KISA SOCKEN - Murberget CollectiveAccess System

KISA SOCKEN
I ÖSTEROÖTLAND
ANTECKNINGAR
Af
CERVUS

Norrländska
Hembygdsbiblioteket
Hernösand
,:. .

Förord.
En sommardag fÖT 34 år sedan besökte jag för försla gången
det vackra Forsnäs i Ydre härad. Dä residerade der ännu den
vördnadsvärde iiltiofyraärige ""Ydredrollen"' lrouard fr. Riiiif.
Jag ledsagades vänligen dil af hans äldste son, Leonard, bosatt
a del närbelägna Bulsjö, nu i år aUidcn. Jag ble! på det vän·
ligaste crllotlagen. Den iitdrige kammarjunkaren vaT sedan ålla
ar cllkllng. I-tans äldsta dotter, den goda, behagliga fröken Kerstin,
var värdiuna. Man kunde ej annat än kiinna sig genast hemmasl:idd
och njuta af trclnadcl1 så inom- 50111 nt01111Hls. De rikn
blolllslcrgrupperna voro i lull fägring. Den vackm sjön nedimiÖl'
trädgärdcl1 stod som en spegel. Det VM 1"11 härlig, mycket angenäm
dag.
En hygglig bondhustru, "kära mor'" kom i el! iirellde och
ble! inbjuden till middagsbordet. Ett bevis på de patriarkaliska
hllssederna.
På eftermiddagen blef jag något öfverraskad af att värden
begärde ett enskildl sarntal med mig. Jag infördes i hans skrifnlIn.
som var ett betydligt bibliotek och som jag beträdde ej
ntan undran och vördnad då jag af hans gedigna och intressanta
verk "Vd re beskrifning" visste hum oändligt mycket arbete af
forskning och anteckningar hade ägt rulll inom dessa väggar.
lian stängde dörren och bad mig sitta ned alt höra på ett
förslag som han hade att göra. Det var, till ruin stora förvåning,
ingentiTlg mindre än :l\t jag skulle försöka utarbeta en beskrirlling
ii/ver Kinda härad.
Jag satt stum af hiijlMd ölver ett sådant förslag, men klIncte
ej utan stort intresse ;ihöra huru ett dylikt arbete, älvcn om
dct ej blcfve så fullständigt, alltid komme ntt äga något värde;
alt han skulle lemlla alla anvisningar huru olika källskrifter m. m.
kunde efterforskas; att något litet angående häradet fanns i hans
arkivo. s. \'.

Kisa socken
iiI' belägen i Kinda llärad, hvilket härad under !Iamnet Kitldrll
fordom riiknades till Småland. Men da Gustaf I vid sin död
1560 förlänade sina söner hertigdömen, erhöll hertig Magnus
Östergötland 111. 111. samt Ydre och Kinda hitrader i Småland,
och ha från denna tid dessa härader räknats till Östergötland,
ehuru de sedan länge i offentliga handlingar antecknades under
Småland.
Dc' socknar, SOI11 omgifva Kisa, åro Vestra Enehy i nordost
och öster, f"forn i öster, Tidesrulll l sydvest, Maljesanda (eller
!\·\;llexander) och Ulrika i nordvest samt i söder Södra Wi i
Kalmar län. Sockncns längd i norr och söder iiI' 2,8 11ymil och
dess största bredd i öster och vcstcr l,; nYllliL
Kisa iir ett bergigt l1ögland. Bergarten är s. k. röd, grofkornig
granit. Höjderna mellan Grönede och 13jerkeryd ntgöra
niistan tät hälleflinta.') Någon sort malmfyndighet hilr ej pi'"
träffats.
Kisa sockcn innefattar cnligt Ekonomiska kartverkets beskrilning
af år 1877 en areal af 23,488 hektar, n:imligen:
Byggn;ldstomler" 70 h:ar
Åker 1,708
Äng, skoglös. 600 n
0:0 skogbeväxt 1,960 n
Skogsmark 16,654 !! 20,992 h:ar
Vägar 125 h:ar
Vatten " 2,371 n 2,496
Naturligtvis har på dessa 30 år isynnerhet i\kerarealen ökats
genom odlingar.
Hufvudsakliga vattendraget utgöres af Kisa-ån, SOIll, börjande
i sjöarne Öm och Örnlången i socknens vestra del (122 111. öfver
• Enligt A. J. Erdman.

tydliga timmerskogar Immos ända till dess Kinda Kanal öppnades
och gal anledning till allt mera tilllagande afverknillgar,
hvilku efter Östra Ccnlralbunal1s byggande blifvil ännu Illera
förödande. Emellertid fiunes ännu mycket al siilllre skog, SOI11
nÄgorluncta betäcker den stenig,l och grytiga murken. Hela socknen
med sina väldiga höjder, sina klara skogssjöar oell vackra
björkhagar är fortfarande en naturskön bygd, 50111 har namn 0111
sig för sin fägring.
Ett par af vara skalder ha här inspirerats alt kväda. Så
sjunger Attcrbolll, då hun 1814 var på besök hos L F. Riiäf ii
Tomaslofll:
S/lOgs/lift i I(il/d.
Mig gliider blott skogen, helst skogen i Kind
När bergen mig lyfta, när morgonens vind
Med helsllingar dansa irån sjö och till sjö,
När alla bekymmer försvinna som tö
Och sOlllmaren sjunger: nu kransa dig lind,
Du Öslgöta-sköllllet, du härliga Kind.
Vid stränder, der plaskande änder sig två
\ djupaste snåren mig lyster att gå,
Der bor uuder himmel, der solver i hög
Mång kämpe, hvars namn ölver sHiltlandell flög;
1-1:\0 drog efter ära som skytt efter hind
Och vann den och förde sitt rof hem till Kind.
längst in mellan Iriiden i skuggornas natt
Al strålar helt plötsligt Qclyses en skatt.
Dcn harpa, hVill"vid han för stallbröder kvad,
Är hiingd, fastän stum, bland dc hviskandc blad.
Villan, liksom förr under kungsgårdcns Hlld
Sk,t11 visor och gålor än ljuda i Kind.
Vid herrames port och vid torparens grind
Du står i din fägring al skogsluit o, Kind.
Blott Ydre den tjusandc grannen, som sig
l Sommen klart Sl)eglar vid sidan aF dig,
Kan ropa dig till gcnom lärka ocll vind:
Olöm ej att jag är dock din syster o, Kind!
7

Vart Augustimånsken snart.
äfver böljan sillverglal1s,
Öfver ängen dimmors dans.
Och kanske till sist, l1ilT trött
VindCIlS spel i aspen dött,
Ur sin boning Neckcn går
Och i all sin harpa slår.
Vist af häpnad dä, Sofi,')
Knappast andan draga vi!
Kom och siit! dig här på strand
Räck åt mig din lilla hand!
Nu, livad tiinker du, Sofi,
Om ett par vi skulle bli?
Säga kära mor och far
Åt hvarandra all

16
Fölingen:) der den u!rinner i Kisaån. Boningshuset llIed flyglar
är gulmåladl, af limmer med bOllna tak i gammal, treflig
herrgårdssli!. GArden beskuggas af väldiga askträd. Afslandel
till Kisa 5 km.
TOlllrstOrp, 1 mil kronoskatte, är beläget nara ofvanniilllnda
Fölingsö vid SUtrUlla sjö och har likaledes hört linder Vreta Kloster,
men från 1629 under fö!ingsö.
Lagman Lconharct rlcnrik Rääi af Smnland bebyggde giirden
1781 och uned der 1810. Huns dotter Magdaltma ärfdc då gJir.
dl'n och bodde der jCll1le sin broder Leonhard Fredrik, sedermera
kalll111arjullknre. 1849-1854 ägdes gården af Kom.-Landtmiiia­
Tell E. Th. Marin. Sedan till 1864 af nämndeman Nils L1rsSOll
och derefter af hans son f. kyrkvärden Jakob Nilsson, 5011I ännu
bebor gården, hvilken är prydligt bebyggd med rymliga flyglar
och s)'nnerligt vackert belägen. Hufvudbyggningen har sedan
mera än 30 år varit bebocld af olika hyresgäster.
Björksm/s, beläget vid Iljörknässjön, 4 km i vester från Kisa,
har i gamla tider lillhört Vrcla Kloster, reducerades under Gustaf l,
inlöstcs lrån kronan år 1629 al assessor Pedcr Mattsson Sljern­
Iclt. rians son statssekrctcrarcn Lars Orubbt:: - pa sin faders
vägnar nyssnämnda år ånyo adlad mcd namnct Stjcrnlelt, hvilkct
namn han dock aldrig begagnade - bebyggde denna gård
till säteri. Ener hans död 1642 tillföll Björksnäs hans dotter
Anna Katarina. År 1661 flyttade hon med sin försla man friherre
ludvig Hamilton till Irland, hvarest hon sedermcra gifte
sig trenne ginger. Genom arfstvist förlorade hon efter år 1700
gården till sin systerson generallöjtnant Karl Adam Stackelbcrg,
hvilken 1721 försålde densamma till kapten joho Henr. Winter
(t 1746). Hans son ryttmästaren joho Henr. W., som 1786 slöt
sin adliga ätt, innehade säteriet såsom Fidcikoll1iss. Derefter
öfvergick cgendomcn till hans svåger Joh. Gust Enander, hvilkell
drunknade i sjön Fölingen. Genom köp innehades dCI'cfter
Björksnäs under 15 år af fältväbel A. G. Wcltcrström, sedermera
af v. häradshörd. L. Dusen, S0111 der afled ogift, derefter af hanS
arfvingar, som 1S2f:l försålde garden till häradsdomaren johannes
Mårtensson, h\'ilkcn var ägare till 1848, då dels genom arf, dels
') Såsom egendomligt för denna sjö kan antecknas, att fisket
deri ägdes af flera till en del arJägset boende personer. Deras
loller inköptes år 1287 af förutnämnde domprosten Wimund.

