En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
"galejan på stapeln", "nya galejan" eller "nya byggningen i skepps gården".<br />
Källor och källredovisning<br />
Huvuddelen av källmaterialet till denna undersökning är av kameral natur,<br />
d v s det rör sig om räkenskaper av olika slag. Praktiskt taget inget bevarat<br />
material har haft till uppgift att ge en uppfattning om omfattningen av det<br />
befintliga fartygsbeståndet. Dylika handlingar börjar förekomma först under<br />
Erik XIV:s tid. Under den här aktuella perioden har antalet fartyg inte<br />
varit större än att kungen och hans närmaste <strong>med</strong>arbetare inom flottans rudimentära<br />
administration kunnat hålla i minnet vilka fartyg som fanns tillgängliga.<br />
Uppgiften för en sentida forskare blir därför att <strong>med</strong> hjälp av bevarade<br />
räkenskaper, kompletterade <strong>med</strong> riksregistratur (kungens utgående<br />
skrivelser) och viss annan korrespondens, söka rekonstruera en fartygslista.<br />
Räkenskaperna har varit väsentligt mer omfattande från omkring år 1540,<br />
men det finns besvärande luckor uppkomna genom att en del material i senare<br />
tid gått förlorat.<br />
Beträffande det tidiga 1520-talet är källmaterialet mycket torftigt. Det<br />
rör framförallt skeppsköpet från Uibeck 1522 men det har i en del fall tillkommit<br />
åtskilliga år senare. Räkenskaperna är delvis svårtolkade och motstridiga.<br />
Redan i samtiden hade man svårt att enas om kostnaderna för hjälpen<br />
från Liibeck och denna tvist blev som bekant i början av 1530-talet en<br />
formell anledning för Gustav Vasa att bryta <strong>med</strong> hansestaden. Källäget blir<br />
betydligt bättre för perioden 1526/27-1531 eftersom räkenskaperna för<br />
Stockholms skeppsgård finns bevarade för dessa år. De har tidigare ej uppmärksammats<br />
av den sjöhistoriska forskningen, säkerligen beroende på att<br />
de förvarats sammanbunda <strong>med</strong> fogderäkenskaperna från omkring 1530.<br />
Därefter följer ett tioårigt avbrott i skeppsgårdsräkenskaperna för Stockholm,<br />
vilka i övrigt är bevarade för åren 1541, 1543-47 och 1555-60. Dessa<br />
utgör stommen i Kammararkivets serie Skeppsgårdshandlingar vilka i övrigt<br />
huvudsakligen består av räkenskaper för fartygsexpeditioner.<br />
Skeppsgårdshandlingarna kompletteras av handlingar i Kammararkivets<br />
serie Strö"dda militiehandlingar före 1631 samt Riksarkivets M( ilitaria)-samling.<br />
Det är i huvudsak dessa arkivserier som använts vid tidigare<br />
försök att göra upp fartygslistor. För den militärhistoriska forskningen är<br />
det även välbekant att Krigsarkivets serie Arkliräkningar innehåller ett<br />
mycket intressant material om flottans bestyckning från 1550 och framåt.<br />
vid uppläggningen av denna undersökning har det varit en ambition att<br />
31
Change language