Godset har lämnat Saltholmen - Göteborg

Information från Trafikkontoret i Göteborgs Stad Nr 3/07
Godset
har lämnat
Saltholmen
Nya Vägvanor
för 45 000
Sid 3
Sid 6–7 Vi simulerar
mera
Sid 4

Trafiknämnden
Trafiknämnden är organiserad som
den första sektorsnämnden och har
ansvaret för transportförsörjningen i
Göteborg.
Nämnden skall verka för att till godose
göteborgarnas och näringslivets
transportbehov. Nämnden ska också
förbättra trafiksäkerheten och minska
miljöstörningar från trafiken till en
nivå som både människor och miljö tål.
Nämnden ska arbeta med en helhetssyn
och i nära samarbete med
2
Varför gör de inte en bussfil på den här gatan? Varför har vi inte grön gubbe lite längre tid i den här korsningen?
Det är väl inte ovanligt att vi trafikanter har våra funderingar om hur det egentligen borde vara ute i
trafiken. Ofta tycker vi att våra egna lösningar är så självklara. Att inte trafikplanerarna inser detta, tänker
vi kanske. Oftast har de faktiskt tänkt på flera alternativ och problemet är att det som vi som trafikanter ser
som en lösning inte ser till helheten.
Med de möjligheter till datasimuleringar som vi har i dag går
det att förutse vad som händer i trafiken när något förändras. Det
I dag är det lättare
att förutse vad som
händer i trafiken
statliga, regionala och kommunala
aktörer, samt övriga intressenter.
Nämnden är en myndighet när det
gäller lokala trafikföreskrifter enligt
lagen om trafiknämnd. Nämnden är
väghållarmyndighet samt ansvarar
för banhållning. Nämnden har också
beställaransvar för den kommunala
trafiken i Göteborg.
Trafiknämnden består av nio ledamöter
och sex ersättare. Dessa väljs av
kommunfullmäktige för fyra år.
Trafiknämnden är Trafikkontorets
styrelse.
visar sig så gott som alltid att en förbättring på ett ställe leder till
problem på ett annat och då gäller det att välja den lösning som
ger de minsta problemen för alla. Vissa av korsningarna i Göteborg
är oerhört komplexa, med bilar, cyklar och fotgängare och
ovanpå detta en prioriterad kollektivtrafik. Men tack vare dagens
avancerade simuleringar vågar jag påstå att våra trafikflöden i staden
blivit lättare att förutse.
Så har vi gjort en ny stor resvaneundersökning igen, den
senaste gjordes 1989. Att de görs så sällan är inte bra, men det beror på att de är väldigt omfattande och kostsamma
att utföra. I framtiden kommer vi att lägga om undersökningarna så att de kan göras betydligt oftare.
Det vi bland annat kan konstatera är att dagens ungdomar inte reser lika mycket som gårdagens i det dagliga
livet. I dag kan man umgås via Internet och det påverkar säkert resandet. I undersökningen kan vi också
konstatera att vi inte reser oftare, men vi reser lite längre än vi gjorde 1989. Undersökningens resultat är ett
mycket viktigt underlag när vi planerar för framtidens trafik i Göteborg.
Tiotusen av Göteborgs stads anställda antog utmaningen att ändra sina resvanor under en dag under
mobilitetsveckan. Det är viktigt att vi inom staden går före med gott exempel och visar andra vad som är möjligt
att åstadkomma. Roligt också att se att både Mölndals stad och Chalmers nappat på utmaningen.
Efter att ha varit med på trafiksäkerhetskonferensen i Tylösand i början av september är det positivt
att konstatera att Sverige ligger långt framme inom området och att det finns många idéer. En av de intressantare
är att ISO-certifiera arbetet med trafiksäkerhet. Varje olycka skulle registreras som en avvikelse och utredas
systematiskt. Positivt också att Volvo nu kommer med alkolås, men frågan vad vi ska göra för att få ner antalet
mopedolyckor återstår att lösa.
Jag har tidigare pryat som parkeringsvakt. Nu var det dags att åka med några
biljettkontrollanter på spårvagnen. Det största intrycket var deras oerhörda proffsighet,
sättet att lösa dispyter innan de blev gräl och oftast på ett sätt att knappt
något annan i vagnen märkte vad som hände.
Arbetet med budgeten för 2008 har dragit igång och vad det innebär
för trafiken i Göteborg återkommer vi med i senare nummer.
Trevlig fortsättning på hösten!