Bodbyggnad vid UlIvingebo gårdsplan.
Mjel/efl/fII, 1 maIlIal, ligger intill jcrnvägsstationcn och synes
ha varit i ståndspersoners ägo, ty det har alle al löflriid vid utfartsvägen
ö!ver ån och en ganska stor trädgård. Gamla boningshuset,
rödfärgadt, är ej i godt skick, men elt yngre tvåvåningshus,
ljust maladl, är bättre.
Om gårdens ägare för 500 år sedan se sid. 22. Sedermera
tillhörde lIljellerum de gårdar, 50111 donerades till Lars Cantersteil!
och blefvo reducerade. Ägdes i nyare tid af häradshöfd.
A. Fridlllun, som der afled 1852, och f. 11. af nämndeman C. J.
Jakobsson och hans barn.
21

Cronones hemo111 måge besiltie, bruke och behåtIe för sig och
theTes efterkommande Arfvingar till cwärdelig rigo, doch med så
skäl, att the och theTes efterkOl1lmande Arivingnr skohle uthgöre
oss och Crononc åhrligen af förbt'rn:tc hemman, all Ihen ränta,
uthskylder och rättigheter 50111 iller nu afgar eller häreflter afgaa
kan, Theslijkesl hålle hCJllen llIcdh bygningar, häfdningh och brukningh
wiilh wedh mach!. Och wchlc wij lI\hi alla måthe harwa
oss förbehållit de Strömrner, qvarner och qvarneslåndh, som 111\dher
samme hemmans ägor tiggia; (kh oss anlen nu eller i
framtiden kunna \VaTa nyttigt' lalhe bruke, Oss och Cronone tillgoda.
Skole ock för the hemmen ingen af Adhelen eller Fräl1sel
sätie, pantsältie eller borlbyle, ulhan dcIull uthi Iheru nödtrångh
siukdom eller alIderdOllI sälia, och uplåthe wåre och CrOlloncs
egne Landboer, SOIH oss Cl'QllOne ,dl riintllC och rättighetcr af
samme hemman åhrligen uthgiöra förma och kunne, hoo häremot
glör, skall theröfwer äfwen till thet högste straffad blifwa.
(kh får Ihenne war Nådige iillåthellsse haf\Ver förbemelle Hallinger
Pcrsson underdånigst oss Ett paar Oxar \Värderad! för
Tije Daler, l-låkal1 Andersson ett paar Oxar w. för tijc Daler, Nils
i Fagerhult Fem Daler, Pcr Jonsson FCI11 D,ller och Swen i
Lingebrotha ell Oxe werdcradt för Fyra Daler, lefrcre låtit, Them
wij och bekommit harwe. Dock wele wii herrnedh hafwa oss
förbehållit, at! löse S3nlllle garder rnedh all hus, ägor och lägenheter
för sä många penninger igen enär oss synes. Thet alle
SOI11 lör wåre skuld welc och skole giöre och lålhc, besynnerligcn
wårt Call1rt1arrådh, Call1mererer, Fougte och Befallningsl11än
wethe sig efterrelhe, Icke görandes oftebem:te wåre Undersåter
eller theris efterkommande Arfvingar häremot hinder eller förfang
medh wår onadh.
Oiivit på wårt Slott, Upsala, den 25 Martij Anno 1589 t11hi
wrir Rcgcl11cntstijdh på första och tillg'Ulldhc.
Ex l11andalo Regia: Majcstatis Din 1I1ei Clcmcntissillle proprio.
EroSIfIfIS Lodoviti.
1596 gifver häradsrätten följande handling:
"Oluif eabiöraonll till 60ffvcCI, häredshöffdingenoll1 hafivandes
ij Kind på Iherm ädle och wälbördige Nils Niisons wägna
IiI Säbf', gör veterligt att "Ur effther OUII1 (börd) 1596 then
13 Maij" då han laga ting höll flled allmogen utij (or,ne Killda
23

tågade in åt Östra härad. Dacke bröt då. upp och lågade hit
till Eneby, der han inlog en förskansad ställmng a näset vid
Killingevid för all söka öfverfalla tmpperna vid atertåget. De
båda fällöfversiame skyndade då efter och ämnade öfverraska
oolldehärell, Det var derför förbjudd alt lossa något skott i
otid; men eft par vårdslösa knektar bröto deita förbud, s.i alt
Dacke var beredd. Anfallet började genast. Dalkarlarne från
ena sidan och hakeskyttarne (de som hade eldgevär) från den
andra, Manspillan blef stor bland bönderna, men de hällo sig
envist tills dess deras anförare ej mera syntes till, dii de skingrades
till skogarne. Hiiudclsen var den, att en hakekula gcnomborrade
Daekes båda lår. Två närstaende bönder, Peder Djup
och Sven i flaka, buro honom genast ned till strlmden och rodde
honoll1 öfver sjön samt forslade honom vidare till Flaka gard i
Södra Wi socken.
S('gem var väl vunnen och omkrillg ('ft hallt tusen af bondehären
hade stupat; men Daekes sär vora ej svarare än all han
på sommaren åter uppträdde och förmådde saml.:! skaror omkring
sig. Bönderna började dock trölflla Ila detta mödosamma röfvar·
lir. Jakob Hagge förföljde Dacke längt ned i Småland och många
hans anhiingare öfvergingo li11 de kungliga. Slutligcn upphanns
han af niigm kneklar oeli af forna medhållare undel' anförande
af Ragvllhl Pedersoll (Fargalt) i skogen mellan Lödie ocli Langemåla
hemman. En armborstl>il träffade den flyende i ryggen,
Han dödades och liket fördes tlIl Kalmar all steglas:'
Kyrkall.
I sekreteraren Carl Fredric Broocmans år 1760 ulbrifna beskrifning
öfver Östergötland säger han om Kisa:
"Ilrii ihe äldsta tider har Kisa varil moderkyrka, kyThoherda-,
ja ock probstasälc, ty år 1215 lefde AlIllrcas Curatus in Kysolll.
Thets,untlla bevisas ock med följande stenskrift: Nie jfll'f" 1):/1115
77/yrgiUI/S Olmtlls (/1' KYSIIIII, FiliIIs Iklllingii, /fl/olldam Civis
LYI/ropifl/sis fI(' SllSl/IIIU' qlli obljf fIlIIIO DOII/illii MCCCXXfll, oJ
och hafva Presterna bodt på Kronoskalte-Helllfllanet Kis., ägor vid
0) Denna åldriga grafsten är tyvärr försvunneii, Troligen legal
vanvardad och b1ifvit oförsynt använd lill någon källare eller annat.

32
KyrkogårdelI var ganska inskränkt från börjnn. Den delen,
som ligger norr om kyrkan, ordnades 1821 !lien begagnades icke
förr an 1825, hvarvid antecknades, "at! jorden iilwcn der iiI' Herrans
och de Döda kunna solva lika sött på den norra 50111 pil
den södra sidan", O(\l11l11nl folktro var at! på domedag skulle
kyrkorna falla åt norr och hindra de där begrafnas uppståndelse.
1835 vidgades kyrkgårdell och saltes stenmur. Troligen var förnt
"plank" af timmerslocbr täckta med bräder.
Krealursbetning skedde å kyrkogården, men 1822 förbjöds
detta och lås satles för grindarne.
Enär kyrkgardsgrinctarne stoda öppna linder gudljcnsttidcn,
gingo lösgående får och svin in, hvarrörc dt af fattighjonen d11
skulle vara grindvakt; men denna val(\ ansågs sedan obehöflig,
då jerngaller, liknande glesa halster, anbringades ölver vid grindame
gräfda gropar. Dessa gropar äro !HI ilylda, men gallerna
kvarligga ännu.
Att likkistor linnas nuder kyrkan kan anlagas deral iltl vid
gollvets omliiggning 1815 talas om att Fölingsö gral skulle tillses
al ägarne.
Den forna stenmurcn utmed bygdevägen borttogs 1875 och
ersattes med hagtornshäck, som n\\ är ånyo planterad,
Af gralvårdar före 1800-talet finnas illga mer än en af röd
kalksten, nära 2 III, hög, som låg mossig å marken och som
1886 rengjordes och uppstiildes i vapenhuset. Dess inskrift iiI':
"Här ul1der hvilas i Christo 5, mån) nil\jon i Kulla, fordom
länsman i Kindän, hvilken i Herranoll1 afsol1111ade den Oktober
åhr 1652 salllpl bans k. bustru 5. 1). GunniI l1il\bolter,
hvilken i Herranolll afsolllnade den åhr 16.
Ond fijrläne Ihe cn fjugdelull uppslånd

