N. J. EkdalJs norrländska,resor och samlingar 1827-1830.

GUSTAF lIALLSTHÖ;VI. 

aU hli cubart präst och kommunalman och utvecklar som sådan 

en livlig verksf1Imihot och stor stridbarhet. 

Det är att djupt beklaga att han aldrig gav sig - eller gavs 

tillfälle att publicera och boarbeta sina vidlyftiga och utomordentligt 

rika samlingar. Att han ieike saknad« lust därtill, framhJ1}1r 

av flera stä.Ilen i hans brev och anteckruingar. En av hans 

puhlikationsplaner (en historisk framställning om .Iänntland) synes 

till och med iha kounrnit så Jångi som till belgynnande korrekturark. 

men intet av dessa föns'öik har mit!; veterligt räddats till e,ftervärlden, 

Det enda han fieJk publicerat från norrlandsresorna var det 

fÖI1i',j 1865 tryckta arbetet "Om vattauminsknirugen i Norra polartrakterna", 

d1iri även visisa andra iakttngelser från resorna i .Norrland 

här ooh var framskymta. Detta arbete var irrlännnat till VitterhetsallmdellIlien 

redan år 1835. 

Hans verksamhet som norrlandeforskare var kort, men lysande. 

Hur han egentligen kom på iden att (glöm dessa långa och strapatserande 

resor har ja,g ick'e -lyckats klargöra, .men atv,ivelaM,igt 

drogs han till det histoniskt nästan okända landet i norr aven 

stark ad] romantisk upptäckareiver. Hans brev till akademien 

av den 22 maj 1827 förtjänade i detta sannmanhang att återgivas 

ornedan dot visar en från hörjan fullt klar 00h målmedveten plan 

för Fältarbetet, vilken också genomfördes. 

För norrlandsresorna erhöll Eikdalhl på ansökan särskilda medd 

av K. :M:aj:t, jännför därom kl\1ugl ciga brev av den 25/7 1827. 

5/3 1R28,31/7 1829. Anelaaren V101'O efter dåtida förhållanden och 

då det gällde en så ung man ganska ,aktnirugsväI1da, 400 Rd. B:o 

under 'vart av de tre ål1en. Under 1827 bereste han landskapet 

Västerbotten, från Pajala vid Torne älv till och med Ulffie s:n 

undr-r en bid av 138 dagar (1/B-I0/l0) enli!gt egen uppgift. 

Han återvändpr därefter tilJ Stookholrn. Näisto år (jämför den 

det följande återgivna reseberättelsen) befor han under sommaren 

och hösten Ångormanland ooh Jämtland samt 'I'röndelagen i 

Norge, stannadeÖIver vintern 182>8-1829 i nämnda landskap 

sarrit i Härjedalen. Under 1829-30 genomre,ste han Medelpad, 

Hälsirurland och Gälstl1ik1and, med ett besök i Stockholm på 

högsommaren 1829. De tre sista åren hade han på sina insarnlilligsre:sorenligt 

egen u.ppgift använt 806 dagar.

80 EKDAHLS NOHRLANDSKA nnson. 

"Den äldr« jornåldern i Norrland" 1), utan att denna Iörf'attare ändå 

på långt när ens för denna mer speciella sak har kunnat tillgodogöra 

slig det I1ika materialet. När Karl Sidenhladh 1865-67 gör 

sina så viktiga Iornlännnangsinventerdngar") i Ångermanland och 

1868 i Medelpad, mar han tyvärr iclke twgit hänsyn till Eikdahls 

uppteckningar. Samma ,sak gälla de av Helsinglands fornrminnessällskap 

på 18GO-talet igångsatta, ännu opublicerade inventeringarna av 

Hälsinglands fornminnen, och lektor C. iF..Wibergs samtidiga liknande 

undersökndngar i Gä,strikland"). 

Ej heller i mer rnndärna sammanfatsande frsrmstä.llruingar har 

Ekdalhl fått komma till sin rätt, förmodligen just på grund av det 

otiUgänlgliga skick, vani hans antedkningar och teckningar hef,inna. 

s.ig, samt till dels också dessa teckningars ofullständiga coch oftast 

skomatiska art. Sålunda har icke H. Comell 4) kunnhf tillfullo 

utnyttja teckningsmaterialet beträffande kyrkliga rnvenbarier. Ekda.h]s 

antikvariska anteckningar (även koncepterna) ha för vissa 

områden så vitt jag kan [[lma fullständi,gt utnyttjats först av författaren 

till denna uppsats, sålunda för Väster- ocih Norrbottens 

ikustJand e,) och för .Tämtlands fjälltrakter C). AIHså pmktislkt taget 

hundra år efter deras tillkomst. 

Skilda forsikare ha emellertid för smärre områden eller för 

vissa specialfrågor ona arrlitat Elkdahl, dock idke så att allmänheten 

därav fått upprruärksamheten r'iktwd ipå d,e rika skatter han 

samlat, 

Lejonparten 

som nu förvanas 

de Ekdahlske samlingarna (utom pärmebreven, 

riksarkivet) utgöres av dokumentsamdingar i ort- 

') Antikvarisk tidskrift för Sverige B. II (Stockholrn 1869), sid. 

222 -332. 

') Ännu ej publicerade, men ett viktigt sammandrag är gjort för 

Angermanland av Sidenbladh själv i Ant, tidskr, II, sid. 192-211, och för 

Medelpad av H. Hildebrand (sammastädes sid. 215-219). 

") Tryckta i utdrag i Meddelanden av Gestriklands ;ornminnesförening 

1889-1890. 

4) Norrlands kyrkliga konst under medeltiden. Norrl. handbibliotek 

VIII. Ups, 1918. 

5) "Sverige". geograi., topogr., statist. beskrivning, utg. av Otto Sjögren. 

Band VI. Sthm 1922, 19M (arkeologiska länsinledningar och arkeologiska 

beskrivningar socken för socken). 

Ii) "Fjällbygdernas järnålder», Jämt], låns fornm.-för. tidskr, Band V. 

Östersund 1910-lit

82 EKDAHLS NOHHLANDSKA HESOH. 

ännu finnes i behåll i akademiens arkiv, och vanvänder den redan 

av E. genomförda signeringen av manmskriptbuntarna, vilken sig-nering 

naturligevis även bethålles här nedan. 

Uböver vad som 'upptages i dessa äldre förteckningar, finne" 

emellertid åJtskinigt annat, med vilket jag avslutar min rista, Vidar« 

lämnar jag en mängd detaljupplysningar rörando dc olika buntarnas 

innehåll m. m. De ej i de äldre förteckningarna ingående papperen 

ansågos tidigare, liksom breven, på grund Icwsin natur icke böra inga 

i de av Ekdahl överlämnade samlingarna. De utgörus nämligen 

av direkt vid olika tillfällen till akademien ställda berättelser i en 

eller annan Ionm. De böra pock nu ses i ett sanume.nhang med samlingenrör 

övrigt. 

Ekdahlsegna konoeptanteckrringar äro hopsydda med silkestrådar 

i glesa stygn och knuten är förseglad med riitt lack, vuri tryckt." 

ett ovalt ,sigill med några runtseken. Varje landskap är sammanhållet 

på detta sätt och vanligenä'r det god ordning därigenom, så 

att socknarna ej hopblandats. Inom dc ölvrig,a buntarna, så Iramt 

ae icke äro häd'tade i pappband, råder däremot ofta en ganska stark 

förbistring, kanske dock uppkommen eHer inlämnandet till alkademien. 

Bland dessa handlingar funnas åtskilliga, som tyd.ligcn 

ursprungligen endast lånats av Ekdahl för att användas t. ex. vid 

planlagda puhhikatdoner. De som voro ägare eller målsmän ha så 

småningom tröttnat att påminna. Av Ekdalrls egen förtcckrung och 

vissa brev m. m. framgår att antalet dylika lånade dokument 0

GUSTAF HALLSTRÖM. 83 

jemas wärdc. Denna nitare var med re,danpå företa resan. Ja,g 

anser emellertid att en hel del av konceptskisserna äro utförda av 

Ekdahl själv ooh synas de v,i,sa en snabb iaktrtagel,seffumålgJa. Teckning-ar 

av andra personer förekomma äv-en. 

Om tecknarens person finnas små notiser här och var i brevsamlingarna. 

Han har ty(lligen rest t,illbruka bill Stockholm efter 

kampanjens avslutande 1828 och .fick där plats 'som betjänt hos 

Liljegren. "Om stå är", skriver EkdaJhl 16/5 1829 efter att ha under- 

Dopfunt från Gudmundrå kyrka. 

