Kundtidningen kan du ladda ner här - MKB Fastighets AB

Kavalkad över 

MKB, 60 år 

Undersökning om 

äldres boende 

SIDAN 4 SIDAN 10 SIDAN 6 

Kundtidning Nr 4 2006 

Full fart på 

MKB:s och 

Panterns 

skridskoskola 

SIDORNA 2 - 3 

BYT PROPPEN SJÄLV Sidan 12 

Läs historien 

om ditt hus 

Fokus på Möllevången 

Flanera 

med Fredrik 

Gertten 

SIDAN 8 

Lös MKBkrysset! 

SIDAN 13 

Box ger 

valfrihet 

SIDAN 14 

Snart öppnar 

Vinterland 

SIDAN 16

2 

Första skären för 

blivande hockeyproffs? 

Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun... 

För några går det lite stapplande i början, 

andra klarar redan att ”hoppa” 

över hinder med klubban i handen. En 

sak har alla de här 8-åringarna gemensamt: 

De har kommit till Kirsebergs Ishall 

för att ha roligt i IK Panterns skridskoskola. 

Det är tack varet stödet från MKB och 

Skåneidrottens satsning ”Handslaget” 

som IK Pantern kan arrangera skridskoskola 

för 6-9-åriga elever från Kirsebergs- 

och Bulltoftaskolorna. 

Med sponsringens hjälp ligger nu utrustningen 

prydligt uppradad på hyllorna 

inne i det spartanska omklädningsrummet 

intill sargen i ishallen: Rader 

av hjälmar med ansiktsskyddande galler, 

små handskar, tröjor, en stapel med 

klubbor och, naturligtvis, skridskor. 

Räcker till fl era skolklasser 

– Hela den här utrustningen, som räc- 

Samuel Ahlgren kränger på sig skridskorna 

ker till fl era skolklasser, kostade 42 000, 

säger IK Panterns Patrik Backlund som 

leder skridskoskolan. För föräldrarna 

skulle det blivit dyrt att köpa allting 

själv eftersom bara ett par skridskor går 

på cirka 500 kronor. 

– Det här gör ju att alla kan vara med, 

och det är de. 

Träningen är lagd på skoltid och med 

en timme i veckan blir det runt 200 barn 

som under mycket lekfulla former, får 

chansen att lära sig åka skridskor och 

träna ishockey. 

Och de gör det med bra utrustning och 

med duktiga spelare ur IK Pantern (förutom 

Patrik är det A-lagsspelaren Johan 

Karlsson) som instruktörer. 

Blivande stjärnor? 

När vi tittar in en tisdagsmorgon är det 

de förväntansfulla barnen från klasserna 

2A och 2B på Kirsebergsskolan som drar 

på sig tröjorna och köar upp för att få 

hjälp med att snöra på sig hockeyrören. 

Både pojkar och fl ickor är med och 

medan några kan träna hockey i ena änden 

av rinken med Johan, övar andra på 

åkteknik i andra änden med Patrik. 

Här har alla barnen samma förutsätt-

ningar, även om, som Johan säger, ”det 

fi nns barn som aldrig tidigare ens sett 

konstfrusen is”. 

Flera av barnen tycker inte ”bara” att 

det är en rolig timme i veckan. Några 

har redan bett att få komma med i Panterns 

”riktiga” skridskoskola. 

"Underbara ungar" 

– Det här är fantastiskt roligt och så kan 

det naturligtvis bli en spin-off för Pantern, 

säger Patrik. De som kommer till 

vår ordinarie skridsko- och hockeyskola 

kan ju gå vidare till våra ungdomslag. 

Vi har U8:a-lag och efter jul 

startar vi ett U7-lag. 

Skridskoskolan, som MKB var med att 

ta initiativet till, startade i september. 

– Vilka underbara ungar, säger Johan. 

De är så intresserade och under den här 

tiden har inte en tröja, inte en enda pryl, 

förstörts eller försvunnit. 

Jarl Åkerberg får hjälp med balansen. 

I september i år införde MKB en ny 

uthyrningspolicy. Förändringarna kan 

sammanfattas i tre punkter: 

Vårt sätt att arbeta med uthyrning 

är mer tydligt och det är lättare att 

förklara för kunderna hur vi jobbar i 

vårt urvalsarbete. 

Vi är bättre på att beskriva våra 

lägenheter. 

Söktid och boendetid väger tungt i 

urvalet. 

– Vi har varit igång ett par månader 

och vårt nya arbetssätt fungerar bra, 

säger Monica Jarnér, IT- och administrativ 

chef och Eva Sunzel, MKB:s 

säljchef. 

Den nya policyn innebär ingen förändring i 

hur man söker lägenhet. Det är fortfarande 

Sponsring skapar mötesplatser 

Det är de mindre idrottsföreningarna i 

Malmö som har mest glädje av MKB:s 

sponsring. 

– Och föreningarna ger tillbaka, bl a 

genom att de skapar mötesplatser för 

våra kunder, säger Susanne Rikardsson, 

MKB:s projekt- och strategichef. 

MKB sponsrar bara ett fåtal stora idrottsföreningar. 

Huvuddelen av engagemanget i sponsringen 

går till småklubbar som lokalt gör en 

viktig insats ute i de olika bostadsområdena. 

– All mindre sponsring som gäller summor 

under 5 000 kronor bestäms lokalt av 

respektive fastighetschef, säger Susanne 

Rikardsson. 

Det kan gälla småsaker som fotbollar, 

tröjor, vattenfl askor eller kanske ett event 

kring en match. 

– Men sponsringen är alltid kopplad till 

Nya uthyrningspolicyn tydligare 

så att den sökande själv håller sig informerad 

om av vad som fi nns ledigt och själv avgör 

om man vill anmäla sitt intresse. De som sökt 

en specifi k lägenhet sorteras på tre sätt: 

1. Antal visningar de sökande varit på i samma 

område som den aktuella lägenheten. 

2. Boende hos MKB med aktivt lägenhetskontrakt, 

rangordnas efter längst boendetid i 

nuvarande lägenhet. 

3. Alla sökande rangordnas efter längst 

söktid hos MKB. 

Söktiden som en kund kan tillgodoräkna 

sig är som längst från januari 2003, då MKB 

införde söksystemet på Internet. Antalet 

visningar man varit på räknas från den 11 

september i år, det datum då den nya policyn 

började gälla. 

– Efter snart två månader märker vi att det 

en motprestation. Vi gör inte det för att få 

en reklamskylt eller vår logotype på tröjor. 

Det ska vara något som tillför de boende ett 

mervärde. 

Och alla föreningarna hjälper verkligen 

till att skapa mervärden, menar Susanne 

Rikardsson. 

– Ungdomar får bra aktiviteter, det skapas 

mötesplatser där människor lär känna varandra 

och det i sig skapar områden som är 

bättre och tryggare att bo i. 

Här några andra av de idrottsföreningar i 

Malmö som MKB sponsrar på olika sätt: 

BK Kick 

MABI som driver MKB:s fotbollsskola för 

barn i Rosengård. 

Kirsebergs IF:s pojklag 90 

Limhamn Limeburners HC 

Limhamns Idrottsförening 

Bunkefl o IF 

Robert Juines-Hansson funderar på om tröjan passar. 

nya systemet blivit tydligare för kunderna, 

säger Eva Sunzel. Det har blivit lättare att förstå 

hur vi bjuder in till visningar, och lättare 

för oss att förklara varför en kund inte får en 

sökt lägenhet. 

I MKB:s söksystem fi nns ständigt cirka 

10 000 personer – men bolaget omsätter 

bara omkring 200 lägenheter i månaden. 

– Med den nya uthyrningspolicyn har vi blivit 

bättre på att informera om lägenheterna, 

säger Monica Jarnér. Vi vill att den sökande 

verkligen läser informationen och bara söker 

den lägenhet han/hon är verkligt intresserad 

av. Det kommer att snabba upp uthyrningsprocessen, 

vilket ju alla vinner på. 

Fotnot: Fler detaljer kring MKB:s uthyrningspolicy 

fi nns på www.mkbfastighet.se 

3

4 

I början av 1940-talet präglades städerna 

av trångboddhet, bostadsbrist 

och misär. 

Efter andra världskriget beslutade 

Riksdagen att bostadsbyggandet skulle 

öka och att ansvaret skulle ligga på 

kommunerna. 

Allmännyttiga bostadsbolag etablerades 

landet runt – och den 19 november 

1946 bildades Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag. 