34
ljlljlig '"011; Ty biir m C/ms/mlu" sill plikt l'j IxJrl förglömmIl,
Af", omilt glöm dl i ktirll'k ()('h i trol/.
Z jUrillg;IIS. Pas/. Lod.
Oull!n t Norrltiöpiflg aj Magl/. ffflllmoll /739
Altartaflan, föreställilnde herdarne hos Krislusbamct, har på
r.uncns nedre del följande skrift: -'Målad af P. Hörberg 1814.
Kiört friin Skjärstads kyrka 1820. Beprydd 1825. Conlractspro.
sten, Ledamoten af Kong!. Vasa Orden O. Engdahl var då k)'rkoherde
härstJides". Tallan iir icke af I"!örbcrgs bättre ,1l'bclcn.
Altarcl har Iivit dnk samt 7 större och lIlindre, 1\lltika ljnsstabr
af ten Il, lörgyldn 1875.
Predikstolen, skäukt 1762 af enkefru Grubbe, född v. Oolll,
iir hvil med förgylda ornamenteT och figurer i tre f:ilt: Jesu dö·
pdse, Maria med barnet, Kristus i Octscmane. Å taket fiulI:lS
två mindre sköldar med Orubbes och von Oollz' vapen i färger.
Å predikstolen ligger en stor bibel, å hvars inre perm står antecknadt:
-, Uppå Kong!. Maj:ls vor allernMigste Konung Carl
(Im /2:s befallning är denna bibel inlöst till Kijsa kyrckia af dess
medel. Paulus Ekerman, Lod pastor. Ankom till Kisa d. 4
•

ars inventarium knllad "spögubbe-k:ipp", begagnades af kyrkvaktaren
som tecken af hans värdighet och att dcrrned viicb.
solvande åhörare; kiippcn hade da äfven bjällra. En stor, gill11maldags
ljusstake af rncssings])låL En g-aUllllal, simpel "sorgvärja",
baljan öfverdragcll med svart tyg, hilT troligen tillhört någon
af de officerare, hvilkas buner sitta i kyrkan. l SVf\l1 ram
Gllstaf 111:5 tryckla tal till ständerna d. 21 Aug. 1772. En ländstol,
hvitrmlbd, vridbar pli ('Il stor folplan, vnr Kisa tingssals
dOlllll1arstol intill 1870. Två hvitmalade, skinnklädda Uindslolar,
skänkla 1825 af prosten EngdahL En mindre, hvitmålad, gammal
kfll'lllstoL En gammal kyrkkisla med malign jcrnb:md och
tre hänglås. En hvitmålnd hyrå med skAp, skänkt af Gl1dlll.
Danbom. En jernkamin, anskaffad 1881, da ny inre dörr med
glasruta anbringades till sakristian, som dcsslörillllall ej kunde
l1ppviirlllas, hvarför kyrltväktaren, da dct var synncrligen kallt,
åladcs all ha bläckhornet i byxfickan.
Kyrksilfret - som på senare tidcr förvunls utom kyrkan,
sedan ar 1850 störstu delen deraf blcf bortslulcl af stortjnfven
lif - bcstår af: Vinkanna I1f sillvcr, innti förgyld, på lockct,
lammet mcd lana, tttlvcrkad af. Ljunglöf, vigt 316 ort Undcr
bollcn inskrift, cnl. församlingcns önskan: "Skänkt af Prostcn
och Kyrkoherdcn, Mflg. 1\. O. Locnbom till Kisa kyrka År 1851 ".
Kalk fl! förgyldt sitfvcr, 49 lod, mcd inskrift kring foten: "Skänkt
nf lsak Olofsson och Brita Christina jl1cobsdottcr i Uingbråta
till Kisa Kyrka 1850". Dertill hörandc paten af förgyldt sitfver
sfllul oblatskrin af silfvcr i OVI11 form, inuti förgyldt. På locket
Iniuncspeuning llIcd Lllthers bröstbild. Inskrift i bollen: "Gifl'cn
af E. F. och B. S. 1850" (Sjöstecn). Sockeuhudskalk med paten
af lörgyldt silfver.
Brudkrona af förgyldt siliver mcd pressade löfsiratcr och infattade
slipade kristaller i bjärta färgcr, samt hängkläppar, väger
62 od, inköptes 1856.
En pa senare tid för 38 kr. inköpt mindre bmdkrona al förgyld
metall, iifvcn mcd kristaller, iir mcra oll1t)'ckt. Algiften lör
bcgagnande är 50 öre il. I kr. eftcr råd och liigenhct. Beilålln.
f. n. 112 kr.
37

38
Öfver lornporten är infattad en minneslafla af röd kalksten
med inskrift:
"Åhr 1773
VIIder KOflllllg Ousla! 11/ rtgrdflgsfid Då Os/göta O(h Ir/adsltnfl
Lfilt slyrdrs aj Prrsidmlr./I, LOlldshö!tljll!Jl'1I och COlIIlI/f!lUfrllrell
BarDII S/romldl och sfijlrt af Biskopen Doktor Prims Fi/rlllils
Blif ddla Tom IIf}fJbyt,tdl 111U/rr Probslell Zac!trIria$ il/ringl}
och COllllllillisli:m Al/d. LiJ'III'jfrl'IIS ij/!/Istctid.
Sofi Deo Gloria.
Dl'f1/1f1 s/t'f/lajla tir utkostad och skfinkt aj HfwdelSlllfIIl jolt.
jem."
Vapenhuset har tilgstensgolf, men kyrkan lrägolf och endast
en gång i midten, på hvars sidor de trånga bankame med smala
siileu och dömlr äro vå.dliga derest kyrkan nagol1 gång vid panik
skulle hastigt utrymmas, helst, utom stora utgången, ej linnes
mera än 1 dörr ii. södra långsidan, ej heller någon utgång genom
sakristian.
Scd:ltl 1890 kan kyrkan uppvärmas genom två ugnar, inkiipta
från Klafreströllls oruk lör 600 kr. Dc Il\ngn rören, som följa
takel, samt skorstenen på takåsen äro vanprydande. Dc hvitkalkade,
nakna väggarue gifva ett kallt intr)'ck, Det är att hoppas,
all här såsom i så många andra församlingar en bchöllig
förändring och försköning af ·'I·lerrans tempel" icke allt för länge
skall behöfva saknas,
Taket, fönJt täckt med s. k. '·kyrksp.in·" bekläddes med koppar
år 1875 för en kostnad af nära lI,lXXI kr., dervid a östra
alldan af takåsen UPllS1\ttes ctt dubbelkors af jern och dem eu
'"\'äderhaTlC" af förgyld kopparplåt mcd årtalet 1875 oeh följande
vers:
"Jag Kisa tnpp har satt mig IIpp
Af kristlig vaksamhet en bild.
Ty se på mig och vakta dig,
Så. att från synd du varder skild:'
r 1897 crhöll tornet åskledare. 1875 ble! äfven tornuret
upplagadt, försedi med större taftor och förgylda nummer af
koppar. Timslagen ske ii storklockan. Delta urverk ansk:llfades
gcnom några personers sammanskott 1857 och kostade omkring
900 kr. "Pompen·', den stora globen med korset på tornspetse..,
blef 1875 omförgyld.

40
5. Kalll1narjunkilrcll, R N. Q. Otto Pauli å HOl"l1sberg lörordnade
i testamente af år 1883 nt! efter hallS död (S0111 inträffade
1891) 500 kronor skulle under n:1.11111 ni "Fölillgsö fond"
förvaltas af "Kisa "faWgvardsstyrelse" och af årsriinlan derii 1
proc. 1illiigges kapitalet och resten giivas åt bchölvalldc vid Fö­
Iingsö, KVllrntorp eller Falklyckull.
6. Ballkoko11ll11issaricIl Jacoh Norell i Slockholm förordu:ldc
i testamente år 1837 all, "liksom förul min lödclscsocken Ulrika
förut tillerkiints, skulle Mnlcx:lll(!cr och Kisn församlingar, hvars
allmoge jag redan i mill barndom fann utmiirka sig för gudsfnlktall
och sedlighet och hvilka sockn,lrS äfvCllS0111 Ulrikas iUllevnnare
iiga del! millst I:1ckS:lIllt11:l jordmån il10111 del eljest fertila
Östergötland, har jag beslutat alt öfverlemna el1 skiirf af 2,000
Rdr. !{iksgäldssedlar'·.
Bland vilkoren föreskrifves, att för Illedlen skulle uppköpas
spilllllem:'lI, hii1ftell råg ocll hälftell korn, att lltliln

42
Nico/(I/Is Petri 1600, t 1643, hvars grafstcll finnes stående i
Eucby kyrka.") lians äldsta SOI1 Samuel, antog namnet Enander,
bld biskop i Linköping 1655 och hade 17 barn, genom hvilka
han hlel slamfadcr för flera älven adliga ätter.
N/agnlls Cirmrlls 1645, t 1677.
Lallf