Lars-Bertil Ekman
Trafikdirektör
VÄGSKÄL
Vägskäl ges ut av: Trafikkontoret,
Göteborgs Stad
Adress: Box 240 , 40 1 Göteborg
Besöksadress: Köpmansgatan 20
Telefon: 0 1- 1 7 00
Telefax: 0 1-711 8
E-post:
trafikkontoret@trafikkontoret.
goteborg.se
Ansvarig utgivare: Lars-Bertil
Ekman
www.trafikkontoret.goteborg.se
Redaktionen: Lena Johansson, Irene
Hedström, Michael Steen
Form: Peter Birgerstam
Produktion: GCI Göteborg AB
Tryck och Repro: MediaGraphic/
Litorapid
■ Omslagsbilden: Fraktfärjorna till
Södra skärgården har fått en ny terminal
i Fiskebäck. Bild: Stig Hedström.

Allt fler arbetsplatser ordnar med säkrare och bekvämare cykelparkeringar för sina anställda. Bild: STiG HEdSTRÖM
Nya Vägvanor
gör skillnad för 45 000
Med satsningen Nya Vägvanor vill Trafikkontoret uppmuntra de anställda vid Göteborgs
Stad att fundera över hur de tar sig till och från jobbet. 10 000 av de 45 000 anställda antog
utmaningen att låta bilen stå en dag under den Europeiska mobilitetsveckan.
När trafiken tätnar i Göteborg och
klimatdebatten får allt mer uppmärksamhet
satsar Trafikkontoret på att
uppmuntra de 45 000 anställda inom
Göteborgs Stad till förändrade vägvanor.
Satsningen Nya Vägvanor har
redan pågått under några år, men nu
görs en särskild insats för stadens egna
anställda.
– I år satsar vi lite mer på oss själva.
Vi vill starta en process för att inspirera
individer och medarbetare, men också
för att inspirera och stödja respektive
organisation, säger Eva Rhodin, marknadskoordinator
på Trafikkontoret och
ansvarig för kommunikationen inom
Nya Vägvanor.
Många enskilda insatser får effekt
Satsningen startade i våras med att alla
anställda inom Göteborgs Stad fick ett
brev om vinsterna med förändrade vägvanor.
Sedan dess har man genomfört den
årliga cykelveckan med bland annat gratis
service, delat ut tidningen Nya Vägvanor
och försett ambassadörer ute vid stadens
arbetsplatser med allt från informationsmaterial
till kampanjdekaler.
– Vi gör så gott Trafikkontoret kan,
men det är upp till varje organisation
att bestämma hur mycket man vill vara
med i satsningen, berättar Eva Rhodin.
– Alla bidrag är viktiga – även det jag
som enskild person gör har betydelse.
Det kan vara svårt att förstå och det är
inte lätt att bryta invanda mönster, så
vi behöver hjälp med båda sakerna. Då
är det viktigt att Göteborgs Stad föregår
med gott exempel. Om jag och mina
kollegor gör samma sak får vi en effekt
gånger 45 000, säger Åke Jacobsson,
stadsdirektör för Göteborgs Stad.
Enligt en förstudie av de anställdas
attityder finns det en tydlig skillnad
mellan anställda vid stadens bolag, förvaltningar
och fackförvaltningar.
– De som arbetar i ett kommunalt
bolag tycker i regel att det är viktigare
att arbetsgivaren tar ansvar för miljön.
Många har ett alternativ till bilen, men
alla upplever inte att de har det, säger
Eva Rhodin.
Vill väcka tanken
Under Europeiska mobilitetsveckan i
mitten av september fick satsningen
sin kulmen. Då var målet att stadens
anställda skulle cykla, gå eller åka kol-
lektivt istället för att ta bilen till jobbet
– åtminstone någon dag under veckan.
– Det är tanken vi vill väcka. Det
handlar om att ställa bilen någon gång
– vi är så många så det spelar faktiskt roll
vad du gör, säger Eva Rhodin.
Hälften tar bilen
I dag reser omkring hälften av stadens
anställda med bil till arbetet och tillsammans
åker de motsvarande tio varv runt
jorden varje arbetsdag. Så för att mäta
den totala effekten av mobilitetsveckan
kunde man anmäla på hemsidan för
Nya Vägvanor att man lämnade bilen
hemma en dag. Där utmanades dessutom
Göteborgs Stad av Chalmers tekniska
högskola, Akademiska Hus och
Mölndals stad – och nu är det dags att
summera satsningen.
– Den övergripande målsättningen
var att någon från varje förvaltning och
bolag skulle delta och att 9–10 000
skulle gå med i uppropet. Det målet
nådde vi. Nästa år är ambitionen att
utmana företag och andra kommuner,
berättar Eva Rhodin.
Läs mer på www.nyavagvanor.se

Planerarna har fått ett nytt verktyg som stöd i arbetet med
att ta fram nya trafikförslag. Med datorns hjälp kan de
använda mikrosimulering för att se hur verkligheten ska bli,
till exempel i en ny trafikplats efter det att den byggts om.