Tuschlavyr av O. Olsson 1828. (Ekdahl II, E). 

rättats därom, "så torde han wara bättre underrättad om att kunna 

rita Antdqviteter än förr, och särdels passande [ör ändamålet. Om 

han är oekioklig', så ti llställ mig någon annan, ty det blir i år 

myckenhot af nnärkwärdiga monument att afteckna." Det mäMls lalLt 

Ekdaihl icke godkände Ohlsollls kapacitet. Det synes även som om 

någon överenskommelse med denna tecknare !icke kom till stånd, 

ty i juli 1829 skriver Elkdahl, att han re/ser triH Stockholm för att 

- - - "förse mig med en Ritare för de Helsingska monumentorna.' 

Något spår aven medförd ritares verksamhet finnes emeller-. 

tid icke sedan, utan man finner endast Ekdahls grova, hastigt ner-

88 EKDAHLS NOHRLANDSKA HESOn. 

A.7. (j en bunt med A. 8 och A. 9). 

"Oratio complectens breviter .Temtiru Dcscript.iouem, 

ejusque veradignaqu8 reprassentans Encolffilia, Qumn.... in 

. " Gymnasio Hernodiano ... 171,3 public« pronunciavit A. A. 

B"(unman). Titeln är skriven medF. A. Burmans stål. 

Abrahallll Abraihlamli Burman var hans farfar, kyrkoherde 

i OfferdaL Bunten i folio, häftad i brokigt pappersomslag. 

Handskriften ärprydllig1präntnd på ena längdhalvan av 

varje sida (46 sidor, varav 2 överhoppade), Under titclsidan: 

"A patre Indulgcaitissimo, Abraihamo Wilhclmo Burman 

milli dono data, Anno MDOGLXXVIII. Fale A. Burman". 

A.8. "Strödda anteimingar om Jemtlan,d (af Ekdahl)". En 

bunt i folio ,på 63 blad, varav några blanka, Innehåller 

nålgTa blad orm Dahrna, varav -ett par origiualhandlingar, on 

visa på landsmål, vissa ofän1igla självbiografiska data För 

,F. A. Burunan , för1eckningpå dennes jämtska resor 1793- 

1802, ett Mad med förteckning på brev (1542-1653) riirande 

skiljda norrlandslandskap, vissa handlingar rörande 

Hälsingland (råt mot Medelpad, råt mellan Ljusdal ooh 

Bjuråker och Hessela), diverse norrbandshandlingar rörande 

Jnig;sföreta,gcn på 16- och 1700-talen (en nidvisa bl. a.), 

några kloclcinekrifter från .Tämtl'l1nd, förteokning på avbrända 

gåiTdar i Ångermanland (1719?) rå/glången mellan 

Vemdalen och Klövsjö, Myskje, Oviken 1665-1801, d ;o 

mellan Hä,lrstinlglrund och Härjedalen (protokoll 1796), förteckning 

på Härjedalens fornlämningar (ursprunrrligen kansk'e 

också annat, ty endast n:r 224-226, bildande slutet på 

en lista" äro i,behå1l). Detta papper jämte följande äro dc 

enda med Ekdaihls stil i placken. 81.st kommer ett summarisikt 

utdrag lav handlingar från 1600-talet ilandskontord 

i Gävle (30 sidor), 

Även här synes alltså den av Ekdaihl satta rubriken 

felaktig. De flesta handlingarna beröm icike Jämtland och 

äDO icke anteckningar av Ekdaihl själv. Det torde dock 

av rubriken att döma vara möjligt att hans konceptanteckningar 

i A. 4 egentli:gen höra hemma här. 

A. 9. Kartor.

GUSTAF HALLSTRÖM.

108 EKDAIlLS NORRLANDSKA RESOn. 

Alla dessa 23 planscher ha med etörsta IsannoBkhet utförts 

under resan 1828 ooh varit avsedda att hilda ett teokuingsband, 

motsvarande det från 1827 (II. B.). 

II. F. Koncept-teckningar från resan 1828. Utgöras av 61 

större och mindre blad'), varpå tillsammans 83 teckninglar 

av mer eller mindre kultunhistoriskit innehåll samt nåJgra 

undra (porträbtutkast, utlsiikt.cr m. m.), a.llt i blyerts. 

Här och var förekomma älven auteokmingar i bläck eller 

blyerts rörande kyrkor och annat, i stil med de vanliga konceptantecknirugarna. 

Sannlingen bör ju också ses i samband 

med dessa (i detta fall de ovan behandlade A. 4 och A. 14. 

B. b.). Bl. a. finnas här två tämligen fullständiga och två 

påbörjade förteckningar över resp. Jämtlands och Ångermanlands 

kyrkor, tydhigen menade SOlID förtecilminignr eller 

minneslistor på utförda teckningar i II. D. Den större från 

.Iärntland stämmer i det närmaste med de utförda planscherna 

(jfr ovan II. D.). 

A v teckningarna sakna 42 stycken ursprungsbeteclmingar. 

Av dessa tror jag mig ha kunnat idenbif'iera 17 säkert ocih 6 

med en viss bvekan. 48 teckningar finnas av kyrkor, i några 

fall i dublett, 10 av kyrklig.a inventarier. Resiren är fasta 

fornlämnårugar, husgrunder, ensbkra hus m. m. Bland fornlämningarna 

märkas särskilt 5 av hädlristningarna i Nämnforsen. 

Av dc 4Skyrkiec"kningarna äro 22 säkert identifierade till 

Ängermanland. Alla återfinnas bland dc utförda plansciherna 

(TI. D). Som osäJ{ert identifierade ti llkornma Stigsjö nya, 

Nora (eller möjligen Siäibrå) och Viksjö kyrkm. FI1ån ,]fumtlandskyrkor 

Ihärröra ] 5 teckningar, vilka alla återfinnas utförda 

i II. D. 

Nå.gra av de övriga teckningarna anträffas renritade bland 

dc lösaplansoherna (II. E.), 'sålunda NrälmTIJforsTitningiarna. 

någ-ra kYl'kliga inventarier an. m. 

Dessa konceptteckningar (Ek!som de samhöriga i A. 4. 'OC11 

A. 14. B. b.) ut'.gJöra det vik1J1g1aisltc bildmater.ialet från 1828 

års resa, emedan de't fiinnrs anIedning fönmoda att de utförda 

planscherna (II. D och II. E) äro uiJförda efter dessa 

l) Vikt ark räknas som 2 blad.

Gravrösen m. m. vid Midskogsforsen i Stugun socken. 

Tuschlavyer av O. Olsson 1928. (Ekdahl II. E.).


verk.lighet; alltså att låta utföra planscher för hela resan 

Ufr ovan vid II. B. m. m.). 

Arlwtet är skrivet med klar och tydlig (vanlig) stil på 

spalt. Överst å sidorria stå landskepsnamnen utsatta. I den 

öppna mangen stå kapitelrubrikernas huvudord, en och annan 

teckning och socken- och bynarrmen. Där hi], även niigot senare 

tillförts en del tillägg och ändringar. Så troligen även 

innehållsregistret på insidan av första bladet. Dessa tillägg 

äro sannolikt gjorda i samband med efterskriften, sid. 267 

fL, som är daterad 30 april 1833. 

Irmchå.llet är 

brikerna i texten): 

som följer (enligt registret och kapitelru 

1 Gap. Om uninnesmärken från Hedniska Tiden. 

1 §. Om Lappska Offer-och Begrafningsställen p. 3. 

a) Om offerstället Seitaniemi. 

h) Om de Lappska griftrösen. 

2 §. Om Griftrösen m. m. 

a §. Om Grafhögar i förening med Griftrösen och 

Stensättningar m. m. 

p. 

p. 

G. 

ao. 

'rillägg (Bihang till § 2). Orm forntidens Borgar 

och Samlinglsställen (kyrkor) . p. 171. 

4 §. Om Hällristningar . p. 177. 

2 Gap. Minnesmärken från Ohrsstna Tnden, 

I) §. Runstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 183 

G §. Inskrifter från Medeltiden. 

a) på grafstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 185. 

h) "Dopfuntar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 187. 

c) " Kalkar m. m. p. 187. 

d) "dt f. d. Helgedamsskrin p. 188. 

c) Ålbarta.Ilor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 189. 

Frescomålningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. n5. 

f) Klockinshift,er. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 265. 

(Efterskrift) " p. 267-27i3. 

