KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSUTSKOTT - Torsby kommun

KOMMUNSTYRELSENS 

SAMHÄLLSUTSKOTT 

Kallelse/underrättelse 

Tid Måndag 11 mars 2013 kl. 13:00 

Plats Kommunkontoret 

Val av justerare 

Tid för justering 

Ärendelista 

Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 

1 Torsby Finnkulturcentrum, Finnskogen KST 2011/14 Thomas Stjerndorff 1 

N atur och Kulturpark 

2 Ansökan om köp av mark i Torsby, del KST 2013/123 Jan Esping 6 

av Västanvik 1:396 

3 Förslag till bildande av naturreservatet 

Rävåsen, Torsby kommun 

KST 2013/149 Torbjörn Almroth 

4 Förslag till bildande av Naturreservatet 

Trekanten 



Tallknölbäcken, Torsby kommun 



Ritarnäki Nord, Torsby kommun 



Sågbäcken 



Kullarna 



Trugåsen 

Torbjörn Almroth 


Råbäcken 



Gräsbäcken 


12 Information om planärenden KST 2013/10 Torbjörn Almroth 

Kommunstyrelsens Torsby kommun ks@torsby.se 

samhällsutskolt www.torsby.se 

68580 Torsby 

Bilaga 

l 

Bilaga 

2 

Bilaga 

3 

Bilaga 

4 

Bilaga 

5 

Bilaga 

6 

Bilaga 

7 

Bilaga 

8 

Bilaga 

9

TORSBY KOMMUN sid 2 

Kommunstyrelsens samhällsutskott 

Kallelse/underrättelse 

Nr Inte offentliga ärenden 

13 Information om nya avtal med 

Värmevärden 

14 Förutsättningar gång- och cykelväg 

Oleby 

15 Kvarntorps finngård 

16 Information om EPC 

17 Information om investeringsprojekt 

18 Information om etableringsärenden 

19 Övrig information 

Håkan Laack 

ordförande 

Kontaktuppgifter tjänstemän 

Namn Titel 

Anders Björck bitr kommunchef 

Angela Bimstein ekonomichef 

Emelie Ollen förval tningssekretera 

re 

Hans Nilsson näringslivs strateg 

Ingemar N ordström kulturchef 

Jan Esping teknisk chef 

Jon Wiggh planarkitekt 

Kicki Velander fritidschef 

Lena Eriksson ekonom 

Mats Ågren fastighetschef 

Thomas Sljerndorff kommunchef 

Torbjörn Almroth stadsarkitekt 

Diarienr Föredragande Sid 

KST 2012/162 Jan Esping 

Jan Esping 


KST 2012/20 Mats Ågren 


KST 2013/8 Hans Nilsson 

KST 2013/9 

Emelie Ollen 

sekreterare 

E-post Telefon 

anders.bjorck@torsby.se 0560-16086 

angela.birnstein@torsby.se 0560-16028 

emelie.ollen@torsby.se 0560-16066 

hans.nilsson@torsby.se 

ingemar.nordstrom@torsby.se 0560-16104 

jan.esping@torsby.se 

jon. wiggh@torsby.se 

kicki. velander@torsby.se 

lena.eriksson@torsby.se 

mats.agren@torsby.se 

thomas.stjerndorff@torsby.se 0560-16001 

torbjom.almroth@torsby.se

Torsby kommun sid 36 

Kommunstyrelsen 

PROTOKOLL 

2012-12-03 

§ 155 Finnskogen Natur och Kulturpark 

Dnr KST 2011/14 

Sammanfattning av ärendet 

Regionalparksbegreppet bygger på den europeiska landskapskonventionen. I 

Frankrike finns det 45 st. parker, i Tyskland finns det 90. Sverige har skrivit under 

landskapskonventionen men vi har ingen tillämpning av den i Sverige. Men i Norge 

finns det med flera etablerade parker. 

En regional kulturpark är "en dynan:usk, långsiktig och förpliktande 

samarbetsplattform för lokalsamhällen, myndigheter och näringsliv med intresse av att 

ta tillvara och vidareutveckla natur- och kulturvärden i ett definierat landskaps- och 

identitets område" (översatt från norska). 

Parkprojektet Finnskogen natur- och kulturpark består idag 6 norska kommuner samt 

Torsby kOlIunun. På norska sidan är samtliga kOlIununer med finnskog anslutna utom 

Våler. Där har man ännu inte tagit beslut om att delta. 

Arbetet känns positivt och det finns fler kOlmnuner som kan tänkas ansluta sig om/när 

det blir mer konkret. 

Finansiering 

Vi har under den senaste tiden fått ett antal goda besked om möjlig finansiering. Dels 

finansiering under vägen men även mer långsiktiga bidrag. 

Ett interregprojekt på 250 000 kronor har beviljats för etablering av parken under 2013. 

På norska sidan har man gott hopp om att få 1 miljon ifrån Krd (kommunal- och 

regionaldepartementet) ur anslaget för norska parker. Anslaget är 10 miljoner norska 

kronor/år fördelat på 6 parker. 

Signaler från Landsbygdsdepartementet tyder på att Torsby kan få pengar till ett 

Uldragsbeslyrkande

Datum 

2013-03-05 

Kssu 

Fastighetsförsäljning del av Torsby Västanvik 

1:396 

Ärende 

Jerry Persson och Maria Andersson, Västanvik 25 685 91 Torsby, har ansökt om att få 

köpa del av angränsande fastighet Torsby Västanvik 1:396 som ägs av Torsby 

kommun. 

Jerry Persson och Maria Andersson äger fastigheten Torsby Västan vik 1:331 och avser 

att bygga ett förrådsbyggnad på angränsande mark. 

Fastigheten Torsby Västanvik 1:396 tillhör kommunens skogsfastigheter och på 

föreslagen markyta växer skog av ringa värde. 

Förslag till beslut 

Tekniska avdelningen föreslår att del av fastigheten Torsby Västanvik 1:396, 

omfattande ca 3 350 m 2 , säljs till Jerry Persson och Maria Andersson, till ett pris 10 

kronor per m 2 • 

Torsby kommun upprättar köpehandlingar. 

Kostnader för lagfart och fastighetsbildning betalas av köparen. 

Tekniska avdelningen 

IIJan Esping/ / 

Jan Esping Torsby kommun 0560 - 160 69 direkt jan.esping@torsby.se Sida 

teknisk chef 10. Tekniska avdelningen 070 - 640 76 01 mobil tekniska.avdelningen@torsby.se 1 (1) 

Besöksadress 68580 Torsby 0560 - 160 00 växel ks@torsby.se 

Nya Torget 8, Torsby 0560 - 160 55 fax www.torsby.se

I 

fil 

Länsstyrelsen 

Värmland 

Naturvård 

Lars Furuholm 

Sida 

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) 

Datum Referens 

2013-02-22 511-524-2012 

.BJLDANDEAVNATURRESERVAIET RÄVASEN,. 

TORSBY KOMMUN 

BESLUT 

Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken det område som 

avgränsas på bifogad karta, bilaga 2, som naturreservat. Naturreservatet har 

den avgränsning som framgår av bifogad karta och med de gränser som 

slutligen utmärks i fålt. 

Naturreservatets namn ska vara Naturreservatet Rävåsen. 

Länsstyrelsen i Värmlands län är förvaltare av naturreservatet. 

Syfte med reservatet 

Naturreservatet Rävåsen bildas i syfte att bevara biologisk mångfald i ett 

område med orörda och biologiskt och för friluftslivet värdefulla skogar och 

våtmarker. Dessutom ingår en liten del av vattendraget Kölans flöde. 

Området ska tillsammans med andra skyddade skogsoch myrmiljöer i 

omgivande landskap ge goda förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av 

typiska växt- och djursamhällen samt bidra till allmänhetens naturupplevelser. 

Områdets hydrologi ska vara opåverkad av negativa ingrepp. 

Syftet uppnås genom att skog och myr tillåts att utvecklas fritt, exploatering 

och arbetsföretag i området förhindras, områdets naturliga hydrologi skyddas 

från fysisk påverkan. 

Föreskrifter 

För att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet förordnar 

Länsstyrelsen med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken att nedan 

angivna föreskrifter ska gälla. 

Föreskrifterna gäller inte de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med 

reservatet och som framgår av föreskrifterna under B nedan. 

Föreskrifterna gäller inte heller den uppföljning av områdets skötsel och 

naturvärden eller av miljöns utveckling i stort, inklusive nödvändig 

provtagning och insamling av bestämningsmaterial, som utförs av eller på 

uppdrag av Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Sådana undersökningar 

skall ske i samråd med reservatsförvaltningen. 

Postadress: Länsstyrelsen Värmland, 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 

Telefon: 054-197000 (växel) Fax: 054-19 73 00 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 

www.lansstyrelsen.se/varmland

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 

Sida 



2012-02-22 511-524-2012 

I enlighet med 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt 

miljöbalken fastställer Länsstyrelsen en skötselplan (bilaga 3). 

A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda 

mark- och vattenområden: 

Utöver vad som annars gäller i författningar är det i naturreservatet förbjudet 

att: 

1. avverka träd och buskar eller ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle 

2. bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets ytformer som att schakta, 

tippa, gräva, dika, dämma, leda bort vatten eller anordna upplag 

3. dra fram mark- eller luftledning 

4. uppföra byggnad eller annan anläggning 

5. använda eller sprida kalk, gödselmedel eller växtnäringsämnen 

6. använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel 

7. framföra fordon, exempelvis traktor, snöskoter och terränghjuling (sk fyrhjuling) 

Föreskriften A7 gäller inte for älgdragare eller liknande som behövs för 

uttransport av större vilt (älg, hjort, björn, vildsvin) från området enligt 

terrängkörningsförordningen (1975:594 1 §), i samband med denjakt som är 

tillåten i naturreservatet. Uttransporten ska ske så att skador på mark och 

vegetation undviks. Föreskriften A7 gäller inte heller för passage av snöskoter 

på den i beslutskartan (bilaga 2) angivna skoterleden. 

Utan tillstånd av Länsstyrelsen är det förbjudet att 

8. transportera ut virke genom reservatet från närbelägna fastigheter norr om 

naturreservatet. Tillstånd får endast lämnas om transport kan göras utan att 

skador på mark och vegetation. 

B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om vad ägare och innehavare av särskild 

rätt till fastigheter förpliktas att tåla: 

Ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet förpliktas tåla att följande 

anordningar uppförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med 

reservatet: 

1. röjning av samt utmärkning av reservatets yttergränser enligt Naturvårdsverkets 

anvisningar 

2. undersökningar av skogliga strukturer, djur- och växtarter samt av mark-och 

vattenförhållanden, inklusive provtagning och nödvändig insamling av 

bestämningsmaterial


Sida 



2012-02-22 511-524-2012 

C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom 

reseNatet, samt om ordningen i övrigt inom reseNatet 

Utöver vad som annars gäller i lagar och författningar är det i naturreservatet 

förbjudet att: 

1. samla in ryggradslösa djur, t ex skalbaggar, snäckor och fjärilar 

2. samla in mossor, lavar och vedsvampar 

3. bryta kvistar, fålla eller på annat sätt skada levande eller döda träd, stående och 

ö:thkUltfal1na ttäd;öch buskat 

4. utan länsstyrelsens tillstånd i närings syfte organiserat utnyttja området, samt för skolor 

och institutioner att regelmässigt utnyttja området får att utföra vetenskapliga eller andra 

undersökningar 

5. framföra fordon, exempelvis cykel, traktor och terränghjuling (sk fyrhjuling) 

6. elda 

Föreskriften C5 gäller inte för älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsförordningen (1975:594 1§), i samband med den jakt som är 

tillåten i naturreservatet. Uttransporten ska ske utan skador på mark och 

vegetation. Föreskriften C5 gäller inte heller för passage med snöskoter på 

den i beslutskartan (bilaga 2) angivna skoterleden. 

UPPGIFTER OM NATURRESERVATET 

Namn Naturreservatet Rävåsen 

Län Värmland 

Kommun Torsby 

Lägesbeskrivning Ca 6 km N om Ekshärad, NO 

om Fastnäsbron i södra delen av 

Torsby kommun 

Naturgeografisk 

30 a 

regIOn 

Fastighetsknutna 

rättigheter som 

reservatet berör 

Jaktarrende 

Fastigheter GravoII: 119 

Areal 36,9 ha 

Förvaltare Länsstyrelsen Värmland 

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 

Ärendets beredning 

Rävåsens naturkvaliteter beskrevs i samband med Skogsstyrelsens 

nyckelbiotopsinventering 2004. Området beskrivs som en gammal granskog, 

delvis sumpskog, med inslag av björk och tall. Alder ca 150-200 år. En del 

död ved i form av björk- och granlågor. Även förekomst torrgranar pga 

frostbränna på myrmarken. Många senvuxna granar. Enstaka brandstubbar 

förekommer. Skogsstyrelsen bedömde att området borde lämnas orört.

Sida 

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND FÖRSLAG TILL BESLUT 4(6) 

LÄNSSTYRELSENS MOTIVERING OCH 

INTRESSEPRÖVNING 


2012-02-22 511-524-2012 

Beskrivning av omgivande landskap och reservatet 

Naturreservatet Rävåsen är en del aven större skogs- myrmosaik. På grund av 

områdets läge och topografi har skogen inte kunnat skötas rationellt varför en 

mängd nyckelbiotoper har bildats på fastmarksholmar i myrmarken. 

Motiv till skydd 

Genom en reservatsbildning vid Rävåsen bevaras en gammal fuktpräglad 

grandominerad naturskog med viktiga strukturer som gamla grovbarkiga träd, 

döende och döda träd och död ved. Huvudmotivet för den föreslagna 

reservatsbildningen är de höga naturvärdena gällande krävande kryptogamer, 

tack vare det stabila fuktiga mikroklimatet. Ett motiv för reservatsbildningen 

är också de arealkrävande fågelarter som förekommer i området. 

Rävåsen är ett litet naturskogsområde med mycket höga naturvärden, som inte 

är att betrakta som normal produktionsskog och därför inte heller bör skötas 

som en sådan. Större virkesuttag, avverkning för vägdragning eller 

uppförande av nya byggnader, bortstädning av vindfållen och döende träd 

o.s.v. skulle medföra både minskning av antalet och geografisk utglesning av 

viktiga livsmiljöer och sannolikt också uppsplittring av området med större 

genomblåsning och uttorkning till följd. Som reservatsområdet ser ut nu med 

sammanhängande skogliga bestånd och flera partier med likartad miljö i olika 

delar av området ger det populationer av sällsynta och hotade/ typiska arter 

både större möjligheter att på sikt överleva i reservatet och ökade möjligheter 

att sprida sig till andra delar av reservatet med lämpliga livsmiljöer. Flera av 

de sällsynta arter som finns i området är också beroende aven hög ochjämn 

luftfuktighet. Avverkningar eller utglesningar leder ofelbart till ökad 

uttorkningsrisk varvid dessa känsliga arter riskeras. 

Som naturreservat kommer området att skötas med som enda syften att gynna 

naturvärdena. 

Vid allmänhetens besök i området är upplevelsen till stor del beroende av 

stillhet och relativ orördhet; det ger tid för ostörd kontemplation över syn- och 

hörselintryck. Motorljud och andra störningar som hör till det vanliga 

samhällslivet undviks genom flera av föreskrifterna. 

Överensstämmelse med planer, internationella åtaganden, 

miljökvalitetsmål med mera 

Bildandet av naturreservatet Rävåsen är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålet "Levande skogar" och "Myllrande våtmarker" samt är del 

i arbetet med miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet följer 

nationella och regionala riktlinjer och strategier för prioritering av 

naturreservatsskydd, vilka bygger på Sveriges internationella åtaganden om 

skydd av den biologiska mångfalden.

Sida 



2012-02-22 511-524-2012 

Beslutet bedöms vara förenligt med en från allmän synpunkt lämplig 

användning av mark- och vattenresurserna enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. 

Ingen kommunal detaljplan eller områdesbestämmelse enligt plan- och 

bygglagen finns som berör området. Beslutet är inte i konflikt med 

koncessioner eller undersökningstillstånd för gruvnäringen, enligt den 

information Länsstyrelsen fått av Sveriges geologiska undersökning (SGU). 

Intresseprövning 

I reservatsbildningsprocessen ingår som en del att i alla frågor göra en 

vägning mellan enskilda och allmänna intressen med den utgångspunkten att 

det ska finnas en rimlig balans eller proportion mellan de värden som ska 

skyddas genom förbudet/inskränkningen, och den belastning som 

förbudet/inskränkningen har för den enskilde, ett ställningstagande som 

brukar refereras till som proportionalitetsprincipen. Länsstyrelsen menar att 

den avgränsning av reservatet och de inskränkningar som gjorts av 

markanvändningen är nödvändiga, och att de inte går längre än vad som 

behövs för att tillgodose reservatets syfte för allmänintresset, samtidigt som 

markägarna kompenserats för sin ekonomiska förlust. 