Ystmjölk på förut vanligt sätt.
Enligt Kg!. brefvet den 2 Nov. l8DD utgör nu prästerskapets
aflöning 777 kub.-fot råg, 9,G centner smör och [31 kr. i penningar.
Enligt markegång utgjorde detta lör 1904 3,584 kr., men
allt kan ej utfås. Af detta utgör kOlllministerlönen 600 kllb..fot
råg oeh 150 kr.
Präsllönereglerillgskommitten har föreslagit, att Kisa ej skall
vara annexlöl'samling, utan Iwfva särskild kyrkoherde, som skall
hålla ständig adjunkt ocll i årslön erhålla 4,476 kr. och V. Encby
kyrkoherde med 3,500 kr. årslön.
Vid rågllppbörden i Kisa å kungjord dag i lebruari månad
tillgick sälunda under prostcn Loenboms 40-iiriga tjenstctid nit
en af honom ulsedd person uPlllllälle säden i kyrktornets magasin
och derpå lemnade lapp, SOIll framvisades till prosten i
sockenstugan. Å denna lapp voro öfverenskolllna tecken på beskaffenheten
af mål och slidenS godhet. Och det var derefler de
fingo antingen beröIIl eller en liten antydan om diilig äring o. s. v.
när de afskrefvos i uppbördslängden. Alla fingo dock traktering
af en sup, bröd, ost, költ samt hembrygdt öl ur prostens stora
silfverbägare, som hade årtalet 1747.
Ofvannälllnda ystellljölk tillkom älven komminister och klockare
och tillgick dervid sålunda: Inom hvarje '"liiserote" i tur med
rotens husförhör höllos årligen 3 "ystcn" så, alt den SOI11 haft
förhöret förra året ystade åt pastor (vanligen öfverlåtet af pastor
åt adjunkten) den som skall hålla förhöret gående år ystade åt
konllninistern och för följ:mde år åt klockaren. Man piilysle från
prcdikstolen hvilken söndag och hos hvem ystet skulle hiilIas.
År 1841 beslöts att det skulle ske ii måndag. Omkring D veckor
derefter lystes på, att osten mottogs, då de som håll!! ystcna
infullllO sig och visade en liifJan uti att hafva stora och välvårdade
oslar, hvarvid de undfägnades och betackades. Det hände
ej sällan att kOJllministern med hela sitt hus infann sig vjd
ystena, och alt dervid inbjöds grannarna, hvilka undfägnades med
traktering ,If värdfolket. Dess:\ ySlen lenmade ända till 20 il 30
lisp. ost af utmärkt god beskaffenhct.
Af ganllllill sed hadc iilvcn länsmanncn årligen ett yste hellItua
hos sig ii pålyst dag. •
För ölrigt var vanligt att såväl till prästerna som klockaren
bars extra gåfvor af vildt, fisk m. 1ll. och, icke utan hbfsikt, till
länsmilll och domare af personer, som hade mål vid tinget.

Alla öfverlemnilTC blcfvo gästfritt trakterade. En torrare frän
Kisa, som infann sig en söndagsmorgon i prostgården för att
lCllIll

arIIsens förgörillg, så nekade hon doch likwällhiir till alt H1hredt
och sade sig allene thel af fåwisko gjort harva. Derfiire afsades
henne domen ('fler thet 2 Cap. uthi l-Iögl1lillis B. till eideIl, ulan
hon kun lliula höge Ölwerhetencs nåder och kOllllll

52
icke och bodde i Vimmerby de 13 senare åren, derunder domsagan
förestods nästan hela tiden af J. Fr. Cm"lberg, sedermera
häradshöfding i NorrvikClIS domsaga, R. N. O., ledamot af Första
kammaren, aflicten 1900.
Fredrik Axel Hugo Nedensticrt/a (från 1880), född 1836, R.
N. O. 1890, Ko V. O. 2:a kl. 1903, ledamot af Första kammaren
1898. Arrenderar och bebor Kisa kyrkas llemmandel,
hv:ns åbyggnad fått namnet Stjernebo.
Förutom hans äfriga kommullIda befattningar,
hvilka bär på silla ställen omnämnas, har han
varit mångårig landstingsman saml ända intill
1903 under lång tid ordförande i Kisa bevillningsberedning
och i Kinda hushållningsgille.
Sin stora förtjens! äger han derjemte genom
sitt verksamma intresse för ästadkOll111H1nde
af Östra CClltralballalls jcrnväg, i hvars styrelse
han sedan nästlidne är blifvit ordförande.
Bland tillförordnade domare, som längre tid här tjenstgjorl,
må nämnas: Victor Tiimbolll, åren 1826---41, afled på sitt hemman
Tjnk 1841. Något litet af hans boksamling finnes å Kisa
arkiv. Jäns Carl GIIS/. Dur/ing, 1842-55. Bodde å sin egendom
Viggesbo i RlItIlskulla socken. 1855 häradshöfding i Färs och
Frosta domsaga, R N. O. Afled 1875. Hans porträtt i ljustryck
finnes fl Kisa tingsal.
Kronolänsmän.
länsmannen i Södra Kinda distrikt har till boställe .,/. mtl
Norra Rothull med HUlllpen i V. Ellcby socken,6 km. från Kisa,
taxeradt till 25,400 kr.
Endast några af länsmännen kunna här uppgilvas:
Måns Nilsson i Kulia, -r 1652.
Petrus Forsberg i Rothull (1745).
Carl Kinds/mnd (1791).
Fredrill Lindberg 1802-11. Vice länsnlnn Hellsing 1810.
Elggn!ll, -r 1817.
Fris/edt 1823. Tom:1storp.
Johan Sehiffberg, från 1828, som år 1S42 inköpte och fran
1863 bebodde '/_ mO Kisa KIlllagård, log afskcd 1867 och aflee!
1885, 85 år gammal.

05[(/r SrltlthcssolI, arrcndermlc och bebodde Kisa kyrka tillhöriga,
nyb)'ggda prästegårds hus, uu kallmH Sljcrncbo, 1872,
tog 1882 transport till Norrköping (Lösillgs härad).
johan Ludvig BOll/mi från 1882. Nybyggdc bostället helt
och hållet och bebor detsamma.
Lii/myt',
Den förste extra provinsialläkaren i Kisa var 1836 bataljonsläkaren
joholl Svedmfll'k, boende i Råstorps mellangard.
OCfcfter bataljonsläkaren Oscar EgerstriJlIl på Harg. Blel
slutligen Fältläkare 111. 111. och boende i Nyköping, samt ägare af
t-Iolby i V, Enelly socken.
1862 bataljonsläkaren Carl MagnIls Appelufrg. Men da dervid
föreskrels alt distriktet skulle l,ålla honolll fri hemvist, anlades
s. k. "L'ikarebostadcn" genom alt från kyrkans del i Kisa prästgård
arrendera pil. 50 år l tunnland jord och der uppbygga en
byggning, innehållande 7 rullJ och kök. Medel härtill erhölls
genom årlig afgift, SOI11 påfördes hvarje Illantalsskrifvell person.•)
D:r A. var för Kisas framåtskridande lifligt Intresserad och här
mycket omtyckt. Då provinsialläkare här blel anstiild, flyttade
han [874 till Trancrska sjukhuset i Torpa socken, blel slutligen
fördelningsläkare, alled 1896 och är begrafven å Kisa kyrkogård.
Provinsialläkare i Kisa distrikt hafva varit:
Al/g. Teodor Dal/dal/die, förut distriktsläkare i Ätvidaberg,
alled här 1876, och efterträddes al Carl Alfr. Erlalld YI/gl'/!
Ljungberg från Nordmalings distrikt, hvilken 1885 tog transport
till Norrtelje distrikt. Bor nu i Stockholm. Efter honom hilkolll
1885 Axel Theodor Gols från Visby distrikt, tog alsked med
pension 1895, alled 1897 i Stoekholm, och elterföljdes af GlIstoj
Ferdil/and Tho{{allder från Dalarö distrikt, hviken 1904 tog förflyttning
till Tihble distrikt i Upiand. Sal1l1Ua år efterträddes han
af .IIIIiIIS William LewenlwgCII från Lenholda distrikt.
.) L'ikarebosladskassan, 8,600 kr., fördelades 1888, såsom ej
vidare behöllig, på distriktets socknar.
53

54
Lasardtet.
1872 lät länets 1

Den byggnad, hV1Huli apoteket under 30 är var inrymdt,
framställes hiir såsom varande nu sannolikt det äldsta hus på
platsen. Kisa Wärgårds åbyggnad, som iifven är rödfärgad, torde
dock ej vara yngre.
PUS/gr;II/[.
Från gamla tiller vaT postadressen till Kisa Linköping och i
('Ii särskild väska till Kisa hclordradcs posten till ('n expeditör
hiirstiides mot en afgift af 1 sk. lm (3 öre) lör hvarjc brcf
55

56
utöfver postportol. Först år 1847 öppuades särskildt postkontor
Kisa. Dess föreståndare halva varit:
C. P. Njor/h (till 1858), boende vid torget.
Prr Rrjllrr (1858-69), boende i Hälltorp.
C. j. Asp (1869--90), boende lörst i det gamla hus, S01ll då
låg midt ell10t sparb:lllkcn, SIUl1igCll i eget nytt hus vid Kjetles.
bron.
GI/sla! Ström (från lm), boende i Uljcdahls Il)'byggda hus
midt efllot sparbanken och lrån 1900 i eget nybyggt hus kalladl
-'Strömsro" nära kyrkan.
I gamla lider var l)()stgångclI lvå gånger i veckan. 1866 inrättades
dcligencepost, SOlll nfgick 3 dagnr i veck:m till Linköping
kl. 9 0111 aftnarue och hade då .mkommit fdn Vimmel'by en
timma förut.
De tunga vagnama voro en hiislplåga och passagerarna fä,
h\'arföre cfler nagra år aler inlördes kiirrposl.
Betecknande för tidsandan vaT ait postiljonerna vora kommissionärer,
som opåtaladl uträttade allehanda ärenden isynnerhet i
Linköping och medförde ofta ganska tunga paketer m. m., som
tiimligen öppet kringbIlros.
Sedan jernvJigen öppnades linnes kiirrposl l. n. blott till
Horn och till Norra Wi samt gangposl till Vestra Eneby.
De under Kisa lydande I>oststationema äro Horn, Hycklinge,
Norm Wi, Tidesrum samt vid jernv3.gsslationema Verfveln och
BjörkhIllI.
Vid Kisa postkontor iir en ej obct)'dlig tidningsprenumeration.
nämligcn för 1905 följande:
Kimla·Postcn") 303 ex., Öslgötn COlTCSpollltcnten 116, Östergötlands
Veckoblad 105, Östgöten 99, Aftonbladets veckouppl.
101, Stockholrns-Tidn. t-uppl. 36, O:s veckoupp!. 9, Sv. Morgonbladets
1.-uppL 24, Sv. Dagbladets !.-uppl. 17, Stockh. Dagblads
1.-upp!. 7, Sv. Postens veckoupp1. 19, Smal:mds tid". II, Landl·
lII:lnllatidll. 28, Allers Journal 16, Triumf 13, [dun 17, Sv. Damtidn.
Il, Reformatorn 20, Blå bandet 23, Sanningsvittnet 7, Templarcn
6, Dagens Nyheter 6, N. Dilg1. Alleh:lnda 4, samt omkring
140 ex. div. tidningar o. tidskrifter Ined 1 till 3 ex. af hvarje,
deribland 5 ullämlska journaler.
") Är med ringa förändring detsamma som ··Villlmerby tid-.
nillg" och "Huhfredsposten", tl)·ckes i Wimmerby I g. i veckan.