I allmänhet kan sägas, att uppställningssystemet är mycket 

redigt och hitt a.tt finna sig tlillräJtrt,a med. Rruihnikindel· 

ningen är kombinerad med en inre geografisk följd med hö!rjan 

i norr inom varje avdelning. Första kapitl.ets tre första §§ 

avhandla sålunda:

112 EKDAHLS NORRLÄNDSKA RESOR. 

Norrbottens kustland p. 3. 

Västerbottens kustland p. 15. 

Angermanland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 28. 

Medel pad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 54. 

•Tämtland p. 81. 

Härjedalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. p. 93. 

Hälsingland p. 95. 

Gästrikland p. 137. 

Att observera är att § 2 (gTiftrörsen) även (i norr) upptar 

högar samt byggnadsrösen och andra mer sentida steninhägnader, 

grumla kapelltornber, råmänken rm. m. 

§ f1 (rhällrilstninga'f) beskriver .Nämniorsen på 5% sida 

och Ålsen på % sida. Att observera äw att intet finnes i konceptautecloningarna 

rörande dessaplatseT, utom det att dc 

kort omnämnas. 

Cap. 2, § 6,e börjar med .Neder Kalix beträffande altartavlor 

ooh med Ytter Lännäs beträffande freskOllllålningar. 

Man måste förvåna sig över att beräetelsen icke blivit 

tryckt eller bättre utnyttjrael. 

II. I. EkelaMs brev trill Vdtterhetsakademien. 

12 stycken hmv i ordginal, daterade mellan «len 30 juli 

1826 och elen 16 mars 1830. De två första beröra ,icke Norrlandsresorna. 

utan ,fömst brevet n:o 3 av den 22 maj 1827 

och alla de följande, Breven ha el,et allra största intresse för 

förståelsen av Ekdahlis forskningar. 

Utom dessa brev finnas en elel senare, men berörande annat 

och förvarade i IJiljegrens sHlIllJlinC,>;iaT tillrukademiens historia. 

II. K Ekdahls brev till riksanbikvarien J. G. Liljegren. 

80 stycken brev daterade iffiIeHan den 20 Iebruaci 1828 och 

hösten 1835. 

Av el CISSa beröm 23 stycken forskningarna i Norrland, 

nämligen mellran 20/2 1828--131/7 1830 samt 9/8 1831. Ett 

av dem, som högst ohetydlirgt vidrör .Norrlandsresoma, har 

publicerats av A. Grape"). 

I) "Ett biblioteksbesök i Uppsala år 1829" (Nordisk tidskr. för Bokoch 

biblioteksvåsen XIII, 1926, sid. 1-7.)


A,v dessa brev får man mer än lav allt annat en anblicl, 

l de svårigheter EkdaJ1I hade att bekämpa. De innehålla 

dessutom ovärderliga uppgifter så väl om Ekdahls arbete j 

fältet som om hans insamlade material. 

II. L. Ekdahls brev till J. Adlerbeth. 

11 styeiken från den 17 augusti 1827 till 15 juni 1834. 

Av dessa handla de sex första och n:o 8 olm nordandsresorna 

(17/8 1827-26/7 1830, 20/7 1833). Adlerbeth var synbar 

Iigen Ekdahls gynnare och man får av breverren stark känsla 

av hur mycket Ekdiahl byggde på denna vänskap. 

II. M. Anteckningar och avskrifter av J. Adlerbeth m. m. rörande 

Ekdahls resor i Norrland. Papperskonvolut med 24 blad 

i folio och 4:'0. Innehåller: 

1) En ordagrann avskrift av of'terskr-if'ten till Ekdahls stora 

berättelse (II. H.). 

2) Originalbrov från N. lY!. Borlin oehJonas Svedbom. Här· 

nösand 2/1 1840, till rektor J. Nordqvist, Frösön, rörande Ek· 

dahls "lån" av den Burmanska roanuskriptsanndiogen. 

3) Fullmakt från samma två och av sanunna datum, utställd 

på "General-Adjutanten och Kommendören Boij... att utfordra 

oeh emottalga fmmI... Faihle Burmans efterlenmade manuskriptsannlingar... 

hvilka af undorteoknade blifvit iJill H:r Ek 

dahl på lån öf'verlemnade"... 

4-25) Avskrifter eller utdllagav skrivelser från d. 21/5 

1827 till d. 29/6 1831 a) {Dån Ekda,hl till Konungen, akademien 

och I-liljegren, b) till Ekdahl från akademien och Adlerbeth, 

e) av akademiens yttranden rörande Ekdaihls penningansökningar, 

d) av rekommondaoionsskniveleer för EkdUihl från 

Adlerbeth, 111. m. A v dessa återfinnas 16-24 redan i mig. i 

II. I. och II. K. 

26) Utdra,g arv anmälan OIID fYlld i Norrala. (.Ttfr II. C. f.). 

27) Utdrag av anmälan om åverkan i Norrala. (Jfr. II. C. g.). 

n. N. 1) Uppgifter om Ekdruhl i akademiens protokoller, i 

koncept till akademiens utgående brev, i riksantikvariens Idagbok, 

inventarieförteckningarna") m. m. 

') Underligt nog innehålla dessa inventarier ytterst litet från Ekdahls 

norrlandsresor, som dock av papperen att döma inbrakt åtskilligt av 

fornfynd. 

Arkiv tör Norrländsk Hembygdsforskning. 8

.. .. 

. ., 

II' .. 

. .. 

• t 

.. ro 


akademien, synas med få undantag så gott som omöjliga 

att nu återfinna i akademiens samlingar 'och kräva därför 

en alldeles speciell utredning. Fynden från 1828 behandlas 

nåJgot här nedan i anslutning till den där tryckta reseberättelsen 

för nämnda år (II. C. ib.). Jfr. f. ö. II. N. not. 

.Jag har i ovanstående förteckning över de Ekdahlska samlingarna 

som synes konsekvent s'Jkt hålla mig till Ekdahls norrländska 

verksamhet i den mån den f innes (eller har varit) belyst 

av samlingar hos K. Vitterhetsakademien. Utöver ovanstående 

torde kanske i akademiens arkiv kunna framkomma ett och annat, 

som undgått rrnin uppmärksamhet. 'SäI1skilt kan detta ,gälla någon 

enstaka teckning eller någon kortare framställning, vilka kunna 

dölja sig i A. T. A:s många gömanor. 

UtOiID nämnda arkiv finnas emellerbid andra, där åtskilligt 

finnes, belysande slamma verksamhet (och än mer Ekdahls tidigare 

och sennrn verksamhet). RikJsl'1rkivet har i detta avseende redan 

berörts här ovan. Andra äro K. biblioteket, Upsala universitetsbibliotek 

och landsarkivet i Upsala, Tmligen skulle även en del 

kunna uppspåras på andra orter, exempelvis Lund och Härnösand"). 

.Tag fortsätter serien II. med några av mig kända exempel från 

dy lika samlingar utanför akademien. 

n. Z. Uppgifter, brev m. m. rörande Ekdahls norrlandsforskningar, 

som kunna finnas i diverse arkiv och bibliotek utanför 

Stockholm. Dc, som nänmast komma ifråga, äro Upsala 

universitetsbibliotek, landsarkivet i Upsala, domkapitlets 

arkiv i Härnösand och Härnösands allmänna läroverks 

bibliotek. 

I landsarkivet i Upsala förvaras Upsala domkapitels 

äldre ihandlingar,bl. 'a. Ser. E. V., pastoranshandlingar fTam 

till 1850. I dessa finnas uppgifter om Ekdahls besök i de 

I) Enär författaren av denna uppsats ämnar publicera en mer ingående 

studie över Ekdahls antikvariska och insamlande verksamhet i 

allmänhet, kommer varje bidrag till ökad kännedom om Ekdahl att mottagas 

med största tacksamhet under adress K. Vitterhetsakademien, Stockholm 

Hi.


HarI: N:o 1. 20 al. d., 2 h. N:o 2 d:o d:o till heIften bortförd. 

N:o 3 har warit mycket stor, men är förd på åker. N:o 4. lika med 

N:o 2. - N:o 5-7. bortförde. N:,o 8. Skadad 9 al d., l h. har lemning 

efter en grof stenring. N:o 9-]5. högst små och nästan 

omärkbara. 

H ola, med mot eIfven på åkerplanen: N:o 1. 19 al. 3 h. N: o 

2, 3. 17 al. 3. h. N:o 4. 30 al. 4 h. N:o 5, 6 Fragm. N:o 7. 28 

al. 4 h. N:o 8 wid wägen 51 al. 8 a 9 h. N:o 9 Fmgm. efter en lika 

stor med föregående. N:o 10 wid elfven, d:o d:o. N:o 11-14 mest 

bortförde. NB. I dessa högar har gjorts fynd af swärd och F:ibula'J 

jernto andra mossirigssaker. En Fibula härifrån medföljer. 

