25.09.2013 Views

En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet

En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet

En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

32<br />

utöver ovannämnda arkiv serier även bearbeta andra kamerala handlingar<br />

som <strong>med</strong> någon sannolikhet kunde tänkas innehålla uppgifter om flottan.<br />

Detta har även givit ett överraskande gott resultat i form av nya fakta. I serien<br />

Landskapshandlingar finns således räkenskaper för lokala skeppsgårdar<br />

och varv i Kalmar, Stegeborg, Vadstena och Västervik (<strong>med</strong> omgivningar).<br />

Tyvärr saknas motsvarande handlingar för Älvsborg där en betydande<br />

skeppsgård fanns under större delen av perioden. De lokala räkenskaperna<br />

för finska skeppsgårdar och varv har på 1800-talet överförts till det finska<br />

Riksarkivet där de återfinns i serien Fogderäkenskaper 1537-1634. Både om<br />

det finska och det svenska räkenskapsmaterialet gäller att det inte fanns någon<br />

särskild materialredogörare för skeppsgårdarna utan räkenskaperna<br />

från dessa är helt integrerade <strong>med</strong> respektive slotts(gårds-) fogdes övriga<br />

redovisning. '<br />

Det hade varit önskvärt att göra en genomgång av allt lokalt räkenskapsmaterial<br />

från fögderier i kust- och insjöområden. Detta hade emellertid<br />

inneburit en mycket stor arbetsinsats i förhållande till det förväntade resultatet.<br />

Genomgången har därför begränsats till att gälla dels de kungliga<br />

slottens räkenskaper, dels sådana lokala räkenskaper som <strong>med</strong> ledning av<br />

annat material har kunnat antas innehålla uppgifter av intresse. Detta innebär<br />

att enstaka smärre enheter (skutor, håpar, skärbåtar) som byggts, underhållits<br />

och använts enbart lokalt kan ha blivit förbigångna. Stickprov<br />

bland det lokala materialet tyder dock på att sådana fall är sällsynta.<br />

Rå'ntekammarböckerna och serien Löningsregister innehåller uppgifter om<br />

löneutbetalningar till sjöfolk och knektar på örlogsfartyg. Serierna varuhus<br />

och handling och Provianträkenskaper innehåller uppgifter om proviant m m<br />

som lämnats ut till kronans fartyg. <strong>En</strong> del smärre uppgifter av intresse har<br />

även framkommit i serierna Salträkenskaper, Strödda militiehandlingar fiire<br />

1631 (Armen, m m), Diplomaträkenskaper, Militieräkningar (Krigsarkivet) och<br />

Klädkammarräkenskaper (Slottsarkivet). Löningsregister för fartyg stationerade<br />

i Finland finns i serien Finska Cameralia samt i hertig Johans handlingar<br />

i serien Kungliga och furstliga arkiv (K-samlingen). Dessa arkiv serier ,<br />

liksom de tidigare nämda innehåller i huvudsak material från omkring<br />

1540 och framåt.<br />

Vid redovisningen av källmaterialet har en uppdelning gjorts mellan<br />

centralt och perifert material. Med centralt material avses skeppsgårdsräkenskaper<br />

, provianträkenskaper , arkliräkenskaper och löningsregister<br />

, d v s sådana handlingar där fartygen återkommer år efter år. Dessa<br />

räkenskaper har bildat stommen för fartygslistan eftersom man kan förutsätta<br />

att ett fartygsnamn som förekommer år efter år i dessa avser samma

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!