Poesi on line - Författares Bokmaskin

106
Ärrvävnad finns alltid, resor till trots
hyndor och horor ska bändas med skohorn
ja
det är där jag landar när jag bygger mitt babels torn
när jag sitter kvar på min offer-tron
då är jag inte rädd alls för att bränna bron
efter min frammarch bland arslen och trasor
bland hopbitna tänder och tigande fasor
då när käkarna spänns gör jag om alla till fiskrens
och hoppas bittert att mina ord bränns
som en lödkolv precis där kvinnor har mens
ja
föraktet flammar upp ibland
och lämnar mig ensam på en öde strand
det är när jag morrar högst jag mest
behöver en klappande hand
och kliande fingrar i min spända nacke
fast jag då lätt ser det som dolda attacker
och du får vara hur vacker du vill
jag kan ändå inte stå still
utan skuttar och hoppar hotfullt
(men innerst inne hoppfullt)