Kärrsta. \V. om Byn: N:o 1. 40 al. 5 h. N:o 2. fragm., har 

varit lika med föreg. Mellan och omkring dessa större skall ha 

warit 10 a 15 mindrc hwarefter intet teken är qwar. N:o 3-5 tätt 

wid byn, förstörde och knappt märkbara. 

Emellan HämTa [t} ochT'Omte en grupp med högar. N:o 1. 

mycket skadad och öd',verplöjid. N:o 2 liglger i Rågången 2 1 ) all. 1., 

27 br., 7 h. N:o 3 d:o d:o d:o d :o, Hamraandelen bortförd. N:o 

4-6. 11 diam. 1% h. N:o 7-16 på Tomte egor. 13 a 17 al. d, 

l a llh h. N:o 17-18. 28 al. L, 11 br., 1% h. norr utfrån föregående. 

N:o 19. 30 al. d. 6 h., har sten på toppen. Grafkammar? 

- N:o 20, 21. 60 al. l. 40 bl'. 10 a 11 h. nästan oskadade. N:o 

22. 31 al. 2% h. (N:o 1-22. Se pI. E.) Inwid Tomte: N:o 22 på 

en bergklint 2 al. h. oregelb. N:o 23-25 fritt belägne NO. fr. 

Byn. N:o 2G 18 al. 2 h. d :o. N:o 27. W. om Ibyn, utgrafd 

till Fjärdel. Fynd: en fibula, förstörd. 

Rogsta: N:o i. med skog på, 40 al. 6 h. N:o 2. 23 al. 4lh. 

N:o 3, 4. 35 al. 7. h. mycket skadade af Bonden Edlund, som fört 

jord derifrån på sin åker. Fynd: skeppsklink. 

Klen: 5 högar utjemnade trill gårdstomt åt nemd. Erik Person, 

enl. tingsrättensutslag. På ebt berg är en lika beskaffad borlg som 

den förut nämnde Bollstahorgen. Folket har flytt dit i ofredstid, 

tradition. 

H e l s i n g s t a: N:o 1. Frag, 5 al. h. diam. obest. N:o 2. 

19 al. 2 h. 

Hoj, prestb. N:o l utgrafd till trädgård af Pr. Ritzcn. l d:o 

skadad för inkörseln skull i en kornlada af d:o. 

I) Tydligen felskrivning.


Aspby: permbref, 2 högar af 60 alrs diam, 10 a 11. al. lodr. h. 

Den ene halft bortskuren af en bäck, den andre skadad genom 

åkerfyllnings afhemtning. 1 d:o öfverplöjd. 

Wik: Nils Janson förstörde flere högar 1808 då han nybyggda 

sin gård. - Hög tättwid byn 60 al. diam, 9 al. h. - 3 småhögar 

öfverplöjde. 

Juli 1. Sånga, på södra sidan om elfven: 

W. Para: 3 högar fvmgm. mellan Ö. & W. Para, S. om Landsvägen 

enr hög 27 al. 3l1z h. 1 d:o 17 al. 2 h. N. om wägen på en 

åbank: N:o 1. 40 al. 5 lIz. N:o 2. 35 al. 5. N:o 3, 27. 4. N :01. 

23. 3. N:o 5, 6. 19 al. 2l1z. N:o 7-9. 12 al. 1. h. 

Ö. Para. 5 högar mest förstörde genom jordras wid elfven. 

1d:o W fr. byn: 22 al. 4 h. 

Gårnäs: 1/12 mil ,V. fr. GälstgifvuiI.'glåI1den 600 al. N. om Landswägon 

ett stenrös 32 al. d. 3l1z h. Stenarne af dryg manshördas storlek. 

NB. Stenspetsen funnen wid utbyn Brantberg wid åkerrödjning 

1827. 

O. Lännäs, Lökom:hög mellan wägen och eldven 19 al. 2% 

Stocke: hög tät NO. från byn 22 al. 3 h., många förstörde. 

Mälby. Många högar förstörde i en sandås som fordom warit 

elfstrand. Mellan denna ås oeih eldven äro 3:00 serslcilte bankar eller 

uppgrundningar; på dessa äro 37 plattformiga högar begränsade af 

ett litet dike. De äro af 16-30 al. diam. 1 a 1% al. lodrätthögd 

ofta med en liten fördjupning Ii nuidten, - Denna plan ligger 1/G 

m. S. W. från Holms säteri till hwilket den ock hör. 

Sollefteå. Kynkan se Ritb. fol. 7,8. 

•Tuli 2. Graninge. d:o d:o d:o 9. 

Fors. d:o d:o d:o 39. 

Juli 3. Ragunda d:o d:o d:o 40. 

Under resan till FlOrS dröjde jag nästan hela dagen med att 

observera den på Jettegrytor rika nu blottade hällan öfver hwilken 

Gedunsforsen före 1796 störtat, äfvenledes besågos de gräsymniga 

bottname som fordom stått under sjön, men som nu pråla med en 

söderlänsk bördighet. - Elfwen har nedskurit sig i dessa bottnar 

till öfver 40 al. djup och wid Krånge fans det i den rasade sandwallen 

1802 på 11 f. djup ett stort slagswärd som Kapt. Riekman 

förärade Lektor Fale Burman. -


Juli 4. Öfverwar jag en stämma som Lhfding v. 'I'örne höll 

med allmogen och war wittne till huru äfven de allra swåraste saker 

kunna i godo afgöras med allmoge då den som leder dem är foglig. 

Jag begagnade billfäflet att tala med folket om märkwärdigiheterna 

från forntiden och erhöll följande dagen de bref, hvilka jag oförtaknadcafsände 

dels in Or. dels i afskrift, till Riks.Ant, d. 12 Juli. - 

Juli 5. Öfverwar jag äfwen en stämrna som Lhf'dingen höll med 

Hällesjö 'och Håsjö socknar, hwilka jag ej ännu besökt. - 

Juli 6. Besåg jag i Landshgns sällskap aftappningslägenheten 

wid Gosundssjön, belägen mellan Ragunda och Stugun. Denna är 

sedermera vetenskapligt undersökt och befunnen owerkställbar. Mellertid 

lemnade detta yppade aftappningsförslag hos folket som bol' 

nedlom Krångeforsen rum för farhågan att en öfverswämning ej 

olik den som timmade 179,6 skulle kunna än en gång inträffa. Färd 

till Stugun. KyrkanFol. 41. 

Juli 7 & 8. Samlade 00h afskref jag en permbrefssamling hwars 

Orig. äro oförteknade afsände. - Äfvenledes besåg jag en stenrös 

Nötkall benämd, af 6 als. diam. 3/4 als. lodrätthöjd med små knöpersten, 

tillkommen på det 'sätt, att folket, som ända till 1740-talell; warit 

widskepliga, offrat en sten derpå hwar gång de gått på jagt eller 

fiske för lycklig fångst åt någon nu okänd skogsgud. Offret, så 

obetydligt det än war, togs dock tillbaka wid återkomsten om den 

offrande ej gjort någon 'lycklig fångst. 

•Juli 9. For till Mjösjö, der permbref mot framdeles erhållande 

afskrifter erhöllos. - Reste samma dag till 8undsjö (Fol. 42), der 

jag hela natten igenom for dels till sjös, dels till lands och samlade 

20 a 30 penmbr. som oförtelenade äro afsände. 

Juli 10. Fur jag genom Brunflo (Fol. 43) till Östersund, 

hwarest jag satte mig i ordning till Norriges-Resan, hwilken jag 

anträdde. 

.Juli 12. 13. Då jag for öfver Frössön, besökte ja,g alla dess 

byar och samlade derbån30 'pbr. hwrlku j,a,g förteknade afsänt, Kyrkan 

af'ritades äfven och Skunkmonumentet. Runstenen. (Fol, 44. PI. 