En kort resumé över MKB:s 60-åriga 

historia: 

1940-talet 

Strax efter bildandet tog MKB över 616 

lägenheter i Stiftelsen Solgårdar med 

bl a barnrikehusen vid Nobelvägen. 

Men det var Augustenborg som blev det 

första stora byggprojektet. 

I april 1948 togs första spadtaget och 

1952 var de 1 567 lägenheterna klara. 

Området hade egen värmecentral, centraltvättstuga, 

teater och fl era fritidslokaler. 

Med eget butikscentrum hade Augustenborg 

blivit ”en stad i staden”. 

1950-talet 

Nya områden byggdes – Mellanheden, 

Sorgenfri, Persborg, Lorensborg och Pildammsstaden 

– och lägenheterna blev 

modernare även om de fortfarande var 

små. 

Nu fanns ”vicevärdar” ute i varje område. 

De var arbetsledare för sysslor 

som skötsel av fastigheter och utemiljö. 

Men de skulle också dela ut hyresavier 

och ta emot hyrorna en gång i månaden. 

1960-talet 

Det här var en tid när 300 000 hushåll 

stod i landets bostadsköer. Så regeringen 

skapade ”Miljonprogrammet” – 100 000 

bostäder skulle byggas varje år under 

tio år. 

Det resulterade i storskaligt byggande 

under stor tidspress och med hårt styrd 

ekonomi. 

Under 60-talet byggde MKB Segevång, 

Nydala, Gullviksborg, Rosengård (I-III) 

och Kroksbäck. 

1969 infördes Hyreslagen som gav hyresgästerna 

större trygghet genom besittningsskyddet. 

Samma år infördes 

bruksvärdessystemet. 

1970-talet 

Ett decennium som för MKB:s del präglades 

av ”Tomma lägenheter” och ”Den 

gröna vågen”. 

MKB fi ck ta stort ansvar genom att 

hyra ut bostäder till problemhushåll. 

Det blev stora problem med bl a an- 

MKB:s 60 

lagda bränder i nya områden samtidigt 

som massmedia stämplade områden 

från miljonprogrammet som ”betonggetton”. 

De hyresgäster som hade möjlighet 

fl yttade. 

MKB byggde nytt i Lindängen, Oxie, 

Holma, Bellevuegården, Teknikern och 

Lugnet, men hade i slutet av decenniet 

2 000-2 500 tomma lägenheter. 

1980-talet 

Ett decennium med det mörkaste året 

(1983) i MKB:s historia: Bolaget var det 

året ekonomiskt utarmat, den dåvarande 

vd:n häktades p g a oegentligheter 

och delar av styrelsen avgick. 

Men senare delen av 1980-talet gjorde 

det lättare att summera årtiondet: 

De första stegen togs mot självförvaltningen 

i Holma, stora ombyggnader 

gjordes i fem-sex områden, styrelsen beslutade 

att MKB inte längre skulle vara 

beroende av bidrag och efter 20 års förluster 

visade företaget vinst. 

1990-talet 

Hyresgästerna blev ”kunder” och därmed 

utgångspunkten för företagets service. 

MKB gick på offensiven genom att 

starta arbetsförmedling (Jobbakuten), 

företagshuset och olika nätverk. 

Bo100 blev MKB:s första boförening

år 

och 1992 renoverades ett höghus på Holma 

till bolagets första serniorboende. 

Etapp I av Potatisåkern byggdes och 

Ekostaden Augustenborg skapades. 

Dessutom övertog MKB Bunkefl obyggen 

med 2 000 lägenheter och förvärvade 

Skånebo med 600 lägenheter. Bolaget 

köpte också fl era fastigheter på attraktiva 

lägen i bl a City och Rörsjöstaden. 

MKB beslutade om att bygga ett eget 

bredbandsnät, MKB Net, och basnätet 

byggdes. 

2000-talet 

Trycket på bostäder ökade och MKB:s 

mål är fortfarande att bygga 300-500 lägenheter 

om året. 

MKB byggde tre hus till den internationella 

bomässan Bo01 i Västra Hamnen. 

Vidare köpte bolaget f d Värnhems 

sjukhus och byggde om det till studentboendet 

Rönnen. Och så byggdes andra 

etappen av Potatisåkern, seniorhus i Augustenborg 

och bostäder i Rönnen, Hjärpen 

i City och Haga i Bunkefl ostrand. 

Dessutom byggdes bostadsbyn Per Albin 

för hemlösa. 

Jubileumsåret 2006 – i november – hade 

49 procent av närmare 21 000 hushåll 

valt MKB Net som internetuppkoppling. 

Ett välkomnande möte 

Arkitekten Greger Dahlström berättade om bakgrunden till arkitekturen i Haga. 

Information, korvbuffé och samvaro 

med grannarna stod på programmet 

när MKB samlade de boende i Haga. 

Den goda uppslutningen bäddar för 

fl er möten av samma typ för nyinfl yttade. 

Bostadsområdet Haga i Bunkefl ostrand är 

inspirerat av den engelska trädgårdsstaden. 

Vid det informations- och välkomstmöte 

som MKB bjöd in de boende till i slutet 

av oktober, berättade arkitekten Greger 

Dahlström även att han påverkats av renässansarkitekten 

Andrea Palladios vackra Villa 

Rotonda utanför Vincenza i Italien. 

– Husen ska vara lika vackra oavsett från 

vilken sida man ser dem, sa han och förklarade 

att kvadratens form skänker rytm och 

harmoni både in- och utvändigt. 

Samtliga lägenheter har balkong eller 

uteplats, de fl esta i söder- eller västerläge. 

Att skapa utblickar och sörja för ett bra ljusinsläpp 

i lägenheterna har haft hög prioritet. 

Liksom att göra rummen lättmöblerade 

och, förstås, nå det övergripande målet att 

bygga med sunda material och till en rimlig 

kostnad. 

Stort intresse 

Unni Sollbe, fastighetschef på MKB, gladdes 

över att så många av Hagaborna hade 

hörsammat denna inbjudan. Snabbt trollade 

hon och hennes kolleger fram ett antal 

extrastolar till Stadium Arenas konferensrum 

för att alla skulle beredas sittplats. 

– Vi ska fortsätta att bjuda in till informationsmöten, 

sa Unni som berättade att de 

nyinfl yttade i kvarteret Hjärpen står närmast 

på tur. 

Efter en frågestund, där Greger bland 

annat fi ck berätta om allt från inspirationskällor 

till materialval, tog Nina Olsson från 

■ MKB:s Haga består av tio vita fl erbostadshus 

med sammanlagt 104 lägenheter 

på mellan två och fyra rum och kök. En 

rumshöjd på 2,6 meter kombinerat med 

Fakta om Haga 

Gatukontorets stadsarkitektavdelning över. 

Hon beskrev den framtida utbyggnad som 

kommer att ske i närområdet: 

– Osynliga gränser mellan kvarters- och 

parkmark ska förstärka trädgårdsstadskänslan. 

Försenat parkarbete 

Dessvärre är parkarbetet försenat, men det 

ska inledas till årsskiftet och pågå under 

hela år 2007. Önskemålet om bänkar i 

parken lovade Nina att ta med sig: 

– Gångvägar och belysning kommer att 

prioriteras. 

Det beskedet gladde många av de boende, 

till exempel Paulo Goncalves. Tillsammans 

med sin familj övergav han Malmös innerstad 

till förmån för Haga redan under den 

första infl yttningsetappen för ett år sedan. 

– Det var skolorna som fi ck oss att 

fl ytta hit, säger han och förklarar att det är 

spännande att se en helt ny stadsdel växa 

upp, men också en nackdel i och med att 

mycket är ofärdigt och kanske inte alltid så 

barnvänligt. 

På plats för att möta de boende fanns 

även MKB:s förvaltare Thomas Odder. De 

som händelsevis ännu inte träffat kundvärden 

Stefan Rosberg och husvärden Peter 

Andersson kunde göra sig bekanta med 

dem och samtidigt njuta av den uppdukade 

korvbuffén. 

Nils och Hillevi Holstein berättade att de 

inte har fl yttat särskilt långt. Efter 40 år i 

villa några kvarter bort är gräsklippning ett 

minne blott. 

Linda Johansson, som valt Bunkefl ostrand 

för lugnets skull, var också nöjd med mötet: 

– Kul att se så många grannar och samtidigt 

kunna gå hem med nya kunskaper om 

vår lägenhet, sa hon. 

öppen planlösning borgar för rymliga och 

luftiga lägenheter. Infl yttning har skett i tre 

etapper: i december 2005 samt i februari och 

mars i år. 