Upplysningar 

Länsstyrelsen har enligt 8 § miljötillsynsförordningen (2011: 13) ansvaret för 

tillsynen över naturreservatet. I tillsynen ingår att övervaka att 

reservatsföreskrifterna följs. Enligt 29 kap. 2 och 2a §§ miljöbalken gäller 

bland annat att brott mot föreskrift som meddelats med stöd av 7 kap. 

miljöbalken kan medföra straffansvar. Har någon vidtagit åtgärd i strid mot 

meddelad föreskrift, kan Länsstyrelsen enligt 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken 

vid vite förelägga om rättelse. 

Länsstyrelsen kan med stöd av 7 kap. 7 § miljöbalken medge dispens från 

meddelade föreskrifter, om det finns särskilda skäl och om det är förenligt 

med förbudets eller föreskriftens syfte. 

Eftersom området syftar till att bevara biologisk mångfald ska eventuella 

vindfällen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5, 6, 10 och 29 §§ 

skogsvårdslagen ska inte tillämpas inom naturreservatet (se 4 § 

skogsvårdslagen). Det ansvar som markägaren har enligt skogsvårdslagen är 

efter reservatsbildningen statens ansvar. 

Bilagor 

1. Översiktskarta 

2. Beslutskarta 

3. Skötselplan


Sändlista 

Birgitta Edgren, Byn 100, 680 50 EKS HÄRAD 

Skogsstyrelsen Region Svea, Box 1350, 75143 UPPSALA 

Torsby kommun, Kommunstyrelsen, 685 80 TORSBY 

Sida 



2012-02-22 511-524-2012 

Naturskyddsföreningen, Länsförbundet i Värmland, Verkstadsgatan 1, 652 19 KARLSTAD 

Wermlands Ornitologiska Förening, c/o Rolf Tidemalm, Ställ Överbyn 5,68594 TORSBY, 

Värmlands Botaniska Förening, c/o Per Larsson, Fallängsvägen 39 A, 671 51 ARVlKA 

Värmlands läns jaktvårdsförbund, Strågatan 3,65343 KARLSTAD 

Nordvärmlands friluftsområde, Industrivägen 11, 68060 Sysslebäck 

Nordvärmlands skoterklubb, C/o Lars-Erik Söderlund, Holevägen 19, 680 60 Sysslebäck 

LRF, Länsförbundet i Värmlands län, Köpmannagatan 24 tr, 652 26 Karlstad 

Norra Ny fiskevårdsområdesförening, c/o Eva Gustavsson, Värnäsmon, 68051 Stöllet 

Samhällsbyggnad 

Miljöanalys 

Milj öskydd/ Naturvårdsärenden

•[I Länssl.yrelsen 

w. Värmland 

Copyright Lantmäteriverket 2009, dnr 106-2004/188 

Översiktskartajör naturreservatet Rävåsen (skrafferat område) 

Bilaga 1. Översiktskarta 

2012-xx-yy Dm: 511-524-2012 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-post adress 

Länsstyrelsen i Värmlands län Våxnäsgatan 5 054-19 70 00 (växel) 054-197300 varmland@lansstyrelsen.se 

651 86 KARLSTAD 054-197056 (direkt) 

1(1)

& Bilaga 2. Beslutskarta 

2012-xx-yy Dnr: 511-524-2012 

I . Länsstyrelsen 

Värmland 

. 


Beslutskartaför naturreservatet Rävåsen (skrafferad yta) 



65186 KARLSTAD 054-197056 (direkt) 

1(1)

,. 2(3) 

SKÖTSELPLAN 

Il Länsstyrelsen 

w Värmland 2012-xx-yy 511-524-2012] 

Naturvård 

Lars Furuholm 

2.3.2. Bevarandevärden för friluftsliv 

Områdets orördhet i form av naturskog och myrmark ger besökare en känsla av 

vildmark som är svår att finna i det omgivande landskapet som är starkt påverkat av 

skogsbruket. 

Skötselområden 

2.4. Skötselområde 1/ barrskog 36,5 hektar 

2.4.1. Bevarandemål 

Områdets naturskogar med dess strukturer i form av levande och död ved i olika åldrar 

ska bevaras liksom myrmarkerna som bl a innehåller ett vackert utformat flarkkärr. 

2.4.2. Atgärder 

Inga. 

2.5. Skötselområde 2/ Friluftsliv 

Informationstavlor sätts upp där skoterleden passerar reservatsgränsen. 

3. Uppföljning 

3.1. Uppföljning av bevarandemål 

Bevarandemålen för området kommer att preciseras i nivåsatta s k målindikatorer. En 

redogörelse för uppföljning av målindikatorerna kommer att finnas i en särskilt beslutad 

uppfölj ningsplan. 

4. Sammanfattning av planerade skötselåtgärder 

Åtgärder Prio 

Gränsmarkering 1 2014 

Uppsättning av informationstavlor 1 2014 

Kontroll av gränsmarkering Var 10:e år 

5. Genomförd dokumentation 

Skogsstyrelsen har under 2007 genomfört nyckelbiotopsinventering i området.

I • 


Vännland 

Naturvård 

Helena Malmestrand 

Sida 

FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (2) 


2013-02-22 511-1162-2013 

BILDANDE AV NATURRESERVATET TREKANTEN, 

TORSBY KOMMUN 

BESLUT 

Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) fdrklarar Länsstyrelsen det 

område som avgränsas med den svarta heldragna linjen på kartan i bilaga 1 

som naturreservat. Naturreservatet har den avgränsning som framgår av 

bifogad karta och med de gränser som slutligen utmärks i fålt. 

Naturreservatets namn ska Naturreservatet Trekanten. 


Naturreservatet Trekanten bildas i syfte att bevara och utveckla biologisk 

mångfald och värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar och andra 

ingående naturtyper samt områdets orörda karaktär med dess ekosystem och 

biologisk mångfald ska bevaras. Syftet är också att inom ramen fdr 

bevarandet av biologisk mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av 

områden fdr friluftslivet. 

Syftet ska uppnås genom att skogsmark, vattendrag och övriga naturtyper 

utvecklas fritt genom intern dynamik. Exploatering och arbetsfdretag i 

området ska förhindras samt områdets naturliga hydrologi ska skyddas från 

fysisk påverkan. Lämpliga åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens 

friluftsliv. 

Föreskrifter 






Föreskrifterna gäller inte heller den uppfoljning av områdets skötsel och 




skall ske i samråd med reservatsforvaltningen. 


Telefon: 054-19 70 00 (växel) Fax: 054-19 73 00 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 



Sida 



2013-02-22 511-1162-2013 

Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett skyddsvärt område vars 

naturkvaliteer endast kan bevaras och utvecklas genom att det undantas från 

skogsbruk och andra arbetsföretag som påverkar mark, vatten, flora och 

fauna. 



Bildandet av naturreservatet Trekanten är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålet "Levande skogar", "Levande sjöar och vattendrag" samt 

är del i arbetet med miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet 

följer nationella och regionala riktlinjer och strategier för prioritering av 


skydd av den biologiska mångfalden. 


användning av mark- och vattenresursema enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. 















markägaren genom bytesmark kompenserats för sin ekonomiska förlust. 

Upplysningar 












vindfållen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5,6, 10 och 29 §§


Sida 



2013-02-22 511-1162-20l3 




···BHagor 



3. Skötselplan 

4. Områdesbeskrivning


Sändlista remiss 

Sida 



2013-02-22 511-1162-2013 

Sakägare 

Dalby FVOF, Lars Jönsson, Långa vägen 25,68060 SYSSLEBÄCK 

Ovansjö VVO, c/o Arne Carlsson, Stortäppavägen 4, 68060 Sysslebäck 

Övriga 

Havs- och vattenmyndigheten, Box 11 930, 404 39 GÖTEBORG 

Skogsstyrelsen Region Svea, Box 1350, 751 43 UPPSALA 


Torsby kommun, Maria Högkvist, 685 80 TORSBY 

Naturskyddsf6reningen, Länsförbundet i Värmland, Verkstads gatan 1,65219 KARLSTAD 

Wermlands Ornitologiska Förening, c/o Rolf Tidemalm, Ställ Överbyn 5,685 94 TORSBY 

Värmlands Botaniska Förening, c/o Per Larsson, Fallängsvägen 39 A, 671 51 ARVlKA 

Värmlands läns jaktvårdsf6rbund, Strågatan 3, 653 43 KARLSTAD 

Jägaref6rbundet Värmland, Strågatan 3, 653 43 KARLSTAD 

Nordvärrnlands friluftsområde, Industrivägen 11, 680 60 Sysslebäck 

Nordvärmlands skoterklubb, C/o Lars-Erik Söderlund, Holevägen 19,68060 Sysslebäck 

LRF, Länsf6rbundet i Värmlands län, Köpmannagatan 24 tr, 65226 Karlstad

I & 


Värmland 

Naturvård 

. I I . 619 : 

" . , ." \ (' 

. Svansasknartaral;!, ' 

Sida 

ÖVERSIKTSKART A Bilaga 2 1(2) 


2013-02-22 511-1162-2013 


Översiktskartajör naturreservatet Trekanten (svart, streckat område) 



www.lansstyrelsen.sefvarmland

tÅl 

=" SKÖTSELPLAN Bilaga 3 

1.:Länsstyrelsen 

II.' Värmland 2013-02-22 511-1162-2013 

Naturvård 


SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET TREKANTEN 

1. Syftet med naturreservatet 

Naturreservatet Trekanten bildas i syfte att bevara och utveckla biologisk mångfald och 

värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar och andra ingående naturtyper samt områdets 

orörda karaktär med dess ekosystem och biologisk mångfald ska bevaras. Syftet är också att 

inom ramen får bevarandet av biologisk mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av 

områden för friluftslivet. 

Syftet ska uppnås genom att skogsmark, vattendrag och övriga naturtyper utvecklas fritt genom 

intern dynamik. Exploatering och arbetsföretag i området ska fårhindras samt områdets naturliga 

hydrologi ska skyddas från fysisk påverkan. Lämpliga åtgärder vidtas för att underlätta 

allmänhetens friluftsliv. 

2. Beskrivning av bevarandevärden 

2.1. Administrativa data 

Objektnamn Trekanten 

NVR-nummer 2032949 


Markslag och naturtyper (ha): 

Skogsmark 

- tallskog 2,5 

- granskog 5,2 

- barrblandskog 4,9 

- barrsumpskog 0,2 

- lövblandad barrskog 1,4 

- ungskoginkIhyggen 

0,4 

- sumpskogsimpediment 

- övriga skogsimpediment 

Vattendrag 

Total areal 14,2 

Prioriterade bevarandevärden: 

Markslag Gammal, fuktig sumpgranskog 

Gammal barrblandskog 

Vattendrag 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-postadress 

Länsstyrelsen Värm land Våxnäsgatan 5 054-19 70 00 (växel) 054-19 73 00 varmland@lansstyrelsen,se 

651 86 KARLSTAD 054-19 70 88 (direkt) 

1(5)

I.. . •Län.Sstyrelsen 

SKÖTSELPLAN 

1. J' Värinland 2013-02-22 511-1162-2013 

Naturvård 


Strukturer Grova och äldre träd, död ved, 

strömSIråCKOr, nö1jor, otocK ocn SIOra 

stenar, grus bottnar, död ved i 

vattendraget. 

Arter 

Gammelgranskål, doftskinn 

2.2. Historisk och nuvarande markanvändning 

Inom området finns spår efter dimensionsavverkning samt en husgrund. 

2.3. Områdets bevarandevärden 

2.3.1. Biologiska bevarandevärden 

Huvudmotivet for den föreslagna reservatsbildningen är höga biologiska värden i form av den 

rika gammelskogsberoende flora och fauna som förekommer i området Trekantens belägenhet i 

en trakt med värdefulla barrblandskogsområden understryker bevarandevärdet. Violettgrå 

tagellav, gammelgranskål och doftskinn är exempel på krävande arter som förekommer i 

området. 

I reservatsområdet ingår även del av vattendraget Långlikan som senare mynnar i det större 

vattendraget Likan. Långlikan, liksom Likan, är klassat som nationellt särskilt värdefullt ur 

fiskevårdssynpunkt och nationellt värdefullt ur naturvårdssynpunkt. Likan är dessutom utpekat 

som N2000-vattendrag. 

I älvarna finns en unik stam av öring och i de nedre delarna av Likan även harr. Ursprungligen 

har harr även funnits i Långlikan. Vattendragen är även ett potentiellt reproduktionsområde for 

vänervandrande öring och lax. Vissa partier av Långlikan hyser rikligt med död ved som 

tillsammans med den blockiga terrängen erbjuder fina uppväxtområden för bland annat öring. 

2(5)

(8 

IlLän 

SKÖTSELPLAN 

.sstyre.lsen 

. Välmland 2013-02-22 511-1162-2013 

Naturvård 


3. Skötselområden 

Reservatet har delats in i 3 skötselområden enligt kartan nedan: 

1. Skog - markerat med rött på kartan 

2. Vattendrag - blått streck på kartan 

3. Friluftsliv - gäller hela området 

J 

I , 

, 

; \ \ 

J I J • 

/ ' 

3.1. Skötselområde 1: Skog 15 hektar 

300 

Skötselområdet består av mestadels grandominerade marker med inslag av tallskog. Fläckvis 

finns det gott om död ved i form av granrötlågor, vindfällen och självgallrad, grov björk. 

Sumpskogspartier och närheten till vattendragen skapar hög luftfuktighet och ger bra livsrum för 

krävande kryptogamer. I sydvästra hörnet av området finns barrblandskog med tydlig 

brandhistorik. 

3(5)

Områdes beskrivning Bilaga 4 

2013-02-22 511-1162-2013 

Beskrivning av delområden 

Nedan beskrivs varje delområde med avseende på biotoptyp, trädslag, ålder, naturvärde och 

intressanta arter. 

Funktionsindelning vid Trekanten/Långlikan - allt är värdekärnaI 

Delområde 1, Barrblandskog, värdekärna klass B 

Barrblandskog med tydlig brandhistorik bestående av tall, gran och björk. Blockig mark. Sparsamt 

med död ved bestående av granlågor, talltorrakor och stubbar. 

Arter 

Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT - flera fynd på gran och björk 

Kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri - funnen på brandstubbe av tall 

Trådticka Climacocystis borealis - funnen på granved

Delområde 2 utmed Långlikan. 


2013-02-22 511-1162-2013 

Delområde 2, Granskog, värdekärna klass A 

Grandominerat, fuktigt skogsområde utmed A veråbäcken och Långlikan. Sumpskogspartier och 

närhet till vattendragen skapar hög luftfuktighet. Fläckvis gott om död ved i form av granrötlågor, 

vindfällen och självgallrad, grov björk. Vissa partier i vattendraget hyser rikligt med död ved och 

grovblockig terräng skapar tvära kast i bäcken. 

Arter 

Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT 

Dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT 

Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima NT 

Skrovellav Lobaria scrobicttlata NT 

Lunglav Lobaria pulmonaria NT 

Skuggblåslav Hypogymnia vittata 

Bårdlav Nephroma parile 

Stuplav Nephroma benum 

Kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri 

Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT 

Gräddporing Skeletocutis lenis NT 

Doftskinn Cystostereum murraii NT 

Gammelgranskål Pseudographis pinicola NT 

Vedticka Phellinus viticola 

- allmän i senvuxna granar 

- funnen på gammal tallved 

- flera fynd på björkstubbar 

- funnen på gammal sälg 

- funnen på gamla sälgar 

- funnen på stenblock 

- funnen på rönn och sälg 

- funnen på rönn och sälg 

- funnen på tallstubbar 

- l fynd på gammal tallåga 

- l fynd på tallstubbe 

- l fynd på grantorrträd 

- flera fynd på gamla granar 

- funnen på tallåga


2013-02-22 511-1162-2013 

l centrala delen av område 2 finns en koncentration av död granved efter 

ett lokalt barkborreangrepp. 

Delområde 3, Tallskog, värdekärna klass B 

Ljungtallskog med enstaka gammeltallar i småkuperad terräng. Inslag av någon liten myr. Vissa 

strukturer som brandstubbar och senvuxna, undertryckta granar ger en svag naturskogskaraktär. 

Arter 

Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT - funnen i sen vuxna granar 

Fredrik Wilde 2011-02-02

I 

!ål 


Värniland 

Naturvård 

Lars Furuholm 

BILDANDE AV NATURRESERVATET 

TAllKNÖlBÄCKEN, TORSBY KOMMUN 

BESLUT 

Sida 



2013-02-22 511-6583-2011 

Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken det område som 

avgränsas på bifogad karta, bilaga 2, som naturreservat. Naturreservatet har 

den avgränsning som framgår av bifogad karta och med de gränser som 

slutligen utmärks i fålt. 

Naturreservatets namn ska vara Naturreservatet Tallknölbäcken. 

Länsstyrelsen i Vännlands län är förvaltare av naturreservatet. 


Naturreservatet Tallknölbäcken bildas i syfte att bevara biologisk mångfald i 

ett område med biologiskt värdefull skog. Området ska tillsammans med 

andra skyddade skogsmiljöer i omgivande landskap ge goda förutsättningar 

för ett långsiktigt bevarande av de växt- och djursamhällen som är typiska för 

dessa miljöer. Områdets hydrologi ska vara opåverkad av negativa ingrepp. 