Simulering
– nytt verktyg för trafikplanering
– Simuleringen är ett hjälpmedel för oss
både när vi försöker använda befintlig
infrastruktur maximalt och när vi ska
bygga nytt, beskriver Magnus Ståhl,
distriktssamordnare och trafikplanerare
för norra Göteborg.
Från att ha varit dyrt och svårt har
simuleringsverktyget blivit något man
kan använda till vardags. För den som
har svårt att läsa ritningar ger simuleringen
en tydligare bild av den tänkta
förändringen. Ett exempel:
Munkebäck i framtiden
Trafikkontoret planerar att bygga om för
trafiken runt Munkebäcks Torg och håller
på att göra ett trafikförslag för området.
Inför det arbetet har Magnus Ståhl
och hans kollegor gjort en simulering.
Som underlag har man haft trafikräkningar
som gjorts i området. Man utgår
från dagens läge och ser hur man skulle
vilja ha det i framtiden i korsningen
Munkebäcksgatan - Härlandavägen/
Torpagatan. I dag går en spårvägslinje
från Härlanda över Munkebäckstorg
mot Östra Sjukhuset och en linje från
Härlanda mot Kålltorp. Däremot går
Med hjälp av ett
särskilt dataprogram
där man lägger
in en ritning
och matar in uppgifter
om trafiken,
gör man en simulering
som visar hur
trafiken kommer
att flyta.
4
det inte att åka spårvagn från Korsvägen/Kålltorp
mot Östra Sjukhuset. Det
vill Trafikkontoret åtgärda genom att
komplettera med en ny spårsträcka i
korsningen. Genom att använda simuleringsverktyget
VisSim och mata in
olika bakgrundsfakta, kan Magnus nu
se hur hans och kollegornas planering
av den nya trafikplatsen kommer att
fungera i verkligheten.
– Som grund lägger vi en ritning över
trafikplatsen. Sedan matar vi in uppgifter
om antal fordon, spårvägslinjer och bussar
som kör in och ut och vilka vägar de
tar. Vi anger också vilka hastigheter som
ska gälla, signalregleringar, prioriteringar
av olika filer med mera. Sedan får vi en
modell över hur trafiken kommer att
flyta i korsningen, beskriver Magnus.
Med hjälp av simuleringen kan planerarna
analysera konsekvenserna av
ombyggnaden. Man kan se hur trafiken
påverkas av olika körvägar, signaler och
prioriteringar. Det går att beräkna restider
och se var risken för trafikproppar
finns. Man kan också prioritera olika
trafikantgrupper.
– Verktyget kan användas både för att
pröva idéer och till att analysera befintliga
trafikproblem, förklarar Magnus Ståhl.
Viktigt med rätt ingångsfakta
Finns det då några nackdelar med att
göra simuleringar?
– Man måste veta att det är en simulering
och ingen sanning, säger Magnus.
Det tar tid att göra en simulering
och resultatet är beroende på de grundfakta
man stoppar in. Det gäller att välja
när man ska använda verktyget, menar
han.
Magnus Ståhl arbetar på enheten för
trafikplanering.
– Vi jobbar med förändringen av den
fysiska miljön, beskriver han. Det kan
gälla allt från att hantera ärenden från

allmänheten som lämnar synpunkter
på sin trafikmiljö till att vara med i den
översiktliga planeringen av infrastrukturen
i stadens nybyggnadsprogram till-
Pris till Götaleden
Götaleden med sin tunnel vann årets Stora samhällsbyggarpris.
Priset delas ut av samhällsbyggnadssektorns
branschorganisationer och den statliga
Byggkommittén. Det delas ut till ”en byggnad eller
anläggning av god kvalitet som tillkommit genom en
föredömlig samverkan mellan de olika aktörerna i
samhällsbyggnadsprocessen.”
Juryns motivering till att ge priset till Götaleden
var bland annat att projektet givit Göteborg en unik
möjlighet att utveckla centrala staden i kontakt med
älven och att projektet utförts med minimala störningar
och i kontinuerlig dialog med omkringboende
och myndigheter. Det är Vägverket Region Väst som
stått som byggherre.
sammans med Stadsbyggnadskontoret.
– En av våra huvuduppgifter är att
göra trafikförslag – en slags förprojektering
för förbättringar av vägar, cykel-
Cyklar till låns
Göteborg stad drog den 18 september igång
en cykelpool för cirka 1 000 anställda i förvaltningar
och bolag kring Traktören. Poolen
består till att börja med av 10 cyklar, som
placeras på Traktörens innegård. Första turen
med poolcyklarna kunde de anställda ta
under Mobilitetsveckan i september.