Kisa VedlObtad ntgafs Ullder ar 1871. Det var i helt litet
format, trycktes i linköping och lltdelndcs från Kisa postkontor
hvarjc fredags morgon, Rcdigerndes af "Cervl1s". Ansvarig utgifvilTC
var e. jngmiistarcll V. Brorström, nu revirförvaltare i Engel
hol ms revir. Bladet var i så hH egcrwrladt nit det ej iUllehöll
något urkli]>1l från andra tidningar ulan blott lokala arliklfIT,
notiser och annonser, följetong och litet skämt. Prenumeranternas
antal var omkring 250. Enär detta lilla företag, som uppstått
al ett infall, bld besvärligt och förlustbringande, nppgick bladet
fr. o. Ut. 1872 i den gamla Linköpillgstidningcn Öslgöta CorTespondcnten
såsom "Korrespondens från Kisa" och fortsattes under
flera är.
Klodmre.
Ollsta! Tömbol/l, omnämnes 1787.
Lars Sandström, f. 1178, d. 1811.
Safi/lid IVah/berg, f. 1787, gift med företrädarens enka 1815.
Var skicklig musiker, men ingen nykterhetsvän, hade dock godt
förtroende. Bråddöd 1839 genom fall utlör trappan; "fick dock
kristligen begrafvas".
Allders Ollsta/ GlIsla/5S0/l, I. 1798. Organist i Tjärstad 1824,
i Kisa 1839. God sångare, skicklig pil flera instl"lllllent, ordentlig,
nykter, allmänt omtyckl och aktad, död 1854.
Gustaj Leollard Gustafsson, f. 1823, äldste son af förenämnde
G. AfIacte som 17-årig musikdirektörs- och derefler folkskollärarcc"amell.
Hans val i Kisa den 18 Juni 1854 föregicks
af en ifrig, temligen bitler valstrid mellan två partier. Hans medtiil1are
var orgclnisten, musikdirektören i Vestra Elleby O. Törnvall,
sedan länge klind och omtyckt i orten. Denne erhöll 47
röster och O. 48. O. var synnerligen musikalisk, spelade älven
fiol och komponeradc, mcn viirdshusets frcstande närhet förledde
honom ibland till ett beklaglig! uppförande, dock icke i Ijensten.
Han afled 18SS.
Karl Leollard Segerhall/lllm; f. 1839. Afladc i Stockholm
organiste"amcn 1859 och folksko!Eiraree"amen 1862. Valdes 1869
,
57

September i sliil1e! för Barlholomei dag d. 24 Aug. Under några
år från 1840 var en1. församlingens önskan älven en vånnarknad
i Kisa, men blcl på ansökan af ett iifverviigandc parti sedermera
afskaflad. Enär åtskilliga af Kisa innevånare hade på ett eller
unnat sätt förtjensl under marknaderna så föranstaltades alt krentursmöte
årligen första helgfria fredngen i April skulle kungöras
och dermcd har fortsatts. Dessa mölen vOTO fullkomligt lika
höslmarknaden, men dil sedermera påbjöds, at! vid desamma
inga handelsvaror utnn endast alster:lf hemslöjd och 1.11Isllit finge
utbjudas, har rörelsen varit mindre lmig.
Kisa hösll1larkl1ad var efterlängtade festdagar. Alla som hade
slägtingar eller nära vänller boende i grannskapet af kyrkbyn
gjorde hos dem ett besök redan "marknadsaftoll" (dagen förut)
och kvarstannade ett il tva dygn för atl tillsammans njuta af marknadsnöjena
och göra uppköp. Gästfriheten återgäldades genom
illbjndan till jul eller nyår. Första lIlarknadsdngen pågiCk tidigt
handeln mcd fäkreatur och på eftermiddagen handel och hylc ai
hästar. Andra dagen kallades "herrskapslllarkn:u1", då älven mer·
endels s. k. ständspersoner Illed sina barn besökte marknaden.
Förlustelserna voro i gamla lider, då brännvinet var allmänt
tillgängligt, tyvärr ibland åtföljda al slagsmål, då partier af hvar
sin socken kunde stå hårdt niat hvarandra. Ett sådant slagsmål
lärer en gnng uppstått mellan Elleby och Kisa, deraf alt ell Kisabo
hånats för alt det ej fanns någon präst inom socknen, hvarp:i
han svara!: "Ja, nog få vi lof le gå till Enby för lysning ocll
annat, men när Enbybo'na ska' slite spö, sä fä de a11l IUllke te
Kise". Sedermera, då ingen utskänkning fick ske lI1arklladsdagame,
tillgick allt merendels fredligt; men licktjllfvarne giifvo
mången den biltra erfarenhet, alt i trängsel och under upprymd
sinnesstämning är 111all ej så känslig för skickliga långfingrar.
Vissångare ha alltid varit omtyckta, och de utbjudna skillingsvisorna
hade god afsåtlning. En sådan af 1871 målar rätt bra,
hUri! cn g'lad ungersven firar sin marknad, och inlnges derför här.
Onekligen bortgå vid marknader tvä till tre arbetsdagar och
anledning till en dcionödiga ut):,rifler förekomma llllder tiden,
men man bör oeks:! taga med i räkningen alt arbetsfolket i skogbygden
icke kunde ha samma tillfällen till de billiga lIöjen, som
tjenarnc i och närmas! städerna erbjudas. Dc unga bchöfva ju
också m tillfälle att triHfas. Dc hade cj badorter, sportl'artier
m. m. dyL att tillgå. ,
65

66
Emellertid hll p.i senare åren här i Kisa, såsom på så mång:.
andra platser, ofla företagits friluftsfester med tillhamlahållande
af kaffe, läskedrycker o. dyl. till förmån för skyttegilIl"! och andr:l
föreningar, och derigenom billiga och oskadliga samkväm er·
bjudits.
Med innevarande år är Kisa frill1arlmad, SOIll i nära 200 år
\'arit en bemärkelsedag, nu afskaffad, hV;lrelllol Länsstyrelsen
tillåtit att 8 krealul'Slllöten få årligen hållas i Kisa.
När jag nu skall till Kisa I11llrktlad gå, it.lle-ra
Och roa mig, så tänker jag 50111 så: falle-ra
J år ja rikligt kloker vara vill, falle-m
Ej rumla upp hvaT slant och lite till, falle-ra elc...
Ty hör nu p.i hUT det i fjol mig gick:
Jag vandra dit i riktigt Iifvadl skick,
På fickan hade jag riksdaler fenl;
Men ej ett dugg och ej ett öre hem.
Vi voro några glada gossar, vi,
Men ändå flera flickor, falle-ri,
rA vägen dit slog jag och Petter vad
0111 kaffe ölver lag - jag tappa' glad.
Jil, glad jag var, ty lIIed var min Krislin,
Som är min lilla sockertopp så lin,
Och kaffe fick hon dricka med besked;
Att bjuda och spendera var nlin sed.
En mössa skull' jag köpa mig hos Wiss,
Att ha på Mahnen under vår excis;
Men dermed blir väl alltid tid till slul,
Fönt, flickor, ska' vi rumla utan prut.
Jag trilfa Anna, Lotta och Lovis
Och börja slå mig pi en smul kurtis,
för si, Kristin var blott i hvardagslag;
Men nu så var det riktigt högtidsdag.

jag Iråglc flickorna "Vill ni ha vin"?
"Tack söte Anders"! sa' dc med ett Ilin.
På käll:lrsal"n vi gingo genast upp
Och dmcko redigt. - jag blef som en tupp.
Sen vandra vi i annkrok långan rad,
Ou' fader! hvad jag uppspelt var och glad,
Och flickorna de skratta och de skrek,
lov;s, hon var då riktigt lite - vek.
En halsduk had' jag \oh'at åt Kristin;
Men ack, hur gick det dl med del? milt sv. I
En karamell del fick hon, det var alll
Och dock hon gaf mig matsäck när jag svall.
Ty mal jag köpte ej, nej, bara drick,
Oeh öl del fick och bjöd jag hvar jag gick.
På Singelbergct var jag blott ett bli x,
Men ändå knep dc af mig ettan krix.
Då bld jilg' ilrg och frestilr ill1t1at slilg:
jag börja' byta klocka i ett lag.
jag bytte och jag bylle om igctt
Och hade ingen kvar lIlot kvällningen.
Fy tusan, snn' en otur, tänkte jag,
Men tröstade mig snart i flickors lag;
jag träffa' både Tilda och Mari
Och sen blef glada lifvet, ska' ni si.
På Kisa abetek jag roligt haft,
Der bjöd jag dem på vallen och på salt.
På '·lyckans stjerna" lick de vara me',
Och Björn och Tillskåp fick de också se.
Om kväl]'n jag knalla hem så pank och slät.
Kristin hon gräta på mig, men förlät.
Bondånger hade jag en tid så läng
Alt jag så der i Kisa lefde bång.
Och vet ni hvelll som visan diktat har? falle-ra
Jo, det är en som blifvit stadig kar' falle-ril,
Kristin oeh j:lg' få oss elt torp i höst, falle·ra,
Att spara och arbeta blir vår tröst, falie·ra etc.
67