Syftet är också att friluftsliv och besökares upplevelser av områdets 

naturvärden, i en miljö präglad av tystnad, värnas. 

Syftet uppnås genom att skogen inom området tillåts att utvecklas fritt, 

exploatering och arbetsföretag i området förhindras, områdets naturliga 

hydrologi skyddas från fysisk påverkan och att motortrafik minimeras. 

Syftet uppnås också genom anläggandet av anordningar för att underlätta för 

friluftslivet utföras inom reservatet. 

Föreskrifter 

F ör att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet förordnar 



F öreskrifterna gäller inte de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med 



Telefon: 054-197000 (växel) Fax: 054-19 73 00 E-post: varmland@lansstyrelsen


Sida 



2013-02-22 

511-6583-2011 

Föreskrifterna gäller inte heller den uppföljning av områdets skötsel och 






miljöbalken fastställer Länsstyrelsen en skötselplan (bilaga 3). 

A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i 

den rätt att använda mark- och vattenområden som behövs för att 

uppnå syftet med reservatet 



1. bedriva någon form av skogsbruk samt ta bort eller upparbeta dött träd 

eller vindfålle 

2. bedriva täkt och annan verksamhet som förändrar områdets ytformer 

som att schakta, tippa, gräva, dika eller anordna upplag 


4. uppföra mast, byggnad eller annan anläggning 

5. bedriva markförbättringsåtgärd som kalkning eller gödsling 


B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelser för 

ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter att tåla visst 

intrång 

Markägare och innehavare av särskild rätt till marken förpliktigas tåla att 

följande anordningar och åtgärder vidtas fOr att tillgodose syftet med 

reservatet. 

1. Röjning och markering av reservatets yttergränser 

2. markering av led (inkl snö skoterled) genom området (saknas tills 

vidare i beslutskarta bilaga 2 ) 

C. Ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att 

färdas och vistas i, samt om ordningen i reservatet i övrigt 

(gäller även markägare och innehavare av särskild rätt). 


förbjudet att. 


Telefon: 054-19 70 00 (växel) Fax: 054-197300 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 

www.lansstyrelsen.setvarmland

Sida 





2013-02-22 511-6583-2011 

De höga naturkvalitetema i området vid Tallknölbäcken uppmärksammades i 

vid en nyckelbiotopsinventering som Skogsstyrelsen genomförde 1997 i 

samband med en aviserad skogsavverkning i området. Eftersom området var 

för stort för att Skogsstyrelsen skulle kunna skydda det som 

biotopskyddsområde lämnades ärendet över till Länsstyrelsen som med stöd 

av Naturvårdsverket dels betalat intrångsersättning för en mindre del, dels 

förvärvat merparten av området. 




Naturreservatet Tallknölbäcken ligger i norra Värmlands storkuperade skogsoch 

myrlandskap i närheten av Långbergets vintersportanläggning. Skogen är 

gammal, grandominerad på fuktig mark i sluttning mot väster. Naturvärdet är 

mycket högt och främst knutet till gamla och senvuxna granar samt det rika 

inslaget av björk, asp och sälg. Sluttningen är tidvis översilad och 

luftfuktigheten är hög i området. Stående och liggande döda träd bidrar till 

det höga naturvärdet. 


Genom en reservatsbildning vid Tallknölbäcken bevaras 

en gammal fuktpräglad grandominerad naturskog med viktiga strukturer som 

gamla grovbarkiga träd, döende och döda träd och död ved. Huvudmotivet för 

den föreslagna reservatsbildningen är de höga naturvärdena gällande krävande 

kryptogamer, tack vare det stabila fuktiga mikroklimatet. 

Naturreservatet Tallknölbäcken är ett naturskogsområde med mycket höga 

naturvärden, som inte är att betrakta som normal produktionsskog och därför 

inte heller bör skötas som en sådan. Större virkesuttag, avverkning för 

vägdragning eller uppförande av nya byggnader, bortstädning av vindfällen 

och döende träd o.s.v. skulle medföra både minskning av antalet och 

geografisk utglesning av viktiga livsmiljöer och sannolikt också uppsplittring 

av området med större genomblåsning och uttorkning till följd. Som 

reservatsområdet ser ut nu med sammanhängande skogliga bestånd och flera 

partier med likartad miljö i olika delar av området ger det populationer av 

sällsynta och hotade/ typiska arter både större möjligheter att på sikt överleva 

i reservatet och ökade möjligheter att sprida sig till andra delar av reservatet 

med lämpliga livsmiljöer. 


naturvärdena och att tillgängliggöra området för det rörliga friluftslivet. 




Sida 



2013-02-22 511-6583-2011 





vindfållen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5, 6, 10 och 29 §§ 




Bilagor 







III a Länsstyrelsen 

. . Värmland 

Bilaga l. Översiktskarta 

20 l 2-xx-yy Dnr: 511-6583-2012 



651 86 KARLSTAD 054-197056 (direkt) 

1(1)

•Il Länsstyrelsen 

Värmland 


Naturreservatet Tallknäibäcken. Skala 1:5000 

Beslutskarta Bilaga 2 

2012-xx-yy 

Dnr: 511-6583-2012 




1(1)

!il 

II Länsstyrelsen 

w ''f' Värmland 

NatuNård 

Lars Furuholm 

SKÖTSELPLAN 

2012-[xx-xx] 511-6583-2011 

CII Vandringsled som ingår i ett större ledsystem kan komma att passera genom reservatet. 


• Ställa iordning parkeringsplats med informationstavla och vid behov vägvisning till 

reservatet i enlighet med det servitut som gäller för fastigheten. Informationen bör 

inkludera information om naturreservatet Horstomyren m fl naturreservat som ingår i det 

större systemet av vandringsleder som finns i området. 


4.1. Uppföljning av skötselåtgärder 

Reservatsförvaltaren ansvarar för dokumentation av vilka åtgärder som genomförts, vem 

som utfört dem samt när de genomförts. 

I den årliga dokumentationen bör följande ingå: 

Skyltning och leder 

4.2. Uppföljning av kvalitetsmål 

Reservatsförvaltaren ansvarar för att uppföljning av kvalitetsmål genomförs varje år för: 

• p-plats, skyltning, information och leder 


Skötselåtgärd När 

Skötsel av barrskogen 

Avdödning av gran Var 10:e år Granar som tränger lövträd eller 

-buskar ringbarkas 

Anläggningar för friluftslivet 

Gränsmarkering 2014 

Underhåll av gränsmarkering Var 10:e år 

Anläggning av P-plats Vid behov Bedöms utifrån behovet för det 

större området av skyddad natur 

i anslutning till Långberget. 

Underhåll av p-plats, skyltar och 

leder samt informationstavla 

Årligen Om och när anordningarna finns 


Skogsstyrelsen genomförde 1997 en nyckelbiotopsinventering i området. 


Telefon: 054-19 70 00 (växel) Fax: 054-19 7300 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 

www.lansstyrelsen.se/varmland 

3(4)

(lf! 4(4) 

SKÖTSELPLAN 

IlLänsstyrelsen 

Värmland 2012-[xx-xx] 511-6583-2011 

Naturvård 

Lars Furuholm 


!il Översiktskarta Bilaga l. 

20 l 2-xx-yy 

Dnr: 511-528-2012 

IlLän$lyrclsen 

.' Vänruand 

Naturreservatet Ritamäki Nord 


Översiktskarta för naturreservatet Ritamäki Nord (skrafferat område) 


Länsstyrelsen i Värmlands län Våxnäsgatan 5 054-197000 (vaxel) 054-197300 varmland@lansstyrelsen.se 


1(1)

Sida 



2013-02-22 511-467-2012 


skall ske i samråd med reservatsfårvaltningen. 


miljöbalken fastställer Länsstyrelsen bifogad skötselplan (bilaga 4). 



Utöver vad som annars gäller i författningar är det i naturreservatet fårbjudet 

att: 

1. avverka träd och buskar eller ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfälle 


tippa, gräva eller anordna upplag 

3. i vattenområden uppfåra ny damm eller andra anläggningar som har en reglerande eller 

dämmande effekt, anlägga erosionsskydd, bortleda vatten, fylla, påla, spränga eller rensa 

4. vidta andra åtgärder om åtgärden kan fårändra vattnets djup eller läge 

5. anlägga ledning i mark, luft eller vatten 

6. uppföra byggnad -eller annan anläggning 

7. använda eller sprida gödselmedel eller växtnäringsämnen 


9. utföra dikning eller markavvattnande åtgärd 

10. rensa befintliga diken 

11. framföra fordon, exempelvis cykel, traktor, snöskoter och terränghjuling (sk fyrhjuling) 

12. inplantera djur (inklusive fisk), växter eller andra organismer 

Föreskrifterna under A gäller inte användande och normalt underhåll av den 

väg som korsar området. Underhåll ska dock ske med största möjliga hänsyn 

till naturreservatets syften. 

Föreskriften Al gäller inte röjning av uppväxande sly eller kvistning för 

underhåll av befintliga jaktpass. 

Föreskriften All gäller inte får älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsfårordningen (1975 :594 1 §). Uttransporten ska ske så att 

skador på mark och vegetation undviks.

Sida 

LÄNSSTYRELSEN VÄRM LAND FÖRSLAG TILL BESLUT 4(7) 



2013-02-22 511-467-2012 

Namn Naturreservatet Sågbäcken 



Lägesbeskrivning 7 km norr om Likenäs, vid 

Tvärlikan 

Församling/Socken Dalby socken 

Topografisk karta 13DNV 

Ekonomisk karta 13D6a 


region 




30a 

Torsby Ambjörby GA:8 

Torsby Branäs GA:63 

Torsby Likenäs GA:6, GA:8 

Torsby Ransby GA:3 

Torsby Södra Persby GA:4 

Samfålligheter 

Torsby Långav FS:1 

Fastigheter Del av Långav 1 :88 

Areal 79,8 ha 




Naturvärdena vid Sågbäckens skogsoch myrmosaik uppmärksammades i 

samband med att Skogsstyrelsen utförde en fåltkontroll av 

avverkningsanmälan. Då arealen är för stor att ha:ntera för Skogsstyrelsen, 

skickades uppgifter om nyckelbiotopen till Länsstyrelsen. Kontakt togs med 

markägare och ett område avgränsades som förslag till naturreservat. I 

reservatsområdet har även del av N2000-vattendraget Tvärlikan tagits med. 

Markåtkomsten löses genom en bytesaffår. Landeum KB har anlitats för 

värdering av området och NAI Svefa har skött förhandlingen. 



Beskrivning av reservatet 

Skogs- och myrmosaiken vid Sågbäcken är belägen i en trakt med hög andel 

naturvärden på landskapsnivå och har därför pekats ut som värde trakt av 

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. 

Naturskogen vid Sågbäcken är belägen i svag sydvästsluttning som vetter ner 

mot vattendraget Tvärlikan. Skogen är ofta stamtät men bryts här och var av 

med glesare tallskog eller blöta myrar. Sågbäcken med flera biflöden 

avvattnar området. Terrängen är bitvis mycket blockrik och består främst av 

äldre till gammal barrblandskog med påtagligt inslag av gammeltall. På

Sida 



2013-02-22 511-467-2012 

spridda ställen finns inslag av död tallved. Den mest allmänna varan av död 

ved består av självgallrande björk och klenare gran på bördigare delar. 

Området har stort inslag av senvuxen gran och stora block som i kombination 

med hög, stabil luftfuktighet skapar bra livsrum för krävande kryptogamer. 

Bland intressantare skogsfåglar har tjäder och gråspett noterats. Området har 

mycket hackmärken efter tretåig hackspett. 

I reservatsområdet ingår även del av vattendraget Tvärlikan. Vattendraget 

mynnar i det större vattendraget Likan. Vattendragen är utpekade som N2000vattendrag 

och dessutom klassade som nationellt särskilt värdefulla ur 

fiskevårdssynpunkt. Tvälikan är även utpekad som nationellt värdefull ur 

naturvårdssynpunkt. I älvarna finns en unik stam av öring och i de nedre 

delarna av Likan även harr. Vattendragen är även ett potentiellt 

reproduktionsområde för vänervandrande öring och lax. Tvärlikan är kraftigt 

flottningsrensad med stor andel upprensat material. 


Genom en reservatsbildning vid Sågbäcken bevaras en gammal 

barrblandskogsdominerad skogsoch myrmosaik. Området hyser ett antal 

signal- och rödlistade arter, vilkas förekomst indikerar skyddsvärd skog. 

Länsstyrelsen jobbar utifrån en nationell strategi för skydd av skog. Enligt den 

ska man prioritera områden med höga värden på beståndsnivå, områden med 

hög funktionalitet, d.v.s. områden som genom sin form, storlek eller närhet till 

liknande skyddade miljöer har stor sannolikhet att på sikt bevara de arter som 

man avser att skydda, samt områden där skogen tillhör en prioriterad 

skogstyp. Reservatet ligger inom en utpekad s.k. värdetrakt för gammal 

barrblandskog, vilket ökar sannolikheten att arter beroende av dess miljöer 

kan finnas kvar i området. 

Genom reservatsbildningen skyddas även en delsträcka av N2000vattendraget 

Tvärlikan. Vattendraget är även klassat som nationellt särskilt 

värdefullt ur fiskevårdssynpunkt. Hotbilden mot Tvärlikan är komplex och 

utgörs av faktorer som skogsbruk och vattenkraftsutbyggnad. 

Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett skyddsvärt område vars 

naturkvaliteer endast kan bevaras och utvecklas genom att det undantas från 

skogsbruk och andra arbetsföretag som påverkar mark, vatten, flora och 

fauna. 

Överensstämmelse med planer, internationella 

åtaganden, miljökvalitetsmål med mera 

Bildandet av naturreservatet Sågbäcken är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålet "Levande skogar", "Levande sjöar och vattendrag" samt 

är del i arbetet med miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet 

följer nationella och regionala riktlinjer och strategier för prioritering av 




användning av mark- och vattenresurserna enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.


Sida 



2013-02-22 511-467-2012 






I reservatsmlaningsprocessen ingår som en aelaft i alta ffå:g5fgora en 









markägaren genom bytesmark kompenserats för sin ekonomiska förlust. 

Upplysningar 



reservatsföreskriftema följs. Enligt 29 kap. 2 och 2a §§ miljöbalken gäller 













Bilagor 



3. Karta översikt särskilda skötselåtgärder, specifikation till B-föreskrifter 



I • 


Vännland 

Naturvård 

Sida 

ÖVERSIKTSKARTA Bilaga 2 1 (2) 


2013-02-22 511 -467-201 2 


Översiktskartajör naturreservatet Sågbäcken (svart, streckat område) 


Telefon: 054-19 70 00 (växel) Fax: 054-1 9 73 00 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 

www.lansstYrelsen.se/varmland

I 

ä 


Vännland 

Naturvård 

, -_.- ''---- ./ 

i J 

Föreskriftskarta 


Föreskriftskarta för naturreservatet Sågbäcken. 

Sida 

FÖRESKRIFTSKARTA Bilaga 3 1(2) 


2013-02-22 511-467-2012 

85. Naturvårdsbränning -Inom det rödmarkerade området 

86. AterStällning efterflottledsrensning - vattendraget Tvärlikan 

Postadress: Länsstyrelsen Värmland , 651 86 KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 

Telefon : 054-19 70 00 (växel) Fax: 054-197300 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 


I dB Länsstyre.lsen 

SKÖTSELPLAN 

" Värmland 2013-02-22 511-467-2012 

Naturvård 



Reservatet har delats in i 4 skötselområden enligt kartan nedan: 

-----1-1-. - S-kog---"lITarkerahrredlött-p-å-kartan------------------- 

2. Våtmark - markerat med orange på kartan 

3. Vattendrag - blått streck på kartan 

4. Friluftsliv - gäller hela området 

! 

,. i. \ 

.1 

::f 

. , 

: . \ 

;' 

( \ 

\ \ 

\ .... - ' '_."', . 

() 

Beskrivna skötsel åtgärder syftar till att stärka och utveckla skogliga naturvärden samt 

vattendragets naturvärden. 

3(7)


SKÖTSELPLAN 

Värmland 2013-02-22 511-467-2012 

Naturvård 


Länsstyrelsen i Värmlands län. Kalkdatabasen: kalkplanering, vattenkemiska undersökningar, 

bottenfaunaundersökningar resp elfiskeundersökningar. 

Länsstyrelsen i Värmlands län. 2005. Biotopkartering av vattendrag. 

7(7)

Områdesbeskrivning Bilaga 5 

2013-02-22 511-467-2012 

Beskrivning av naturvärden 

Naturskogen vid Sågbäcken är belägen i svag sydvästsluttning som vetter ner mot Tvärlikan 

Skogen är ofta stamtät men bryts här och var av med glesare tallskog eller blöta myrar. 

Sågbäcken med flera biflöden avvattnar området. Terrängen är bitvis mycket blockrik och 

består främst av äldre till gammal barrblandskog med påtagligt inslag av gammeltall. På 

spridda ställen finns inslag av död tallved. Den mest allmänna varan av död ved består av 

självgallrande björk och klenare gran på bördigare delar. Stort inslag av senvuxen gran och 

stora block som i kombination med hög, stabil luftfuktighet skapar bra livsrum för krävande 

kryptogamer. 