5

6 

Nu berättar vi historien 

om huset där du bor 

MKB hjälper dig att lära känna din 

egen stad. Nu blir bolagets fastigheter 

och bostadsområden utmärkta – i dubbel 

bemärkelse. 

Säkert har även du stått framför något 

av Malmös hus, eller kanske på ett torg, 

och undrat över varför det ser ut som 

det gör. Vem byggde och när skedde 

det? Vad fanns det på platsen innan? 

Det är frågor som oftast, men inte alltid, 

förblir obesvarade. 

På fl era MKB-hus runt om i Malmö sitter 

redan informativa skyltar och fl er är 

på väg upp. Allt för att du ska få veta 

lite mer om huset, från historia till byggnadsstil, 

samt de närmaste omgivningarna. 

– Vi vill hjälpa till att vårda vårt kulturarv 

och samtidigt bjuda på lite kunskap 

till den som är nyfi ken på sin närmiljö, 

säger MKB:s Anne Rosell som tillsammans 

med kollegan Göran Larsson initierat 

arbetet med att dokumentera företagets 

många fastigheter och områden. 

Hittills är ett tjugotal fastigheter och 

■ Bättre säkerhet som ger kunderna trygghet 

och en offensiv satsning på marknadsföring. 

– Vi arbetar med en rad förändringar 

för våra bilplatser och målet är att de ska 

bli bäst i Malmö, säger Kent Bengtsson, 

projektledare på MKB. 

MKB är inte bara Malmös i särklass störste 

hyresvärd utan också en stor parkeringsvärd 

med totalt cirka 9 000 bilplatser över hela 

stan. 

Parkering är nu ett eget affärsområde inom 

MKB och sedan årsskiftet arbetar man med 

att besiktiga samtliga platser för att se vilka 

förbättringar som ska göras. 

– Vi har en underhållsplan för de närmaste 

åren och är redan i gång med både tekniska 

och kundrelaterade förbättringar, säger Kent 

Bengtsson. 

Områden där kunderna redan kan märka 

förändringarna är Seved, Nydala, Gull- 

Kvarteret 

Abboten 

är redan 

utmärkt. 

områden kartlagda och beskrivna. Informationen 

kommer från samtal med 

boende och husvärdar samt från efterforskningar 

i de arkiv som MKB och olika 

myndigheter har. 

Hugo på Värnhem 

Framför oss på Värnhemstorget ligger 

kvarteret Hugo. Just denna fastighet är 

ett tidigt exempel på kommunalt bostadsbyggande 

i nyklassicistisk stil. 

Malmö industrialiserades i början 

av 1900-talet och befolkningen växte 

snabbt. 

Inga bostäder byggdes under första 

världskriget och att nybyggande bromsades 

i spåren av hyresregleringslagen 

som infördes år 1917 spädde på bristen. 

– Staden beslöt därför att bygga i egen 

regi, säger Anne som berättar att detta 

storgårdskvarter, med sin luftiga innergård, 

är ritat av den produktive Salomon 

Sörensen som var stadsarkitekt 

mellan åren 1893 och 1924. 

De runt 140 lägenheterna, av vilka 

MKB har 9 000 p-platser 

MKB satsar på p-platser. 

– Här ska skylten 

sitta, säger 

Göran Larsson 

och Anne Rosell 

vid kvarteret 

Hugo. 

merparten var en- och tvårummare, 

värmdes på den tiden upp av kokskaminer. 

Gemensam toalett fanns i trapphusen. 

– En omfattande renovering och standardhöjning 

genomfördes runt år 1975, 

säger Göran. 

Flera områden dokumenteras 

Förutom enskilda fastigheter har fl era 

områden dokumenterats. Hit hör Augustenborg 

som är MKB:s första riktigt 

stora sammanhängande område, byggt 

på mark som en gång tillhört lantegendomarna 

Augustenborg och Sofi edal. 

Bekvämligheter som välutrustade kök, 

med rostfria diskbänkar, och badrum 

gjorde detta folkhemsområde populärt. 

Fast själva byggandet, som pågick mellan 

åren 1948 och 1951 var inte helt problemfritt 

då det under efterkrigsåren 

rådde brist på byggmaterial. 

– De informationsskyltar som rör hela 

områden kommer att sättas upp på en 

centralt belägen plats, summerar Anne. 

viksborg, Kroksbäck och Pildammsstaden. 

En stor del av arbetet handlar om hur 

säkerheten ska kunna förbättras. 

– För många människor är bilen den dyraste 

ägodel de har, säger Kent Bengtsson. Kan de 

då känna sig trygga i att ha den stående utan 

risk för skadegörelse eller att den ska bli stulen 

är det bra, både för kunden och för oss. 

– Och så ska man känna sig trygg när man 

går ner i något av våra garage. Belysning, 

inpasseringssystem och viss anpassad 

övervakning är viktiga bitar när det gäller att 

förbättra säkerheten. 

– Vi går ut med bred information och vi 

planerar för att man i framtiden ska kunna 

boka bilplats via vår hemsida. 

Är du intresserad av att hyra en bilplats så 

kontakta BoGalleriet på tel. 040 – 313 313

Livfulla Möllevången bjuder på många 

lockelser. 

Restauranger, caféer och spännande 

butiker fi nns i överfl öd. Den traditionsrika 

torghandeln inte att förglömma. 

The most colourful district in Malmö. 

Så beskrivs Möllevången i turistbroschyrerna. 

Den forna arbetarstadsdelen med 

gummi- och chokladfabrik har förvandlats 

till en kulturell och gastronomisk 

smältdegel. Här bor svenskar och invandrare, 

unga och gamla, oliktänkare, 

studenter och kulturarbetare. 

Torghandeln lockar 

Torghandeln på det hundraåriga Möllevångstorget 

lockar folk från hela stan. 

Runt statyn ”Arbetets ära” går grönsakskommersen 

hög. 

Folkets park är områdets gröna lunga. 

Kring själva torget och på angränsande 

gator trängs många av stans populäraste 

caféer och restauranger med mat från 

jordens alla hörn på menyerna. Uteserveringarna 

befolkas med hjälp av värmare 

och fi ltar från tidig vår och långt in 

på senhösten. 

Enormt utbud i butikerna 

Utbudet i de små butikerna, som inte 

sällan drivs av malmöbor med invandrarbakgrund, 

är i sanning enormt. Här 

hittar du varor som ingen annanstans. 

Nybakat bröd, färsk frukt, livsmedel 

från när och fjärran... Den som behöver 

en parabolantenn eller en vattenpipa har 

också kommit helt rätt. Basservice som 

apotek, bank och vårdcentral fi nns förstås 

också. 

Kända namn saknas inte i områdets 

historia. Nils Poppe föddes här. Jacques 

Werup hör till de kulturpersoner som 

har ett varmt förhållande till Möllevången. 

Strategiskt 

Möllevången ligger dessutom mycket 

strategiskt placerat i staden. Stora arbetsplatser 

som Universitetssjukhuset 

MAS ligger precis om hörnet. Triangeln 

och Gustav Adolfs torg fi nns inom gångavstånd. 

Kollektivtrafi ken fungerar väl. Flera 

busslinjer trafi kerar Bergsgatan och Södra 

Förstadsgatan. Regionbussar utgår 

från Södervärns hållplats. 


En doft av världen 

Den livliga torghandeln sätter färg på Möllevången. 

Grönskande gårdar 

■ En tredjedel av Möllevångens cirka 10 000 invånare är 

födda utomlands. Ungefär 60 procent av hushållen är 

singelhushåll. Av områdets alla lägenheter är 62 procent 

ettor eller tvåor. Barn fi nns det i 14 procent av hemmen. 

Merparten av lägenheterna upplåts med hyresrätt av 

privata fastighetsägare, även om det också fi nns bostadsrätter. 

Än så länge har ombildningarna till bostadsrätter 

varit få. 

MKB-bostäderna fi nns i äldre hus. Många med grönskande 

och trevliga innergårdar. 

Merparten av MKB:s bestånd uppfördes under åren 

1930–39. De äldsta fastigheterna är byggda 1906 och 

1907. De charmiga sekelskifteslägenheterna har högt till 

tak, stuckatur och rejäla fönster. 

Även det hus med 20 lägenheter på Sofi elundsvägen 

som tillkom år 1985 smälter väl in i omgivningarna. 

Johan Råbrant serverar Carl-Johan Jonsson på det café- och restaurrangtäta Möllan. 

