Årsredovisning 2010 - Nordens Ark

En eremitibisunge kontrollvägs och förses med ett microchips
för identifiering. Foto: Tom Svensson.
tränas att jaga och fånga sina egna byten. Nordens Ark
medverkade genom att lämna ett avelspar av lo och parets
10 månader gamla unge. Projektet i Litauen har också
inventerat lodjursstammen i Litauens skogsområden och
utvecklat en strategi för projektets uppföljning. innan
lodjurstransporten ägde rum fick claes Andrén tillfälle
att besiktiga hägnen samtidigt som man kunde diskutera
projektets vetenskapliga upplägg. Detta skedde tillsammans
med professor Linas Balciauskas från Nature Research
Centre i Vilnius, som är projektets ledare i Litauen. Under
höstens forskarskola besökte även professor Balciauskas
Nordens Ark, där han redogjorde för lodjursstammens
utveckling och projektets genomförande i Litauen.
FJÄRDE JÄRVPARET FåR VALPAR På
NORDENS ARK
Järvarna (Gulo g. gulo) födde, som brukligt är, två valpar
mitt under årets kallaste månad, i februari. Trots att
Nordens Ark vant sig vid föryngring av järv, bör man
komma ihåg att järvvalpar fortfarande är en stor raritet
i djurparksvärlden. årets kull föddes av ett nybildat
avelspar, och speciellt anmärkningsvärt är att vi nu
lyckats få avkomma inte bara under ett par, utan faktiskt
använt oss av fyra hanar och fyra honor i aveln. årets
järvkull var samtidigt den åttonde järvkullen som fötts
på Nordens Ark. Eftersom bara 100 kullar fötts i Europa
under de senaste 60 åren, ståtar Nordens Ark med att ha
bidragit med 8% av samtliga föryngringar i Europa! inom
ramen för det pågående avelsprogrammet sändes även en
halvvuxen järvvalp till Kolmården.
GRÖNFLÄcKiGA PADDOR FÖRÖKAR SiG
På ÖLAND
Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) är landet mest
hotade groddjur. Hela beståndet omfattar bara ca 400
vuxna djur, där mer än hälften finns i sydvästra Skåne. På
Gotland har arten dött ut men sedan mitten av 1990-talet
pågår utsättningar av små paddor som fötts upp på
Nordens Ark. i likhet med 2009 sattes också i år ett
hundratal små paddor ut vid Ölands södra udde.
2010 utgjorde en milstolpe för den grönfläckiga
paddans återetablering på Öland. Länsstyrelsen i Kalmar
har inom ramen för EU-projektet LIFE­BaltCoast under
många år arbetat med att restaurera och gräva ut nya
dammar för den grönfläckiga paddan, samtidigt som man
följt upp utsättningarna från Nordens Ark. i år kunde man
äntligen glädja sig åt att arbetet burit frukt då ornitologer
från Ottenby fågelstation hittade nykläckta små paddor
på strandängarna runt de lekdammar man grävt. Fynden
verifierades senare av personalen på Länsstyrelsen och
man kunde glädja sig över att den grönfläckiga paddan
återigen reproducerat sig på Öland efter ett längre
uppehåll. Länsstyrelsen i Kalmar är en av många partners
från fem länder runt södra Östersjön som deltar i arbetet
med att skapa lämpliga miljöer för groddjur och vadare i
området.
PiLGRiMSFALKARNA FORTSÄTTER ATT
ÖKA i ANTAL
Tack vare ett enträget arbete under många decennier har
Projekt Pilgrimsfalk blivit det framgångsrikaste och mest
uppmärksammade uppfödningsprojektet i Sverige. Då
man i slutet av 1990-talet äntligen lyckats återetablera
pilgrimsfalken (Falco peregrinus) som häckande fågel i
sydvästra Sverige, samtidigt som den norra populationen
långsamt började återhämta sig från miljögifter, ansåg
många att projektets ursprungliga mål var uppnått.
En järvhona som flyttar sin valp. Foto: Tom Svensson.
Grönfläckiga paddor, som satts ut av Nordens Ark 2009, fortplantade sig på Öland året efter. Foto: Claes Andrén.
Avelsverksamheten fortsatte, men nu med focus på att
påskynda en sammanbindningen av populationerna i
norr och sydväst (Lindberg et al. 2005). Från och med
sekelskiftet är avels- och uppfödningsverksamhet förlagd
till Nordens Ark (Lindberg 2001), som under ett decennium
bidragit med 140 falkungar för utsättning.
Under året kunde 10 häckningar räknas i Mellansverige,
av vilka fyra var helt nya för Dalarna. Till dessa
kan 10 häckningar i Hälsingland, Medelpad och Jämtland
tillfogas, som alla ingår i Falkprojektet. Den gynnsamma
utvecklingen i det vilda har därför lett till att man långsamt
börjar avveckla avelsverksamheten för pilgrimsfalk
på Nordens Ark genom att avstå från att etablera nya
häckningspar. Under året sattes ändå 12 falkungar ut.
Om inget överraskande inträffar under häckningen
2011 kommer antalet utsatta falkar från Nordens Ark
att överstiga 150 exemplar. Nästa års utsättningar är
planerade främst för Örebro län och Västmanland.
8 9
Antal
30
25
20
15
10
5
0
Antal kläckta och utsatta pilgrimsfalkar från
Nordens Ark 2000-2010.
Kläckta
Utsatta
2000 2002 2004 2006 2008 2010
ViTRyGGEN – EN PARAPLyART FÖR
GAMLA SKOGAR
Den vitryggiga hackspetten (Dendrocopus leucotos)
har blivit en symbol för biologiskt rika skogar där
hackspetten fungerar som en paraplyart. Genom sina
krav på livsmiljön signalerar den också förutsättningar
för många andra känsliga arter att trivas. De skogar som
har tillräckligt mycket lövträd, med starka inslag av gamla
och döda träd, hyser också ett flertal andra hotade arter.
Man har räknat ut att det under vitryggens paraply finns
upp till 200 Hotade eller Missgynnade arter. Det moderna
skogsbruket har lett till att tusentals arter knutna till
lövskog, gammal skog och död ved minskat kraftigt. inom
Projektet Vitryggig hackspett arbetar man därför med att
skydda och återskapa vitryggens livsmiljöer.
Under våren hittade projektets inventerare 14 vilda
vitryggar i Värmland och kring Nedre Dalälven, där
lövskogsområden rensats på barrträd samtidigt som
klungor av träd ringbarkats för att död ved skall uppstå.
årets inventeringar avslöjade att fyra säkra häckningar
ägde rum. Ett av paren hittades i Färnebofjärdens
nationalpark vid Nedre Dalälven och bestod av en
ungfågel som satts ut 2009. Den hade bildat par med en
unge som fötts upp på Nordens Ark året innan. Trots det
ringa antalet observerade fåglar kan man ändå skönja
vissa framsteg. Under 2008 häckade nämligen inget par
i Sverige medan två lyckade häckningar kunde registreras
påföljande år. årets inventeringar kunde alltså uppvisa en
fördubbling av antalet häckande vitryggspar i Sverige.
Det svenska åtgärdsprogrammet för arten (Mild
och Stighäll 2005) strävar till att vända den negativa
utvecklingen och att på sikt etablera en gynnsam utveckling
av vitryggig hackspett. Nordens Ark har under 15 år