F. ,F.) Kyrkoruinen på Westerhus besågs äfven men war så oredig 

att den ej förtjente afritas. - Wid kyrkbyn 3:ne klapptirstens hö" 

gal' af 18 al. dia. 2. h. 2:ne d:o vid Tivasgården och 2:ne närmare 

sjön af hwilka en i förra See. öppnades. Fynd: urna, bryne. Ätthög 

vid kg. 30 al. 6 h. Rudera efter en Borg på Oneberget. -


den helige tros ha fallit, äro här uppresta. Begge äro af senare tider 

och äro således ej Hist. upplysande. Ättehögarne äro der i trakten 

för jordens hördighet skull mest förstörda: men en och annan kalkad 

Bautasten lyser fram ur skogsbrynet åt norr och der finnas äfven 

strödda stensättningar, - 

Juli 23. For till Levanger och vidare till Trondhiem dit jag 

den 24. kl. 4 e. m. ankom. Den präktiga lemningen af den beryktade 

domkyrkan (ritning redan afsälnd)k:an aldrig förmycket berömmas; 

ty ett så smakfullt opus kan swårligen finnas i Norra 

Europa. Hon överträffar hwarken Upsalas eller Lunds i storhet; 

men destomer li. konst och sirlighet. Man skulle tro henne ha warit 

dubbelt kostsammare att uppföra än de begge nyssnärride ty det är 

intet slut på dess sköna Sculpturer, pelarrefflor och pelarwerk, 

hwilkof allt förråder en ej blott dristig utan äfven laggran') konst, 

sam både haft öfversigt af det hela och wakat ända till öfvsrdriff 

öfver partiernas till ooh med de munstas ful1ständigautarbetning. 

Man retas ända till otålighet öfver att ej få se dess sköna Chor med 

sina polarskogar ilifrån huvudingången der den sublime Oelenschläger 

låter Axels 'Wilhelm ta sitt tjusningsrus. -Jag förlåter honom 

gerna anaohronismen för det sköna syftet ,skull. - Man bäfvar och 

Fantasien söker förgätves att ersätta hwad werkligheten, nekar. -- 

Juli 25 & 26. Morrunnentema i denna .kyrka äro isynnerhet misshandlade. 

Då kyrlli:an inreddes ooh ordnades för H :sMaj:ts Carl 

J ohans kröning bortdöljdes många mon. ibland Ihwilka K. Magnus 

Olofsons - kanske det märkvärdigaste Ii Norden? 

De många AltarChoren äro morändels i senare tider använde 

till griftChor och i egenskap af sådana antingen starkt läste eller 

ock, som det Angelska, igenmurade. - 

Juli 27. Biwistade Gudstjensterne. - 

.Iuli 28-31. War jag oppe på \Videnskabernes Selskabs samlingar. 

Biblioteket derstädes uppgifves wara 20,000 volumer, hwaribland 

några Palacetyper. Min\eralsamlingen är betydlig och har i 

synnerhet silfverstuff i mängd, wisande silfwermalmens art allt 

ifrån gedigen till glimmer. - Fynd gjorda i ättehögar äro obetydligare.än 

man haft skäl att förmoda. 

Flintapiecer äro blott 3:ne, fragmentariska. 

Dryckeshorn 3:ne hwaraf 2:ne med munkstilsinskrifter. 

') Förmodligen laggrann (= noggrann). 

Arkiv tör Norrländsk Hembygdsforskning.


Silfverkors från medeltiden med swårläst inskrift finmas 2.ne, 

En kanna af imalm fins med inskrift från senare helf'ten af 

l400-talet. På locket i en cirkel af 3 t:s diam.: Help nov marin, 

På en ring kring halsen 5% t. d.: Sepe aspectum confert embema 

ref'ectu. 

Der kärlet widgas. 7 t. diam. : Etsi rnortiferum qvidqvid hiborunt 

non eis nocebit, 

På bröstet af kannan 9 t. d. :ia-spar fort mirnham fbus .mclchior 

baltazar aurum. 

På handtaget: Hielp unaria vel sihum perdies. 

På fotranden. Skipare cognomonto mc fecerat, 

NR Kannan rymmer 7 a 8 stop och wid bottnen är ett hål efter 

en bortbruten kran så att deraf kan slutas att hon warit en sådan 

ölstånka som tappats ur i dryckeshornen, En illa modellerad hund 

utgör lockets och 3 d:o hyenor fötternas knappar. - 

Juli 28-31. Diplomata Iörwaras här 371 st. hwaraf från 

1300-1400: 14. 1400-1500: 72. 1500-160'0: 138. 1600-1700: 

137. Sine Datis: 7. Tillkomne: 3. Af dessa har jag förtelmat ungefär 

20 st. swårlästa, som Bibliothekarien ej fått reda på. - 

Denna samling är så imyckct mer rnärkwärdig som han läror 

wara den enda i Norrige. 

Aug. 1. Besökte Hr Rytm. Krohg. Såg ,hans ofantliga Plantager 

och öf'riga anläggningar. War opp ttill Lerforsen och besåg 

kopparwallswerket derstädes m. m. - 

Aug. 2. Gjorde mig färdig till afresan. 

Aug. 3. For till Levanger. 

Aug. 4. Besåg märkwärdigiheterna S. ifrån Sticklarstad på andra 

sidan Suulelven. Baglehöjen war det märkwärdigaste häraf, och 

dornest diögarne wid Wallsta ooh Winge (se eonceptr. bc.). Från 

Baglehöjen har jag en swärdknapp af koppar som medsändes. Fol 

ket berättar att en .rarl Bagle ligger der begrafven. 

Aug. 5. For till Suul och derifrån vidare till [Skalstugan] 

Amg, 6. Skalstugan och Båtsjösundet i Jemtland. - I närheten 

af detta sund finnes den beryktade 'I'ennsjöforserr hwars lodrätta 

fall är 42 alnar. Förleden sommar ,f'anns 1 ) det en Ellg i sjön nedanför 

och allmogen deromkring; ha från gamla tider betalt skatt för Björn- 

I) Härmed menas att en älg simmande dragits ner i fallet och anträffats 

död nedanför. 

• • 

. .. 

.. 

-.


och ELgfårrg1sten wid denna Iors, - (En conceptr. i. af forsen medföljer). 

Aug. 7. For till Undersålker (Fol 51) der jag qvarlenmade 

ritarn och begaf mig sjelf till Kall (Fal. 52) hwarest jag samlade 

permbref och for till Bjelkön som ligger 5 mil N. VV. från Kyrkan 

och har följande märkwärdigheter: 

Aug. 8-9. 1:0) En fyrkant 150 al:r L 90 d:o br. begränsad 

wf en 3 al. bl'. l al. hög ramla af bärliga stenar, i hwars S. O. och 

N. W. hörn äro 2:nc aflånge fyrkanter, 11 al. l. 7 bl'. Denna stora 

fyrkant anser Lektor Burman wara Iemningar efter en forntida 

Borg; men jUig anser den ej wara annat än en f!,cdsgård lik den 

förledet år af mig träffade aflångt runda .Iungfrugrafs-omgifningen 

[vid Bjuröklubb, utgivarens anmärkning] och den aflånga fyrkanten 

på Holmön. 

2:0) W. från fYl1kanten 7 stenrösen 8 a 91 al. diam, llh h. 

förstörda af skattsökare. 2:ne Bönder i Westergården hade för 10 

a 12 [år] sedan rott en Assessor från Stockholm hwars namn de ej mindes. 

Han uppkastade ett af rösen och fann deri multnade menskoben. 

Burman berättar i sin dag/bok att folket fl1ånEnge sagt att der 

funnits sporr [= s,pålr] till aska och benknotor. 

3:0) Ytterst på udden finnas 7 stycken små fyrkanter dem jag 

anser för grafkamrar. 3:ne sådana lära wara förstörde; ty Burman 

omtalar att der, 1793 då han besökte ön, funnas 10 sådana (se 

conceptr. d.) 

ArUig. 10. Predikade Ii Undersåker. Beså'g en 50 al. bl'. 8 h. ätthög 

vid Hårstad. 

Aug. 11, 12. Samlade ooh afskref jag en mängd permbref från 

Siamgärd och Ristan, samt besökte FjeUbyn Edsås. 

Aug. 13. For till Mörsill hwarest ja,g förgäfves sökte uppspana 

flera permbref än dem jag redan erhållit. En altartaf'la lät jag 

ad'rita hwars inskrifter med rrnnmklstil stå på3ifvä,gsidan 1 ) mddternot 

deras platser. (se PI. H.) 

Aug. 14, 16. For till Mattmar (fal. 53) och vidare till Offne 

hwarifrån jag for öfver wiken till lByarne Trång, Ås, Mo och Raude 

i Alsen diwarest jag samlade och afskref en mängd pbref', - 

Aug. 17. For jag 'tillbaka till kyrkan och besåg under vägen 

Hundörs jettegrafven. Predikade i Mattmar. fick pbr. 

') underförstått: av ritningen.


och Iofwade 'illlg förskrifning på den af Lekt. Burman författad", 

Chartan. 

