrelsen har därför uppdragit åt en arbetsgrupp som
består av Johan Mogensen, Britt- Marie Brantling och Bernt Håkansson att arbeta fram en
trafik-och miljöplan för ”lejet”. Det förslag som nu finns innebär:
Att det blir generell hastighetsbegränsning till 30 km/h i hela samhället;
Att lämpliga åtgärder vidtas vid infarterna, på Gislövsvägen, på Östersjögatan, vid
Västergatans anslutning samt på Fartygsgatan så att trafikmiljön förändras och hastigheten
dämpas;
att Nytorpsvägen mellan Fartygsgatan och Pantaregatan enkelriktas, skyltas genomfartstrafik
förbjuden alternativt stängs av ( undantag busstrafik);
att tillfälliga parkeringsplatser sommartid anordnas på följande platser:
-grönytan vid Vejastigen- Gislövsvägen ( 5 platser);
-naturområdet vid Skillingevägen – Råvägen (används redan idag men kan anordnas bättre);
-längs Östesjögatan vid boulebanan ( 10-12 platser)
-grönytan vid Pantaregatan-Bäckvägen (5-6 platser);

-grönytan vid Östersjögatan nordväst om norra hamnen;
-grönytan omedelbart söder om där gc-vägen mot Simrishamn ansluter till Östersjögatan ( 5
platser);
att ca 1 meter bred trottoar anordnas vid det sydvästra hörnet Östersjögatan- Nytorpsvägen;
att översyn sker av sikten i gatukorsningar.
Ett färdigt förslag beräknas finnas 060430 varefter kontakt tas med Tekniska förvaltningen
och Tekniska nämnden.
Följande synpunkter framkom:
-Knut Fröjd: Det skulle behövas farthinder på Pantaregatan där man kör alldeles för fort.
-Bengt Nilsson: Jag tillstyrker 30 km/h och det krävs säkert farthinder. Fartbegränsningen
skulle kunna begränsas till sommartid ;
-Conrad Söderholm: Vejastigen är mycket smal. Det bör därför införas begränsad
parkeringstid till 1 timme. Vidare föreslår jag att gatan enkelriktas. Jag tillstyrker 30 km/h i
hela samhället;
- Boende på Nytorpsgatan: Bra med 30 km/h året runt;
- Lars-Göran Andersson: Jag tillstyrker 30 km/h. Det körs mycket fort på Skillingevägen.
-Knut Fröjd. Inför 30 km/h året runt;
-Staffan Kvarnström: Alla vill ha sänkt fart där man själv bor. Det behövs farthinder på
Gislövsvägen ungefär vid f.d. brandstationen. Det mynnar en gångväg från lekplatsen där och
sikten är mycket dålig;
-Olle Ekelund: Det måste bli 30 km/h i hela samhället;
-Ilvi Folkesson. Det behövs 30 km/h även på Hylkavägen. Det skulle vara lämpligt med
någon form av farthinder i korsningen Hylkavägen-Trålgränden-Rörsvägen;
-Iréne-Marie Ekelund: Det parkerar många bilar vid Vejakåsen. Parkerinsplatsen behöver
organiseras bättre med parkeringsfickor och kanske något bord med bänkar;
-Yvonne Fröjd- Sonesson: Vi undanber oss rondeller av typ Skillinge;
-Birgit Carlsson: Jag vill inte ha enkelriktning men däremot 30 km/h;
-Pertti Sillanpää: Korsningen Pantaregatan- Nytorpsvägen är livsfarlig och måste ses över;
- John Sonesson: Hur många olyckor har det varit i Brantevik? Jag uppfattar att många kör
fort.
Svar: Det har inte varit några olyckor med personskador men det finns skäl att förbättra
trafikmiljön;
-Staffan Kvarnström: Det är en blandning av gående och bilar och trafikmiljön behöver ses
över. Miljön är väldigt viktig för samhället;
-Knut Fröjd: Varför inte en gågata mellan bäcken och Hamngården;
- Ann Dahlstrand: Korsningen Nytorpsvägen-Pantaregatan-Branteviksvägen bör förses med
stopplikt åt alla håll;
-Kerstin Backman: 30 km/h är OK men farthinder måste anpassas till miljön på ”lejet”.
-Pertti Sillanpää: Vi som bor här kan med gester eller annat markera när någon kör för fort.
- Bo H. Hjärre har i brev tillstyrkt 30 km/h i hela samhället.
