Årsredovisning 2010 - Nordens Ark

TAXONOMiSK
DJURGRUPP
djurInventArIum pÅ nordens Ark 2010
ANTAL ARTER
1.1.2010
ANTAL iNDiViDER
1.1.2010
FÖDDA
FISKAR 2 0.0.80 ˜ 0.0.400 - ˜ 0.0.321 0.0.2 0.0.157 2
GRODDJUR 30 6.4.1116 0.0.75 0.0.25 2.0.344 0.0.467 3.4.406 29
Stjärtgroddjur 3 0.0.35 - - - - 0.0.35 3
Stjärtlösa groddjur 27 6.4.1081 0.0.75 0.0.25 2.0.344 0.0.467 6.4.371 26
KRÄLDJUR 14 7.5.107 0.0.69 0.0.9 0.0.63 0.0.20 2.3.109 12
Sköldpaddor 4 0.0.49 - - 0.0.5 - 0.0.44 4
Ödlor 6 7.5.39 0.0.60 0.0.2 0.0.41 0.0.20 2.3.47 6
Ormar 4 0.0.19 0.0.9 0.07 0.0.17 - 0.0.18 2
FÅGLAR 13 93.74 21.19.18 5.8 8.5.11 24.20.4 87.78.3 13
Hönsfåglar 1 2.6 - - 1.1 - 1.5 1
Andfåglar 2 47.21 9.4.4 0.2 2.0.1 9.2 45.25.3 2
Storkar 2 9.14 0.3.4 - 0.0.1 0.4.3 9.12 2
Rovfåglar 1 12.13 5.7.10 - 1.0.9 4.7.1 12.13 1
Tranor 2 2.2 - - - - 2.2 2
Ugglor 4 8.5 2.2 0.1 1.0 5.3 4.5 4
Hackspettar 1 13.13 5.3 5.5 3.2 6.4 14.15 1
DÄGGDJUR 17 41.45 13.16.5 5.1 18.15.3 9.5 29.42.2 16
Kattdjur 5 8.8 3.3 4.1 4.1 4.3 4.8 5
Hunddjur 2 6.6 4.4.1 - 5.4.1 - 5.6 2
Mårddjur 2 6.5 2.0.2 - 1.1 1.0 6.4.2 2
Halvbjörnar 1 1.1 - - 0.1 - 1.0 1
Hästdjur 1 3.4 2.0 - 0.1 2.0 3.3 1
Hjortdjur 2 4.8 1.4 - 1.2 1.2 3.8 2
Får/getter 4 13.13 1.5.2 1.0 7.5.2 1.0 7.13 3
LANTRASER 18 61.150.1000 100.77.1000 5.16 43.18.1009 49.86.3 71.134.1000 19
Bi 1 0.0.1000 0.0.1000 - 0.0.1000 - 0.0.1000 1
Fjäderfän 4 30.50 35.28 4.12 27.7.7 22.42.3 17.41 5
Kaniner 2 4.12 3.7.2 1.4 3.3.2 1.6 3.9 2
Svin 1 1.5 3.3 - 0.1 3.4 1.3 1
Får/getter 5 24.74 56.39 - 13.7 20.34 48.72 5
Nöt 2 2.5 3.0 - - 3.0 2.5 2
Häst 2 0.2 - - - - 0.2 2
Tamkatt 1 0.1 - 0.1 - - 0.2 1
Antal djurarter på
Nordens Ark 2010.
ANLÄNDA
DÖDA
Lantraser (19)
Däggdjur (16)
Fåglar (13)
UTGåTT
ANTAL iNDiViDER
1.1.2011
Kräldjur (12)
Groddjur (29)
Fiskar (2)
ANTAL ARTER
1.1.2011
projekt ekopArk
Mats Niklasson
Projektledare
Under 2010 gick projekt Ekopark från ord till handling.
En förstudie, som undertecknad vid Skogssällskapet arbetat
på under 2008-2009, presenterades för styrelsen. Förstudien
låg sedan till grund för en ansökan om projektstöd
som skickades in i oktober 2010 till Region Västra Götaland.
Beskedet som kom var positivt. Regionen går in med
ekonomiskt stöd om 2 milj kr för år 2011. Tillsammans
med bidrag från övriga givare, inte minst Skogssällskapet
som lagt grunden till förberedelserna tack vare projektstöd
till undertecknad, kunde projekt Ekopark sjösättas i
december 2010.
Ekoparksprojektet spänner över flera intresseområden.
Biologisk mångfald och bevarande av hotade arter är den
gemensamma nämnaren för alla delprojekt. Huvudmålet
med projektet är att öka artmångfalden för både växter
och djur över hela fastigheten (totalt mer än 300 hektar)
genom att fasa ut produktionsskogsbruket och ersätta
detta med bete av tamboskap, samt en mängd restaureringsåtgärder.
år 2016 skall själva omföringen vara avslutad.
Detta kommer att innebära att Nordens Ark på sikt
kommer att bli en aktör inom naturvård och artbevarande
i nationell toppklass.
Den framtida skötselregimen har rötterna i den lokala
och regionala markanvändningshistoriken med bete, slåtter
och hamling som huvudingredienser, samt återinförande
av t ex ljunghedsbränning. Till detta kommer åtgär-
20 21
der som är under stark utveckling just nu, s k ”eko logisk
ingenjörskonst”, där man efterliknar naturens processer
men gör detta i en snabbare takt än processerna normalt
pågår. Avsikten är att skapa substrat och miljöer som är
ytterst sällsynta, eller helt saknas i det normala brukade
landskapet, och som återfinns i ålderdomligt brukade
kulturlandskap eller i naturskogar med liten påverkan
av människan. Dessa substrat och miljöer har alltså varit
vanliga i landskapet för 100-300 år sedan, men har nu i
det närmaste helt försvunnit. Död ved är ett sådant substrat,
kanske ett av de allra viktigaste. Död ved kommer
att skapas i en mängd olika former: stående; liggande; med
och utan solexponering; och av olika trädarter. Den döda
veden är en av de enskilt mest kritiska substraten för den
totala mångfalden i skogen. Flera av de arter som finns
på Nordens Ark i bevarandeprojekt, som vitryggig hackspett
(Dendrocopos leucotos), bred bandad ekbarkbock
(Plagionotus detritus) och en art som eventuellt är på väg
hit, större ekbock (Cerambyx cerdo), är exempel på dödvedsberoende
och mycket hårt trängda arter på toppen av
detta ledsamma isberg.
Markskötseln i sig med bete, slåtter (lieslåtter inleds
på strandängen 2011) och bränning gör att artmångfalden
knuten till denna störningsregim (slåtter är ett exempel på
en mänsklig störningsregim, bete av vilda djur är ett exempel
på en naturlig störningsregim) kommer att öka starkt,