Aug. 28. For till As (Kyrkan se fal. 57. Mariebild med 1'3 

bilder under manteln) hwarest jag mot afskr, erhöll en mängd pbr.: 

for öfver till Rödön, der jag ej träffat folket hemma första gången 

jag war dit. 

Amg. 29. For jag till Niiskott, besökte Smidsås. Faxelf, NO/danell 

och N elden hwarest jag mot ra,f,skriftererruölI,1 penmbref. - 

Aug. 30. For tillbaka till As, der jag hos en slarfagtig bonde 

erhöll en Icmuing af .en pbrsamling, hwaraf han likwäl klippt somliga 

till modeller etc. 

Aug. 31. For till Lith der Pastor Fcltström i Sockenstugan 

gjorde det artal med sin församling att de till den derpå följande 

söndagen skulle ha leninat åt honom sina gamle handlingar. Ifrån 

Klöck bekommos de mot afskr. samma dag. (Kyrkan se fal. 58). 

Sept. i. For till .Fölinge och erhöll pbr. från 1545 hwilkct upp 

lyser att FiiiEnge redan då war serskilt Socken. (Kyrkan se Fal. 60). 

Sept. 2. For fillbaka till Lith. 

Sept. 3. D:o - Ilaeggenås och Hommardal. (Kyrkorna S') 

Fal. 62, 59.) 

Sept. 4. For till Ström (Fal. 61), der jag fick löfte om att framdeles 

erhålla ]][tgra pbr, från Tullingsås. - Jag besökte flere byar 

. i denna Socken utan att erhålla något upplysande in antiqvis, Lektor 

Burman har der wid kyrkan erhållrit ett permbref,som lärer jemte 

mycket annat af hans samlingar Iiafva ,gått f'örloradt. (Se dagb, 

'p. 66.) Hammes berättelse am ättih'(j!garnapå Hagla, Gusswass, Quecl 

och Gädded är märkwärdig; der sikall nemIigen i äldsta tider Kristen 

Guds1jenstha blifvit förräntad på dom. Midtpå ha de warit försedde 

med ett kors, hwarifrån orspråket: hwarken komma till Kors eller 

kyrka. - Då Burman war wid Ström syntes ännu en trampad stig 

kring så wäl dessa högar som kyIikran efter sådana, som, då ingen 

Gudstjenst warit att besöka, krupit kring dessa heliga ställen. (St 

Olofs bild i Ströms K:a se PI. K.) 

Sept. 6, 6. For åter till Homsnardal, besåg lemningarne af en 

litthög \V. från kyrkan. Berättelse styrkt af Burmans antekning 

(dagb, p. 192) är äfven rutt en stor jordhög plattades ut då kyrkan 

anlades, och att i denna hög fans ben efter jettar.


Sept. 24. For till Ö. och W. Åsen jemte flera byar och tog 

afskriftcr af pbr., emedan Originalen ej kunde erhållas. 

Sept. 25. Erhöll pbr. i Bispgården och for till Graninge. 

Sept. 26. 'Pill Långsel och Omnsjö hwarest jag sökte och wii,] 

fann pbr., men så nya (l760) och af så obetydligt innehåll att de ej 

förtjernte afsknifvas. (Se K:,an Fal. 10). 

Sept. 27. For till ,Helgom 00h Edsele hwars Kyrkor se Fal. 

11, 12. 

Sept. 28. - - Ramsele (Fal. 13), hwarest ett linnetäcke erhölls 

hvarpå helgonbilder äro målade. For åter till Edsel. 

Sept. 29. For öfver 2 mils skog Bullernosdus kallflJd, en wä,g 

som ej befars med hjuldon hwart tionde år; på den kom jag efter 

mycket möda, (med twå fulla ochoregerIiga skjutsbönder. dem jag 

måste waka på att de ej kornmo i kärrhjulen) till Liden. (Se K:an 

Fol. 14.) 

Sept. 30. For till N ämdforsen i första dagningen för att låta 

af'rita de der befintliga. hällristningar hwilka alla, som jag träffat, 

ansett som runor. - Ofver dessa ristningar skall jag, till de redan 

afsände ritnilllgmne, från Östersrundafsända en serskiH beskrifining") 

- Offerkas wid Forsås f'äbodwäg. 

Oct. 1. FiOl' till Resele (K:an se fol. 15) wid ihwars W. byar ätthögar 

rh;jrja synas. 1/6 W. om Sörle, 1 m.W. om kyrkan, S. om 

landswägen på en Backsluttning fins den förste ätthög efter denna 

ådal: den är 19 alr. i diam: 5 all'. hög på nedre och 2% på öfre, - 

Röstad. 600 al. Ö. om byn, 100 al. N.om Landsw, 2 högar 

hwaraf N:o 1. 18 al. 2 !h. N:o 2. 12. 1 1/2. 

- - 1600 al. Ö. om Rösta, 300 al. S. Olm wägen 7 högar af 

hwilka N:o 1. 21 al. 3h. ask. N:o 2.d:o d:o d:o. N:o 3. 15 al. 

31/2 skadad i Centren. N:o 4 d .o d:o - N:o 5. 8 al. 2. skadad 

i Centr. N:o 6, 7. 13 al. 11/2 ask. 

Strand. S. om wägen: .högen N:o 1 utplöjd. N:o 2. 18 al. 3 h. 

half't bortskuren. 

Ö, om kyrkan äro följande ätthögar: N:o 1, 2. 7 al. diam. 11/4 

h., 400 al. från Kyrkan. N:o 3, 4. 15 al. diam. 2 h. 800 al. från 

kyrkan, N:o 5. en utgräfd hög 900 al. från kyrkan. 

Högarne wid Öster och Westerå äro till det mesta bortförda. 

En sådan mängd af kolstybbe wisar sig uti dem, att det är föga 

') Kan ej nu anträffas. Ritningar finnas.

.. 


en hög 15 al. 2. 1 d:o NW. fr. d:o 30 al. 4. skadad. 1 d:o 33. 5 

- Tät O. från Presiqårdem 1 d:o 28 al. 3. 1 d :o N. fr. kyrkan 

27 al. 3, skadad. 5 d:o d:o 27 al. 5, något skadade. 1 d:o d:o 

fragrn. 1 «l:o d :o 31 al. 3. 1 d :o d:o 17.2. öfverplöjd. 1 d :o d:» 

nära elfven 37 al. 6. h. 

act. 3. I Pastors.Archivet Iörwaras 6 kungabref på Laxfisket 

och gästningstunnor. 

N:o 1 af Kg. Gustaf 1: dat. 9 maj 58. 

N:o 2 Gustaf Adolf, dat. 25 Nov. 1612. 

N:o ;3 Erik XIV, dat. 7 Mars 62. 

N:o 4 Johan III, dat. 7 .Febr. 87. 

N:o 5. 6 Dr. Christinas 16 Febr. 1643. 27 Mars 1647. 

Af dessa bref af'skrefs N:o 1 hwilket jag ej war wiss att träffa 

Ri 1ki:-lR eg rit't rra1mret . 

ad. 4. For öf'ver elfven till Multrå. (K:anFol. 17.) 

Skedom 300 al. SW. från byn nermot elfvcn 1 hög 17 al. 3. 

d ;o 160 al. S. fr. byn 21 al. 4. l d:060 S. fr. byn 27. al. 5 ]/2. 

- 500 SO. fr. byn lcmningar efter 3:ne högar. 

Ingesta 200 S. byn 2:ne högar 9 al:r 11/2. 

os. S. fr. byn 1 hög 25 al. 3 1/2. 

- SSO. 2 d ;o d :o d :o, 

- - - 5 d:o - - 11 al. 21/2 a 13/4. 

Kyrkbyn so al. NW. fr., 1 d:o 17 al. 2 h. 

ad. 5. Sånqa. De högar som finnas S. om elfven se d. :30 

.Iuui"). (K:an },'ol. 18). 

8ånga by, O. fr.: 5hiigar. N:o 1 bortförd. N:o 2. 15 al. 2. N:o 

3. 8 al. 1 ]/2. N:o 4. 9 al. 11/2. N:o 5 13.2. 

I Kyrkan finnas 3:ne kabholska altartaflor hwaraf de 2 äro 

tärnl. wäl skulpterade. 1 Chorkåpa, som begagnats i ställe för mässskrud 

ända till 1809, är wäl bibehållen. ,.Jag har tagit denna märkwänlighet 

med till Hernösand för att ti llställas Kongl. Ak. mot 

billig lösen af 5 Rd. [Se efterskriften nedan]. 