72
/I/dI/sIri
h:u inom dCllna socken varit af ringa !>et)'denhet till följd af
hitintills bristande kOllllllunikationer. Tjärbränning moo afsällning
till Västervik torde väl varit den äldsta handtering samt hand·
sågning af funlplankor. På l500-talet var ett salpeterbnlk för
kronans räkning anlagd! ; Kisa. Enligt en föredragningslista i
kanunarkollegiulll >If 1587, "begära bönderna i Kind och Ydre
mildring på de penningar, som de utgjöre skole till salpeter.
vcrkstädcrne" (hvarn står iitecknad resolution: "kan intet ske").
År 1814 åtog sig kapten Sjöslecn genom kontrakt att vid
rl"jölselalls sjuderi 1I10t ersättning ar 5 Lisp. råg af hvarje helt
IIClIlllHltl, tillsammans 30 mantal, leverera deras Cllligt 1801 års
förordning åliggande salpetersgärd af 'f, Usp. för hemman. Dylik
skatt, som påbjöds redan år 1652, efterskänktes 1830.
Prosten Engdahl, som i många fall var en ordningsälskande
och praktiskt dugande man, påminde ofta om salpeters tillverkning
och bildade ett bolag, som inköpte af kronan en sjndningspanna,
hvilken fick begagnas mot hyra af 8 a 10 kr. för år och
bedrd sjelf vid prästgården och vid Harg årligen sjuderi. För
denna sin förtjenst om tillverkningen erhöll han 1821 kUlIg!. guldmedalj.
1811 s..'ger han å sockenstämman, att "som flera tunnor
guld bortgå från fäderneslandet för svinborst, så bör borst och
hår sorgfälligt samlas förnämligast genom svinens klippning midsommartiden".
Potlaskbriilll1ing lärer ock här varit en gaml11al näring.
P:lppersbrnk vnr år 1806 anlagdt vid ÖrneströllI af fJinrik
P. G. DurHng. 181S nrrenderades detln af J. Liljedahl, som der
hade färgeri och vadl11alsstamp. Jemte flera sorter papper till·
verkades äfven "Paffhallar, öfverstrukna llled fernissa, utmärkta
genom deras t.,thet, lätthet och varaktighet". Är IS29 voro 16
arbetare vid bruket och papperstillverkningens värc!e 6,000 kr.
Vid Forså, 4 km. från Kisa, har sedan 25 år varit ett mindre
bOlk för tillverkning af groll s. k. gråpapl>cr.
Klädesfabrik anlades dersammastädes 1839 af Br. Adlerz till
Oll1krillg 1860, dervid gröfre s. k. "kommiss-kläde" tillverkades.
Den temligen stora timrade fabriksbyggningen kvarstår ännu.
Snusfabrik bedrefs från 1841 af Jon Liljedahl i Kisa.
Färgeri. 1828 antecknas vid sockenstämman: "Enkefm Pappers-Fabri

A. För iiI' /875.
KOlJllllllllellS riikellskaper.
Inkomster: Uppbörd af kOllll11l1nalutskylder
Frälseriintan från Örshnlt.
Stiiml110böter
Brä nnvinSlllskiin kn inl"tSl11cdcl
Giifvor
Aukliol1S111Cdcl
Räntor
Utgiftcr: Löncr och arvoden
Folkskolan .
Fatligvårdcn
Ved till klockarn och kOllllll\lnalrlllllrnct
Reparationer ii d:o
Diverse kostnilder .
Aisatt till fattiggårdskassall
Delliillning
B. För år /903.
Inkomster: Uppbörd af utskylder
Andel af brännvinsmcdet .
Återkolllllle! faltigunderstöd.
Diverse
Räntor
Utgifter: Löner och arvoden
Folkskolorna och kyrkan
Fattigvårdcn
Diverse
Öh'crförda till jernvägsliineriikn.
Behållning
75
3,751:
4,
41:
225:
118:
135:
378:
S:a Kr. 4,654:
345:
1,536:
1,986:
104:
294:
84,
3

senare lider i hvarje bylag en "klubba", 50111 cirkulerade för alt
bemärka del hushåll, SOI11 var i lur alt emoltaga dessa obehagliga
giister.
Sockenstugan uppfördes vid Slclwamsvägen der Gröllede förfallna
kyrkstall {oml stod. Taket läcktes med ton 1>3 näh'cr,
emedan taktegel, SOUl då ej fanns att få närmare än vid Brokind,
kostade 35 kr. pr 1,000,°)
Utom den falligdcl, som dessa hjon i fallighuset tilldelades,
liin1l1nucs då och då kontant hjel]> till de mest bchöfvandc Silm!
utdelades '"julkost", bestående i fri\'illigt sammanskott vid jultiden
af matvaror inom hvarje rote som af rotmäslaren fördelades en·
ligt cn ii. stämman uppgjord lista. De i fattigslugan intagna
hushållade Iwar för sig, fingo ibland litet hjelp af anhöriga och
i byns kök. En "reddeja" för dem bIet väl antagen, men försl
18n ifrågakom gemensamt hushåll för fattighjonen. Faltigstugan
som da något rel>.1rerades, bortrds 1885 då Björksnäs inköptes
till fattiggård.
Skollllldrrvisllillg.
l 1686 års kyrkolag löreskrefs bland annal, att i kyrkorna
skulle hvarje söndag hållas katekesförhör med församlingsborna
rotvis, deraf uppkom sedan genom 1726 års föreskrift de s. k.
husförhören. 1695 förbjöds ungdomen att begå nattvarden fÖTT
än de väl lärt hela katekesen. Häraf uppstod den s. k. natlvardsläsningen,
som eller midten af 1700-talet torde vunnit allmännare
utbredning. för 200 år sedan flll1ll0S i hela riket blott omkring
ett halft hundratal s. k. "bamskolor" på landet, uppkomna genom
donationer eller underhållna aF kyrkotionde. Sådana merendels
flyttande skolor ökades under 1700·talet, men vid dess slut
fUllnos ännu många församlingar, som ej velat uppoffra något
derför.
I Kisa utdelades 1811 80 st. katekeser till fattiga barn och
pabjöds att hvarje söndags morgon vid annangångs-ringning bamförhör
skulle ske i kyrkan.
1842 utkom den viktiga förordningen om inrällande inoll1
0) "Sticktak", af tuuna, klulna spä nor, voro före 1847 okända.
77

78
följ:llldc 5 iir af folkskolor i hl/arje socken. Till följd härar uppfördes
vid kyrkan del nuvarande skolhuset 1S47 (färdigt 1851)
och förhyrdes mm i Fl)'ggcstorp och i Rall1shll1t för f1yttskola,
half\':l sommaren ii hvardera slällcl. 1861 tillkom sådan skola
äh'en i Kjätlestorp.
följande pr:istmäTl ha varit JämTe vid Kisa folkskoln mot
husrul1l, ved och 360 kr. årslön samt 50 kr. ärsränta af Beata
Sjöstcens fond: A. lindstcdl, sedermera kyrkoherde i \Vist, C.
A. Ekeborg, nu prost och kyrkoh. i ÖStra Encby, J. Engstrand,
sedan kyrkoh. i Borg, A. F. Melin, dito i Östra Tollslad. Derefter
skollilrarCll A. Seg'crlwllJllwT 1869-94, som efterträddes af
05sial1 Gustafsson fr. o. m. 1895.
Under de senaste 25 åren ha folkskolehus äfven uppförts i
Mjölsefall, Kjällcstorp och Ramshull samt inrättats "ntindrt folkskolor"-
i SkörddalI och Ennesbo äfvellsOlll i Kisa ytterligare en
folkskola (för flickor) och 2 "småskolor". Lärarepersona1en är
f. n. 4 folkskolliirare, I folkskollärarinna, 4 stllåskollärarillllor.
Skolbarnens anlal f. n. 511. Skolhusen äro värderade lill 25,000
kr. Skolkassans utgifter för 1904 11,666 kr.
Af Landstinget till slöjdskolorna i lanet :'lllslagn3 medel har
Kisa för 1905 erhållit 200 kr. för goss:lr och 120 kr. för flickor.
Fönnillgor.
Södra Kim/a Friviftiga Skarpskytlrjörmillg.
Dä skarpskyttefrågan öfver hela landet uppbloss,1de i början
af lS60-talel så skulle ih'en Kisa ha en dylik förening. D:r Appclbcrg
sliilde sig i spetsen derför och var dess ordförande under
de få år, den kunde hållas vid HI. De första nödiga medlen
hiirtill erhölls genom siillskapsspektnkler, som Iym dagar ii rad
gafvas i tingshuset i Januari 1865 och hade fullt hus. Gamla
f1inlllsmuskötter fingo lånas från kronans förråder P.1 Karlsborg.
En !nlmma och en billig fana anskaffades och några (10 n 15
personer?) deltaga i öfningarne, som förelogos söndagseftermiddagar
under ledning af serge:lllt Lindström i R,iifsala. Intresset
slapp.1des snart hlir liksom i allmänhet och föreniugen upplöstes
efter fä år. Dess öfverblifna kassa 79 kr. ö!\'erlemnades till
··S\'eaförbutldef'.