Sedan flera år har de anställda kring Traktören
haft tillgång till en bilpool för tjänsteresor.
Men eftersom många av de anställda
har möten och ärenden på cykelavstånd,
beslöt staden att starta en pool även för
cykellån. Bokning av cyklarna sker via Internet
och hjälm ingår i cykellånet.
Så här ser trafikplatsen
vid
Munkebäcks
Torg ut idag.
I framtiden vill
Trafikkontoret
dra fram ett nytt
spårvägsspår och
göra en rondell
på platsen.
banor och korsningar i staden.
När Trafikplaneringen gjort sitt är det
avdelningen för Väg&Bana som projekterar
och bygger den nya korsningen.
Samarbetet utreds
Till årsskiftet går avtalet mellan Göteborgs Stad
och Västtrafik ut. Trafiknämnden har därför gett
Trafikkontoret i uppdrag att utvärdera samarbetet,
som nu hållit på i åtta år.
– Vi kommer att titta på våra olika roller, ansvar
och budgetförutsättningar, säger trafikdirektör
Lars-Bertil Ekman.
Avtalen mellan Göteborg och Västtrafik har
hittills löpt över fyra år, men ett förslag finns nu
på att istället gå över till tvåårsavtal. Trafikkontoret
kommer också att studera andra alternativ till
samarbete inom kollektivtrafiken i regionen, för
att säkerställa att invånarna får bästa möjliga kollektivtrafik
för skattepengarna.
5

Efter mer än tio års diskussioner och förhandlingar är det dags för Styrsöbolagets godsfärjor
att lägga till vid den nya terminalen i Fiskebäck. Bild: STiG HEdSTRÖM
Nya god

sterminalen äntligen invigd
Godset har lämnat Saltholmen, i ordets alla betydelser.
Den andra oktober invigdes nämligen Fiskebäcksterminalen, den nya godsterminalen för
södra skärgården. Från den 8 oktober när trafiken startar, slipper godshanteringen och dess
färjor att trängas med passagerartrafiken i Saltholmen.
1995 beslöt kommunfullmäktige att en
ny terminal för godstrafiken skulle byggas.
Fem år senare hade valet fallit på Fiskebäck.
Ansökan avslogs av Tingsrätten men
överklagades till Högsta domstolen som
fastställde Miljööverdomstolens beslut i
december 2005.
Snabba ryck
Arbetena kom igång under tidig vår 2006
och det har alltså varit snabba ryck när
anläggningen nu står klar.
Förutom ny kaj med plats för tre färjor
samtidigt har det byggts en ny rondell
vid infarten, området har jämnats ut och
asfalterats och en oinredd terminalbyggnad
har uppförts.
Det är nu upp till respektive operatör
att inreda den så att den passar just deras
verksamhet. Eftersom godstransporterna
upphandlas med jämna mellanrum vill
Trafikkontoret inte låsa sig när det gäller
inredningen av byggnaden.
Torsviken
I dag är det två företag som arbetar med
godstransporterna till södra skärgården.
Styrsöbolaget sköter det traditionella
godset med färjorna Göta och Ärlan. Den
sistnämnda tar också hand om de personbilstransporter
som förekommer.
Vrångö Transport har med sin Sylvia
hand om avfallstransporterna.
34,5 miljoner kronor har den nya terminalen
kostat och runt tio procent av den
kostnaden har gått till muddringsarbetet.
Nästan 9 000 kubik meter bottenslam
innehöll otillåtna miljögifter, främst från
bottenfärg, och kördes till Torsviken för
deponi. Hamnbassängen muddrades till ett
djup av cirka fem meter och totalt har drygt
15 000 kubik muddermassa fraktats bort.
Högre vattenstånd
Sista månaden innan terminalen kunde
tas i bruk utfördes bland annat arbetet
med att förankra kajkanten med hjälp
av stålspont, dragstag och stålkärnepålar
som vilar på berget. Nu är kajen säkrad
för alla upptänkliga påfrestningar från
både färjorna, sjögång och högvatten.
– Trots att vädret inte har varit idealiskt
för oss; mycket regn och hård blåst, så har
vi lyckats hålla tidsplanen, säger projektledare
Joe Koppel på Trafikkontoret.
Problemet med hård vind är att när det
blåser mycket in mot land stiger vattenståndet
med upp till en meter och vissa
arbeten med till exempel gjutning kan
inte göras.
Den kullerstensatta nya cirkulationsplatsen,
som leder in i området, fick också
nu under sommaren ett grundmärke som
prydnad. Detta för att förstärka den
marina miljön med havet som bakgrund.
En verklig prick över i!