En högst översiktlig inventering avartinnehåll gjordes och bland de mer intressanta 

trädväxande lavar märks främst violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana som förkommer 

allmänt. Arten är särskilt vanlig på gamla senvuxna ganar men hittades även på gamla bj örkar 

och tallar samt större stenblock. Andra arter på senvuxen och gärna grovskorpbarkig gran i 

fuktigare läge, hittade gammelgranskål Pseudographis pinicola och vitgrynig nållav 

Chaenotheca subroscida. På stora block finns även skuggblåslav Hypogymnia vittata allmänt 

och på ett block hittades den hotade laven broktagel Bryoria bicolor. På död granved 

noterades arter som ullticka Phellinus ferrugineofuscus och vedticka Phellinus viticola. På 

gammal tallved, t.ex. kolade brandstubbar eller gamla avverkningstubbar, hittades arter som 

dvärgbägarlav Cladonia parastitica, kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri och olika 

ko lflarnlavar. 

Bland intressantare skogsfåglar noterades tjäder, gråspett och mycket hackmärken efter tretåig 

hackspett. På myren observerades trana och gluttsnäppa. 

Två rödlistade lavar; violettgrå tagellav (t. h.) och broktagel, är noterade i området. Den 

förstnämnda är mycket allmän medan broktagel endast är funnen på ettjätteblock i västra delen. 

Båda kräver gamla skogar med stabil hiftfitktighet.

Vy mot sydväst från centrala delen av området. 

Områdesbeskrivning Bilaga 5 

2013-02-22 511-467-2012 

Artförteckning 

Tretåig hackspett Picoides tridactylus VU Korallblylav Parmeliella triptophylla 

Gråspett Picus canus Kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri 

Tjäder Tetrao urogallus Gulnål Chaenotheca brachypoda 

Bronshjon Callidium coreaceum Gammelgranskål Pseudographis pinicola NT 

Broktagel Bryoria bicolor VU Ullticka Phellinus ferrugineofilscuS 

Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT Vedticka Phellinus viticola 

Dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT Rävticka Inonotus rheades 

Skuggblåslav Hypogymnia vittata 

Funktionsindelning 

Reservatsförslaget har delats in i fyra kategorier avseende på deras naturvärde 

och funktion. Beskrivning av kategorierna finns längst bak. Av det totala 79 

hektar stora reservatsförslaget utgörs ca 45 hektar av produktiv skogsmark varav 

ca 34,4 ha värdekärna (biologiskt värdefull skog). Skyddszonen i sydväst längs 

tvärlikan motiveras av att vattendraget är med i Natura 2000-nätverket 

(Naturliga större vattendrag av Fennoskandisk typ). Arronderingsmarken på 4,2 

hektar utgörs av ung, planterad tallskog. 

hektar 

Areal skogsmark 45 100 

Värdekäma 34,4 76 

Utvecklingsmark 2,3 5 

Arronderingsmark 4,2 10 

Skyddszon 4,1 9 

Tabell över arealer på respektive delområden 

enligtfunktionsindelningen. 

%

', ··'2 .J, \I

I 

dB 


Vänhland 

Naturvård 

Linda Stöberg 

Sida 



2013-02-22 511-438-2012 

BILDANDE AV NATURRESERVATET KULLARNA, 

TORSBY KOMMUN 

FÖRSLAG TILL BESLUT 

Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) förklarar Länsstyrelsen det 


som naturreservat. Områdets exakta gränser fastställs fastställts och markeras 

i terrängen efter en inmätning av Lantmäteriet. 

Naturreservatets namn ska vara Naturreservatet Kullarna. 


Naturreservatet Kullarna bildas i syfte att bevara biologisk mångfald och 

bevara värdefulla naturmiljöer. Området ska tillsammans med andra skyddade 

skogsoch myrmiljöer ge goda förutsättningar för långsiktigt bevarande av 

typiska växt- och djursarnhällen. Områdets hydrologi ska vara opåverkad av 

negativa ingrepp. Områdets naturskogar och andra ingående naturtyper samt 

områdets orörda karaktär med dess ekosystem och biologiska mångfald ska 

bevaras. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk mångfald 

och naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet. 

Syftet ska uppnås genom att skogsmark, myr- och övriga naturtyper med dess 

flora och fauna utvecklas fritt genom intern dynamik. Lämpliga åtgärder 

vidtas för att underlätta allmänhetens friluftsliv. 

Föreskrifter 





reservatet. och som framgår av föreskrifterna under B nedan. Föreskrifterna 

gäller inte heller den uppföljning av områdets skötsel och naturvärden eller av 

miljöns utveckling i stort, inklusive nödvändig provtagning och insamling av 

bestärnningsmaterial, som utförs av eller på uppdrag av Länsstyrelsen eller 

Naturvårdsverket. Sådana undersökningar skall ske i samråd med 

reservatsförvaltningen. 


Telefon: 054-197000 (växel) Fax: 054-197300 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 


Sida 



2013-02-22 511-438-2012 

C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och 

vistas inom reservatet, samt om ordningen i övrigt inom reservatet: 





3. bryta kvistar, fålla eller på annat sätt skada levande eller döda träd, stående 

och omkullfallna träd, och buskar 

4. utan länsstyrelsens tillstånd i näringssyfte organiserat utnyttja området, 

samt fÖr skolor och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att 

utföra vetenskapliga eller andra undersökningar 

5. framföra fordon, exempelvis traktor, snöskoter och terränghjuling (sk 

fyrhjuling) 

Föreskriften e3 gäller inte röjning av uppväxande sly eller kvistning för 


Föreskrifterna e3 och e5 gäller inte underhåll av den enskilda väg som löper 

söder om området. 

Föreskriften e5 gäller inte för älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsförordningen (1975:594 1§), i samband med den jakt som är 


vegetation undviks 

Länsstyrelsen beslutar att ordningsföreskrifterna enligt 7 kap. 30 § 

miljöbalken träder i kraft tre veckor efter den dag författningen utkommit från 

trycket i länets författningssamling.



Sida 



2013-02-22 511-438-2012 

Namn Naturreservatet Kullarna 



Lägesbeskrivning Drygt åtta kilometer norr om 

Nyskoga 

Församling/Socken Övre Älvdals församling 

Topografisk karta l3Cso 

Ekonomisk karta l3C3i 


30a 

regIOn 

Kulturgeo grafisk 

Värmlands och Dalslands 

region 

dalbygder 


Del i Hjällstad GA:1, GA:5, del 


i Amnerud GA:2, del i Bänteby 


GA:1 

Del i Marrhälldammens SFF 

Del i samfällighet Torsby 

Hjällstad FS:1-3, S:5 

Official servitut 17-G-577.1 Väg 

Avtalsservitut jordkabel 17 

IM4-96/863.1 jordkabel 

Officialservitut 17-Å-4928.1 

Vattentäkt 

Fastigheter Bänteby 1:4 

Hjällstad 3:99,3:62 och 3:63 

Areal 74,8 ha 




1998 inventerade Skogsstyrelsen nyckelbiotoper i området. I slutet av oktober 

2001 inkom en avverkningsanmälan i området till Skogsstyrelsen. 

Skogsstyrelsen kontaktade då Länsstyrelsen. Kontakt togs med den markägare 

som lämnat in avverknings anmälan. Länsstyrelsen informerade sedan via brev 

markägare i närområdet om att naturvärdena i området skulle undersökas 

närmare. Under 2001 genomfördes en inventering av naturvärdena j området. 

Ett markägarmöte hölls 2002 där Länsstyrelsen informerade om resultatet av 

inventeringen av naturvärdena i området och om Länsstyrelsens planer för att 

skydda området. Ett gränsförslag togs fram och området har därefter värderats 

och ersatts både via köp och intrångsersättning.




Sida 



2013-02-22 511-438-2012 


Naturreservatet Kullarna ligger i Torsby kommun. Naturreservatet omfattar 

74,8 hektar, varav 10,9 hektar utgörs av vatten och 48 hektar av 

produktionsskog. Skogsområdet ligger väster om Klarälven på en höjdrygg 

mellan de två sjöarna Höksjön och Ljusnetjärnarna. Den omgivande 

skogsmarken domineras av barrskog med ett stort inslag av löv, samt en hel 

del tall i 250-års åldern. Ungskogar, hyggen och skärmställningar med tall är 

också de vanliga. I den omgivande skogsmarken finns spår efter tidigare 

skogsbränder och dimensionsavverkningar. Skogsmarken i närområdet är på 

många håll genombruten av myrmarker med starrängar och småtjärnar. På 

myrarna finns häckande vadare som t ex ljungpipare, grönbena, gluttsnäppa 

och enkelbeckasin. 

Skogen i reservatet utgörs av lövträdsrik barrskog, med mera tall på höjderna 

och ökat inslag i lägre liggande delar. I området finns en del mindre 

våtmarker, bl.a. i sluttningen ner mot Ljusnetjärnarna. 


Till följd av ett omfattande skogsbruk har många biotoper minskat kraftigt i 

omfattning och sammanhängande skogsområden fragmenterats. För växt- och 

djurlivet viktiga strukturer och processer som var vanliga före ett aktivt 

brukande av skogen håller på att försvinna. 

Genom en reservatsbildning vid Kullarna bevaras gammal naturskogsartad 

skog. Området ingår i trakt för granskog och trakt för barrblandskog som 

pekats ut i länets skogsstrategi. I reservatet finns områden med hög 

markfuktighet och rörligt markvatten samt viktiga strukturer som gamla 

grovbarkiga träd, senvuxna träd, lövträd, döende och döda träd. Huvudmotivet 

för den föreslagna reservatsbildningen är de höga naturvärdena kopplade till 

krävande kryptogamer. Kryptogamerna gynnas av det stabila fuktiga 

mikroklimatet och den kontinuerliga tillgången till död ved av olika trädslag, 

ålder och nedbrytnings grad. Större virkesuttag, avverkning för vägdragning 

eller uppförande av nya byggnader, bortstädning av vindfållen och döende 

träd o.S.V. skulle medföra både minskning av antalet och geografisk 

utglesning av viktiga livsmiljöer och sannolikt också uppsplittring av området 

med större genomblåsning och uttorkning till följd. Flera av de sällsynta arter 

som finns i området är beroende aven hög och jämn luftfuktighet. 

Avverkningar eller utglesningar leder ofelbart till ökad uttorkningsrisk varvid 

dessa känsliga arters existens riskeras. 

Länsstyrelsen jobbar utifrån en nationell strategi för skydd av skog. Enligt den 

ska man prioritera områden med höga värden på beståndsnivå, områden med 

hög funktionalitet, d.v.s. områden som genom sin form, storlek eller närhet till 

liknande skyddade miljöer har stor sannolikhet att på sikt bevara de arter som 

man avser att skydda, samt områden där skogen tillhör en prioriterad


Sida 



2013-02-22 511-438-2012 

skogstyp. I det här naturreservatet finns höga naturvärden på beståndsnivå . 

. Det finns många strukturer som bidrar till att göra området till en livsmiljö för 

hotade arter, det förekommer rödlistade- och signal arter i området och 

områdets historik med brand och liten del mänskligt brukande i området gör 

att det finns skog i sena successionstadier och gamla träd, vilket gör området 

till en viktig livsmiljö för hotade arter. Områdets form samt att det ingår i 

trakter som pekats ut i länets skogsstrategi, bidrar också till att området får en 

hög funktionalitet. 



Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett mycket skyddsvärt område 

vars naturkvaliteer och besöksvärde endast kan säkerställas genom att det 

undantags från skogsbruk och arbetsföretag som påverkar mark, flora och 

fauna. 



Bildandet av naturreservatet Kullarna är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålet "Levande skogar", "Myllrande våtmarker"samt är del i 

arbetet med miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet följer 

nationella och regionala riktlinjer och strategier för prioritering av 




användning av mark- och vattenresurserna enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. 

Beslutet strider inte mot kommunal detaljplan eller områdesbestämmelse 

enligt plan- och bygglagen och är därmed förenligt. med 7 kap. 8 § 

miljöbalkenJ Ingen kommunal detaljplan eller områdesbestämmelse enligt 

plan- och bygglagen finns som berör området. Beslutet är inte i konflikt med 













markägarna genom intrångsersättning/ köp kompenserats för sin ekonomiska 

förlust.


Sida 



2013-02-22 511-438-2012 

Upplysningar 
















Bilagor 

l. Beslutskarta 


3. Områdesbeskrivning ( 

4. Skötselplan


Sida 



2013-02-22 511-438-2012 

Sändlista 

Erik Lars-Axel Nykvist, järnvägsgatan 12 Lgh 1207, 65225 KARLSTAD 

Bertil Gösta Nykvist, Bograngenvägen 15, 680 61 BOGRANGEN 

Siv Eva-Britt Halvardsson, Vestby 5,68063 LIKENÄS 

Anna Melin Nyström, Vestby bryggeri, 680 63 LIKENÄS 

Kjell Olsson, Hjällstad 6,68052 AMBJÖRBY 

Marrhälldammens SFF, CIO Anna Melin Nyström, Vestby bryggeri, 680 63 LIKENÄS 

Skogsstyrelsen Region Svea, Box 1350, 751 43 UPPSALA 


Torsby kommun, Att Maria Högkvist, 685 00 TORSBY 

Naturskyddsföreningen, Länsförbundet i Värmland, Verkstadsgatan 1, 65219 KARLSTAD 

Wermlands Ornitologiska Förening, clo Rolf Tidemalm, Ställ Överbyn 5,685 94 TORSBY 

Värmlands Botaniska Förening, clo Per Larsson, Fallängsvägen 39 A, 671 51 ARVlKA 

Värmlands läns jaktvårdsförbund, Box 65, 660 60 MOLKOM 

Nordvärmlands friluftsområde, Industrivägen 11, 680 60 SYSSLEBÄCK 

Nordvärmlands skoterklubb, Clo Lars-Erik Söderlund, Holevägen 19, 680 60 SYSSLEBÄCK 

LRF, Länsförbundet i Värmlands län, Köpmannagatan 24 tr, 65226 KARLSTAD 


Milj ö analys 

Miljöskyddl Naturvårdsärenden

Il 

FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 

•Länsstyrelsen 

, Värmland 2013-02-22 Dnr 511-438-2012 


3.1.1. Kvalitetsmål 

Området ska utgöra en livsmiljö för de missgynnade och hotade arter som är karaktäristiska 

naturskogsartad skog. Skogen ska fortsätta att utveckla naturskogskaraktären, med strukturer 

som död ved och döende träd, gamla träd, grova träd och inslag av lövträd 


Fri utveckling av skogens naturskogskaraktär. 

3.2. Skötselområde 2/ Myr 29,9 hektar 

Skötselområde 2 utgörs av'Massmyren i reservatets sydvästra hörn och av den myr som ligger 

nedanför den skogsklädda höjdplatån i området. Myrområdet gränsar i norr mot Ljusnetjärnarna. 

Myrområdet i norr har inslag av trädbeklädda partier och även på Massmyren finns en 

trädbeklädd ås. Skötselområde 1 motsvarar del område 5 och 6 i områdesbeskrivningen. 

3.2.1. Kvalitetsmål 

Myren ska bibehållas i nuvarande omfattning och karaktär. Diken med negativ effekt för 

hydrologin i myren får inte förekomma. Hydrologin och hydrokemin ska vara ostörd. 


Området ska lämnas till fri utveckling. 


Området nås lätt via vägen och därför anordnas ingen led till området. Området är relativt lite 

och därför bedöms det inte krävas någon vandringsled för att uppleva naturvärdena i området. 

3.3.1. Kva litets m ål 

Tillgängligt för allmänheten att ta sig fram till reservatet med bil eller buss, förutom under 

tjällossningstid, samt plats att parkera 2-3 bilar. 


Ställa iordning parkeringsplats med inforrnationstavla och vid behov vägvisning till reservatet. 


Bevarandemålen för området kommer att preciseras i nivåsatta s.k. målindikatorer. En 

redogörelse för uppföljning av målindikatorerna kommer att finnas i en särskild 

uppföljningsplan. 

4(4)

••.. . ... .. Länsst}Telsen . 


• Värmland 2013-02-22 Dnr 511-438-2012 


Figur 1. Skötselområdenas utbredning inom naturreservatet Kullarna. Kartan visar utbredningen av 

skötselområdena 1-2. Friluftsliv har eget skötselområden som innefattar hela reservatet och som inte 

redovisas i kartan. 

3.1. Skötselområde 1/ skog 44,9 hektar 

Skogen i skötselområde l innehåller bitvis viktiga strukturer som död ved i olika 

nedbrytningsstadier och av olika trädslag, senvuxna träd, gamla träd, lövträd, fuktig mark och 

rörligt mm·kvatten. Skogen sluttar ner mot omgivande myrmarker och mot Ljusnetjämama, 

vilket bidrar till en hög och jämn luftfuktighet som gynnar hotade och ovanliga kryptogamer. 

Skötselområde l motsvarar delområde 1,2, 3 och 4 i områdesbeskrivningen. 