7

8 

Möllan har allt. Det tycker den resande 

fi lmaren och journalisten Fredrik Gertten 

som bor vid Möllevångstorget sedan 

mer än 25 år tillbaka. 

Filmaren och journalisten Fredrik Gertten, 

som bland annat gett oss de varma 

fotbollsskildringarna ”Blådårar” och 

brofi lmen ”Gå på vatten”, har kontor 

och studio på Gamla väster. Bor och 

stortrivs gör han däremot vid Möllevångstorget: 

– Möllevången har bykänsla, jag känner 

igen människor och en del hejar på 

mig, samtidigt som atmosfären är härligt 

internationell. 

Under åttio- och nittiotalen arbetade 

Fredrik för svensk press, radio och tv 

i Afrika, Asien och Latinamerika. I tio 

års tid var han dessutom krönikör i Arbetet, 

vars nedläggning han speglar på 

fi lm i tidsdokumentet ”Mordet på en 

tidning”. 

Resandet världen runt upphörde inte 

när Fredrik år 1994 grundade WG Film 

tillsammans med dokumentärfi lmaren 

Lars Westman. Ungefär en vecka i 

månaden, ibland mer, tillbringas på resande 

fot. 


Bykänsla, storstadspuls 

och mångfald 

Fredrik Gertten köper sesambröd av Tan Talawy på Nansis Bageri. 

Fredrik har till exempel under tre år 

följt en argentinsk familj som på grund 

av landets djupa ekonomiska kris förlorat 

alla sina tillgångar. Denna fi lm, ”An 

Ordinary Family”, presenterade han på 

fi lmfestivalen i Istanbul i höstas. 

Favoritställen 

– Jag tackar Möllevången för att det 

inte längre är samma chock som förr att 

komma tillbaka till Sverige och Malmö. 

Ingen annan stadsdel bjuder på samma 

sjudande gatu- och folkliv. 

Under en promenad i de färgrika kvarteren 

avslöjar Fredrik några av sina favoritställen. 

– Testa sesambrödet från Nansis Bageri 

på Simrishamnsgatan, råder han. 

Möllans Ost, Malmö Kötthandel, Sillastryparen, 

Kina Livs Center och Grekiska 

Livs får också tummen upp. 

I Fredriks dokumentär ”Bye Bye 

Malmö” och, nu senast, ”Sossen, arkitekten 

och det skruvade huset” framtonar 

ett Malmö som står under stark 

förändring. Han noterar att staden har 

utvecklats kraftigt under de gångna tio 

åren: 

– Visst pågår en gentrifi ering även här 

på Möllevången, säger Fredrik när vi 

slår oss ned i Kaffebaren för att njuta av 

en nygjord latte. 

Kaffebarens innehavare Johan Råbrant 

berättar att han slog upp portarna 

i mars. Innan dess har det under inte 

mindre än 70 års tid sålts damkläder i 

lokalen. 

Till slut vek marknaden för underbyxor 

i fl anell och därmed också för Matilda 

Janssons efterträdare. 

Ung stadsdel 

Möllevången av idag är en ung stadsdel, 

med många studenter, eftersom det 

är gott om små hyreslägenheter. 

– Visst, säger Fredrik, vi har grannar 

som bott i huset lika länge som vi. Men 

med områdets omfl yttningstal som enligt 

aktuell statistik ligger på 24 procent 

är genomströmningen stor. 

– Stor omfl yttning skapar kraft och energi. 

Men för områdets skull är det viktigt 

att det också fi nns en kärngrupp av 

boende. 

Med den ungdomliga prägeln följer 

ett aktivt nöjes-, klubb- och kulturliv.

Fredrik fl anerar på sitt Möllan. 

Inkonst, KB och Jeriko är bärande delar 

av Malmös nöjesscen. Samtidigt lockar 

Möllevångens varierade restaurangutbud 

med överlag rimliga priser. 

Kanske träffar du Fredrik med familj 

nästa gång du är på kvartersrestauranger 

som Tempo, Restaurang Möllan eller 

Just like Mamas. 

– Det fi nns många ställen med stor 

personlighet, säger han. När Malmö FF 

spelar match är Södra Skolgatans Ölkafé 

en himmelsblå självklarhet. 

För tolv år sedan bildades Möllevångsgruppen 

av boende i protest mot 

en stadsdel som höll på att förslummas 

och tas över av langare. Fredrik, som 

själv hörde till de pådrivande, gläds 

över att gruppen fortfarande spelar stor 

roll i debatten. Traditioner som Möllevångsfestivalen 

– med loppis, konst, 

poesi och föreläsningar – lever kvar. 

– Kommunen och de seriösa fastighetsägarna 

gav fi n respons och på 

många sätt har stadsdelen blivit bättre. 

Men det fi nns mer att göra. Möllans invånare 

älskar sin stadsdel och många 

kämpar för att komma tillrätta med problemen. 


Patrullen i Snygga Möllevången redo för utryckning. 

Både tryggare och snyggare 

Charmigt – men inte längre speciellt 

skitigt. 

MKB och övriga fastighetsägare samarbetar 

aktivt med boende och myndigheter 

för att trygga Möllevången. 

Nu blir området dessutom snyggare. 

Att förtiga Möllevångens problem är 

omöjligt. Här fi nns skiten och charmen, 

som någon har sagt. Nattligt bus är det 

blomstrande kroglivets baksida. Sydsvenskans 

efter-helgen-notiser skvallrar 

inte sällan om buskörning med bil, rån 

och nedskräpning. 

Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning, 

polis, hyresgästförening, företagare 

och organisationsliv har därför 

gjort gemensam sak med MKB och fl era 

privata fastighetsägare. Målsättningen 

är att fånga upp och stötta de positiva 

krafter som fi nns i området för att göra 

grannskapet tryggare och därmed mer 

attraktivt. 

– Vi har lagt grunden för ett unikt nätverk 

med syfte att stabilisera området, 

säger Stig Andersson. Han är MKB:s 

representant i styrelsen för den ideella 

Nya lägenheter – för och av unga 

■ Tre nya lägenheter på Möllevången 

planeras. 

I arbetet med att förvandla före detta 

tvättstugor till bostäder anlitar MKB nästa 

generations formgivare. 

Får stadens unga välja bostadsområde ligger 

Möllevången i topp. 

Därför är det naturligt för MKB att ta hjälp 

av unga, lovande designers från regionen 

i arbetet med att omvandla tre före detta 

tvättstugor i kvarteret Lodet på Möllevångsgatan 

till lägenheter. 

– Byggplanerna är ännu på planeringsstadiet, 

säger fastighetschefen Hampus Trellid 

och visar Jenny Karlmarks skiss. Exakt när det 

blir infl yttning kan jag inte säga än. 

Jenny var en av de designers under utställningen 

Sydform 2006 som prisades med 

MKB-stipendium. Tillsammans med Rafael 

föreningen Trygga Möllevången. Det 

trygghetsskapande arbetet fi nansieras 

via Malmö stads handlingsprogram 

Välfärd för alla. Partnerskapets medlemmar 

bidrar också ekonomiskt för att 

detta projekt ska kunna löpa fram till 

och med år 2008. 

I september startade Snygga Möllevången. 

Sammanlagt 16 personer, som 

tidigare varit arbetslösa, ska göra området 

snyggare. Rent praktiskt handlar 

det om exempelvis trottoarstädning och 

klottersanering. 

– Förhoppningen är att företag, boende 

och kommun efter projekttidens 

slut ska fortsätta att anlita deltagarna 

för denna typ av miljöarbete, säger Jan- 

Åke Holmquist som är projektledare för 

”snygghetsambassadörerna” på Claesgatan 

6. 

Dessutom har Gatukontoret en utvecklingsplan 

för ett grönare, ljusare 

och attraktivare Möllan. Färgglad asfalt, 

förbättrad ljussättning och en nedgrävd 

sopkomprimator under torget är några 

recept. 

Cortes-Rudas och Antonio Scaffi di har hon 

lämnat förslag på lägenheternas utformning. 

Gemensamt för de tre lägenheterna är 

att de är små. Ingen av dem är mer än 25 

kvadratmeter stor, vilket ställer stora krav på 

smarta och yteffektiva lösningar. 

– Det är både spännande och behövligt att 

inte alltid ta hjälp av traditionella och etablerade 

arkitektkontor, säger Hampus. 

MKB är inte främmande för att leta efter 

förtätningsmöjligheter i befi ntliga fastigheter. 

Vindar och andra oanvända utrymmen, 

som dessa tvättstugor, kan förvandlas till 

lägenheter. 