EU-stöd
Projektet kommer också att få ett visst
EU-stöd, då terminalen är ett led i att
bevara en levande skärgård. Hur mycket
är inte klart, men det kan blir upp emot
800 000 kronor.
Förutom de uppenbara fördelarna för
färjorna då gods- och passagerartrafiken
separeras blir det också enklare för alla
som ska lämna gods. Det är inte lika
trångt som på Saltholmen och in- och
utfarten är separerad.
Godsmängden har ökat lite varje år de
senaste åren och uppgick förra året till
cirka 6 000 ton och 2 000 fordon.
Fotnot: Färjorna trafikerar enligt turlista
Asperö, Brännö, Köpstadsö, Styrsö Bratten,
Donsö, Vrångö Hamn och Styrsö Sandvik. Trafik
kan också bokas till Knarrholmen, Kårholmen,
Sjumansholmen, Stora Förö och Vargö.
7

Den största tillströmningen av resenärer till kollektivtrafiken är på sträckor där det finns pendeltåg. Bild: STiG HEdSTRÖM
I våras blev en ny stor resvaneundersökning klar. Den förra gjordes för femton år sedan.
Mycket är sig likt, men under ytan kan man spåra tendenser till ett förändrat resande.
Ungdomar under 25 år har minskat sitt resande på fritiden med nästan en fjärdedel. Är
det Internet-generationen som numera träffas på nätet? Personer över 50 år har ökat sitt
resande för att hämta och lämna någon annan med mer än 50 procent. Är det farmor och
farfar som hämtar barnbarnen på dagis?
Resvaneundersökningar
hjälper oss att se trender
Den senaste stora resvaneundersökningen
i Göteborgsregionen gjordes
1989. Den upprepades nu drygt 15 år
senare och ger planerarna en guldgruva
att ösa i när det gäller att få fram uppgifter
om hur folk reser.
Fler och längre resor
Resvaneundersökningen 2005 bygger
på ett statistiskt urval av 19 000 personer
i åldrarna 13 – 84 år i Göteborg och
femton närliggande kommuner.
De utvalda personerna fick fylla i en
8
resedagbok i form av ett frågeformulär,
där de redogjorde för hur de rest en viss
förutbestämd dag. En resa definieras som
en förflyttning som görs för att uträtta
något, till exempel resa till jobbet, cykla
till fritids eller gå till lunchrestaurangen.
Svarsfrekvensen var 65 procent.
Frank Coté, analytiker vid Trafikkontoret,
är övertygad om att ekonomin
har en avgörande betydelse för hur man
reser:
– Båda resvaneundersökningarna har
gjorts efter en period med ekonomisk
uppgång. Det tog tio år för biltrafiken
att komma upp till samma nivå som
1989, förklarar han. Sysselsättningen
i Göteborg har ökat starkt sedan 1994
och fler har flyttat in till staden. Samtidigt
har trafiken ökat i motsvarande
grad, beskriver han.
Vi reser inte oftare i dag än för femton
år sedan. Men invånarna i Göteborgsregionen
har blivit 13 procent
fler och resorna längre. Vi bosätter oss
allt längre från våra arbetsplatser. Den
genomsnittlige resenären gör 3,3 resor

Både biltrafik och kollektivtrafik har ökat med omkring 15 procent sedan resvaneundersökningen för 15 år sedan. Bild: STiG HEdSTRÖM
per vardag. Det är ungefär samma siffra
som 1989 då den var 3,4. Det innebär
att det totala resandet med både bil och
kollektivtrafik har ökat, ungefär med 15
procent. I Göteborg har kollektivtrafiken
ökat sin marknadsandel från 24 till
26 procent jämfört med 1989, antagligen
för att befolkningen föryngrats. I
kranskommunerna är de olika färdsättens
marknadsandelar nästan helt oförändrade
sedan 1989. Där väljer invånarna
bilen för 70 procent av sina resor.
Arbetspendlingen från omgivningen
till Göteborg är i stort sett oförändrad.
Den största tillströmningen av kollektivtrafikresenärer
har varit där det finns
pendeltåg, särskilt Lerum/Alingsås. Där
har biltrafiken inte ökat nämnvärt i rusningstid
sedan 1989.
Yngre reser mindre – äldre mer
Resvanorna har blivit mer jämlika på
så sätt att kvinnorna har ökat sitt bilåkande.
Fler kvinnor har körkort. Däremot
har färre ungdomar procentuellt
sett körkort. Fler hushåll har numera
två bilar. Ungdomar under 30 år gör 20
procent färre resor på sin fritid än man
gjorde 1989. Däremot har de som är 50
år och äldre ökat sina resor för att hämta
eller lämna någon annan med nästan 70
procent.