3(4)

Il 


•Länsstyrelsen 

, Värmland 2013-02-22 Dm 511-438-2012 


detta i form av trädristningar, stigmarkeringar osv. Med tanke på reservatets närhet till vatten 

och myrmarker kan det finnas fångstgropar och kolningsgropar i närområdet. 



Reservatet ligger i ett område som är prioriterat för skydd av skog enligt länets skogsstrategi, 

trakt för granskog, trakt för barrblandskog samt trakt för barrskog. 

Området är en livsmiljö för olika kryptogamer, bl.a. beroende på bl.a. topografin i området, med 

sluttningar ner mot myrmarker vilket ger ett fuktigt klimat tillsammans med strukturer som 

sumpskogar och rörligt markvatten. Andra strukturer som är viktiga för naturskogsarter är död 

ved, lövträd, senvuxna och gamla grova träd är vanliga i området. 

3. Skötselom råden 

Området har delats upp i 3 skötselområden, där friluftsliv utgör ett eget skötselområde som 

omfattar hela reservatet. De övriga skötselområdena har delats in efter huvudsaklig imiktning på 

skötsel och naturtyp. 

2(4)

kategoriförkortning. Kategorierna följer ArtDatbankens rödlista, tillgänglig via hemsidan 

(http://www.artdata.slu.se/rodlista/). 

Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotkategori 

enligt 

rödlista 

lavar 

Nephroma arcticum norrlandslav X 

Hypogymnia vittata skuggblåslav X 

Nephroma parile bårdlav X 

Chaenotheca gracillima brunpudrad nållav X 

Platismatia norvegica norsk näverlav VU X 

Bryoria nadvornikiana violettgrå tagellav NT X 

Chaenotheca subroscida vitgrynig nållav X 

Parmeliella triptophylla korallblylav X 

Lobaria pulmonaria lunglav NT X 

Lobaria scrobicuZata skrovellav NT X 

Nephroma bellum stuplav X 

Bryoria sp. tagellav sp. 

Aleetoria sarmentosa gamlav NT X 

Chaenotheca brachypoda gulnål 

kärlväxter 

Corallorhiza trijida korallrot X 

Goodyera repens knärot NT X 

svampar 

Pseudographis pinicola gammelgranskål NT X 

Phellinus ferrugineofuscus ullticka NT X 

fåglar 

Picoides tridactylus* tretåig hackspett NT 

... *rned i EU:s fågel direktiv annex 1 (direktiv 79/409/EEC) 

Genomförd dokumentation 

Dnr 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Signalart 

Kirppu. S .. Hjällstad norra - naturvärdesbeskrivning. Stencil Länsstyrelsen i Värmlands län, 

Naturvårdsenheten. Karlstad. 

Digitala källor 

Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventering.27/611998 (Göran Klarström) Nb 13C3ill, 

13C3ilO 

Övrigt 

Foto Johan Bohlin 

Inventeringsmaterial från fåltbesök av Johan Bohlin

Dm 511-438-2012 

DOSid 1001765 

självgallring. Östsluttningen ner mot Ljusnetjärnarna är klassad som nyckelbiotop och här 

finns gott om död ved som torrträd, högstubbar och lågor.. 

Funna arter: 

garnlav NT 

violettgrå tagellav NT 

lunglav NT 

skrovellav NT 

stuplav 

bårdlav 

korallblylav 

tretåig hackspett NT 

vitgrynig nållav 

tagellav sp. 

1.1.5 Delornråde 3 äldre skog (10,2 ha) 

Delornrådet består av galldominerad skog där granen börjar komma in i bestånden. Skogen är 

både flerskiktad och luckig. I området finns flera stora block. Beståndet har inslag av 

lövträden björk, asp och sälg. Det finns gott av hänglav, bl.a. garnlav på tall. Området har 

tidigare brunnit och det finns brandstubbar i skogen. Död ved finns i form av enstaka lågor 

och torrträd. 

Funna arter: 

garnlav NT 


lunglav NT 

skrovellav NT 

skuggblåslav 

norrlandslav 

1.1.4 Delornråde 4 äldre skog (9,2 ha) 

Skogen som omger Massmyren är av samma karaktär som övrig skog i området, förutom ett 

mindre parti som avverkats och där det nu är ungskog. 

1.1.5 Delornråde 5 myr med inslag av skogspartier (22,1 ha) 

Området består till större del av myr, som bitvis sluttar ner mot Ljusnetjärnarna. Det finns 

inslag av skogstungor ner mot stranden av Ljusnetjärnarna. 

1.1.6 Delområde 6 Massmyren (7,8 ha) 

Delområdet utgörs av Massmyren. På myren finns en myrholme där skogen avverkats. 

Artlista 

Förteckning över naturvårdsintressanta arter, signalarter och rödlistade arter som hittills noterats i området under 

Skogsstyrelsens Nyckelbiotopsinventering och senare. De arter som är rödlistade är försedda med

Figur 6. Stam på äldre lövträd med rik förekomst av 

·lunglav. Foto Johan Bohlin. 

1.1. Delområde 1 äldre skog (9,2 ha) 

Dm 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Delområdet utgörs till större delen aven ravin med blockig sluttning ner mot gransumpskog 

och myr. Här finns inslag av tall, björk och asp. Skogen är flerskiktad och sluten. Död ved 

finns som torrträd, högstubbar och lågor. Hela området är rikt på hänglavar. Området är 

klassat som nyckel biotop i nyckelbiotopsinventeringen. 

Funna arter: 

lunglav NT 

korallblylav 

korallrot 

brunpudrad nållav 

vitgrynig nållav 

ullticka NT 


garnlav NT 

skuggblåslav 

gulnål 

norsk näverlav VU 

gammelgranskål 

knärot NT 

1.1.2 Delområde 2 äldre skog (17,5 ha) 

Området utgörs dels av sluttningen ner mot Ljusnetjämama och dels av platån mellan 

Ljusnetjämarna och Massmyren samt av sluttningen ner mot denna. Skogen är flerskiktad och 

välsluten och skogen i sluttningarna är grandominerad och hänglavsrik. Förutom gran finns 

även gammal tall, björk, sälg och asp. Det finns inslag av stavagranbestånd (områden med täta 

bestånd av senvuxen gran) och det är fläckvis gott om klenare död ved till följd av

Dnr 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Figur 2. Stam av gammal björk med bl.a. lunglav och Figur 3. Gammal tallstam med märken efter 

Foto Johan Bohlin. sko brand. Foto Johan Bohlin. 

Figur 4. Död ved finns både i form av lågor (liggande Figur 5. Utsikt mot myrområde mot 

stammar) och stående torrträd. Foto Johan Bohlin. ljusnetjämama. Foto Johan Bohlin.

Figur 1. Naturreservatet Kullarna har delats in i 6 delområden. 

1.1 Beskrivning av delområden 

Dm 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Området har delats upp i 6 delområden. Nedan ges en beskrivning av varje delområde. De 

arter som är rödlistade är försedda kategoriförkortning efter det latinska namnet. Kategorierna 

och namnen följer Gärdenfors U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 - The Red List of 

Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Dnr 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Allmän beskrivning av naturvärdena 

Naturreservatet Kullama omfattar 74,8 hektar, varav 10,9 hektar utgörs av vatten och 48 

hektar av produktionsskog. Skogsområdet ligger väster om Klarälven på en höjdrygg mellan 

de två sjöama Höksjön och Ljusnetjämama. Den omgivande skogsmarken domineras av 

barrskog med ett stort inslag av löv, samt en hel del tall i 250-års åldem. Ungskogar, hyggen 

och skärmställningar med tall är också de vanliga. I den omgivande skogsmarken finns spår 

efter tidigare skogsbränder och dimensionsavverkningar. Skogsmarken i närområdet är på 

många håll genombruten av myrmarker med starrängar och småtjämar. På myrama finns 

häckande vadare som t ex ljungpipare, grönbena, gluttsnäppa och enkelbeckasin. 

Död ved i reservatet. 

Skogen i reservatet utgörs av lövträdsrik barrskog, med mera tall på höjdema och ökat inslag i 

lägre liggande delar. I området finns en del mindre våtmarker, bl.a. i sluttningen ner mot 

Ljusnetjämama. Till karaktärsartema bland kryptogamema (mossor, lavar och svampar) hör 

violettgrå tagellav, brunpudrad nållav, norsk näverlav, dvärgbägarlav och garnmelgranskål. 

Några fornlämningar finns inte registrerade inom det föreslagna natUlTeservatet, men området 

har troligen nyttjats för bete (sätrar i omgivningen) och i sådana trakter kan det finnas spår 

efter detta i form av trädristningar, stigrnarkeringar osv. Med tanke närhet till vatten och 

myrmarker kan det finnas fångstgropar och kolningsgropar i närområdet. 

1. Delområden

Dm 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Bakgrund 

Området ligger väster om Klarälven, i ett skogsområde med omväxlande höjder och myr-, 

tjärn och drågpartier. Reservatsområdet utgörs aven skogbevuxen höjdrygg samt 

nedanliggande myrmarker med starrängar och småtjärnar. I öster avgränsas området av 

Ljusnetjärnama. 1998 genomfördes en nyckelbiotopsinventering i området och ett flertal 

nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt avgränsades i trakten. Inom reservatet finns två 

nyckelbiotoper och ett naturvärdesobjekt. 

I länets strategi för skydd av skog har värdetrakter pekats ut för olika naturtyper. Kullarna 

ingår både i värdetrakt för granskog samt i värdetrakt för barrblandskog. 

Karta över Kullarna 

Rött raster = nyckelbiotop, grönt raster = naturvärdesobjekt.

I•Länsstyrelsen 

Värmland 

Kullarna 

Dm 511-438-2012 

DOSid 1001765 

Beskrivning av ett varierat äldre skogsområde, mellan 

Höksjön och Ljusnetjärnarna, Torsby kommun

!Al 

I 

Datum 

Länsst)Telsen 

Värmland 

Naturvård 

Dick Östberg 

Sida 


Referens 

2013-02-22 511-6639-2011 

BILDANDE AV NATURRESERVATET TRUGASEN, 

TORSBY KOMMUN 

BESLUT 





Naturreservatets namn ska vara Trugåsen. 


Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och att bevara 

värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar och andra ingående naturtyper 

samt områdets orörda karaktär med dess ekosystem och biologiska mångfald 

ska bevaras. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk 

mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet. 

Syftet ska uppnås genom att skogsmark, myr och övriga naturtyper med dess 

flora och fauna utvecklas fritt genom intern dynamik. Lämpliga åtgärder 

vidtas för att underlätta allmänhetens friluftsliv. 

Föreskrifter 

För att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet Trugåsen förordnar 











Sida 



2013-02-22 511-6639-2011 




att: 

1. avverka träd och buskar eller ta bort eller upparbeta dött träd eller vindfålle 











Föreskrifterna Al och A2 gäller inte underhåll av den allmänna väg som 

löper genom området. 

Föreskriften A8 gäller inte för älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsförordningen (1975:594 1 §). Uttransporten ska ske så att 

skador på mark och vegetation undviks. 




anordningar uppförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med 

reservatet: 


anvisningar 

2. anläggande och underhåll av parkeringsplats 

3. anläggande, utmärkning och underhåll av led 

4. uppsättande och underhåll av informationstavlor vid parkeringsplats 

5. undersökningar av skogliga strukturer, djur- och växtarter samt av mark- och 


bestämningsmaterial 

C. Ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas 

inom reservatet, samt om ordningen i övrigt inom reservatet: 






omkullfallna träd, och buskar 

4. utan länsstyrelsens tillstånd i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor 

och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utföra vetenskapliga eller andra 



6. elda annat än på anvisad plats


Sida 



2013-02-22 511-6639-2011 

Föreskrifterna Cl samt C 2 gäller inte heller den uppföljning av områdets 

skötsel och naturvärden eller av miljöns utveckling i stort, inklusive 

nödvändig provtagning och insamling av bestämningsmaterial, som utförs av 

eller på uppdrag av Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Sådana 

undersökningar skall ske i samråd med reservatsforvaltningen. 

Föreskriften C3 gäller inte röjning av uppväxande sly eller kvistning för 


Föreskriften C5 gäller inte nyttjande av den allmänna väg som löper genom 

området. 

Föreskriften C5 gäller inte for älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsförordningen (1975:594 l§). Uttransporten ska ske så att 




trycket i länets författningssamling. 


Namn Naturreservatet Trugåsen 



Lägesbeskrivning Ca 6 km nordöst om Sysslebäck 


Topografisk karta 13CNO 

Ekonomisk karta 13C 8i 


32A 

region 


Avtalsservitut vattenkraft, 2 st 


Avtalsservitut kraftledning 


Jakträttsavtal 

Torsby Hole GA:l 


Torsby Skyllbäck GA:4 

Torsby Slättene GA:l 

Torsby Hole FS:l, S:4 

Fastigheter Hole l :2, l :7,4: l samt Hole 

1:281 

Areal 98 ha 



Ärendets beredning


Sida 



2013-02-22 511-6639-2011 

Sommaren 1997 avgränsade Skogsstyrelsen ett antal nyckelbiotoper på åsen 

samt längs östsidan av berget Trugåsen. Även Bergvik Skog AB har pekat ut 

nyckelbiotoper i området. 2007 kontaktades Skogsstyrelsen aven markägare 

som undrade över ersättning för sin nyckelbiotop. Då det finns ett antal 

nyckelbiotoper i området och den sammanlagda arealen av dessa överstiger 

den som Skogsstyrelsen arbetar med så kontaktades Länsstyrelsen. Under 

sommaren 2007 utförde Länsstyrelsen en fördjupad naturvärdesinventering i 

området. Den 16 januari 2008 skickades gränsförslag ut till berörda 

markägare. Den 11 mars 2009 inleds förhandlingar med markägarna gällande 

markåtkomst. Värdering har utförts av Landeum KB samt Svefa AB och 

förhandling sköts av N.A. Stefansson AB. Markåtkomst samt ersättning 

gällande de privata markägarna är genomförd. 

Markåtkomsten gällande Bergvik Skog AB är inte klar då den kommer ingå i 

ESAB-bytesaffåren. 




Det föreslagna naturreservatet Trugåsen ligger nordost om Sysslebäck i 

Torsby kommun. I ett landskapsperspektiv så kommer området att förstärka 

det nätverk av skyddad natur som finns i närområdet. Här finns befintliga 

naturreservat samt biotop skydd och det pågår även ytterligare ett antal 

reservatsbildningar vilket tillsammans kommer att skapa ett landskap där 

hotade arter, arter speciellt knutna till naturskogar, ges goda möjligheter att 

fortleva. 

Det föreslagna naturreservatet består aven östlig bergssida. Terrängen är 

otillgänglig då den till stora delar består av branter och blockrik morän. Inom 

partier av sluttningen förekommer rörligt markvatten samt källflöden vilket 

bitvis ger god bonitet. Själva åsryggen, som också till viss del utgör 

reservatsförslagets västgräns, är en relativt skarpt markerad höjdrygg som på 

vissa ställen erbjuder en utsikt över omgivande landskap med dalafjällen som 

en nordöstlig horisont. 

Skogen i området består av barrblandskog med viss dominans av gran i 

sluttningen samt talldominans på åsryggen. Andelen död ved är genomgående 

hög. I området finns lågor i alla nedbrytningsstadier där vissa är mycket 

grova. Den ytliga vattenförekomsten, andelen död ved samt lodytor och 

branter ger utmärkta förutsättningar för en artrik kryptogamflora. 


Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett skyddsvärt område med 

förekomst av flera hotade arter vars fortlevnad i området endast kan säkras 

genom att det undantas från skogsbruk och andra åtgärder med negativ 

påverkan på skogens struktur, utbredning samt hydrologi. 

Trugåsen består till stor del av nyckelbiotoper och området finns även med i 

Värmlands läns urskogs inventering. Trugåsen ligger även inom värdetrakter 

för granskog samt barrblandskog vilket pekas ut i "strategi för formellt skydd 

av skog i Värmlands län".


Sida 



2013-02-22 511-6639-2011 



Bildandet av naturreservatet Trugåsen är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålet "Levande skogar" samt är del i arbetet med 

miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet följer nationella och 

regionala riktlinjer och strategier för prioritering av naturreservatsskydd, vilka 

bygger på Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska 

mångfalden. 

Beslutet är inte i konflikt med koncessioner eller undersökningstillstånd för 

gruvnäringen, enligt den information Länsstyrelsen fått av Sveriges 

geologiska undersökning (SGV). 











markägarna genom intrångsersättning samt köp kompenserats för sin 

ekonomiska förlust. 

Upplysningar 















efter reservatsbildningen statens ansvar.