SAMMANFATTNING:
-Samtliga önskar generell fartbegränsning till 30 km/h;
-Flera har påtalat att någon form av farthinder erfordras;
-Gatukorsningarna behöver ses över- i synnerhet korsningen Nytorpsvägen- Pantaregatan.
Ytterligare synpunkter kan framföras till karin.aleby@norraskolan.se som för in dom på
hemsidan.
Efter mötet har Göta Johansson framfört att det är angeläget att det finns en
återvinningsstation i Brantevik.

5. Gatubelysningen.
Många har framfört synpunkter på att gatubelysningen är illa anpassad till miljön på ”lejet”
och medför bländning och irriterande belysning i intilliggande bostäder.
Styrelsen har därför genom en arbetsgrupp arbetat fram ett förslag till ombyggnad av
gatubelysningen som i korthet går ut på följande:
-Där så erfordras avkortas belysningsstolparna och nya armaturer anordnas och förses med
lågenergilampor.
-I de armaturer som i sig är lämpliga byts bländande kvicksilverlampor till mindre bländande
natriumljus.
- Ny belysning utförs vid infarterna på Kustvägen samt komplettering vid Norra och Södra
hamnen.
Finansiering av projektet sker genom minskade energikostnader.
Om så är möjligt kommer förslaget att presenteras på hemsidan där man också kan lämna in
förslag och önskemål.
Följande synpunkter och förslag framkom:
-Arne Holm: Det är mycket angeläget med belysning vid infarterna. I dag är det trafikfarligt
vid dålig sikt samt nattetid;
- Göta Johansson: Jag tycker inte att man skall byta belysningen på Skepparegatan;
- L-O Erikson: Belysningen på gångvägen väster om ”Brantebo” är störande;
- Birgit Carlsson. Det krävs lägre belysningsstolpar på Rörsvägen;
-Anthony Johnsson: Inom EU planerar man för att minska ”light pollution” vilket kan
åberopas som argument för att byta gatubelysningen.
-Bo H. Hjärre har i brev framfört att stolparna kan bytas till kortare av Sydkraft om
kommunen kan ta hand om de befintliga stolparna. Enligt Johan Mogensen erfarenhet blir det
dock avsevärt dyrare än att förkorta befintliga stolpar.
SAMMANFATTNING
Det skall eftersträvas att redovisa förslaget på hemsidan. Synpunkter och förslag kan lämnas
där.
Göta Johansson vill ha kvar befintliga armaturer på Skepparegatan men i övrigt var man
positiv till förslaget. Styrelsen fick därför i uppdrag att hos kommunen fortsätta att verka för
förslagets genomförande.
6. Principer för samhällets utbyggnad..
Samhällsföreningen framför önskemål och krav till kommunen i olika frågor. Då är det viktigt
att veta vad Brantevikarna vill. Det finns planer på att bygga ut samhället. Då kan man ställa
sig följande frågor.
-Hur stort kan Brantevik bli utan att förlora sin själ?
-Vilken nytta har fiskelägets invånare av att det tillkommer fler bostäder? Underlaget för
skola, affär etc. är ändå för litet.
- Hur skall en utbyggnad ske för att inte förändra fiskelägets karaktär?
Det krävs en fördjupad översiktsplan som belyser ovanstående frågor. Det nuvarande
trafiksystemet kan inte belastas med ytterligare bebyggelse.
Johan Mogensen redovisade hur en trafiklösning för kommande eventuell bebyggelse skulle
kunna ske med utfart till den norra och södra infarten cirka 50 meter från Kustvägen.

Följande synpunkter och förslag framkom:
-Göta Johansson: Redan nu har det tillkommit mycket bebyggelse.
-Birgit Carlsson: Jag tycker att samhället är ”gulligt” som det är.
-Lars-Göran Andersson: Det behövs ett äldreboende i Brantevik.
-Knut Fröjd: Det är i princip inte lämpligt att bygga ut samhället mer. Möjligen kan man
bygga lite mot ”Haslet”. Äldreboende bör dock anordnas.
-Conrad Söderholm: Jag har samma synpunkter som Knut.
-Staffan Kvarnström: Om servicen inte förbättras finns det inte någon anledning att bygga ut
samhället. Om utbyggnad inte tillför något bör Samhällsföreningen framföra att det i princip
är nog som det är.