Uisesiillskap.
På 1870-I:llcl bildade Fltskilliga frulliljcl' ett liiscsii1!skap så·
lunda alt liillljlliga böcker inköpks och cirkulerade i paskrilvcll
ordning och viss tid mellan l11cdlcml1wrnc. Sedermera hölls auk­
Iion Ii dc lästa böckerna. Då sällskIlpet upplöstes skänktes beh[\lIn:l
kassun 174 kr. lill förutnämnda Fosterländska föreningen
år lSSS.
Kisa Dj/lrskyddsjärl'llillg sliFfadcs den 20 Aug. 1902. Dess
medlelllmars anl;)! iir f. 11. 90. Stiftare och ordförande är postllliis!arclI
GliSt. Ström. Styrelsen utgöres af 7 personer, deribJand
minst 3 skola vara fruntimIller.
Oood-Tcmp/artogcll "!(isa Hallå" stiftades 1896, har eget
ordenshus a tomt kallad "Skyddskrönct", McdlCll1mal'l1es antal
f. 11. 155, som betala 1,:'0 i ärsafgift. Eli boksamling af 250 band
fiulles. Sällskapet har, isynnerhet genom hand!. Ernst Andersons
bemödanden, gifvil upphof ål bildnndet af en Sjl/klmssa, som
f. n. hnr 25 medlemmar, UlIgdOIllSlogfl/l Värb/oll/lIl1l11 med 60
medlemmar och 1()()4 Studir.cirlu:I/I, som f. 11. har 15 medlemmar,
hvilka årligen erlägga 2 kr. De inköpta böckerna öfverlemnas
till ofvalJ1län1llda bibliotek. Logen har gilvit upphof till /(isa
Fiirl'lri"slIillgsal/s/a/t, hvilken \luder niisllidne vinter då ol;h då erbjöd
nyttiga förcdr

Vägen frän Ulrika socken med ortens svåraste backar Sissclid
och Mansliden, är väl för invid liggande gån:l.u änJm lika
besvärlig, ") men genom den år tSSO nyanlagda vagen frän Björndal
förbi Ömeström och Örsebo mycket fördelaktig för samfärd·
seln med Ulrika och med Kis,1 sockens aflägsn3 hemman i vester
och leller äfven närlll3sie väg till sjön SorlHllcn, der 11åredals
brygga ar bel.igcn knapp:!. tV3. mil från Kisa, men n1\gol utanför
sockcngriinsen.
S. k. Kal1l1arvägen lill Vinlfllcrby [wdc den långa DjckllcgTallslidcll
111. fl. sviira b:lcknr och dess aftagsväg lil1 l-loms s:n
var besvärad af dylikn, men gtnOlll den föl' omkring 25 år sedan
nyanlagda viigcl1 förbi Slarrsjön och Hothullssjön o. s. v. har en
slor trakt i sydöstra delen af Kinda härad lått god väg till Kisa.
Denna väg utgår på Kalmarvägcll ickc förr iin vid Bränncbo, 2
mil från Kisa, hvarföre Frö.isa giislgifvargård kunnat indragas.
ÖStra Ccntralbanan mellan Linköping och Wimmerby ÖPI)nades
\903.
Kis.1 station ligger 4\ km. från Wimmerby och 60 km. från
Linköping. Inom socknen linnes f. n. en anhaltsstation Korpklcf
6 km. söder om Kisa.
Kisa kOll1l11un har för aktieteckning i jernvägen upptagit ett
amorteringslån ä 150,000 kr. och beslutat alt, om föreslagen fortsättning"
af jernvägen till Karlskrona förebges, ytterligarc teckna
25,000 kr.
Att påbjudna vägförbätlriugar orsakadc klagomål och stridighete
I' syncs bl:lnd a!luat al följande;
(Vid soekcnstiill1l11:l i Kis:l d. 3 Nov. 1793.)
"Kyrkans föreståndare Viii borne Herr Ctlpitaiu Drake på
Fölingsö, som ii I-Ierr Landshöfd;s vägnar har inseende öfver
vägJlrne i war ort, afsade sig alt deltaga i riitlegången om denna
väg. Wälborne I·lerr Capitaine Behrcncreutl: på '·Iarg likasa.
V. Häradshöfd., Ädle och L1gfame Herr Blomqvist p.i Mjellerum
villc hiildrc anvanda sine penningar pa vagarnes istand sättande
än processells "utförandc; LiclIlenantcn, Välädle Hcrr IggeströlII
pa Carlcby kundc häröfvcr ej yttra sig förr än prolokollema erhäJlits.
. .. In fidem A. Z. Juringius.
83
0) Undersökning om cn ny bygdevfig i denna riktning iir nu
bes1111ad.

Kisa för alt lem":! valda ombud för V. Eneb)' och Kisa del af
kongl. bref angående k)'rkoherdens sämjclön,
1827 val' här "sådan siidcsbrist, alt folk, 50111 ej kan räknas
till fattighjonen, på lång tid ej hafi en kaka bröd af ren säd ulan
blandad med agnar, potalisstjelk, bark, hasselknopp m. m. dyl:',
Vid kronomagasincn i linköping och Norrköping anstå Ides derföre
auktioner ii säd och prosten Engdahl anskaffade 50 t:r råg
il. 18 kr. och 179 l:r korn a 15 kr., som utdelades efter hans bepröfvande
mot skuldsedlar. Årel derpå \':\1' här god skörd, så
att dessa skulder kunde betalas.
1831 "antogs ATOn Andersson Iill Cll5all1 sockenskomakare
och arhclslöl1cll ökades till 4 skilling riksgäld paret för becksömskor
at fullväxta och 3 skilling åt barn. Lika pris för tyska skor
SOI11 cj skola kantas, men 6 skilling paret dn det skall ske".
1841 anstäldes försill gångcn en dödgräfvare med taxa af
40 skilling vinlcm, 24 skilJillg sommaren för graf. Fattiga kunde
dock sjelfva få gräfva, men cfter anvisning, enär oordning i graflinien
ofta förekoJllTl1il
Ex. pil uppgift lill mantals- och skallskrifning år 1519. (Ntlnlnen
här ej utsatta).
Undertecknad, f. 17 .. Eger I hem. N. N. Bränner med 25 kannors
panna (koknLllImel afdraget). Dricker
kaffe, spelar kort.
Dotter, W. E. f. . Dricker kaffe. Nyttjar sidenklädning.
Drängcn N. N., f. .. Nyttjar ej tobak.
Pigan N. N., f. Nyttjar mindre siden persedlar.
Enligt Vestra Eneb)' äldsta kyrkböcker ses åtskilliga förhållanden,
som med all säkerhet voro lika inom Kisa. Ännu i början
af 16lX)-talet brukades aU vid sockenstämmor och vid gcmcnsnmllla
arbeten lagades mat och dryck för alla nf kyrkans medel,
men gåfvor skedde då till kyrkan af så\'äl "gödda som lifnärde
!.:reatur" äfvensom säd, malt och humle. Äfven Iyre tillfördes,
hvaraf brändes tjära och beck at! stadsföras.') Sockenstugan
var i prästgården, der gemensamma inventarier, säd m. m. förvarades.
') Genom kong!. resolution 1697 erhölls Il

ss
Åf [646 dli Cirrh;:eIlS blcf kyrkoherde afskaffades den gemen­
S

90
lilI kyrkan omkring psalmboken. Hufvuddukar voro af svart siden.
Till villlerhvardagsdräkt nyttjades älven lröjor af fårskinn. F5rskinn
begagn:'ldes också till sångrällar, val behöOiga i den tidens
illa ombonade rllm ulan dubbelfönster. Sänglinne användes i
allmiinhet icke af nlll11ogen. De som beredde pälsskinn kallades
"skinnreare".
fotkdialcklen hade en Illiingcl cgelldomliga ord, som Ull ge­
110111 folkskolorna alltmera försvinna. Ydrcmillel, som lifven ...;Jf
herrskande i Kindaorten, är fral1lslåldt i L F. Hääfs förtjens!fulla
arbete derolll, ulgifvet 1859.
Titlar, såsom häradsdomare, nämndeman, kyrkvärd o. s. v.,
begaguadcs för Iifstidcu älven sedan befattningen upphört. Rusthållare
var ('n allmän titel lör anseddn hellll1lans.'igare, likaså
"käre fa(' och "kära mor"'; men detta är nn alltmera ur bmket.
Herr- och fmtilel begagnas med ökad utsträckning, och ogiftll
kvinllor, äfven 0111 dc liro tjenarinnor, kalllls nll "fröken",
Bröllop, .)
Frieriet frnlllfördes antingen af någon nära släkting eller
mera vanligt :tf ell person, hvilken hade det som lefvebröd och
benämndes "OOnmålskarl·'.
l-lans betingelser för sitt bt:svär voro stäIda efler bmdens
förmögenhet; dock skulle alltid bruden gifva honom ett par stmlllpor.
- V:lnligen vände sig bönmalskarlen förs! till brudens föräldrar,
men ej s:iIIan uppgjorde brudparets föriiIdrar partiet, lIVarvid
bönl11ålskarl var öiverflödig, Härvid logs då mera hänsyn
till förtnögenhelsvilkoren och gårdslaltemas beliigenhel ån lill
de ungas tycken.
När frieriet var klart uttogs lysning, hvarvid lemnades till
pastor en ost och vissa alnar lärft, tillverkade af bruden, Första
lysningsdagen lelllllade bekanta och släktingar till bmden "käpp
och krycka" jemle gratulationer, dels "priintade", dels skrifna.
•) Enl. anteckningar af musikdirektör J. F, Törnvall, från 1837
till 1859 klockare i V. Enehy, derefter domkyrkoorganist i linköping,
t 1901,