Bilagor 




4. Områdesbeskrivning 

Sida 



2013-02-22 511-6639-2011


Sida 



2013-02-22 511-6639-2011 


Ovansjö VVO, Clo Arne Carlsson, Stortäppavägen 4,68060 Sysslebäck 

Långlikåvägens samfållighetsförening, Clo Dag Nyström, Vestby Bryggeri, 680 63 Likenäs 

Sysslebäcks FVOF, clo Lars-Erik Söderlund, Holevägen 19, 68060 Sysslebäck 

Evensson, Hans-Olof Johan, Morbror Rubens väg 13,65346 Karlstad 

Halvardsson, Göran Bengt Eskil, Lövstigen 4, 661 43 Säffle 

Burman, Gudrun Elsa Marianne, Qvidingsgatan 3 B I, 416 51 Göteborg 

Halvardsson, John-Erik, Klarälvsvägen 32,68060 Sysslebäck 

Halvardsson, Sven Helge Bertil, Klarälvsvägen 152,68060 Sysslebäck 

Bergvik Skog AB, Börje Pettersson, Trotzgatan 25, 791 71 Falun 

Skogsstyrelsen Östra Värmlands Distrikt, Wåhlstedts väg l B 685 33 Torsby 

Torsby kommun, Kommunstyrelsen, 685 80 Torsby 

Torsby kommun, Maria Högkvist, 685 80 Torsby 

Naturskyddsföreningen, Länsförbundet i Värmland, Verkstads gatan l, 652 19 Karlstad 

Wermlands Ornitologiska Förening, clo Rolf Tidemalm, Ställ Överbyn 5,68594 Torsby 

Värmlands Botaniska Förening, clo Per Larsson, Fallängsvägen 39 A, 671 51 Arvika 

Värmlands läns jaktvårdsförbund, Box 65, 660 60 Molkom 

Nordvärmlands friluftsområde, Industrivägen 11, 680 60 Sysslebäck 

Nordvärmlands skoterklubb, Clo Lars-Erik Söderlund, Holevägen 19,68060 Sysslebäck 

LRF, Länsförbundet i Värmlands län, Köpmannagatan 24 tr, 65226 Karlstad

!iD 

I 

Datum 


Värmland 

Sida 

ÖVERSI KTSKART A Bilaga 2 1(2) 

Referens 

2013-02-22 511-6639-2011 


Översiktskartafär naturreservatet Trugåsen (skrafferat område) 


Telefon: 054-197000 (växe l) Fax: 054-19 73 00 E-post: varmland@lansstyrelsen.se 


liD FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 

IlLänsstyrelsen 

. Värmland 2013-02-22 Dnr 511-6639-2011 

Naturvård 

Dick Östberg 


Inom området finns två skötselområden, skötselområde skog samt skötselområde myr. 

3. 1. Skötselområde Skog 94 hektar 

Skogen i området består av naturskogsartad barrblandskog med viss dominans av gran i 

sluttningen samt talldominans på den skarpa åsryggen. Området är, som i stort sett all mark i 

dessa trakter, brandpräglat vilket en stor mängd brandstubbar vittnar om. Men då det gått lång 

tid sen senaste branden så har naturvärden knutna till intern dynamik ökat och idag är det främst 

dessa som gör området skyddsvärt. Andelen död ved är genomgående hög. I området [mns 

torrakor samt lågor i alla nedbrytningsstadier där en relativt stor andel är att anse som grova. 

Inom partier av sluttningen förekommer rörligt markvatten samt källflöden vilket bitvis ger god 

bonitet med inslag av högört. 

3(6)

iJB FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN 

II LänsstyreIsen 

w' 'f' Värmland 2013-02-22 Dnr 511-6639-2011 

Naturvård 

Dick Östberg 

Länsstyrelsen i Värmlands län. 2007. Strategi får formellt skydd av skog i Värmlands lännaturreservat, 

biotopskydd och naturvårdsavtal. Länsstyrelsen i Värmlands län, rapport nr 

2007:5. 

6(6)

NATURVÄRDESBESKRIVNING BILAGA 4 

Bakgrund 

Inom ramen för de av riksdagen 16 antagna miljökvalitetsmålen, ingår som ett delmål i 

miljömålet levande skogar att undanta ytterligare skyddsvärd skog från skogsbruk. 

Länsstyrelsen arbetar med att skydda en del av dessa skogsområden genom att bilda 

naturreservat. Idag är ca en halv procent av Värmlands produktiva skogsmark undantagen 

skogsbruk i naturreservat. 

Allmän beskrivning 

Trugåsen består aven östlig bergssida. Terrängen är otillgänglig då den till stora delar består 

av branter och blockrik morän. Inom partier av sluttningen f6rekommer rörligt markvatten 

samt källflöden vilket bitvis ger god bonitet. Själva åsryggen, som också till viss del utgör 

reservatsförslagets västgräns, är en relativt skarpt markerad höjdrygg som på vissa ställen 

erbjuder en utsikt över omgivande landskap med dalafjällen som en nordöstlig horisont. 

Averåfjället 

liL 

ijANSBY + 

Förslaget omfattar ca 94 hektar och är till största delen produktiv skogsmark. Skogen i 

området består av barrblandskog med viss dominans av gran i sluttningen samt talldominans 

på åsryggen. Hela området är brandpräglat vilket en stor mängd brandstubbar vittnar om. 

Ytterligare tecken för Trugåsens brandhistorik är de gamla sälgar och aspar som återfinns 

inom området. Andelen död ved är genomgående hög. I området finns lågor i alla 

nedbrytningsstadier där vissa är grova. Ert annat markant inslag är det relativt stora antal 

grova "silverfuror" som står spridda i östsluttningen som i sig vittnar om hur tidigare "skogar" 

såg ut. Den ytliga vattenf6rekomsten, andelen död ved samt lodytor och branter ger utmärkta 

förutsättningar för en artrik kryptogamflora. Den oländiga terrängen gör att området är relativt 

ostört vilket uppskattas av ett antal olika arter bl.a. lodjur. 

\ ;149 

2


Naturvärden 

Trugåsen består nästan helt av nyckelbiotoper och området finns även med i Värmlands läns 

urskogsinventering. Trugåsen ligger även inom värdetrakter för granskog samt barrblandskog 

vilket pekas ut i "strategi för formellt skydd av skog i Värmlands län". I ett 

landskapsperspektiv så kommer Trugåsen att förstärka det nätverk av skyddad natur som finns 

i närområdet. Här finns befintliga naturreservat samt biotopskydd och det pågår även 

ytterligare ett antal reservatsbildningar vilket tillsammans kommer att skapa ett landskap där 

hotade arter, arter speciellt knutna till naturskogar, ges goda möjligheter att fortleva. 

ÖVersikt över skyddad natur i omkringliggande landskap. 

Trugåsen som helhet uppvisar en mängd av de strukturer som sammanknippas med 

naturskogar, och detta förstärks genom de arter som hittats, däribland violettgrå tagelIav, 

vedtrappmossa, stor aspticka, doftskinn samt rynkskinn m.m. I de mer näringsrika partierna 

förekommer bl.a. tolta och spindelblomster.


I området förekommer ett antal källsprång där det rörliga markvattnet tränger upp till marknivå och bildar små 

gröna oaser med en intressant källmossjlora.


I området finns spår efter mänsklig verksamhet i form av stubbar efter 

dimensionsavverkningar och centralt beläget inom gränsfårslaget förekommer en avverkning 

utförd i modern tid. Detta till trots så anser Länsstyrelsen att området som helhet hyser så 

höga naturvärden att det bör avsättas som naturreservat. Övrig mänsklig påverkan inom 

området är en stig som går på själva åsryggen och som troligen använts under lång tid av de 

människor som verkat i bygderna plus det faktum att den fina utsikten österut från åsen med 

dalafjällen som horisont nog gjort Trugåsen till en trevlig plats att äta sin matsäck på. 

Utsikt/rån åsen över den centralt beläget avverkade delen. Kontrasten mot värde kärnan (nyckelbiotop) i söder 

och den "skötta" skogen är talande. 


Reservatsförslaget har delats in i två kategorier avseende på deras naturvärde och funktion. 

Beskrivning av kategorierna finns längst bak. Av det totala 98 hektar stora reservatsförslaget 

utgörs ca 90 hektar av produktiv skogsmark varav ca 78 ha värdekärna (biologiskt värdefull 

skog).

Karta över Trugåsens junktionsindelning. 

hektar % 

Areal skogsmark 93 100 

Värdekärna 78 84 

Arronderingsmark 15 16 

Tabell över arealer på respektive delområden 

enligt jllnktionsindelningen. 



Värdekärna 

Ett sammanhängande naturområde som bedömts ha stor betydelse för flora och fauna och/eller är en 

prioriterad naturtyp. 

Utvecklingsmark 

Mark som i dags läget har ett ringa eller begränsat naturvärde men som med utgångspunkt från befintlig 

vegetation och/eller belägenhet bedöms ha förutsättningar att utveckla och förstärka värdekärnans 

naturvärde antingen på kort eller längre sikt. 

Skyddszon 

Ett område i anslutning till en värdekärna som är lämpligt som skydd mot negativa förändringar av 

värdekärnans naturvärden, bl,a. pga. förändrad hydrologi och lokalklimat. 

Arronderingsmark 

Marker utan påvisade naturvärden som medtagits i ett reservatsförslag främst för att förbättra reservatets 

geografiska utformning av lantmäteri- och eller skötseltekniska skäl men även för att minska intrånget för 

fastighetsägaren genom att restinnehavet får en lämplig avgränsning.

I • 


Värniland 

Naturvård 

Dick Östberg 

Sida 


Datum . Referens 

2013-02-22 511-1794-2012 

BILDANDE AV NATURRESERVATET RABÄCKEN, 

TORSBY KOMMUN 

BESLUT 





Naturreservatets namn ska vara Råbäcken. 


Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och att bevara 

värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar och andra ingående naturtyper 

samt områdets orörda karaktär med dess ekosystem och biologiska mångfald 

ska bevaras. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk 

mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet. 

Syftet ska uppnås genom att skogsmark, vatten, myr och övriga naturtyper 

med dess flora och fauna utvecklas fritt genom intern dynamik. 

Exploateringar och arbetsföretag i området förhindras och områdets naturliga 

hydrologi skyddas från fysisk påverkan. 

Föreskrifter 

För att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet Råbäcken fårordnar 











Sida 



2013-02-22 511-1794-2012 



Utöver vad som annars gäller i författningar är det i naturreservatet forbjudet 

att: 





4. uppfora byggnad eller annan anläggning 







Föreskrifterna Al och A2 gäller inte underhåll av den allmänna väg som 


Föreskriften A8 gäller inte for älgdragare eller liknande som behövs for 


terrängkörningsförordningen (1975:594 1§). Uttransporten ska ske så att 





anordningar uppförs och åtgärder vidtas for att tillgodose syftet med 

reservatet: 


anvisningar 

2. anläggande och underhåll av parkeringsplats 

3. anläggande, utmärkning och underhåll av led 

4. uppsättande och underhåll av informationstavlor vid parkeringsplats 

5. undersökningar av skogliga strukturer, djur- och växtarter samt av mark- och 


bestämningsmaterial 

C. Ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas 

inom reservatet, samt om ordningen i övrigt inom reservatet: 






omkullfallna träd, och buskar 

4. utan länsstyrelsens tillstånd i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor 

och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utfOra vetenskapliga eller andra 


5. framföra fordon, exempelvis cykel, traktor, snöskoter och terränghjuling (sk fyrhjuling)

Sida 



2013-02-22 511-1794-2012 

Föreskrifterna Cl samt C2 gäller inte heller den uppföljning av områdets 

skötsel och naturvärden eller av miljöns utveckling i stort, inklusive 

nödvändig provtagning och insamling av bestämningsmaterial, som utförs av 

eller på uppdrag av Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Sådana 

undersökningar skall ske i samråd med reservatsförvaltningen 

Föreskriften C3 gäller inte röjning av uppväxande sly eller kvistning för 


Föreskriften C5 gäller inte nyttjande av den allmänna väg som löper genom 

området. 

Föreskriften C5 gäller inte för älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsförordningen (1975:594 1 §). Uttransporten ska ske så att 




trycket i länets författningssamling. 


Namn Naturreservatet Råbäcken 



Lägesbeskrivning Ca 5,5 km öst om Sysslebäck 


Topografisk karta 13CNO 

Ekonomisk karta 13C 7j 


region 

32A 





Torsby Skyllbäck GA:4 

Fastigheter Lillbergsgården 1 :85 

Areal 3,5 ha 




Området hittades i samband med Skogsstyrelsens inventering av 

nyckelbiotoper 1997. I samband med att Naturvårdsverket köpte in byte smark 

vid reservatsbildningen av Lisselberget hamnade denna biotop i statens ägo. 

Innan fastigheten avyttrades i en bytesaffär, avstyckades aktuellt område med 

syfte att skydda området som naturreservat.




Sida 



2013-02-22 511-1794-2012 


Det föreslagna naturreservatet Råbäcken ligger ost om Sysslebäck i Torsby 

kommun. Råbäcken är centralt beläget i ett av Länsstyrelsen prioriterat 

landskapsavsnitt där skogliga värdekärnor forekommer i stor mängd. Området 

består mestadels av äldre blandsumpskog utmed Råbäcken. 


Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett skyddsvärt område med 

förekomst av hotade arter vars fortlevnad i området endast kan säkras genom 

att det undantas från skogsbruk och andra åtgärder med negativ påverkan på 

skogens struktur, utbredning samt hydrologi. 

Råbäcken består till stor del aven nyckelbiotop. Råbäcken ligger även inom 

värdetrakter för granskog samt barrblandskog vilket pekas ut i "strategi för 

formellt skydd av skog i Värmlands län". 



Bildandet av naturreservatet Råbäcken är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålen "Levande skogar", "Levande sjöar och vattendrag" samt 

"Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet foljer nationella och regionala riktlinjer 

och strategier för prioritering av naturreservatsskydd, vilka bygger på 

Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden. 

Beslutet är inte i konflikt med koncessioner eller undersökningstillstånd for 

gruvnäringen, enligt den information Länsstyrelsen fått av Sveriges 

geologiska undersökning (SOV). 











markägarna genom intrångsersättning samt köp kompenserats for sin 

ekonomiska forlust. 

Upplysningar 



reservatsföreskrifterna följs. Enligt 29 kap. 2 och 2a §§ miljöbalken gäller


Sida 



2013-02-22 511-1794-2012 









vindfållen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5, 6, 10 och 29 §§ 




Bilagor 





I • 


Värmland 

Sida 

ÖVERSIKTSKARTA Bilaga 2 1 (2) 


2013-02-22 511-1794-2012 


Översiktskartajör naturreservatet Råbäcken (skrafferat område) 




I 

Naturvård 

Dick Östberg 


Värmland 


2013-02-22 

2(4) 

Dnr 511-1794-2012 

Arter Violettgrå tagelIav, Dvärgbägarlav, 

Lunglav, Skrovellav 

2.2. Historisk och nuvarande markanvändning 

Spår efter modernt skogsbruk finns i områdets östra del. 



En stor del av området är klassat som nyckelbiotop. Den skogliga kontinuiteten, ett stabilt och 

fuktigt mikroklimat, andelen död ved, bl.a. genom påverkan av bäver, ger utmärkta 

förutsättningar för en artrik moss- och kryptogamflora. Råbäcken, som gett reservatet dess 

namn, är ett vattendrag som ingår och mynnar ut i N2000-vattendraget Likan. 


Området består av ett enda skötselområde.

I «iD LänsstyreIsen 

w ., Värmland 2013-02-22 Dnr 511-1794-2012 

Naturvård 

Dick Östberg 


Reservatsförvaltaren ansvarar för att uppföljning av kvalitetsmål genomförs var 12:e år för: 

./ Utbredning av arealer 


Skötselåtgärd 

Anläggningar for friluftslivet 

När Skötselområde 

Markering av gräns Inom 2 år 

Informationstavla Inom 2 år 

Underhåll av skyltar och leder Vid behov 

Uppföljning/inventering 

Utbredning av areal taiga enligt 

tabell 2.1 

Var 12:e år 


NBI, Skogsstyrelsens Nyckelbiotopsinventering. Skogens pärlor. 

Länsstyrelsen i Värmlands län. 2007. Strategi för formellt skydd av skog i Värmlands lännaturreservat, 

biotopskydd och naturvårdsavtal. Länsstyrelsen i Värmlands län, rapport nr 

2007:5. 

4(4)

OMRAoESBESKRIVNING BILAGA 4 

Översiktlig beskrivning av Råbäcken 

Det föreslagna naturreservatet omfattar ca 3,4 ha. Området hittades i samband med 

Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper 1997. I samband med att Naturvårdsverket köpte in 

bytesmark vid reservatsbildningen av Lisselberget hamnade denna biotop i statens ägo. Innan 

fastigheten försåldes i en bytesaffär, avstyckades aktuellt område med syfte att skydda området 

som naturreservat. Området består av mestadels av blandsumpskog marker utmed Råbäcken. 

Det omgivande landskapet 

Råbäcken är centralt beläget i ett av Länsstyrelsen prioriterat landskapsavsnitt där skogliga 

värdekämor förekommer i stor mängd. Ungefär hälften av traktens skogsmark ägs av Bergvik 

Skog AB och resten av mestadels privata markägare.

OMRAoESBESKRIVNING BILAGA 4 

Beskrivning av delområden 

Nedan beskrivs varje delområde med avseende på skogstyp, naturvärde och intressanta arter. 

Funktionsindelning vid Långlikan 

(räd=värdekärna, grå=arronderingsmark). 