-Anthony Johnsson: Det är troligt att de flesta hus som byggs blir fritidshus. Om många hus
blir fritidshus blir samhället ett ”tomt skal”. Kommunen får inga skatteintäkter från de
fritidsboende. Det är inte bra för oss.
-Staffan Kvarnström: De fritidsboende skapar förutsättningar för service- och turistnäring
vilket ger skatteintäkter från de som är sysselsatta inom dessa näringar.
-Hans Trägårdh. Jag tycker att det skulle vara attraktivt med barnfamiljer som flyttar till
Brantevik. Det skulle trots allt förbättra förutsättningarna för service.
- Var skulle de ungdomar som flyttade hit få arbete?
-Anthony Johnsson: Vad händer med saluhallen på Äppellunden?
Svar: Hans Trägårdh som bor på Äppellunden svarade att man för närvarande inte vet något
om saluhallens eventuella etablering.
-Gunilla Olsson som bor på Östersjögatan 42 hade i ett brev till Samhällsföreningen framfört
följande: ”Bevara de fria ytorna kring samhället; Grönet, stränderna samt ängarna mot norr!
Tillgång till luft och vyer är viktigt både för kropp och själ. Bygg inte bort Österlen på
Brantevik!!”
SAMMANFATTNING
Framförda synpunkter visar att man är tveksam till en utbyggnad av Brantevik, med undantag
för ett område vid ”Haslet”, norr om Norra infarten.
Detta får dock inte förhindra en önskvärd utbyggnad för äldreboende.
Synpunkter kan mailas till karin.aleby@norraskolan .se.
7. De boendes önskemål och synpunkter.
-Birgit Carlsson: Det planeras en ny cykelväg till Skillinge. Jag tycker att det är viktigt att den
inte dras genom Grönet.
Åtgärd: Styrelsen kontaktar Tekniska förvaltningen i ärendet.
-Kråkfåglarna ökar mycket. Hur fungerar avskjutningen?
Åtgärd: Styrelsen kontaktar miljöförvaltningen i ärendet.
- Lars-Göran Andersson: Det är problem med hundbajs och med hundbajspåsar.
Åtgärd: Ärendet aktualiseras i kommande nummer av ”Brantevikaren”.
-Tommy Jostner: Informationen till besökande fritidsbåtar vid Södra hamnen är brisfällig.
Svar: Conrad Söderholm framförde att sevärdheterna i Brantevik finns redovisade i en
broschyr. Det finns dusch och toalett i hamnen.
Anthony Johnsson framförde att information finns på hemsidan.
-Ilvi Folkesson: Kommunikationerna till och från Brantevik är bristfälliga.

Åtgärd: Johan Mogensen meddelade att kommunikationerna sköts av Skånetrafiken och att
ägarna, d.v.s. kommunerna och Region Skåne, har angett vilken kostnadstäckningsgrad som
skall gälla. Brantevik har ett svagt trafikunderlag och om turtätheten i busstrafiken skall öka
måste kommunen betala ett större bidrag till Skånetrafiken. Den möjlighet som kan finnas är
att utöka trafiken för ”Snurringen” men även detta kommer att medföra avsevärda
merkostnader. Styrelsen kontaktar kommunen i ärendet.
-Lars-Göran Andersson:
Det är dålig samordning betr. avgångar och ankomster mellan busstrafik och tågtrafik.
Åtgärd: Styrelsen kontaktar Skånetrafiken i ärendet.
-Curt Andersson: Parkområdet norr om kvarnfoten vid Pantaregatan sköts miserabelt.
Även grönområdet vid boulebanan är vanskött. Trots påminnelser till kommunen händer
ingenting.
Åtgärd: Styrelsen kontaktar stadsträdgårdsmästaren så att man får en rutin för områdenas
skötsel.
-Birgit Carlsson: Jag ber styrelsen framföra ett tack till Tekniska förvaltningen för god
vinterväghållning avseende gc-vägen till Simrishamn och även för god vinterväghållning i
övrigt.
Avslutning.
Johan Mogensen tackade för bra diskussion och för engagemang och stöd från de närvarande.
Samhällsföreningen kan endast fylla en funktion och göra nytta om det finns ett starkt stöd
från medlemmarna. Årsmötet är 060326 kl. 10.00. STÄLL UPP DÅ!
Brantevik 060302
Johan Mogensen
Ordförande
Justeras
Stig Holmström Conrad Söderholm