En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
32<br />
utöver ovannämnda arkiv serier även bearbeta andra kamerala handlingar<br />
som <strong>med</strong> någon sannolikhet kunde tänkas innehålla uppgifter om flottan.<br />
Detta har även givit ett överraskande gott resultat i form av nya fakta. I serien<br />
Landskapshandlingar finns således räkenskaper för lokala skeppsgårdar<br />
och varv i Kalmar, Stegeborg, Vadstena och Västervik (<strong>med</strong> omgivningar).<br />
Tyvärr saknas motsvarande handlingar för Älvsborg där en betydande<br />
skeppsgård fanns under större delen av perioden. De lokala räkenskaperna<br />
för finska skeppsgårdar och varv har på 1800-talet överförts till det finska<br />
Riksarkivet där de återfinns i serien Fogderäkenskaper 1537-1634. Både om<br />
det finska och det svenska räkenskapsmaterialet gäller att det inte fanns någon<br />
särskild materialredogörare för skeppsgårdarna utan räkenskaperna<br />
från dessa är helt integrerade <strong>med</strong> respektive slotts(gårds-) fogdes övriga<br />
redovisning. '<br />
Det hade varit önskvärt att göra en genomgång av allt lokalt räkenskapsmaterial<br />
från fögderier i kust- och insjöområden. Detta hade emellertid<br />
inneburit en mycket stor arbetsinsats i förhållande till det förväntade resultatet.<br />
Genomgången har därför begränsats till att gälla dels de kungliga<br />
slottens räkenskaper, dels sådana lokala räkenskaper som <strong>med</strong> ledning av<br />
annat material har kunnat antas innehålla uppgifter av intresse. Detta innebär<br />
att enstaka smärre enheter (skutor, håpar, skärbåtar) som byggts, underhållits<br />
och använts enbart lokalt kan ha blivit förbigångna. Stickprov<br />
bland det lokala materialet tyder dock på att sådana fall är sällsynta.<br />
Rå'ntekammarböckerna och serien Löningsregister innehåller uppgifter om<br />
löneutbetalningar till sjöfolk och knektar på örlogsfartyg. Serierna varuhus<br />
och handling och Provianträkenskaper innehåller uppgifter om proviant m m<br />
som lämnats ut till kronans fartyg. <strong>En</strong> del smärre uppgifter av intresse har<br />
även framkommit i serierna Salträkenskaper, Strödda militiehandlingar fiire<br />
1631 (Armen, m m), Diplomaträkenskaper, Militieräkningar (Krigsarkivet) och<br />
Klädkammarräkenskaper (Slottsarkivet). Löningsregister för fartyg stationerade<br />
i Finland finns i serien Finska Cameralia samt i hertig Johans handlingar<br />
i serien Kungliga och furstliga arkiv (K-samlingen). Dessa arkiv serier ,<br />
liksom de tidigare nämda innehåller i huvudsak material från omkring<br />
1540 och framåt.<br />
Vid redovisningen av källmaterialet har en uppdelning gjorts mellan<br />
centralt och perifert material. Med centralt material avses skeppsgårdsräkenskaper<br />
, provianträkenskaper , arkliräkenskaper och löningsregister<br />
, d v s sådana handlingar där fartygen återkommer år efter år. Dessa<br />
räkenskaper har bildat stommen för fartygslistan eftersom man kan förutsätta<br />
att ett fartygsnamn som förekommer år efter år i dessa avser samma