Delområde 1, Blandsumpskog, värdekärna 

Lågproduktiv blandsumpskog i svag östsluttning bestående av gran, björk; tall och sälg. Bitvis gles 

skog på gränsen till impediment. Naturvärdena utgörs främst av de gamla sälgarna och senvuxna 

granar. Även död tallved förekommer. 

Arter 

Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT - flera fynd på gran och björk 

Dvärgbägarlav Cladonia parasitiva NT - funnen på tallstubbe 

Lunglav Lobaria pulmonaria NT - funnen på några grova sälgar 

Skrovellav Lobaria scrobieulata NT - funnen på grova sälgar 

Korallblylav ParmelieIla triptophylla - funnen på gamla sälgar 

Kolflamlav Hypocenomyce anthracophila - något fynd på kolad tallstubbe 

Vitgrynig nållav Chaenotheca subroseida - funnen på gammal gran

I 

OMRADESBESKRIVNING BILAGA 4 

Delområde 1 består av sluttande sumpskog medflera grova sälgar. 

De/område 2, Gransumpskog, värdekärna 

Grandominerat, fuktigt skogsområde med inslag av glasbjörk utmed Råbäcken. Tydliga spår av 

bäverpåverkan syns då grantorrträd, gamla björkfållen och rester av hydda noterades. Skogen är 

inte särskilt gammal men luftfuktigheten och kombination med orördhet och bäverpåverkan, har 

skapat en del naturvärden. 

1 centrala delen av område 2finns en koncentration av död granved 

efter ett lokalt barkborreangrepp.

OMRADESBESKRIVNING BILAGA 4 

Arter 

Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT - allmän i senvuxna granar 

Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima NT - flera fynd på björkstubbar 

Vitgrynig nållav Chaenotheca subrosGida - enstaka fynd på senvuxen gran 

Bättre än så här blir det inte ... 

Fredrik Wilde 2011-02-04


Sida 



2013-02-22 511-2592-2012 






A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten 

aft använda mark- och vattenområden: 


att: 


2. utan Länsstyrelsens tillstånd röj a kring kulturlämningar 

3. bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets ytformer som 

att schakta, tippa, gräva, dika, dämma, leda bort vatten eller anordna 

upplag; 

4. utan Länsstyrelsens tillstånd utföra arkeologiska utgrävningar 





9. röj a nya j aktpass, utföra viltvårdande åtgärder eller utfordring 


11. framföra fordon, exempelvis cykel, traktor, snöskoter och terränghjuling 

(sk fyrhjuling) 

Föreskriften Al gäller inte slyröjning eller kvistning för underhåll av siktgator 

vid befintliga j aktpass under förutsättning att åtgärden sker i samråd med 

reservatsförvaltaren. 

Föreskrifterna Al, A3 och AIO gäller inte underhåll av den allmänna väg som 


Föreskrifterna A3 och A5 gäller inte eventuell nedläggning av markkabel inom 

vägområdet. 

Föreskriften All gäller inte för älgdragare eller liknande som behövs för 


terrängkörningsförordningen (1975:594 1 §), i samband med den jakt som är 


vegetation undviks. 

B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om vad ägare och 

innehavare av särskild rätt till fastigheter förpliktas att fåla: 


anordningar uppförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med reservatet: 

1. roJnmg av samt utmärkning av reservatets yttergränser enligt 

Naturvårdsverkets anvisningar 

2. anläggande och underhåll av parkeringsplats enligt karta, bilaga 5 

3. anläggande, utmärkning och underhåll av led enligt karta, bilaga 5 

4. uppsättande och underhåll av informationstavlor vid parkeringsplats, längs 

markerad led och vid kulturlämningar



Sida 



2013-02-22 511-2592-2012 

Namn Naturreservatet Gräsbäcken 

NVR-id 2014234 



Lägesbeskrivning Ca 27 km norr om Ekshärad 

FörsamlingiSocken Övre Älvdal! Norra Ny 


regIOn 

30A 

Kulturgeo grafisk 

Södra Norrlands inland 

regIOn 




För privatskiftet: 

Torsby Näsberget GA:1 

Torsby Näsberget FS: 1 

TorsbyNäsberget S:3 

Torsby Näsberget S:4 




(Fastigheternas andelar i 

samfälligheter är inte utredda) 

Fastigheter Del av Näsberget 1 :40, del av 

Näsberget 1 :42 

Areal 67,2 ha 




Den 13 december 2007 beslutade Länsstyrelsen om interimistiskt förbud mot 

avverkning på en privatägd fastighet på Näsberget, efter att gallring inletts 

som berörde skyddsvärd gammal granskog. Därefter påbörjades utredning om 

säkerställande av i första hand området kring Gräsbäcken. Under arbetet 

framförde markägarna önskemål om att även andra nyckelbiotoper på 

fastigheten skulle skyddas i formen naturreservat vilket ledde till att 

Länsstyrelsen i maj 2011 beslutade att inrätta naturreservatet Kvarnberget 

längre österut på samma skifte. 

Under utredningen fann Länsstyrelsen att delar av Bergvik Skogs skifte som 

angränsar i söder också håller höga naturvärden, förutom värde som 

skyddszon, och inkluderade ca 20 hektar av det skiftet i diskussionen om 

bildande av naturreservat. 

Markåtkomsten har lösts med intrångsersättning med bibehållet ägande för det 

privatägda skiftet. För den del av området som ägs av Bergvik Skog pågår 

förhandling om ersättning. Värdering i området har utförts av Markbyrån och 

Forum Fastighetsekonomi AB medan NAI Svefa AB har anlitats för 

förhandling i ärendet.




Sida 



2013-02-22 511-2592-2012 


Naturreservatet Gräsbäcken ligger i Norra Ny, nära gränsen till Dalarna, i ett 

landskapsparti som präglas av granklädda höjder med snörika vintrar. I 

närheten, ett område mellan Stöllet och Dalagränsen, finns flera naturreservat 

bland vilka kan nämnas Fänstjärnsskogen och Granberget. 

Beskrivning av naturreservatet 

Området ligger i ett myr- och bäckrikt stråk kring Gräsbäcken, i en i stort 

sydvästvänd luta. Gräsbäcken rinner längre söderut ihop med Halgån som är 

ett av Klarälvens större biflöden. Värdekärnorna i området består av gammal 

fuktpräglad grandominerad barrskog med beståndsåldrar på det norra skiftet 

på uppemot 250 år, på det södra skiftet drygt hundra år. Delar av 

värdekärnorna gallrades igenom i december 2007 och den döda veden ligger 

kvar i området söder om landsvägen, medan det kördes ut från området norr 

om vägen. Nyckelbiotoperna som är del av värdekärnorna är klassade som 

barrnaturskog och/eller naturlig skogsbäck. 

Skogen i området är ställvis hänglavsrik, med ett varierande inslag av lövträd. 

Tallöverståndare står glest på vissa åsar, den tidigare brandsuccessionen syns 

också som kvarstående brandstubbar av tall. 

Värdekärnorna i området har rikligt med död ved, i form av högstubbar, 

stående torrgranar och lågor av främst gran. Det är gott om mycket 

grovbarkiga träd, och senvuxenheten är påtaglig. Den rika förekomsten av 

grovbarkiga träd och död ved gör Gräsbäcken extra intressant med avseende 

på kryptogamer. Vid nyckelbiotopsinventeringen (NBI) observerades ett antal 

signal- och rödlistade arter i området. Vid Länsstyrelsens fåltbesök har 

ytterligare arter noterats (se aktuell artlista i bilaga 3). 

Hittills har 16 rödlistade arter observerats i området. 

Natura 2000 -arter 

Följande arter som listas i bilaga till fågeldirektivet och/eller till 

habitatdirektivet i Natura 2000 finns noterade från området: 

CI tretåig hackspett 

Natura 2000 -habitat 

Följande naturtyper som ingår i habitatdirektivet i Natura 2000 finns 

representerade i området: 

CI Västlig taiga; enligt Natura 2000-listan naturtyp 9010 (prioriterad naturtyp) 

CI Öppna svagt välvda myrar, fattiga och intermediära kärr; enligt Natura 

2000-listan naturtyp 7140 


Genom en reservatsbildning vid Gräsbäcken bevaras en gammal fuktpräglad 

granskog med viktiga strukturer som gamla grovbarkiga träd, döende och

Sida 



2013-02-22 511-2592-2012 

döda träd och död ved. Huvudmotivet för den föreslagna reservatsbildningen 

är den höga beståndsåldern på granskogen och de höga naturvärdena gällande 

krävande kryptogamer som fInns tack vare det stabila fuktiga mikroklimatet. 

Ett motiv för reservatsbildningen är också de arealkrävande fågelarter som 

. förekommer i området (lavskrika och tretåig hackspett). 

Gräsbäcken är ett stort sammanhängande naturskogsområde med mycket höga 

naturvärden, som inte är att betrakta som normal produktionsskog och därför 

inte heller bör skötas som en sådan. Större virkesuttag, avverkning för 

vägdragning eller uppförande av nya byggnader, bortstädning av vindfållen 

och döende träd o.s.v. skulle medföra både minskning av antalet och 

geografIsk utglesning av viktiga livsmiljöer och sannolikt också uppsplittring 

av området med större genomblåsning och uttorkning till följd. Som 

reservatsområdet ser ut nu med sammanhängande skogliga bestånd och flera 

partier med likartad miljö i olika delar av området ger det populationer av 

sällsynta och hotade/ typiska arter både större möjligheter att på sikt överleva 

i reservatet och ökade möjligheter att sprida sig till andra delar av reservatet 

med lämpliga livsmiljöer. Flera av de sällsynta arter som fInns i området är 

också beroende aven hög och jämn luftfuktighet. Avverkningar eller 

utglesningar leder ofelbart till ökad uttorkningsrisk varvid dessa känsliga arter 

riskeras. 



Naturvårdande åtgärder utförs för att skapa fler livsmiljöer för de hårt trängda 

skogslevande arter som har en fristad i området. En led, besöksparkering och 

information på plats planeras för att ge allmänheten bättre tillgång till och 

förståelse för naturmiljön. 

Vid allmänhetens besök i området är upplevelsen till stor del beroende av 

stillhet och relativ orördhet; det ger tid för ostörd kontemplation över syn- och 

hörselintryck. Motorljud och andra störningar som hör till det vanliga 

samhällslivet minimeras genom flera av föreskrifterna. 

Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett mycket skyddsvärt område 

vars naturkvaliteer och besöksvärde endast kan säkerställas genom att det 

undantags från skogsbruk och arbetsföretag som påverkar mark, flora och 

fauna. 


mHjökvaHtetsmål med mera 

Bildandet av naturreservatet Gräsbäcken är en del i Länsstyrelsens arbete med 

miljökvalitetsmålet "Levande skogar" samt är del i arbetet med 

milj ökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv". Beslutet är även ett led i 

Sveriges internationella åtaganden (Natura 2000) om skydd av den biologiska 

mångfalden. Beslutet följer nationella och regionala riktlinjer och strategier 

för prioritering av naturreservats skydd, vilka bygger på Sveriges 

internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden. 


användning av mark- och vattenresurserna enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.


Sida 

FÖRSLAG Till BESLUT 7(8) 


.2013-02-22 511-2592-2012 










forbudetIinskränkningen har för den enskilde, ett ställningstagande som 




behövs för att tillgodose reservatets syfte for allmänintresset, samtidigt som 

markägarna genom intrångsersättning respektive. köp kompenseras for sin 

ekonomiska förlust. 

Upplysningar 



reservatsforeskrifterna följs. Enligt 29 kap. 2 och 2a §§ miljöbalken gäller 









vindfållen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5,6, 10 och 29 §§ 




Bilagor 



3. Områdesbeskrivning 


5. Karta översikt särskilda skötsel åtgärder, specifikation till B-föreskrifter



Anders Andersson, Skogsvägen 28, 680 50 EKS HÄRAD 

Sida 



2013-02-22 511-2592-2012 

Kerstin Andersson, Ö. Tönnet, Sonnegården, 680 50 EKS HÄRAD 

Harry Andersson, Grinnemovägen 37,68050 EKS HÄRAD 

Näsbergets älgjo, clo Anders Nygren, Östra Tönnet Sonnegården, 680 50 EKSHÄRAD 

Leif Per Ulrik Henriksson, Maggeby 54,68691 SUNNE 

Leif Björn Henriksson, Rådjursvägen 20, 669 32 DEJE 

Seved Per-Olov Henriksson, Uttervägen 7, 686 33 SUNNE 

Ulrik Hedeiund, Kamgårdsvei 74,5690 Tommerup, DANMARK 

Bergvik Skog Väst AB, Trotzgatan 25, 791 71 FALUN 

Stora Enso Skog AB, Torsby distrikt, Östmarksvägen 5,68533 TORSBY 


Torsby kommun, att. Maria Högkvist, 685 30 TORSBY 

Skogsstyrelsen Region Svea, Box 387,651 09 KARLSTAD 

Skogsstyrelsen Östra Värmlands Distrikt, att. Alice Högström, Wåhlstedts väg 1B, 685 

33 TORSBY 

Trafikverket Region Väst, 405 33 GÖTEBORG 

Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 75128 UPPSALA 

Naturskyddsföreningen, Länsförbundet i Värmland, Verkstadsgatan 1, 65219 KARLSTAD 

Wermlands Ornitologiska Förening, clo RolfTidemalm, Ställ Överbyn 5, 68594 TORSBY, 

Värmlands Botaniska Förening, clo Per Larsson, Fallängsvägen 39 A, 671 51 ARVlKA 

Värmlands läns jaktvårdsförbund, Box 65, 660 60 MOLKOM 

Nordvärmlands friluftsområde, Industrivägen 11, 68060 Sysslebäck 

Nordvärmlands skoterklubb, Clo Lars-Erik Söderlund, Holevägen 19,68060 Sysslebäck 

LRF, Länsförbundet i Värmlands län, Köpmannagatan 2 4 tr, 65226 Karlstad 

Norra Ny FVOF, clo Lennart Libäck, Värnäsmon 2,68051 STÖLLET 


Milj ö analys 

Miljöskydd och Förvaltning

BILAGA 3. OMRÅDESBESKRIVNING 

2013-02-22 Dnr: 511-2592-2012 

OMRÄDESBESKRIVNING FÖR GRÄSBÄCKEN 

- en · fuktpräglad gammal grannaturskog i Norra Ny 

1


•IlJinsstyn:lsen 

.. .. . . Värniland 2013-02-22 Dm: 511-2592-2012 

Figur 3 tv. Ljusöppen miljö kring drivningsväg genom nyckelbiotop; här trivs den rödlistade långhorningen 

större fIatbagge i högstubbarna av gran.Figur 4 th. Doftskinn är en karaktärsart i området och växer på gammal 

senv.uxen död eller döende gran ifuktpräglad skog. 

myrkanter och kring bäckar, och hyser en rik flora av kryptogamer. På lövträd växer lunglav, norsk 

näverlav, skuggblåslav, stuplav med flera ovanliga arter. Många av de gamla granarna i området har 

påväxt av röd listade lavar som norsk näverlav, garn lav och violettgrå tageliav, vilka annars vanligen 

endast finns på enstaka eller fåtalet träd. Flera träd (både gran och tall) hade 2008 färska hackringar 

efter tretåig hackspett, vilket tyder på att området ingår i ett revir för arten. Andra fåglar som noterades 

var talltita och tidigare har lavskrika setts i området (Jacobsson et al 2002). Alla dessa arter behöver 

stora sammanhängande områden med gammal naturskog för att överleva långsiktigt. 

Bäckdalen i söder, från Långkärrets sydspets och söderut, har inslag av rikare flora med förekomst av 

ormbär. Skogen här är något yngre men förs till värde kärna pga ställvis rikligt med död ved och 

förekomst av röd listade arter. 

De delar av värdekärnan på norra skiftet som inte är nyckel biotop gallrades igenom 2007. Söder om 

vägen har gallringsvirket lämnats kvar som död ved medan det norr om vägen kördes ut vårvintern 

2008. Gallringsvirket bestod av gammal gran, 150 till uppemot 300 år gamla träd. 

Utvecklingsmark 

Utvecklingsmarkerna i området består av två delar. Väster om Långkärret finns ett mindre område 

med 30-årig röjningsskog, barrblandskog med inslag av ca 20% löv. Resterande utvecklingsmarker 

utgörs av äldre, runt 100-årig, barrskog varav stora delar talldominerad och med ett mindre inslag av 

lövträd, främst björk. Barrskogen är till stora delar underröjd och mer skött än de delar som klassats 

som värdekärna. 

Myrmark och bäckmiljöer 

Myrmarkerna inom reservatet har tilldels nyttjats för torvtäkt och på något ställe finns rester av 

torvhässjor kvar. Ingen myrodling finns inom reservatet, flera finns dock i närområdet och har nyttjats i 

sen tid . Gräsbäcken inom området ingår i en samfällighet men det är oklart om den rensats för 

flottning så här högt upp. Tre av våtmarkerna inom området kalkades fram till 2010 inom Halgåns 

åtgärdsområde i Länsstyrelsens program för våtmarkskalkning. ' 

Myrar och bäckar i området har stor betydelse för naturmiljön, dels har de skyddat granskogen från 

brand så att granbestånden kunnat uppnå höga åldrar, dels skapas ett fuktigt mikroklimat som i de 

gamla bestånden bidragit till mycket individrika populationer av krävande arter som norsk näverlav, 

gammelgranskål, brunpudrad nållav med flera. 

