Kampen mot glömskans tyranni - Västerbottens museum

Om den fotografiska bildens
betydelse som kulturarv
Den fotografiska bildåldern har avsatt ett enormt bildarv, som trots sin
världsvida användning och det ständiga återbruket saknar självklar institutionell
tillhörighet och därmed samhälleligt ansvarstagande i Sverige.
Offentliga museer och arkiv har förstås insett fotografins kulturhistoriska
betydelse som en källa till förståelse av det förgångna och byggt
upp egna regionala fotoarkiv under de senaste femtio åren.
Den engelske konstvetaren Steve Edwards påpekar problematiken i
att stora fotoarkiv i världen nu köps upp av företagsägda bildbanker,
främst giganterna gates och getty. ”Det kommersiella ägandet av historiska
bildsamlingar har självfallet betydande konsekvenser för minneskontrollen
och framställningen av historien.” Edwards argumenterar för
att urval och arkivkunskap blir av stor betydelse i framtiden, hur historien
kan tolkas i framtiden kan vila på vem som tagit ansvar för bildmassan
och viktig tillhörande dokumentation samt hur informationen
kan hållas tillgänglig.
Det är givetvis av stort värde att fotografisamlingar kan bevaras och
vara åtkomliga i den region där de flesta av fotografierna faktiskt tillkommit.
men bland museer som hanterar större och nationellt viktiga
fotografi samlingar behöver en särskild satsning göras för att utveckla en
bildhistorisk och bildspråklig sakkunskap med möjlighet till utvecklingsfrämjande
projekt av generellt intresse för att kunna utnyttja materialets
fulla potential. Och en sådan satsning kan komma andra museer till del
genom skapandet av en aktiv ständigt diskuterande och analyserande
verksamhet om den fotografiska bildens betydelse som kulturarv.
Särskilt viktigt är det, när en samling av Sune Jonsson-arkivets dignitet
ska göras tillgänglig. många av hans bilder har med tiden blivit emblematiska
och bedöms som viktiga ikoner för svenskt 1900-talsliv. För
att till fullo utvinna informationsvärdet i denna bildskatt är det nödvändigt
att den, i samband med omfattande tillgängliggörande, kan ägnas
ett studium som blottlägger de bildspråkliga impulser och frändskaper,
historiskt och internationellt, som format den humanistiska fotografi
som Sune Jonsson företräder.
30