– Självklart gläds vi över att snart kunna 

erbjuda nya, fräscha lägenheter i ett både 

centralt och attraktivt läge, summerar 

Hampus. 

9

10 

I år fyller MKB 60 år och många av bolagets 

kunder har uppnått samma aktningsvärda 

ålder, eller mer. 

Därför genomför nu MKB en undersökning 

där det fi nns en grundläggande 

fråga: 

”Hur vill de kunder som är mellan 65 

och 80 år i dag bo i framtiden?”. 

Undersökningen – som kommer att presenteras 

om ett par månader – har pågått 

under 2006 och bygger på intervjuer 

med ett antal personer som är just mellan 

65 och 80 år gamla. 

De som intervjuas bor i områden där 

det redan fi nns seniorboenden, men det 

är inte alla som är MKB-kunder. 

Tre grupper 

– Vi har valt intervjupersoner från tre 

grupper, säger Eva Jomsvik, konsulten 

som ansvarar för undersökningen. De 

som äger sitt boende, kunder i MKB-lägenheter 

och de som bor i ett seniorboende 

hos MKB. 

Totalt är det drygt 50 personer som 

deltar i undersökningen, alla har ställt 

upp på mycket djupgående intervjuer. 

– Det känns som en riktig förmån att 

kunna sitta ner och prata i lugn och ro. 

■ Du som just nu läser de här 

raderna ska veta: Du är inte 

ensam! 

En läsarundersökning visar 

att två av tre MKB-kunder läser 

det mesta av det som står i 

deras egen tidning. 

I mitten av oktober ringde 

ett marknadsinstitut upp 600 

MKB-kunder för att ställa frågor 

kring kundtidningen som 

ni får i brevlådan fyra gånger 

om året. 

De utvalda bor i olika områden 

över hela Malmö och 

tillhör alla åldersgrupper och 

är både män och kvinnor. 

Resultatet var glädjande. 

Tidningen är omtyckt och ni 

läser artiklarna (framför allt de 

som handlar om aktiviteter för 

unga och gamla, berättelser 

Undersökning för framtiden: 

Hur vill våra kunder 

bo när de blir äldre? 

Elsa Paulsson, 82, och hennes man Ebbe, 80, 

har bott på Norra Grängesbergsgatan 42 

sedan MKB-huset byggdes 1951. Nu är deras 

hus seniorboendet Sommaren och de trivs 

fortfarande med sitt boende i Augustenborg. 

Man kommer väldigt nära inpå eftersom 

de har tid att utveckla sina tankar om 

framtiden och alla har intressanta liv att 

berätta om. 

Viktiga frågor 

Det är för tidigt att dra några slutsatser 

Läsarna gillar sin tidning 

från olika bostadsområden, 

information om tv-utbudet 

och de som handlar om mat 

och inredning). 

Tidningen går ut till samtliga 

MKB:s närmare 21 000 hushåll 

och att i genomsnitt två tredjedelar 

av dem läser den får 

betraktas som mycket bra. 

På frågan om hur stor del av 

innehållet som läses svarade 

de tillfrågade allt från 53 procent 

upp till 78 procent. 

Tidningen är alltså välläst 

– men kan säkert göras ännu 

mer intressant. 

Vad skulle du vilja att vi 

berättade om ? 

Hör gärna av dig till redaktionen 

med tips på tel. 040 – 16 

74 74 eller 040 – 16 74 75. 

eftersom undersökningen inte är helt genomförd 

och därmed, naturligtvis, inte 

utvärderad. Men det fi nns frågor som är 

genomgående och som de äldre personerna 

ser som de viktigaste i sitt framtida 

boende: 

• Trygghet. Man vill inte vara ensam 

utan kunna känna social samvaro, närmiljön 

är viktig, och skulle uppskatta 

hjälp av en ”fi xare” med småsaker hemma 

m m 

• Självständighet. De intervjuade vill 

att boendet ska vara förberett så att de 

kan bo kvar så länge som möjligt. 

• Värdighet. Viktigt att ha en känsla 

av valfrihet och att inte ”ålders-kategoriseras”. 

När resultatet av undersökningen presenterats, 

ett par månader in på det nya 

året, tar MKB ställning till hur resultatet 

ska användas. 

– Det är ju viktigt att vi får veta vad 

kunderna vill. Att stämma av det här 

med en undersökning som bygger på 

”resonerande frågor” känns som helt 

rätt metod, säger Unni Sollbe, fastighetschef 

vid MKB. 

– Nu får vi ett bra underlag för att fortsätta 

utveckla kundernas boenden i 

framtiden. 

Har du någon gång läst eller tittat i MKB:s kundtidning? 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 

Total 

67% 

A 

79% 

Läge 

B 

69% 

C 

58% 

Kön 

M 

K 

54% 

75% 

-34 

64% 

Ålder 

35-49 

50-64 

57% 

78% 

65- 

73% 

-3 

77% 

År hos MKB 

4-8 

9-19 

62% 

58% 

20- 

79% 

På frågan om tidningen var läst, svarade de intervjuade så här. 

KÄLLA: DETECTOR

Torgen i MKB:s bostadsområden riskerar 

på sikt att utarmas. 

Därför arbetar MKB:s ”torggrupp” 

med en strategi för att bibehålla närservicen 

och folklivet på torgen. 

Först ut i arbetet är Nydala Torg. 

En stategisk analys som gjordes av 

marknadsinstitutet Temaplan konstaterade 

att torgen runt om i Malmö höll 

på att förlora attraktioner som t ex post, 

banker, apotek och större livsmedelshallar. 

Där de redan har lämnat har lokalerna 

stått tomma eftersom dessa är stora och 

svåra att hyra ut. 

Avfl yttningar av viktiga basnäringar 

har på fl era håll haft negativa effekter på 

andra verksamheter och på folklivet på 

och runt torgen. 

– Man kan säga att det nästan genomgående 

fi nns en negativ trend för torgen 

i de fl esta av våra bostadsområden, säger 

Christina Lundby, MKB:s lokalchef. 

Läget allvarligt 

Med analysen som utgångspunkt gjorde 

för en tid sedan en grupp från MKB studiebesök 

i Augustenborg, Lorensborg, 

Nydala, Persborg, Seved och Segevång 

för att själva bilda sig en uppfattning om 

läget. 

– Och läget är allvarligt, säger Christina 

Lundby. De fl esta torgen för tyvärr en 

tynande tillvaro och den gamla 50-tals- 

■ ”Välkommen till MKB Fastighets AB...” 

Ni hör hälsningen varje gång ni ringer till 

MKB:s huvudkontor i Rosengård, och det 

här är medarbetarna i Guidecenter som 

brukar hjälpa er tillrätta med alla frågor 

som gäller ert boende. Kan de inte svara 

på frågorna själva, ser de till ni blir kopplade 

till de MKB-kollegor som har svaren. 

Pia Borg, Christer Sjöstrand och Christel 

Krook (bilden) tar emot fl era tusen samtal 

till växeln varje vecka. Dessutom, naturligtvis, 

alla de gäster och MKB-kunder 

som besöker receptionen på huvudkontoret 

vid Adlerfelts väg. 

Förutom arbetet med växeln och besökare 

har Pia, Christer och Christel en rad 

interna arbetsuppgifter. 

Men – det fi nns alltid tid för dig som vill 

komma i kontakt med MKB! 

Viktigt att göra 

torgen levande 

I MKB:s bostadsområden 

är Nydala 

Torg det som 

fungerar bäst. 

idyllen när alla torgen blomstrade fi nns 

inte längre. 

De stora kedjorna av livsmedelsbutiker 

– ICA, Coop Forum, m fl – lämnar 

torgen till förmån för anläggningar med 

storköp. 

– Vi har undersökt om det fi nns intresse 

för återetablering, men tyvärr är beskeden 

negativa. 

I stället drivs mindre butiker av enskilda 

näringsidkare. 

– Det är ofta väldigt små verksamheter 

som har varierande kvalitet och lönsamhet. 

De går kanske runt ekonomiskt, 

men lever ofta i en mycket knapp tillvaro. 

Arbete med Nydala 

– Vi har förstått att MKB:s kunder ser 

torgen som en del av boendemiljön och 

inte som en handelsplats. Men om kunderna 

kunde ge stöd till de lokala handlarna, 

så är det en väg till att få torgen 

levande igen. 

MKB ska arbeta för att försöka attrahera 

nya hyresgäster till de lokaler som 

står tomma runt om i områdena. 