Sånga har warit offerkyrka ocih derföre rik oeh wälförscdd under 

medeltiden. 

(jfverlännäs. Högarne S. om elfven anteImade förut. Högarne 

på Holms säterlegor har Olson gjort en serskilt plankarta öfver, 

som sedermera skall erhållas"). (K:an Fal. 19.) 

1) Ska Il vara 1 juli. 

2) Kan nu ej anträffas.


på hwad, som ,kan förtjana observeras. Då Prosten Lindal är cm 

oegennyttig och fil lika en ganska upplyst och ordfast man, så skulle 

,jag tillstyrka att K. A. på nämde villkor tilläte rhonom bortföra 

denna hög, så mycket uner som högen N:o 4 är just af samrna form 

och oskadad. - 

N:o 2, 3. 780 aJ. VV. fr. kyrkan 40 aJ. 6, skadade. N:o 4. 7Gll 

S. fr. Kyrkan lika med N:o l oskadad. N:o [j-lO högar i en liten 

lund 23 al, 2 a 3. :h. N:o 11 mest bortförd. 

Undrom. 100. Ö. från byn ,en hÖlg 50 al. 7 hög, all jord är nästan 

bortförd på åkren och en blott stenramla återstår ligganide på en kal 

klippa. Jordlagret har warit 3 al. djupt. - 

Golfvad. 60 aJ. SV. fr. byn l hög 40 al. 6. 2 d:o mindre, bortförd


Oct. 8. Skog. (Fol. 23.) På Fantskogs egor och ett näs i dem 

uärbelägna insjön fins ett rös 20 al. d. 2 h., utkastadt ifrån rrridton. 

Ullånger. (Fol. 24). Kepling:3:ne högar. N:o [1.J 35 ah. 5 b. 

i denna skall enligt gammal sägn en KOllung Gudmund blifvit 

begrafven. 2 d:o 17 al. 2. 

Wibyyyerå. (FiOl. 25.) Sund. 1/4 m. O. fr. byn gent 

mot Maltön ett stenrös 13 al. 2 ]/4 h. utkastadt från midten hwarigenom 

grafkammarn blifvit blottad. 

Myre. Stenrös på Wårdkallberget 20 al. 2 ]/2. 

Käl. D:o 3 st. 17 al. 2. 

] 5 al. N. från klookatapeln ett TÖS med större randstenar 12 al. 

diurn. l ]/4 h., skadadt genom stentäkt. 100 NW. hån stapeln 

2:ne högar blandade af sten och jord 12 al. l 1/2 h. Den tredje är 

utgrafd till källare och säges hafva warit lIJågot större: en gryta, 

knif, swärd och Ih-1g0t annat f'örrostadt jern, hwilket strax förstördes, 

fanns deri. 

På stora klockan: ,help got dat dit got wol fletc in marien ere 

wil iok oisse klocke geten [gesehen int iare XV


Oct. 10. Mo. d:o d:o - - - - (:Fol. 29.) 

Själewad. (Fol. 30) Himlunqe: skall ha funnits ett bref, som 

upplyst dcrorn att folket fordom begraft sina döda i Botha, hwilkct 

ställe såleds har warit moder församling åt större delen af 

Ångermanland. Detta bref måste wara från 1200-talet, emedan 

man tror sig aned wisshet weta att i Ås kyrka i .T'emtland skolat 

Iörwaras syneinstrumentet af 1333 på Ås, Själevads, Grundsunde 

och NoI1dmalingJs ky,r:kor, som blifvit Illybyggde på samma tid alf 

samma mästare och på en gång besigtigade. - Detta jemte 'andret 

wigti,ga Dipl. skall Biskop Nordin haf'wa lånt tutan att Merlemna. - 

I lYåge ogas 4 Dipl. af Abraham Person hwilka H:r Prosten 

Holm ,gunstbenäget lofwat sig wilja tillsända mi,g på Hernösand för 

att der afskrifwas och sedan återställas; men af H:r Prostens härhos 

bifogade") bref inhemtas att misstroendet hos allmogen är i denna 

hmd!sort så stort, att de ej ens mot borgen kunnat för ett sådant 

ändamål erhållas. - (Prost. Holms i Själewad bref.) 

På Swedje egor finnas rös dem jag på återresan från .Nordrnalingvelat 

besöka, nnen hindrades derfrån af elakt wäglag. - 

Oct. Il. Arnås. (Fol.31). War äfvenledes här på återresan 

hindrad af dakt wägl8Jg att ta i ögcnsigte de på Burön och annorstädes 

befintliga rösen och stensättningarne. 

Oct, 12. Kom tidigt på morgonen till Nordmaling (:Fol. 33) 

derest jag höll Sockenstämrna och erhöll upplysning om följande 

märkwärdigheter. 

Aiwa (hör till Grund:sunda). 3/8 m. S.om byn 200 al.W. 

från wägen 3:ne rösen. N :0' l. 30 al. 4. utkastadt i midten. N:o ') 

23. 2% d:o d:o, N:o 3. 27. 3 d:o d:o. 

Öresund och Långroudden på Dömanskärat 3:ne rösen 27 al. ,t, 

Långed. Rösås, 4 rös 35 al 5. Håknäs 3 d:o d:od:o; [alla dessa] 

rösen li,gga wid bygränsen. 

Norrbyn. Snöa, ett skär en mil S. från byn 6 rös. 20 al. 3. 

Tärnskäret, 1/2 S. fr. d:o, ett rös 30 al.diam. 3 h. utkastadt. 

J ernås. 3 rös utmed wägen till hamnen på Nabbergot. 

Brevik. 1/6 m. S. O. fr. byn, Gårtjernhögen, 93 al. l. 60 al. 

bred 10 a 12h. obestämd. 1/4 m. WINiW. från byn. 500 al. S. om 

wägen 4 rös, N:o 1. 30 al. d. 5 al. h. iN:o 2. 27 al. 3 h. N:o 3. 29 

al. 4. N:o 4 15 al. 2. Rudera synas efter flera, som jemte de an- 

l) C. J. Holm 2°,11 1878. Ligger i A. T. A. bland breven till Liljegren

• 

.. " 

.. " 

• • 

• • 

GUST AF HALLSTRÖM. 143 

jemte ett swärd och en stridsyxa, hwilka redan förstörts. Fyndet 

sikodde i en ordenlig grafkammar derest fans aska och benkol. 

Salta. En mycket stor utgraf'd hög vid gammelgården hwari 

fans jornskräp. 

2 d:o wid Ilamon, begge bortförde. 

Oafvik 4 utkastade stenrös 25 a 27 al. 2 h. - 

Berg. På Skärstenberget en stenhög med 2 al. h. lodrätt mm:' 

omkring. 15 al. diam. 3 al. hög i midten, W. från högen finnas 4 

nakna stenkistor 2 al. L, 1 br., 1 1/2 h.; berget ligger på en ö i 

skärgården och war ej åtkomligt wid denna årstiden. 

Oct. 27. 29..For till Nordingrå (Fol. 3,6), 2:ne ätthögar wid 

Edsäter 17 al. 2. - 

Kåstad på Näsudden ett rös 28 al. 4, 1/4 m. S. fr. byn. D:o 

Rysskalin 3 rös 50 al. 8. 1/4 m. SW. från byn 4 små rös N. om 

de förra. JIäggviks fiske R.otskär 1 d:o 20 al. 3. utk. Bäcklanil 

W. från byn en hög 40 al. 7. - 

I Sakrisbian finns den gamla altartaflan hwilken är ett ypper·· 

ligt arbete från medeltiden och hembjudes K. Witt. Rist. och Ant. 

Ak. för 50 Brco elI' RGS, hwilketdera som kan erhållas"). Kungl. 

Ale. har att i detta ämne Correspondera med Doctor Renström. P. L., 

hw.ilken för den projecterade summan äfven åtager sig att transportera 

taflan sjöleds till Stoekholm. 

'l'afl an är i form af ett skåp, Den differerar dock fDån de wanliga 

af denna form i det afseendet att den har ett litet skåp ofvanpå 

det stora dock dermed sammanbygdt. På detta är ett litet kopparklädt 

00h starkt förgyldt ekikors. På detta s'rnå,p hopslaget synas 

2:ne män med pergarnentsrullor, med markerad skrift på. (Profetior 

om Xstus.) 