Fler promenerar eller cyklar för att
göra kortare resor i Göteborg. Nästan
hälften av alla resor inom Göteborg är
kortare än sex kilometer. 13 procent av
dem sker med cykel. För resor under tre
kilometer är det ännu vanligare att ta sig
fram till fots.
Bostadsplaneringen avgörande
I undersökningen framgår att befolkningssammansättningen
ser olika ut i
Göteborg och kommunerna runt om.
Medan Göteborgs befolkning föryngrats,
blir kranskommunernas befolkning
äldre. Gruppen unga vuxna minskar
medan barnfamiljer och äldre ökar.
– Detta hänger mycket ihop med
bostadsbyggandet. Kranskommunerna
har satsat på bostäder som attraherar
barnfamiljer. Den stora utmaningen är
nu att få föräldrarna i kransområdet att
hoppa på bussen, beskriver Frank Coté.
Han betonar hur viktigt det är att ha
med trafikplaneringen när man planerar
för nya bostadsområden. Det har Göteborg
inte varit så bra på de senaste åren.
Frank Coté ser helst att nybyggandet av
bostäder koncentreras till stråk där man
kan erbjuda modern, effektiv och planskild
kollektivtrafik.
Nyttan av undersökningen
Hur kommer då arbetet med resvaneundersökningen
att fortsätta?
– Vi kommer att fortsätta att informera
alla berörda om resultatet, samtidigt
som vi kan ta fram mer detaljerade
uppgifter till dem som behöver.
Resvaneundersökningen ger till exempel
data som kan komma till användning i
planeringen av till exempel nya förbindelser
över älven och nya bostadsområden,
beskriver Frank Coté.
Under 2006 genomförde Trafikkontoret
en mer begränsad resvaneundersökning
bland dem som bor på Öckerö
och i Torslanda. Den gjordes för att se
hur de åtgärder som nu planeras för att
förbättra förhållandena för trafiken där
kommer att påverkar resandet. Samtidigt
gjordes en resvaneundersökning i
Askim som har liknande socioekonomiska
och demografiska förhållanden
som Torslanda, men där inga större förändringar
är aktuella just nu .
– Det ger oss möjlighet att jämföra
trafikutvecklingen i de områdena, förklarar
Frank Coté.

2005 satsade Göteborg 2 miljoner kronor på att göra hållplatser tillgängliga för alla
resenärer. 200 var summan 0 miljoner och med tanke på att hållplatser som ska vara
ombyggda till år 2010 så kommer det att handla om runt 0 miljoner både i år och under de
kommande åren. Åtgärderna är en del i det så kallade KOLLA-projektet, Kollektivtrafik för
alla, som Vägskäl berättat om tidigare.
– Förhoppningen är att satsningen delvis kommer att betalas genom att vi kan ”senarelägga
färdtjänstdebuten”, säger Beata Löfmarck på Trafikkontoret.
Hållplatser för miljoner
Av de 60 miljonerna som användes
förra året gick 38 miljoner till att bygga
om spårvagnshållplatser. De mest om-
fattande arbetena gjordes på hållplatserna
vid Prinsgatan, Marklandsgatan,
Temperaturgatan, Brunnsgatan,
Berzeligatan, Botaniska, Svingeln och
Vårväderstorget.
Av de busshållplatser som byggdes
om låg nästan samtliga längs stombusslinjerna
och totalt kostade de ombyggnaderna
7,7 miljoner kronor. Arbeten
utfördes vid Götaplatsen, Svartedalsgatan,
Jättestensskolan, Legendgatan,
Tryckerigatan, Backadalsmotet och
Hjällbo.
Guldheden
Investeringsbeslutet för 2007 kom sent
och hittills är drygt hälften av årets tilldelning
på 60 miljoner upparbetade.
– Jag har gott hopp om att vi ska nå
målet även i år, även om det dröjde lite
innan vi kunde sätta igång, säger Roland
Ahlgren, projektledare för KOLLA.
Årets mål är att bygga om 12 spårvagnshållplatser
och 28 busshållplatser.
Fyra av de tolv spårvagnshållplatserna
10
Hållplatserna i Backa har byggts om för
att göra kollektivtrafiken tillgänglig
även för dem som inte rör sig så lätt och
snabbt. Bild: STiG HEdSTRÖM
ligger i Guldheden. Tolv busshållplatser
byggs om i Backa och Åketorp utmed
de nya stombusslinjerna 18 och 19.
Enkelt avhjälpta hinder
Även stråket till hållplatsen ska vara tillgängligt
för alla.
Dessa arbeten kostade nio miljoner
kronor förra året. Till det ska läggas två
miljoner för att byta ut och gräva ner
ränndalar som är svåra att forcera med
rullstol och drygt en miljon för att förbättra
framkomligheten på vissa gångpassager
i centrum.