Samtidigt krävs insatser i Nydala, både 

för att behålla verksamheter som fi nns 

där och för att vidareutveckla torget. 

Där fi nns redan bank med uttagsautomat, 

apotek och Coop Forum. 

– Nydala fungerar bäst av våra torg, 

men vi måste locka dit fl er näringar så 

att de boende utnyttjar torget, säger 

Christina Lundby. 

Alla MKB:s torg står inför stora utmaningar 

i framtiden. 

– Vi ska arbeta med både stora och små 

åtgärder för att försöka göra dem levande 

igen. 

Det är vi som svarar när ni ringer till MKB 

11

12 

Släcktes ljuset i rummet 

plötsligt när du startade 

dammsugaren? Det kan 

bero på att en säkring har 

gått sönder. 

Sanel Halak hjälper dig att 

byta propp i åtta enkla steg. 

Lägenhetens säkringar löses 

ut vid överbelastning. Samma 

sak gäller om du ansluter 

en lampa eller någon annan 

elektriskt pryl som är trasig. 

Sanel Halak berättar att 

säkringarna i de fl esta MKBlägenheter 

sitter i hallen. 

Denna lägenhet, i området 

Törnrosen, är typisk. Elcentralen 

är uppsatt precis intill 

hatthyllan. 

– Smältsäkringar, gamla hederliga 

proppar av porslin, är 

vanligast, säger han och berättar 

att nya lägenheter kan 

ha automatsäkringar som 

inte behöver bytas. 

Automatsäkringar är lätta 

att återställa. Öppna skåpet 

och se vilken av vippbrytarna 

som ”trillat ned”. Slå upp 

den. 

– För dig som inte har automatsäkringar 

gäller det att 

alltid ha några proppar hemma 

i reserv, säger Sanel och 

plockar fram fem olika. 

En säkring per rum 

Vanligaste propptypen är 6 

ampere (med grön färgprick) 

och 10 ampere (röd prick). 

Även 16 ampere (grå), 20 

ampere (blå) och 25 ampere 

(gul) förekommer. Som regel 

är det en säkring per rum i lägenheten. 

Vitvaror som frys 

samt disk- och tvättmaskin 

har ofta egen propp medan 

spisen kan ha tre stycken. 

Ny tipsare 

■ Serien med tips om hur man 

på egen hand utför olika små 

reparationer i sin lägenhet 

fortsätter under 2007, men 

inte i Sanels regi. Han byter 

jobb inom MKB och återfi nns 

framöver på BoGalleriet. 

Från och med nästa nummer 

tar Kjell Johansson, erfaren 

husvärd på Annelund, över. 

Nästa år hjälper han dig med 

att bland annat frosta av 

kylskåp och fi xa kranens vattenfl 

öde. 

Ny propp på 

två minuter 

Börja alltid 

med att bryta 

huvudströmmen 

i lägenheten. 

Ibland står det under respektive 

propp vilket rum den 

försörjer. 

Börja med att rycka ur sladden 

till den enhet som förorsakade 

strömavbrottet. Bryt 

sedan huvudströmmen till 

lägenheten. Strömbrytaren 

ska stå på 0 när du skruvar 

loss proppen. 

Är propphuvens glas skadat 

måste det bytas. Sanel ber 

dig då att kontakta din husvärd 

som gör bytet. 

– Går proppar ofta sönder 

i din lägenhet kan det bero 

på att du överlastat något eluttag 

genom att koppla in 

för många och för strömslukande 

apparater till samma 

gruppledning. 

Förutom att fördela dator, 

Grattis, 

kryssvinnare 

Det här är den rätta 

lösningen till MKBkrysset 

i nr 3/2006. 

Grattis till vinnarna! 

I den här ordningen 

drogs de tre 

först öppnade, rätta 

lösningarna: 

Berit Andersson, 

Nils-Åke Johnsson 

och Elsa Lindegren. 

Kontakta din 

husvärd om 

propphuven 

saknar glas. 

Den nya 

proppen ska 

ha samma 

signalfärg 

som den 

gamla. 

tv och video på olika uttag 

tipsar Sanel om att det fak- 

Konstruktör: Christer Bredberg 0739 877 333 

Psykiska 

tiskt är rätt lätt att minska elräkningen. 

Spara el genom att stänga 

av din hemelektronik istället 

för att använda standbyläget. 

Låt inte batteriladdare till exempelvis 

mobiltelefoner sitta 

kvar i kontakten när de inte 

används. 

Gör så här 

1. Drag ur kontakten till 

dammsugaren eller den elektriska 

apparat som förorsakade 

avbrottet. 

2. Slå av huvudströmbrytaren 

som sitter på proppskåpet. 

3. Skruva ur den propp som 

saknar signalpärla, dvs färgprick 

i botten. 

4. Sätt i en ny propp med 

rätt märkström i propphuven 

och skruva tillbaka. 

Signalpärlan och färgen på 

proppskåpets bottenkontakt 

skvallrar om amperetalet. 

5. Slå på huvudströmmen. 

6. Kontrollera att elen kommit 

tillbaka. 

7. Kasta den trasiga proppen. 

Det är förbjudet att på 

egen hand försöka laga den. 

8. Klart! Ta kontakt med din 

husvärd om lägenheten fortfarande 

är strömlös. Det kan 

vara en av fastighetens huvudsäkringar 

som gått sönder. 

Redskap som behövs 

Reservproppar för olika 

strömstyrka. 

En fi cklampa vid proppskåpet 

är aldrig fel. 

Är Pers- 

Spela 

Styckena 

brandt 

Anspråk 

Känd från 

Skara 

L 

Jaktgudinna 

D 

Träd 

Teliachef 

S K Å D I S 

B E R T A L 

K A S I N O 

i 

i 

Rengjort 

T V A G A T 

Kika 

Latinsk 

konst O Tittar 

under lugg S E 

Lockar 

många 

köpare T 

Insekt 

A R S För nätsurfare 

L U S 

Sammanhålla 

E N 

Skiva 

A Varuhus 

förr L P 

Malmöplats 

Håla T 

Rysk Himla 

kvinna kroppar 

MediAfrikacinstadbolag Uppspaltad T R E D E L 

Grannland Hum 

A D Träd A 

Ledde Del av Finkan 

Röhm Tyskland 

G R O P K U N G S P A R K E N 

Vått 

mått S A 

Usel I L L 

Snatta 

A Århundradena 

N A L L A R K 

Pluggar 

Avskrift K I L A R 

Den där 

Andre A G A S S I Skydd A Lov 

Före EG 

Småsak E E C 

Tilltalar 

Räcker N I A R 

Fransk 

stad N A N T E S 

Utveckling 

R Ä D D N I N G T R E 

Mager 

mark 

Frödingfigur 

G Lågland E R K 

Känd 

Simonsson 

S 

Ton 

Lika R 

Forntida 

BabylonKropps- 

E skt folk 

del T Å Åkallan E Etiopier S 

Berg 

M E N T A L A K E A T S Hemsk 

kår A R A R A T 

O L L E 

Är 

kuf E G E N 

Texasstad 

och bil A U S 

Beskådar 

T 

Bröd I N Böna B E 

Kan motas 

grind N R Ö N N E H O L M S P A R K E N 

E N E 

Hade 

murar 

som föll J E 

Logi 

R I K O 

Spelar 

Stones 

på S Yttrade 

Gift 

D D T 

Är 

ungmö 

Trad 

Pilt R U T T P A S S 

Beröm E L O G E M A T E R I A 

Rysk man 

Hare Baskisk 

kår I G O R 

Kultur- 

Bounty vagga 

Farhåga A T E N 

Mansnamn 

F E G I S 

Kroppsdel 

på 

djur B O 

Samfundet 

De G N Rede I O 

Tråd krok 

Ton T A F S Skidort Å R E B O E L 

L A 

Prov 

T E N T O R O R R E 

Trä 

Poet 

Hjälporg. 

Stoff 

Ravin 

Fågel Namn 

Siffra

Konstruktör: Christer Bredberg 0739-877 333 

Mikael 

Wiehe 

Väder- 

Curry 

Jemenstad 

Brände 

Skada 

Maträtt 

Nedkyla 

Klaner 

Öppenhjärtlig 

Engelsk 

regissör 

Lapp 

MKB-KRYSSET 

Lös krysset och vinn vackra och praktiska saker! Skicka in din lösning så att 

vi har den senast den 15 januari 2007. 

