En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet

30
dock endast sådana räkenskapsförare som bara i förbigående kom att syssla
med flottan - skeppsgårdsskrivarna var genomgående väl förtrogna med
fartygen och deras räkenskaper röjer en klar systematisering av fartygen efter
typ och storlek.
Jämsides med dessa "beskrivande" fartygsnamn fanns det även fartyg
med verkliga egennamn, vanligen hämtade från djurriket. Detta underlättar
identifieringen även om det finns komplikationer. Några fartyg har
döpts om och vissa har samtidigt haft både ett egennamn och ett beskrivande
namn, t ex Lilla Kravelen/Falken eller Finska Barken/Finska Ugglan.
Det mest egendomliga fallet är dock den lilla galär (fusta) som på våren
1541 byggdes i Stockholm. Denna går i skeppsgårdsräkenskaperna i Stockholm
alltid under namnet I!teln men i vissa andra källor, bl a räkenskaperna
från Kalmar slott, kallas den Lilian. De båda namnen förekommer jämsides
i mer än ett årtionde.
En förutsättning för att det ska gå att sammanställa en fartygslista är
dock att man accepterar att en kontinuitet i namn innebär en kontinuitet i
fartyg. Byten och variationer av namn måste föranleda särskilda undersökningar
som av utrymmesskäl inte alltid kan redovisas. Luckor i källmaterialet
gör att fartyg ibland försvinner vissa år och det kan då vara nödvändigt
att göra en reservation för att kontinuiteten har brutits och att samma
namn eventuellt kan stå för två olika fartyg. En god hjälp vid identifieringen
är de skeppare som normalt var materielredogörare för fartygen.
Det är vanligt att de var ansvariga för samma fartyg under en följd av år
vilket ofta gör det möjligt att identifiera ett fartyg med varierande namn
med hjälp av dess skeppare. Den ovän nämda bojorten från 1549 hade således
under åren 1549-60 en och samma skeppare, Claes Bagge. Det bör
framhållas att det praktiskt taget aldrig förekommer att samma skeppare
hade ansvar för mer än ett fartyg samtidigt.
Vid återgivandet av fartygsnamnen har en normalisering varit nödvändig
eftersom den samtida stavningen varierar från en skrivare till en annan.
Detta har dock inte inneburit någon fullständig modernisering av namnen
eftersom de ibland skulle bli nästan oigenkännliga för den som går tillbaka
till källmaterialet (t ex Leonen eller Laijanen som idag skulle kallas Lejonet).
Där flera namn förekommer på samma fartyg återges samtliga, dock
inte tillfälliga benämningar som förekommer endast vid enstaka tillfällen.
Epitet som använts ofta men inte alltid har satts inom parentes, t ex (Stora)
Gripen. Namn som endast förekommit under ett fartygs byggnadstid anförs
som regel inte. De flesta fartyg synes ha fått namn under byggnadstiden eller
strax efter färdigställandet, och de har dessförinnan varit kända som t ex