Nedre afdelningen består av 4:ra groupper: 

1:0) Bebådelsen: Maria dignar af häpnad och de yppiga vecken 

af hennes klädnar] falla skönt på det rutiga golfvet. Engeln håller 

ett scepter i wenstra ihanden och pekar med den högra på en solomslöjad 

dufva, liksom ville ihan säga: det jag bebådat, skall geruom 

dennas kraft fullkomnas. Rummet är ej sämre meubleradt än om 

det tillhörde en furstlig person och en sidenkudde ligger på den rikt 

gardinade sängen vid wars k.rona dmfwan syns. 

') Altartavlan finns fortfarande i kyrkan.


2:0) Marias besök hos Elisabeth: den åldriga helsar med mycken 

wördnad sin sköna frände. Scenen är nordiskt klippig. ,Ekar sticka 

opp ur skrefvorna och på slätten nedanför syns ett götiskt slott. 

3:0) Xsti födelse: Jesusbarnet ligger å en flik af modrens 

mantel på golfvet. Maria och en engel tillbe. Josef syns f'örwånad 

i en grupp af ekar utom den öppna hyddan, hwihken, bygd på 4 

klyf'twuxna stolpar har blott tak och lemnar utsigten åt staden fri, 

hwarfrån 2:ne bestörte herdehjon komma. 

4:0) De tre Konungarnos tillbedjande och offrande. Scenen är 

samma hydda eller skjul, som nyss beskrefs. Staden syns ädven här. 

Toflan« inre, eller tailan. utslagen. 

1:0) Xstus bedjande i örtagården: W redens kalk, nned ,hemska 

lågor i och omkring, sänks från dystra nattmoln. Den heliges anlet 

beskines af dessa lågor. På ett litet afstånd synas wid månskenet dr 

sofvande lärjungarne bland hwilka Petrus utmärkt wälgjord. Staden 

prunkande med sina Götiska torn syns äfven. 

2:0) Xstus gripes. Himlen dyster..Molnkanterna blodfärgas af 

de wäldiga blossen. Judals ger den förrädiska kyssen under det en 

skara flif wilda krigare med swärd och klubbor anfalla Xstus, på 

hwars anlet hwilar ett heligt lugn. Den häftige Petrus har fattat 

Malchus i håret och håller swärdet i högsta hugg. Månan fäller sitt 

sken mellan molnen ned på staden. (Oljomålningar.) 

3:0) Xstus bär sitt kors hjelpt af Simon från Cyrene. Wälrustade 

soldater drifva dem fram med sin börda. Röfvarne synas 

bakom med bakbundna ,händer och hwita kläder m. fl. {,BildhUiggeri.) 

4:0 Korsfästelsen: en myeket djup group af Cavaleri, sörjande 

qvinnor, englar etc, Röfvarne hänga blott på de bakbrutna 

armarne, hwarsblottade benändar synas (högst rysligt). Bildhuggeri. 

5:0) Nedtagelsen af korset: 8 fig. (Bildhuggeri.) 

På de små skåJpsdörrarne: 

6:0) Xsti nedstigande till helvetet: Ihjelten, stående med ena 

foten på jordisk och den andra på Ihelvet,isk botten, håller med ena 

handen segerfanan, med den andra fattar ihan handen af en sorglig' 

manswålnad, sam stiger opp ur af'grundsgapet, han följes tät i hälarns 

af en qwina och denna åter af en Iblandad hop, som tränges om 

den lågande oppgången. De wada i eldmörja. Synkretsen är svart 

af djevulska härskaror, som flyga i rymderna. Eldsgnistor stinka 

omkring dessa grymma gestalter. -


7:0) Jesus 'Uppenbarar sig för sin moder: (Scenen densamma 'som 

bebådelsen i andra småskåpsdörren.) 

8 :0) Xsti begrafning: Josef af Arimabhia breder ut duken. 

Maria och J,o\hannes gråta. Klippan hwari grafven ,är huggen syns 

mycket pittoresk. Ett stort slott synes. 

9:0) Uppståndelsen. Xstus flyger genom den wälbeseglade och 

bommade stenen, utan att sigillen brytas. Soldaterna (wälbewäpnadc) 

taga flygten men falla af ihäpnad ocih brådska. - 

Arbetet förtjonar att egas så wäl för det originella i uppfinningen, 

som för den fulländade konst, som förråder si,g i utförandet. 

Koloriten är skön och Karakterne markerade. 

Det. 30. For till Hernösand hwarest jag till närwarande stund 

warit syselsatt dels med ordnande och förteknande af de saker jag 

samlat, dels [!led dc Burmanska sarnlingarne, hwars öden äfrven som 

det märwärdigaste af deras hufvudmans i korthet blifvit vidrörda 

i det som följer"). - I rnorgon anträder jag resan till .Temtland ifall 

ej det nyligen erhållna slädföret går bort, eller ett alltför hårdt 

urwäder wå.lla.r uppehåll. Hernäsand d. 8 Dec. 1828. - 

N. J. EkdOJhl. 

I) Härmed menas en i följebrevet till akademien den 9 dec. bebådad 

uppsats om F. A. Burman. Den kan nu ej återfinnas. 

10 

Arkiv tör Norrländsk Hembygdsforskmng.

146 EKDAHLS NORRLÄNDSKA RESOn. 

Fiirkortning-ar använda av Ekdahl. 

IAkademien (K. Vitterhets 

A. Historie och Antikvitets- 

Ak, Iakademien, St:ckholm.) 

Akad. (K. A. - Kungl. Akad., 

densamma.) 

al \ aln Jaln, alnar. 

gen. 

h. 

hist. 

inskr. 

k. 

ka(n) 

general 

hög(gravhög), höjd, hög, -t 

historia, historisk, -t 

inskrift 

kunglig, (även kyrka) 

kyrka(n) 

als, al:rs o. s. v. alns, alnars o. s. v. kg. kyrkogård(en), konung 

afskr. 

a 

afskrift, avskref 

a 

1. 

landsv. 

lång, -t, längd 

landsväg(en) 

ans. ansökan, ansökta o. s. v. landshgn] 

bisk, biskopen 

lhfding Jlandshöfding 

bco banko 

m. mil 

bel. belägen 

mel. mellan 

bil. bilagd 

mon. monument, -er 

br. bref, bred 

nämd. nämdeman 

com. commumera 

N. B. nota bene 

eons. consistorium, -ie 

or., orig. original 

d. den, diameter 

osk, oskadadie) 

dagb. dagbok, dagböcker obest. obestämd, -t, -a 

dat. daterat, datum 

pb., pbr. pärmebrev (pb. även präst- 

dipl. diplom 

bord?) 

di. 

dia. }diamcte< 

pr. 

pers. 

präst, prost 

personter) 

diam. 

P. L. pastor loci 

dr. drottning 

past. pastor 

erh. erhöll, -s 

Pl. plansch 

clr eller 

Riks-Ant. riksantikvarien 

enl. enligt 

ritn. ritninglar) 

fo., fol. folio 

ritb. ritbok 

fr. från 

Rgs riksgälds 

först. förstörd, -t o. s. v. see. seculum, -o 

frag. 

fragm. 

llragment t. 

utk. 

tum 

utkastad, -t 

fig. figur 

vidim. vidimera, -dfe) 

• 

• 

• 

• 

o


ner icke till den. Korkåpan från Sånga är väl med s,tö,rs,fJa sannolikhet 

identisk med "on gammal korkåpa" från Sångla, som förvärvades 

för 3 Rd. sp. år 1834 och nu bär inv. n:o 658 i nämnda 

museum. Då jag med bestånidhet vet att endd av Ekdahls 

fynd hån 1827 års resa i Västerbotten inlämmats ooh delvis ännu 

finnas i Statens historiska ill1LS8Um, har det synts mig besynnerliglt, 

at,t ovan omtalade rena fornfynd från 1828 ej där kunna 

anbräffas. Föremålen av järn eller metall ha dock kunnat rosta 

Järnyxa med silvertaucheringar, 13 cm. lång, förmodligen från Skärvsta, 

Sollefte socken. Sen vikingatid (omkr. år 1000 e. Kr.). Stat. 

Histor. Museum. Inv. 19009. 

sönder helt OM hållet, så som också tycks ha skett med ett viktigt 

norrhottensfynd från 1827. Emellertid finns den största sannolikhet 

för att föremålet n:o 7, yxan från Sollefte s:n, kan identifieras 

rilled en yxa, som utan signering eller nummerbeteckning av 

något slag f'öevaras i Stabens historiska museum. Den återges här 

och ger med sin rika silverornering och eleganta form full 

rättvisa åt Ekdahls yttrande i herätteisen : "en silfverbelagd, 

wälarbetad stridsyxa - - - war8 make knappast någon samling 

kan framvisa",

N. J. EkdalJs norrländska,resor och samlingar 1827-1830.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?