4


2013-02-22 Dnr: 511-2592-2012 

Figur 5 tv. Gammelgransskål, en svamp som växer på barken av gammal gran i gammal kontinuitetsgranskog. 

Figur 6 th. Norsk näverlav är en karaktärsart i området och växer p å bark eller kvistar av gran eller barken av 

björk (eller ibland p å lodytor) ifuktpräglad skog. 

Noterade arter: 

.,/ Bredhalsad vaNsfluga Hy/ecoetus dermestoides Lst 2008 Spår 

.,/ Bronshjon Callidium coriaceum S,NT Lst 2008 Spår 

.,/ Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima S,NT Lst 2008, SK 

.,/ Doftskinn Cystostereum murraii S, NT NBI, Lst 2008, SK 

.,/ Dvärg bägarlav C/adonia parasitica S,NT NBI, Lst 2008 

.,/ Gammelgranslav Lecanactis abietina S NBI, Lst 2008, SK 

.,/ Gammelgransskål Pseudographis pinico/a S,NT NBI, Lst 2008, SK 

.,/ Garnlav A/ectoria sarmentosa S, NT NBI, Lst 2008, SK 

.,/ Granticka PheIIinus chrys%ma S,NT NBI, SK 

.,/ Grynig blåslav Hypogymnia farinacea S NBI, SK 

.,/ Gränsticka PheIIinus nigro/imitatus S,NT SK 

.,/ Gulnål Chaenotheca brachypoda S SK 

.,/ Jättebastborre Dendroctonus micans Lst2008 

.,/ Kattfotslav Arlhonia /eucopellea S NBI, SK 

.,/ Kolflarnlav Hypocenomyce sp. S Lst 2008 

.,/ Kortskaftad ärgspik Microca/icium ah/neri S Lst 2008 

.,/ S NBI 

Lavskrika Perisorenus infaustus 

.,/ Liten spiklav Ca/icium parvum S SK 

.,/ Lunglav Lobaria pu/monaria S, NT NBI, Lst 2008 

.,/ Ormbär Paris quadrifolia S Lst 2008 

.,/ Norsk näverlav P/atismatia norvegica S, VU NBI , Lst 2008, SK 

.,/ Skogssnäppa Tringa ochropus Lst 2008 

.,/ Skuggblåslav Hypogymnia vittata S NBI, Lst 2008, SK 

.,/ Spindel blomster Listera cordata S NBI 

.,/ Stjärntagging Asterodon ferruginosus S, NT NBI, SK 

.,/ Stuplav Nephroma bellum S Lst 2008 

.,/ Större flatbagge Peltis grossa S, VU NBI, Lst 2008 

.,/ Tallticka PheIIinus pini S,NT Lst 2008 

.,/ Talltita Parus montanus borealis Lst 2008 

.,/ Timmerticka Antrodia sinuosa Lst 2008 

.,/ Tretåig hackspett Picoides tridacty/us S,NT NBI , Lst 2008 Spår 

.,/ Vedticka PheIIinus vitico/a S NBI , Lst 2008 

.,/ Vedskivlav Lecidea botryosa S NBI 

.,/ Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum S,NT NBI , Lst 2008 

.,/ Violettgrå tagellav Bryoria nadvomikiana S,NT NBI, Lst 2008 

.,/ Vitgrynig nållav Chaenotheca subroscida S NBI 

.,/ Vitmosslav /cmadophi/a ericetorum S NBI 

5


2013-02-22 Dm: 511-2592-2012 

I listan ovan anges om respektive art används som signalart enligt Skogsstyrelsens definition (S), om 

arten är rödlistad enligt ArtOatabankens bedömning uppdaterad 2010 (NT - hänsynskrävande, VUsårbar), 

samt källa för observationen (NBI - noterad i Skogsstyrelsens Nyckelbiotopsdata; Lst 2008 

noterad av Länsstyrelsen vid inventering 2008; SK - observerad av Sebastian Kirppu 2007). 

Källor: 

Jacobsson, E. &Fagerström, M. 2002. Näsberget. Nyckelbiotopsinventering och 

naturvärdesbedömning. Kartbladet 1300e Näsberget. Klarälvdalens folkhögskola. Rapport 2002: 336. 

Kirppu, Sebastian, fältinventeringsdata 2007. 

Lundegård, P. H. & Gorbatschev, R. 1992. Berggrundskarta över Värmlands län. Skala 1 :250000. 

Sveriges geologiska Undersökning, Ser. Ba. Nr 45. 

Lundqvist, Jan 1958. Beskrivning till jordartskarta över Värmlands län. Sveriges geologiska 

Undersökning, Ser. Ca. Nr 38. Stockholm. 

Länsstyrelsen 2007. Strategi för formellt skydd av skog i Värmlands län - naturreservat, biotopskydd 

och naturvårdsavtal. Länsstyrelsen i Värmlands län, rapport nr 2007:5. 

Länsstyrelsen 2008. Fältarbete, inventering av naturvärden (Anita Andersson). 

Riksantikvarieämbetet. Fornlämningsregister FMIS. 

Skogsstyrelsen: NBI, Nyckelbiotopsinventering, åtkomlig via Skogens pärlor på 

..www.skogsstyrelsen.se .. 

Skogsstyrelsen: Skog och Historia, åtkomlig via Skogens pärlor på ..www.skogsstyrelsen.se.. 

Sveriges Geologiska Undersöknings kartdata modell regional C (skala 1:100000). 

Vegetationskartan för Värmlands län 2002. Metria. 

ÖNI Torsby kommun 1974. Översiktlig naturvårdsinventering i Värmland, Torsby kommun. 

Länsstyrelsen i Värmlands län, rapport 1974. - Inga beskrivningar av skogliga naturvärden relevanta 

för reservatsbildningen. 

Text och bilder: Anita Andersson, Naturvård. 

6

!Al 

IILänsstyrelsen 

Förslag till SKÖTSELPLAN Bilaga 4 

1(8) 

. Värmland 

Naturvård 

Anita Andersson 

2013-02-22 Dnr 511-2592-12 

SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET GRÄSBÄCKEN 

1. Syftet med naturreservatet 

Naturreservatet Gräsbäcken bildas i syfte att bevara och utveckla biologisk mångfald i 

ett område med värdefulla naturmiljöer. Områdets naturskogar och andra ingående 

naturtyper ska tillsammans med andra skyddade naturmiljöer i omgivande landskap ge 

goda förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av typiska växt- och djursamhällen. 

Området ska bidra till gynnsam bevarandestatus i den biogeografiska regionen för de 

arter och naturmiljöer som förekommer. Områdets hydrologi ska vara opåverkad av 

negativa ingrepp. Inom ramen för syftet ska friluftsliv och besökares upplevelser av 

områdets naturvärden gynnas. 

Syftet uppnås genom att skogsmark, myr och övriga naturtyper med dess flora och 

fauna utvecklas fritt genom intern dynamik, genom att exploatering och arbetsföretag i 

området förhindras och genom att områdets naturliga hydrologi skyddas från fysisk 

påverkan. Lämpliga anordningar inrättas för att underlätta för allmänhetens friluftsliv. 

2. Beskrivning av bevarandevärden 

2.1. Administrativa data 

Objektnamn Naturreservatet Gräsbäcken 

NVRid 201 4234 


Markslag och naturtyper (ha): 

Skogsmark 

Varav västlig taiga 

Myr 

Vägområde 

Total areal 

Prioriterade bevarandevärden: 

Markslag 

Strukturer 

59,1 ha 

45,4 ha 

7,3 

0,7 

67,2 ha 

Gammal granskog 

Gamla grovbarkiga barr- och lövträd, 

stående och liggande döende och död 

ved av gran och lövträd 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-postadress 

Länsstyrelsen Värmland Våxnäsgatan 5 054-197000 (växel) 054-197300 varmland@lansstyrelsen.se 

65186 KARLSTAD 054-19 71 35 (direkt)

I• ..··· Länsstyrelsen 

Värmland 

3(8) 


2013-02-22 Dnr 511-2592-12 

Naturvård 


miljöer, vilket avsevärt stärker värdet av varje enskilt område. Flera av de 

fågelarter som förekommer kräver större sammanhängande naturskogar, 

exempelvis lavskrika och tretåig hackspett. 

Särskilt bevarandevärda är: 

- Gamla grovbarkiga granar, förutsättning för den värdefulla kryptogamfloran 

med norsk näver/av, vio/ettgrå tagel/av, garn/av, gamme/gransskå/ mm 

- Döende gran, med förekomst av exempelvis barkborrar, stapelföda för tretåig 

hackspett 

- Grov död ved i fuktiga och skuggiga lägen, med skyddsvärda arter som 

den röd listade vedsvampen doftskinn, den rödlistade långhorningen större 

flatbagge och den rödlistade laven brunpudrad nål/av 

2.3.2. Kulturhistoriska bevarandevärden 

Inom reservatsområdet finns ett antal gropar, varav någon troligen är en 

järnframställningsplats för anrikning av myrmalm. 

2.3.3. Bevarandevärden för friluftsliv 

Gräsbäcken hyser en av länets äldsta granskogsmiljöer, med inslag av granar 

på upp till 370 år. Den är mycket lättillgänglig med läge på ömse sidor om 

landsvägen. Här finns också kulturmiljö med närhet till den gamla 

finnbosättningen vid Näsberget och de till sen tid nyttjade myrslåtter- och 

torvmyrarna. 

2.3.4. Geovetenskapliga bevarandevärden 

Inga särskilda geologiska intressen är kända inom reservatsområdet.

I.··· ..... Länsstyrelsen 

.. . Värmland 

Naturvård 



5(8) 

2013-02-22 Dnr 511-2592-12 

Delområdet klassas som västlig taiga restaurering. Granen dominerar och 

inslaget av tall är störst på åsar. 

Delar av området på det norra skiftet gallrades 2007 (de delar som inte klassats 

som nyckelbiotop). Söder om vägen lämnades gallringsvirket liggande kvar som 

substrat. Under året efter gallringen kontrollerades barkborreläget några gånger 

och utsatta lågor vändes eller, i fåtalet fall, randbarkades. Granbarkborre och 

randig ved borre noterades då på ett antal lågor, men inget större angrepp 

uppstod. Gallringen kan ha skadat de gamla trädens rötter och ett ökat 

avdöende är troligt under det kommande decenniet, vilket kommer att ge ökning 

av substrat för födosök för insekter och därmed också föda för exempelvis 

tretåig hackspett. 

Genom området löper landsvägen. Inom vägområdet får nödvändigt underhåll 

uföras enligt föreskrifter i beslutet; dock lämnas virke efter vindfällen och rötbrott 

inom reservatet. 


Målet för skötseln av skötselområde 1 är att vidmakthålla och utveckla 

naturskogsprägeln i området med dess strukturer och artrikedom, vilket bland 

annat innebär att: 

-Den olikåldriga skogen bibehåller ett betydande inslag av gammal senvuxen 

grovbarkig gran med en rik epifytflora där populationen av norsk näver/av 

bibehålls eller ökar och de typiska arterna garn/av, vio/etfgrå tagel/av, doftskinn, 

gamme/gransskå/, större fJatbagge och bronshjon fortsatt förekommer. 

-De skogliga bestånden i skötselområdet bör inom ett par decenner ha uppnått 

högsta kvalitet västlig taiga. 


Bestånden i skötselområdet lämnas för fri utveckling, dvs naturligt åldrande hos 

bestånden och naturligt bildande av död ved genom angrepp av insekter och 

rötsvampar (intern dynamik). 

3.2. Skötselområde 2/ Utvecklingsmark 13,7 hektar 

Skötselområde 2 omfattar dels drygt 100-årig barrskog där underröjning 

genomförts i vissa delar (2A), dels en barrungskog med ca 20 % lövinslag (2B).

I Länsstyrelsen 

'.. Vännland 2013-02-22 Dnr 511-2592-12 

Naturvård 




Det långsiktiga målet för skötseln av delområde 2A är att öka 

naturskogsprägeln genom att öka inslaget av strukturer som gamla träd och död 

ved. Delområde 2B ska företrädesvis genomgå en lövskogsfas innan det släpps 

till fri utveckling. 

-Skötselområdet 2A uppnår inom några decennier kvalitEm västlig taiga. 

-Skötselområde 2B genomgår en fas som lövskog innan den småningom växer 

in i barrskogsfas. 


Delområde 2A sköts lämpligen med fri utveckling. Idelområde 2B röjs lämpliga 

lövträd fram och deras kron utveckling gynnas genom friställning. 

3.3. Skötselområde 3/ Myr och vattendrag 7,3 hektar 

Myrarna på privatskiftet har nyttjats för husbehovstäkt av torv in på 60-talet. 

Fortfarande finns rester av torvhässjor. Myrarna och vattendragen i området har 

stor betydelse för skogarnas atmosfär och luftfuktighet och därmed för vilka 

arter som trivs i området. 


Målet för skötseln av myrar och vattendrag i området är att vidmakthålla dessas 

utbredning och påverkan på mikroklimatet i den omgivande miljön, samt att 

vidmakthålla eller öka deras kvalitet som naturtyp. Inga dränerande diken och 

ingen täktverksamhet ska förekomma som påverkar myrarnas hydrologi eller 

topologi. 

-Myrarna i skötselområde 3 uppnår inom några decennier i sin helhet kvalitEm 

öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr. 


I nuläget bedöms inga åtgärder nödvändiga. 


Gräsbäcken är ett lättillgängligt naturreservat med ovanligt gamla 

granskogsmiljöer och ger dessutom genom sin närhet till Näsberget en bild av 

skogsfinnarnas livsmiljö från mitten av 1600-talet. 


Målet med skötseln är att: 

-Besökare har lätt att finna fram till reservatet och hitta adekvat information om 

områdets natur och kulturhistoria. 

6(8)

• 1.-.. Länsstyrelsen 


Värmland 2013-02-22 Dnr 511-2592-12 

Naturvård 


-En lättgången och informativ led finns genom reservatet med hållpunkter och 

specifik information i representativa delar. 

3.4.2. Atgärder. 

Reservatets gränser markeras enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. En 

parkeringsplats med informationstavla iordningställs intill avfarten till det 

närbelägna reservatet Kvarnberget, gemensam för de båda reservaten. En led 

anläggs, ev i samråd med Kulturmiljö. Anläggningar underhålls. 


Kvalitetsmålen för området preciseras med nivåsatta sk målindikatorer. En 

redogörelse för precisering och uppföljning av målindikatorerna kommer att 

finnas i en särskild uppföljningsplan. 

4.1. Uppföljning av skötselåtgärder 

Reservatsförvaltaren ansvarar för dokumentation av vilka åtgärder som 

genomförts och i vilka skötselområden, vem som utfört dem samt när de 

genomförts. 

I den årliga dokumentationen redovisas utförande och underhåll för följande 

delar: 

-Atgärder i skogsbestånd 

-Skyltning, vägvisning och parkeringsplats 

-Skötsel av leder och rastplatser 


Skötselåtgärd När Skötselområde 

Markvård 

Röjning av gran, gynna 

kronbildning hos lövträd 

Anläggningar för 

friluftslivet 

2015-2025 2B 

Markera reservatets 

2013 Friluftsliv 

gränser 

(I 

Anlägga parkeringsplats 

med information 

2013 Friluftsliv 

Anlägga led med rastplats 2014 Friluftsliv 

Underhåll av anläggningar Arligenmed 

start 2015 

Friluftsliv 

7(8)

•I.·· Länsstyrelsen 

8(8) 


. Värmland 2013-02-22 Dnr 511-2592-12 

Naturvård 



Det kartblad området Gräsbäcken ligger på missades under Skogsstyrelsens ordinarie 

nyckelbiotopsinventering på 1990-talet. För att kOllJplettera inventeringen så uppdrogs 

åt elever på Stöllets Folkhögskola att, under ledning av Skogsstyrelsen, undersöka 

skogarna på kartbladet och avgränsa intressanta skogsbestånd. Bland de av Ställets 

FHS karterade bestånden ingår två nyckelbiotoper (skogsområden med mycket höga 

naturvärden) i reservatet, samt ett område med höga naturvärden; se karta i bilaga 3. 

De karterade områdena införlivades sedan i Skogsstyrelsen material från NB!. 

NBI, Skogsstyrelsens Nyckelbiotopsinventering. Skogens pärlor. 

Jacobsson, E. & Fagerström, M. 2002. Näsberget. Nyckelbiotopsinventering och naturvärdesbedömning. 

Kartbladet 13DOe Näsberget. Klarälvdalens folkhögskola. Rapport 2002: 336. 

Kirppu, S. 2007. Inventering av hänsysnkrävande arter, resultat inarbetat i områdesbeskrivning; se bilaga 

3. 

Länsstyrelsen 2012. Inventering av naturvärden (Anita Andersson 2008); se bilaga 3.

KOMMUNSTYRELSENS SAMHÄLLSUTSKOTT - Torsby kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?