1:a pris: Påslakan från Kosta LinneWäfveri, design Ulrica Hydman Vallien, 

2:a pris: Tillbehör till Mästerkocken – stavlimmad skärbräda – Lord Nelson 

kockkniv och ett snyggt förkläde, 3:e pris: Frottéhanddukar 2 st 50x70, 2 st 

65x130. 

Bibelman 

Silar 

Hoj 

Kan barnögon 

i juletid 

Pilot 

Union 

Gissas 

Är ibland 

valmat 

Fängslas 

Tysk 

författare 

Stoja 

Lek 

Håller 

ihop 

Vristskydd 

Liera 

Försummelse 

Brukar 

julgran 

Interjektion 

Gumse 

Djurhinder 

Tilltala 

As 

Beskåda 

Allvarlig 

Argon 

Tretal 

Korn 

Dansk ö 

Gatflickor 

Glad 

Spjäll 

Religion 

Militär 

Paläet 

Halm 

Mått 

Slängas 

Kort Plats 

Sydafrikaner 

Foto 

Pärm 

Helt 

Geller 

Svamparna 

Fylla 

Fräter 

Gör flygplan 

Musikkanal 

Ses 

Var Ekland 

gift med 

Slö 

Provade 

Åker 

Gissa 

Huvudstad 

Tar mark 

Fara 

Hända 

Dario 

Biljardredskap 

Nedre 

Vattnet 

Samlad 

Kan man 

läskburk 

Kost 

Brännvin 

Samtliga 

Nimrod 

Börda 

Zorn 

Kroppsljud 

Bank 

Glosan Fattig 

Bör man 

på basar 

Har fall 

Herre 

med 

pengar 

Namn:................................................................................................................................................................................................................................................. 

Adress:............................................................................................................................................................................................................................................... 

Postnr/ort:...................................................................................................................................................................................................................................... 

Gas 

Dryck 

Skald 

Känd 

West 

Styrhjul 

EU-stat 

Placerade 

Köpte 

13

14 

Kanalerna i MKB:s 

digitala 

grundutbud 

– Allemansboxen ökar valfriheten i tittandet, säger Kent Bengtsson. 

■ Kanalerna i det analoga basutbudet 

ingår i hyran. För att 

kunna se det digitala grundutbudet 

och välja bland de många 

olika kanalpaketen krävs MKB:s 

allemansbox. 

Hyran för allemansboxen är 

115 kronor per månad inklusive 

kort- och serviceavgifter. Behöver 

du fl er boxar så kostar de 

79 kronor per månad. Betalning 

sker via hyresavin. 

Boxen beställs från ditt områdeskontor 

och hämtas hos företaget 

Protelo vid Augustenborgstorget 

(Norra Grängesbergsgatan 

33A). För 400 

Box ger valf 

Istället för en hyreshöjning har MKB och Hyresgästföreningen bland annat kommit 

överens om att minska antalet kabel-tv-kanaler som ingår i hyran. 

Vill du fortsätta att se de kanaler som tas bort den 15 januari 2007 och dessutom 

få bättre bild- och ljudkvalitet? 

Skaffa då en allemansbox (digitalbox). Beställ den redan nu och betala först från 

och med den 15 januari. 

Vid beställning före årsskiftet slipper du dessutom betala anslutningsavgift på 

395 kronor. 

Lite analogt och mycket digitalt 

kronor kan du få den hemburen 

och installerad. 

Den som beställer sin box före 

årsskiftet slipper anslutningsavgiften 

som är 395 kronor. Fyll i 

ditt mobilnummer på beställningen 

så får du ett SMS när 

den är klar för avhämtning, 

alternativt din e-postadress så 

mejlar vi dig. 

Du börjar inte betala för box 

och digitalt grundutbud förrän 

från och med den 15 januari 

nästa år. Övriga digitala kanaler 

betalas från leveransstart. Alla 

nya boxägare får under de 

första 18 dagarna tillgång till 

samtliga kanaler i nätet som en 

liten aptitretare. 

Bindningstiden för det digitala 

grundutbudet är 3 månader. 

För de andra paketen är det 12 

månaders bindningstid. 

Tilläggspaketen har olika pris 

beroende på typ och innehåll. 

Hämta aktuella kanal- och prisplaner 

på MKB:s webbplats, 

www.mkbfastighet.se. Klicka 

dig vidare till mer information 

under Allt om Kabel TV i höger 

kolumn eller titta på Infokanalen/ 

text-tv. Du kan också ringa till 

MKB Kabel TV på 040-31 34 00 

under kontorstid.

ihet 

Antalet kanaler i MKB:s kabel-tv-nät 

närmar sig hundra 

stycken. Förutom nyhets-, 

barn- och familjekanaler 

fi nns det mycket att välja 

mellan. Utbudet av musik, 

sport och fi lm är stort. 

– Vår ambition är att skapa 

så stor valfrihet som möjligt i 

tittandet, säger Kent Bengtsson, 

ansvarig för kabel-tv 

inom MKB. 

Efter den 15 januari minskar 

det utbud som ingår i 

din hyra. Som ett resultat av 

hyresförhandlingarna med 

Hyresgästföreningen begränsas 

antalet kanaler till SVT1, 

SVT2, SVT24, Barn- och kunskapskanalen, 

TV4, DR1, TV2 

Danmark, Kanal Lokal, TV 

Malmö och MKB Infokanal. 

Kent berättar att denna förändring 

sker i spåren av programbolagens 

kraftigt ökade 

kostnader för rätten att distribuera 

de olika kanalerna i 

MKB-nätet. Alternativet till 

att minska det fria utbudet 

till de så kallade ”must carry”-kanalerna 

hade varit en 

hyreshöjning: 

– Att var och en väljer och 

betalar för de kanaler som de 

önskar är en mer rättvis modell 

än högre hyra för alla. 

Beställ redan nu 

De kanaler som ingår i hyran 

distribueras analogt. För att 

titta på dem krävs ingen extra 

utrustning. Det är bara att 

ansluta tv-apparaten till lägenhetens 

antennuttag. 

Ett smart alternativ 

■ Under december lanserar 

MKB:s nätpartner ÖNP alternativ 

till allemansboxen. Perfekt 

för dig som letar efter en julklapp 

till hela familjen. 

PVR (Personal Video Recorder) 

gör att du kan spela in en kanal 

samtidigt som du tittar på en 

annan kanal. Det är också möjligt 

att spela in två samtidiga 

program. Deussutom: bild-ibild-funktion 

och möjlighet att 

pausa och backa direktsänning. 

Den inbyggda hårddisken 

med plats för 160 gigabyte 

Maximal frihet i sitt tv-tittande 

får du som skaffar 

MKB:s digitala allemansbox. 

Den som inte vill gå miste 

om någon av sina favoritkanaler 

när utbudet ändras 

– och som inte redan har en 

digitalbox – kan redan nu beställa 

en. 

I det digitala grundutbudet, 

som kostar 60 kronor per 

månad och har tre månaders 

bindningstid, ingår de kanaler 

som även sänds analogt. 

Dessutom tillkommer här 

bland annat TV3, Kanal 5, 

TV6, TV8, MTV, Eurosport, 

Euronews, Discovery samt, 

på begäran, TV4+ (som även 

fi nns i familjepaketet). 

– Digitala sändningar ger 

dessutom bättre bild och fylligare 

ljud än den analoga 

tekniken. 

En hel tv-värld 

Allemansboxen öppnar en 

hel tv-värld. Utöver det digitala 

grundutbudet går det att 

teckna sig för ytterligare en 

lång rad kanaler. Familjepaketet 

hör med 16 kanaler till 

de mest populära valen. 

Hushåll med intresse för, 

eller rötter i, andra länder 

har det särskilt väl förspänt. 

I exempelvis Turkietpaketet 

ingår fem kanaler medan 

paketen Tyskland respektive 

Arabia innehåller sex kanaler 

vardera. Ur à-la-carte-menyn 

går det att välja 3, 7 eller 11 

valfria kanaler (med en bindningstid 

på 12 månader). 

rymmer upp till 100 timmars 

sändning. Fungerar även som 

mp3-spelare och digitalt fotoalbum. 

Till skillnad från allemansboxen 

är PVR, som kostar 3 995 

kronor, en produkt som du köper. 

Den som redan hyr en box 

av MKB kan lämna tillbaka den 

till Protelo eller för 79 kronor 

per månad plus kortavgift använda 

den som tvillingbox till 

en annan tv i hushållet. Tänk på 

att kortavgifter på 300 kr per 

halvår tillkommer. 