Innan hållplatsstråken åtgärdas
inventeras de för att hitta alla ”enkelt
avhjälpta hinder”.
Göteborg dokumenterad
Stadsdel för stadsdel, inte bara hållplatsstråken,
betas av och i dag är hela Göteborg
dokumenterat. Inventeringarna
resulterar bland annat i att kantstenar
sänks. Ett antal räcken sätts också upp.
Detta är dock en relativt dyr åtgärd i
sammanhanget och i dag är det bara
rejält branta lutningar som får räcken.
Stolpar flyttas eller kontrastmålas. Vilo-
platser ställs i ordning med soffa plus en
hårdgjord yta intill där exempelvis rullstolar
eller rullatorer kan placeras.
De arbeten som ligger utanför stråken
till hållplatserna åtgärdas inom ramen för
projekt ”Trygg och vacker stad”.
I exempelvis Majorna identifierades
cirka 700 ”enkelt åtgärdade hinder”
som åtgärdades till en kostnad av två
miljoner kronor.
Tanken med att göra kollektivtrafiken
tillgänglig för alla är, förutom den demokratiska
aspekten, också att minska
belastningen på färdtjänsten. Förutom
de nämnda åtgärderna fortsätter också
satsningen på de anropsstyrda så kallade
flexlinjerna. De linjerna har inga hållplatser
i vanlig mening, utan skyltade
mötesplatser ute i bostadsområdena,
och målet är att det inte ska vara längre
än 300 meter mellan hållplatserna.
Fotnot: De hållplatser som ska vara anpassade
innan utgången av 2010 är samtliga
spårvagnshållplatser och stombusshållplatser.
Dessutom de 70 största busshållplatserna,
räknat i antalet påstigande.
KOLLA-projektet genomförs av Färdtjänsten,
Västtrafik och Trafikkontoret. Mer information
finns på www.kolla.goteborg.se

En envis lirare som
gillar att påverka
– Jag gillar att vara med och påverka. Infrastruktur
är ju viktigt för många människor
och i mitt jobb som trafikplanerare lägger
jag pussel för att få lösningarna att gå ihop
trafikmässigt, ekonomiskt och estetiskt,
säger Magnus Ståhl när han beskriver sitt
arbete på Trafikkontoret.
Magnus är civilingenjör från Väg- och vatten på Chalmers. För
tre år sedan fick han anställning på Trafikkontoret. Då hade
han jobbat i tio år som konsult för Gatubolaget, Flygfältsbyrån
och Tyréns. Skillnaden mellan konsultarbetet och arbetet som
distriktssamordnare på trafikplaneringen beskriver han som att
han nu får arbeta med en helhet – förankring, samråd och finansiering
av sina projekt. Det passar honom. En riktigt bra dag
för Magnus är när han känner att han efter många och långa
möten lyckats få alla parter att komma överens så att man ser en
lösning. Om han skulle övertyga en kollega om att börja arbeta
på Trafikkontoret är det argument som möjligheten att påverka,
omväxlande jobb och frihet under ansvar som kommer fram.
Ibland kan Magnus uppleva frustration över hur den ekonomiska
processen går till.
– Ett ständigt prutande för att inte pengarna räcker, suckar
han.
Men det finns andra positiva saker att glädja sig åt:
– Trafikkontoret håller på att genomgå en generationsväxling
och expansion. I dag är vi fler och fler yngre än när jag
började. I början av september får jag tre nya arbetskamrater,
säger han glatt.
Sådan är han
Magnus Ståhl beskriver sig själv som envis, målinriktad och
ifrågasättande.
– Jag vill gärna förstå saker. Jag köper inte att någon bara
bestämt något, utan frågar gärna varför, säger han.
Han kan också vara kreativ och omtänksam. Som småbarnspappa
och villaägare försöker han få tillvaron att fungera
så bra som möjligt för hela familjen. Den lediga tiden går åt att
vara med barnen och ta del av deras aktiviteter och att snickra
på huset.
– Jag har alltid gillat att bygga, ända sedan jag var liten och
höll på med lego, skrattar han. Och att vara praktiskt lagd
skadar inte när man har eget hus.
Hockey för far och son
Magnus och hans fru har tre barn. Det är två flickor, 6 och 7 år
gamla och en pojke på 13 år. Just nu har det varit mycket med
inskolning på fritids och upprop i skolorna.
Ett intresse som han delar med sonen är hockey.
– Tidigare har jag spelat innebandy och på vintrarna är det
alltid hockey-bockey. Och så följer jag med grabben på hockeyträning,
säger han.
