Kampen mot glömskans tyranni - Västerbottens museum

More documents

Recommendations

Info

da bilder och aktivt arbetat för att bevara det fotografiska kulturarvet i främst Västerbotten. museet har tack vare detta en av de största lokalhistoriska fotografisamlingarna i landet. Sune Jonsson utsågs till hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet 1995 och vid umeå universitet 2001. Han är rikt representerad på moderna museet i Stockholm, där han ställde ut första gången 1962, och Hasselblad Center i göteborg förutom i privata samlingar. <strong>Västerbottens</strong> <strong>museum</strong> förvaltar sedan 2002 hela Sune Jonssons arkiv, ett kulturarv av internationell dignitet. Häri finns också en grund och inspirationskälla till en förnyelse av museernas sätt att i ord och bild dokumentera sin samtid. filmare och samarbetet med svt Som fotograf och berättare har Sune Jonsson sin oomtvistade plats i den svenska fotohistorien. Hans omfattande verksamhet som filmare förtjänar emellertid också att lyftas fram. Den delen av hans konstnärskap har möjligen kommit i skymundan, men är ändå fullt logisk med tanke på hur han arbetade. arbetet som programtjänsteman vid Sveriges radio, en tjänst som han behöll till 1965, gav inspelnings- och intervjuvana och även träning i praktiskt filmarbete, ofta tillsammans med Curt Norberg (1934–92) som fotograf. Det resulterade i hans första film som handlar om bäckflottning, ”Dagbok från granån” (1964) för Sveriges television, och stillbildsfilmen om kronotorparen Kurt Sundberg och hans teckningar i ”livet på kronotorpet brännsjö åsen” året därpå. Sune Jonssons filmer kan grovt sett delas upp i tre kategorier. Den första är tämligen korta och enkla hantverksfilmer eller etnologiska beskrivningar som med eller utan ljud dokumenterar ett särskilt hantverk, till exempel tillverkningen av tjära, träskidor eller rönnaskar. En andra kategori är hans så kallade trivialfilmer, en genre som handlade om att skildra ett utsnitt av verkligheten under en kortare tid, till exempel barnensdagsfirande, fotboll och julskyltning. Den tredje och viktigaste kategorin är hans breda folklivskildringar. Det kommer till uttryck redan i det första längre verket, filmen ”Ett småbrukarår i lappmarken” (1970–71) i tre timslånga delar om Irene Nilsson i Varpsjö, åsele. 16
Sune Jonsson hade i sina dokumentära projekt redan från början fascinerats av den arbetande människan inom de traditionella näringarna skogsbruk och jordbruk. För att ge en helhetsbild av arbetsförloppen ville han skildra sammanhängande årscykler. Detta möjliggjordes genom samarbetet med SVt. För att inte störa i miljöerna för mycket arbetade Sune Jonsson nästan alltid ensam. Filmerna togs, från början i svartvitt och senare i färg med 16 mm kamera, och för efterarbetet svarade han själv: klippning, ljudläggning, mixning, speakermanus och redigering. Ofta framträder hans egen påfallande mjuka och melodiska speakerröst vid sidan av huvudpersonernas berättelser tillsammans med en smula vemodiga melodier i folkviseton. Filmerna bygger på långa tagningar där längden på varje scen enligt Sune Jonssons estetik skulle återge aktuella arbetsmoment i realtid, dvs så realistiskt och trovärdigt som möjligt. tittaren får därmed en uppfattning om hur lång tid ett arbetsmoment faktiskt tar. Det är ingen tvekan om att Sune Jonsson tillämpar samma synsätt i sitt filmarbete som han gör i sina böcker, det vill säga han närmar sig sina informanter med stor ödmjukhet och djupa kunskaper om de ämnen han väljer att skildra. Sune Jonssons metod avviker radikalt från det snabba studiebesökets eller turistfolderns. Här handlar det inte bara om att förstå hur det går till utan också hur det känns. Sune Jonsson stördes av den moderna televisionsestetiken med sina snabba klipp och kameraåkningar och såg också hur intresset för att sända filmer av hans eget slag minskade. åren 1974–78 pågick arbetet med den andra filmen i denna serie, ”Ett fiskarår” med kustfiskaren Helge Sundström från täfteå utanför umeå. Den färdigställdes i fem timslånga delar med premiärvisning 1978. tagningarna för den tredje arbetsårsfilmen inleddes 1985. gösta och Henrik Holmbergs jordbruksföretag i robertsfors fick i den representera det moderna kustjordbruket. ”Ett bondeår i norr”, i tre timslånga delar, premiärvisades i SVt 1987. arbetet med den fjärde och sista filmen i serien inleddes 1989 på den jämtländska fjällägenheten blomhöjden vid Frostviken. år 1992 färdigställdes ”Fjällbonden” i två timslånga delar och med premiär på SVt i slutet av samma år. Dessa fyra filmer som rönt mycket uppmärksamhet är den tungviktiga kärnan i Sune Jonssons filmografi. parallellt med de tidskrävande produktionerna skapade han som nämnts många längre och kortare filmer om traditionella arbetstekniker, ofta som en följd av stillbildsdoku- 17
Page 1 and 2: Kampen mot glömskans tyranni förs
Page 3 and 4: Innehållsförteckning VISION _____
Page 5 and 6: vision Sune Jonsson Centrum för Do
Page 7 and 8: sammanfattning Igenkännande och me
Page 9 and 10: dialog med andra dokumentärfotogra
Page 11 and 12: syfte med Sune Jonssons arkiv som u
Page 13 and 14: Interiör hos fröken Hanna glas,
Page 15: som bland andra beata bergström, p
Page 19 and 20: under 1960- och 70-talen arbetade S
Page 21 and 22: Mättad med betydelse, tankediger o
Page 23 and 24: Edward Steichen. Han har naturligtv
Page 25 and 26: per-Erik mårtensson i Norra tresun
Page 27 and 28: kade den fackmässiga dokumentering
Page 29 and 30: I fotoarkivet arbetar för närvara
Page 31 and 32: att bevara spåren av samhällsför
Page 33 and 34: man med sällskapsspel i New york (
Page 35 and 36: ler i tillgängliga arkiv. arkivens
Page 37 and 38: hur ser det nationella ansvaret ut
Page 39 and 40: läggas ner vintern 2011. Därmed
Page 41 and 42: ° nya elektroniska media har ingen
Page 43 and 44: Nätverk och internationella utblic
Page 45 and 46: tresse för fotografi eller som har
Page 47 and 48: Sune Jonsson Centrum för Dokument
Page 49 and 50: tografresidens (inbjudna fotografer
Page 51 and 52: ° under sommaren visas en internat
Page 53 and 54: Tjänster från och med 1 juli 2013
Page 55 and 56: ”Sune Jonssons värld”, 2-språ
Page 57 and 58: etsparterna inom nätverket för fo
Page 59 and 60: utställning 50 inramade bilder 80
Page 61 and 62: Resursbehov: ca 100 000:-/år. Smä
Page 63 and 64: Förslag till finansiering Som fram
Page 65 and 66: Hård af Segerstad, ulf: ”Dokumen
Page 67 and 68:
tack Personer som varit behjälplig
Page 69 and 70:
In 1986, Sune Jonsson looked back u
Page 71 and 72:
Denna förstudie är genomförd med
show all

Kampen mot glömskans tyranni - Västerbottens museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?