Tio år med färgstarkt galleri 

Arvid Gålmark och Gunnel Cavalli-Björkman framför Olle 

Svanlunds magnifi ka målning Röd Kosmos. 

Galleri Svanlunda fi rar tio år. 

Nu närmast visar fotografen 

Anders Mattsson sina bilder. 

Marc Rizells skulpturer blir 

nästa års första utställning. 

För många malmöbor har det 

blivit en tradition att ta en luciaglögg 

på Galleri Svanlunda – i år 

kan man samtidigt kika på vår 

främste teaterfotograf Anders 

Mattssons nya bilder. 

– Från den 11 december visar 

Anders sina bilder på egentillverkat 

papper, säger Arvid Gålmark 

som är ansvarig för galleriet. 

Missa heller inte Olle Svanlunds 

affi scher från 1930-talet. De 

har hängt i inre rummet under 

höstens stora utställning av 

Svanlunds konst. På allmän begäran 

kommer de färgstarka affi 

scherna, som mycket väl fångar 

den då rådande tidsandan, att 

fi nnas kvar ytterligare en tid. 

– Även om Galleri Svanlunda 

bär sitt namn efter Olle har vi 

ingen permanent utställning 

Från reklam 

till kosmos 

■ Vid Olle Svanlunds 

bortgång år 1996 samlades 

osålda verk i en stiftelse. 

Förutom att driva Galleri 

Svanlunda delar stiftelsen 

regelbundet ut stipendier till 

unga konstnärer. 

Självklart fi nns Olle representerad 

även i MKB:s ständigt 

öppna konstsamling. 

Färggranna Komposition i 

svart och rött lyser upp husgaveln 

till Segevångsgatan 1. 

På samma adress fi nns 

mosaiken Voljär. 

Vill du veta mer om dessa 

och över 40 andra konstverk 

av hans verk, säger galleristen 

Gunnel Cavalli-Björkman som 

berättar att galleriet bjuder på 

ungefär fem utställningar med 

olika konstnärer varje år. 

Många konstnärers arbeten 

har visats under galleriets nu 

sammanlagt tio år på Davidhallsgatan 

8. Hit hör Uno Svensson, 

Claes Thell, Bert Johnny Nilsson, 

Ulla Wachtmeister, Tomas Nordbäck 

och Lennart Hall. 

Björn Ranelid hör också till dem 

som dragit storpublik till Galleri 

Svanlunda. 

Nästa utställning, med vernissage 

i början av 2007, är av Marc 

Rizells skulpturer i vit marmor 

och svart diabas. 

– De härliga kvarteren runt 

Davidshallstorg passar oss. Här 

fi nns gott om andra gallerier och 

designbutiker, säger Arvid och 

Gunnel. 

Galleri Svanlunda har öppet 

mellan klockan 11 och 15, tisdag 

till lördag, samt efter överenskommelse. 

som fi nns i MKB-områden 

runt om i Malmö, kan du gå 

en virtuell rundvandring eller 

hämta hem MKB:s Konstguide 

med kompletta kartor 

på webben. 

Gå in på www.mkbfastighet.se 

och välj ”Om MKB”. 

Klicka därefter på MKB:s 

konstverk i vänsterspalten. 

Mer konst 

i MKB-lokaler 

Galleri Öresundsbron, 

Polgatan 8B 

Malmö Konsthall, S:t 

Johannesgatan 7 

Pauls Konst & Inramning, 

Västanväg 51 

15

Dags igen för Vinterland i Folkets park. 

Snart är det jul igen! 

Fri entré 

■ Vinterland är öppet mellan 

den 1 och 7 januari 2007 kl 

17-20. 

Det är fri entré för både 

vuxna och barn till parken. 

Program fi nns på 

www.malmo.se/vinterland 

Möt lucia 

och tomte 

■ Malmös lucia kan ses 

på Stortorget (residensets 

balkong) den 13 december 

ungefär klockan 18. Lucia 

med följe tar sig klockan 

17.30 från Stadsbiblioteket 

med hästkortege. 

Tomtens hus fi nns på Gustav 

Adolfs torg. I ett korsvirkeshus 

på torget kan barnen 

träffa tomtefar och tomtemor. 

Öppet på vardagar kl 10 

-18 samt på helger kl 11-17 

fram till och med den 22 

december. 

Julmarknaden vid Södertull 

är öppen dagligen fram 

till den 23 december. På 

vardagar kl 11-18 samt på 

helgdagar kl 11-17. 

FASTIGHETS AB 

www.mkbfastighet.se 

Vinterland i Folkets park, 

julgranar på torgen och fri 

åkning på skridskobanorna. 

Snart är årets tomtigaste tid 

här. Använd jul- och nyårsledigheten 

för att uppleva nya 

och gamla traditioner i ditt 

Malmö. 

Vinterland kommer till Folkets 

park även denna säsong. 

Under sammanlagt sju dagar, 

med början på nyårsdagen, 

intas parken av akrobater, 

eldartister och dansare. Livs 

levande pingviner, isbjörnar 

och snögubbar tar dig och 

barnen med på vinterlandsäventyr. 

MKB Kundtidning ges ut av MKB 

Fastighets AB. Tidningen distribueras 

med post till samtliga MKB:s kunder 

och ut kom mer med fyra nummer per 

år. Tryckt upplaga: ca 23 000 ex. 

– Vi hoppas kunna locka, 

glädja och värma malmöborna 

under den mörka och 

kalla årstiden, säger Nina 

Brunndahl Warnolf på arrangemangsenheten 

vid Malmö 

stads gatukontor. 

Ett vinterskrudat Folkets 

park får stämningsskapande 

ljussättning. Det bjuds på en 

sagolik thriller, fi lmvisning, 

skridskoskola, isdans, vintriga 

installationer och en actionfylld 

Vinterolympiad. 

Dessutom är en rad av tivolits 

åkattraktioner öppna 

– liksom terrariet. Ponnyridning 

och minigolf är andra 

möjliga sysselsättningar. I 

parken fi nns självklart också 

mat och dryck. 

Redan innan Vinterland 

slår upp portarna är isbanan 

i Folkets park öppen. Det är 

redan nu möjligt att ge sig ut 

på det hala. Det fi nns vackert 

ljussatta isbanor även på Lilla 

torg samt i Raoul Wallenbergs 

park. 

TILL SIST... 

Alla vill bo 

med värdighet 

Som vi berättar i den här 

tidningen fyller MKB 

60 år i år. Bolaget har 

onekligen en mycket intressant 

och färgrik historia. Den spänner 

ända från åren efter andra 

världskriget och dåtidens byggande 

av smålägenheter, till 

skapandet av dagens moderna 

boende. Och för framtiden 

fi nns det planer för fortsatt 

utveckling som går i takt med 

Malmös expansion. 

Många av er har också bott 

väldigt länge hos MKB – och 

vill fortsätta att göra det även 

om ni uppnått respektabel 

seniorålder. 

Trygghet, Självständighet 

och Värdighet är tre ord, 

laddade med känslor, som återkommer 

i den undersökning 

som vi genomfört i år. 

I långa samtal har en del av 

er fått en möjlighet att berätta 

hur ni känner er inför framtiden 

och, framför allt, hur ni ser 

på ett boende som senior. 

De svaren tar vi till oss och 

analysen som blir klar tidigt 

2007 använder vi som underlag 

i vår planering för framtidens 

seniorboende. 

Lagom till vårt 60:e år har vi 

också börjat kartlägga historien 

bakom alla våra områden 

och många av de enskilda 

husen. Så småningom kommer 

denna intressanta och identitetsskapande 

läsning att fi nnas 

tillgänglig, antingen på husen 

eller som större ”reportage” 

på områdeskontoren. 

Jag avslutar det här numret 

av tidningen med att önska dig 

en riktigt 

GOD JUL och ett GOTT NYTT 

ÅR ! 

Lars Birve,vd 

Ansvarig utgivare: Lars Birve 

Tidningen produceras av carlsson&svensson AB 

Texter: Per Eriksson, Tom Svensson, Roger Carlsson 

Bilder: Gugge Zelander, Per Eriksson, Tom Svensson samt Oskar Falck 

och Fredrik Tellerup, Malmö turism. 

Grafi sk form/produktion: Leeb Productions, Karsten Leeb-Lundberg 

MKB:s adress: MKB, Box 50405, 20214 Malmö. Telefon: 040-31 33 00. 

För tips och idéer till tidningen, ring 040 – 16 74 74 eller 040 – 16 74 75. 

Tryck: C A Andersson

Kundtidningen kan du ladda ner här - MKB Fastighets AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?