Magnus är en flitig kollektivtrafikresenär. Han tar bussen
från Kungälv varje dag och har örnkoll på hur trafikläget ser ut
Klubban, bollen och skridskorna betyder mycket för Magnus, både
i förhållande till sonen och som eget fritidsintresse. Bild: STiG HEdSTRÖM
på sträckan Göteborg – Kungälv.
– Det blir alltid köer på fredag eftermiddag, som idag, säger
han.
Det börjar bli dags att dra sig hemåt. I kväll blir det fredagsmys
med tacos, det har barnen bestämt.
11

PoSttidNiNG B. PoRto Betalt
Lika rent på stan som hemma?
72 miljoner kronor per år
kostar det att städa upp i
staden. Då pratar vi också
bara om att få bort det allra
värsta.
– De pengarna kunde vi
göra mycket trevligt med,
som att ge göteborgare och
alla besökare en ännu vackrare
stad, säger Åke Sandin
på Trafikkontoret.
Trafikkontoret arbetar sedan flera år
med ”En städad stad” inom paraplyprojektet
”Trygg, vacker stad” med att
på olika sätt försöka minska nedskräpningen
på stan.
Det är attityden hos alla som skräpar
ner man vill ändra på. Det ska inte
vara OK att bara slänga skräpet var som
helst. Trafikkontoret vill att alla som vistas
i centrum ska se staden som sitt eget
vardagsrum. Det ska vara en plats att
visa upp, ett hem att vara stolt över.
– Att ändra på människors attityder
är alltid en utmaning, men det finns
ingen annan väg att gå. Vi måste försöka
få bort inställningen att det är OK
att slänga skräp, att någon annan ska
plocka upp efter mig, säger Åke Sandin,
projektledare på Trafikkontoret.
Nonchalant
Kampanjen är omfattande och har gått
frekvent i tidningar, genom olika aktiviteter
på stan och via en egen hemsida.
Utgångsläget var att Göteborg var
en skräpig stad med tanklösa invånare.
Obekymrat slängde de sitt skräp rakt
Sänkta priser i Göteborg
I augusti sänktes biljettpriserna för kollektivtrafikresenärer inom
Göteborg med 22 procent. Satsningen är ett led i strävandena att
få fler att åka kollektivt för att spara miljön och minska bilköerna.
Ett kort som gäller 0 dagar kostar efter sänkningen 400 kronor
för vuxen mot 515 kronor tidigare. Kommunen betalar 7 miljoner
kronor för prissänkningen.
12
Inom ramen för Tänk-kampanjen görs nu en satsning på fler papperskorgar utmed Odinsgatan.
(Bilden är ett montage). Bild: STiG HEdSTRÖM
ner var helst de befann sig.
Kampanjens första del visade därför
upp en stad som bestod av olika ”rum”.
Rum där göteborgarna kunde vila, äta,
leka, bada, ta emot sina gäster och umgås
med varandra i största allmänhet.
Att bara ange mängden skräp i ton eller
kubikmeter säger kanske inte så mycket.
Därför ställdes en gigantisk papperskorg
upp i centrum och fylldes med en enda
dags skräpskörd från gatorna kring Avenyn.
En syn som förvånade de flesta.
Förslag från medborgarna
Efter att under en tid lanserat termen
”vårt gemensamma vardagsrum” var det
dags att visa hur det skulle se ut hemma
hos oss, om vi hade samma beteende där
som på stan.
Västtrafik måste spara
I den tredje fasen, som är på väg att
avslutas just nu, ska säcken bokstavligen
knytas ihop. Inte bara sopsäcken, utan
nu ska göteborgarna tänka ”72 miljoner
kronor. Mycket pengar, som vi kanske
kunde ha roligare för. Allt som krävs är
att jag slänger skräpet i papperskorgen”.
Mycket riktigt går också denna del av
”Trygg, vacker stad” under beteckningen
”TÄNK”.
En del i det arbetet har varit att få
göteborgarna att lämna in förslag på
hur alla enklare ska kunna hålla rent
efter sig. Ett antal av dessa förslag kommer
att genomföras. Först ut är nya, fina
papperskorgar längs Odinsgatan och
upprustning av ett antal lekplatser.
Mer info om kampanjen finner du på
www.tryggvackerstad.goteborg.se
Västtrafiks halvårsrapport visade ett minus på 70 miljoner kronor för första
halvåret 2007. Orsaken uppges främst vara lägre biljettintäkter och en senarelagd
prishöjning. Som det nu ser ut måste ägarna skjuta till ytterligare 1 5
miljoner kronor utöver de 1, miljarder som budgeterats för 2007. Västtrafiks
styrelse har beslutat om en besparing på 0 miljoner kronor i 2008 års budget.
Besparingen ska tas på andra kostnader än den direkta trafiken.