92
koppar" och dels i glas. - Vid bordet intog bmdparet lIaturligh'is
främsta platsen, så prosten och den manliga afdelningen
till höger s..1ml den h'innliga tm \'cnster kring sammansläIda
'"hästskobord" så långt fllll1l11cl medgal. Den varmare årstiden
uppfördes särskilda "kalflsbord" i en stor "Iöfsal", - Brällvin och
hembrygdi öl bjöds flitigt. _. Vid "stcken" bliiste musiken och
lal för brudparet, deras föräldrar och släktingar samt tärnor hällas
af prästen - alll i allvarlig stiL På senare tider höll varden de
sista talen, hvarvid prästen tackades för sina lal och sina besvär.
Efter hvarjc tal dracks och lIIusicerades. - 5.; komma ins.l1nlingar:
1:0) till "vaggtäcke" ål bruden, hvarvid ibland bmdgllmmen
utfäste "morgongäfva" för bmden; 2:0) till socknens failige.
Hos bruden var stäld en större talrik eller fat, hvarpä hon anade
en bit af hvnrje stadig rätt, att gifva åt den förste fattige, SOIll
infann sig efter maltiden. Efter maltiden, som räckte lIera limmar,
gjordes bön och tacksiigelse, som afslulades !lied en pS:llmvers,
hvari musiken instiimde. - Efter någon stund bjöds k:llfe
me

dansar bmden med desS.l, en i senderj ilaT hon sålunda genomgåll
hela ringen, lager bmdgummell henne och de dansa. På
s,111\1IIa säll höjer ogifta karlarne bmdgummen på en stol, dansar
si en stund; dallsen stannar och han fiir sitt glas, säger likas01Il
bruden, dricker och krossar glaset i spiseln, hvarvid dc gifta
miinnen efter en hård strid, hVMunder hrudgutlllucn filr ditt illa,
bcmäktig:lT sig honom och 11:111 dansar med alla, likaledes llYar
och en, dcrvid kraften i svängarna ej sparas; sedan motlager
bruden honom och de dansa. En palls och förfriskningar, äter
allmän dans, hvilken fortgår flera timmar. S.i kvällsvard kl. 1 a
2 på. natten, hvarefter h\-ila. Till hmdsängsmmmel följde musiken.
Då :mlalet gister öfverstigcr sängplalsern;. bäddas för ungdomen
"syskonbädd", d. v. s. bäddas på golfvet radvis, så att
mer iin ett tjog kHll ligga på S1\l11l11a bädd. r-riir placerar sig
ullgdomen efter behag, vanligen gosse och flicka, lIIen 50111 syskon.
Sålunda särnjade bjuder värden ocil värdinnan förfriskning,
s. k. "loppsupen" eller "sängfösaren'" lIIen det står hvar och en
fritt att blott låtsas smaka det bjudna.
På följande morgon uppträder bmdparet såsom värdfolk,
hvarvid dc bjuda de liggande "besken", Illalörtsbränvin eller annat,
för dem som ej tycka om besken. Som tilll11gg ar bröd,
ost och kött. Derefter ännu en "lur", Vid signal af llIusiken
I'USfl alla upp, !välla och kläda sig; så frukoSI, afven kaffe. Dcrefter
dels någon vandring i fria Juften, lekar och kroppsöfningar
till middagen, livarvid skålar och insamlingar ske för musiken.
Efter middagen börjar dansen, hvilken fortgår till midnatt, afbruten
af trakteringar, då ordentlig kvällsvard intages och s,'l.ngning
med "Iösare" likasom föregående natt. På så \"is kan
fortgå i 8 dar, under omvexling af lekar och dalls samt måltider
och trakteringar. Signal till lIP1)brotl blih'er af värden föreslagen,
och skål fÖf kokerskan, för hvilken äfven insamling sker.
Många tlllletlnillgar sökes och finnes illt ytterligare bjuda
trnktcring sedall afsket! t

"mäster" eller "klockarfar". "fader klockare", hvilkcll skulle allt
bestyra.
All., giistcflla mcdh;l(le "förning", hvilkcll utgjordes af "ostkaka",
"skålkal,:!", '"bakelse" m. 111., hvari dc tiiflade att visa
skicklighet och stort tilltag. Af dessa förningar, hvilka sedan
förekonHllo vid maltiderna, afdcl[l(!cs ock lämpliga delar, att lel11l1:1
till prostens och klockarens hus vid nfl'esan. Fattiga bespisades
frikostigt dngligcll från kiikct linder festen.
Mindre hClllcctladc gjorde iifvcn rält stora och vidstriickta
bjudningar, hvilka genom "förningarne" och "skfilpengarni\" lill
större delen betäckte kostnaderna. Men siidnll:l bröllop räckte
blott en il två dagar. Obemedladt tjcllstefolk kunde ej åstadkOUln\i!
"stork:llas" nian efter vigseln om deu skedde i kyrk'H1
på söndag eller i priistgården på söcknedag - samlades de inbjudne
antingcn i husbondens cllcr egna hemmet, der en cnklare
måltid intol,fS och !

9S
För alt förekomma "spökelse" kulls])arkades stolarun eller
bockarna, hvarp..i. likkistan slod.
Det hällde någon gång att i Idslan nedlades något verktyg
e. d., hvilket den amdne haft kärt. Sorgcdräklen, der så faulls
tillgång, utgjordes af mörkt tyg; kvinnorna hade derjemfe hvila
för- och Imlvurlkliiden 5.'1111 hvila v3utar.
Träkorset, som saltes på grafven, upptog måladt p.i trii:!
eller bleckplåt den aflidnes yrke, födelse- och dödsdag samt eU
bibelspråk eller psalmvers. Dc cfterlcfv:tlldes närmaste släktingar
smyckade grafven med kransar och biOllImor.
Förr futlllas "benhus", hvad samlades dc bell, 50111 vid 11)'a
graWppnillgar pålriiHades; numera äro dessa :lfsbffade och benen
blifvll omsorgsfullt tlcdgriifda.
Vid "tacksiigclscn" ölver aflidcn sker "själringning", föregången
af klämtslag i större klockan för mankön och 3 slag i
mindre klockan för kvinnkön.
Vid konung Carl XIV:s död ringdes d:'lgligCll Idockan 12 ett
hch år en hel timme, Vid Oscar I:s två år och vid Carl XV;s
seJ[ veckor.
FQ/k/löjm,
Midsommarstångs klädande och resande samt dans på logell
lörekom hvarje lir vid Malma, Bjerkeryd och gästgifvargnrden,
På sistnämnda stället upphördes derllled 1890, Dock all dnns
på torget iir vanligt vid lllidSOllll1lar och första Maj när vHdrcl
Hr gynnsamt. Briidlagda dansbanor finnas numera vid Kisa.
Fiolen år sedan länge I1lirängd al "dragspelef',
På söndagseftermiddagen samlades vanligen i hvarje byli\g,
i lur mellan gårdame, isynnerhet ungdomen, hvalVid lekar och
dans utfördes, f1era spelemän dels tiiflade i skicklighet och dels
samstämde i "melodi och bas", Deras aflöning genoIII sammanskolI
kunde ibland bmva ganska god. Gamla lekar, s.isom "skära
hafre'" "stå lång", "se dig om", "fria på narri", "Iåna eld", "d'ä
kom tvä käringar", "sill inte ii dra' dig" m, fl. danslekar utfördes,
1I,'en äfven af fyndiga personer utfördes lekar, hvilka skildrade
nyligen timade händelser, För sång och dans till dessa valdes
någon af dc äldre lekarnes melodier. t-Iärvid förestäldes ofla

100
En dylik visa synes ock löljande vara:
"lcke skall drängen ha mera till mat
Än en sillebit 1)5 OTent fal,
sade bonden.
Skall Ull malen vara så klen
Kan väl fatet vara ren,
sade drängen."
Likaså en annan älven mycket gammal visa:
"Du store Pär Malsans fracks-)
Huru högt är du uppsatt.
Gjord af Paserc.lädcr,
Upphängd och skrunkig i solskensväder.
Klockarn, som viii var känder,
fick lalla den fracksen omhänder,
Den skulle h(lll skrytS:tlllt halva
Att till Kisa-marknal1 fara.
li:m satte för sin hOTsa U)
Och det gick bra till Forssn ....)
MCll när han kOlli till Bankevi
Så tappa han pangen med pengarne i.
Och bränvin ville han köpa
Och tobak ville han röka.
Och var i storan knipa
Med tom och kalieT pipa.
Och när han kom till Kisa
Bero'nte marra f •.•
Och riintesmöret rinna
Och skämde ut klockams skrinda··.····)
.) Skinnväska.
••) Märr.
•••) Rimforsa.
••••) Denna del af en nidvisa gäller kronobefallnillgsl1131l
Peder Mattsson (adlad Stjernfell), som 1632 b!rf fogde i Kind
och hade en förtrogen kloeknrc att uppbära räntepcrscdJarnc.

101
Vid slåtter och dylika tillfällen förekomlllo förr, llUlllcm
siillan, iitskilliga täflingslekar ibland de unga k,lrlurne, såsom
,·tämja stlltar", då två lade sig på knä oell lJIed en oxtöm lagd
linder arl11i\rne sökte, krypande åt hvar sitt lli\lI, med lläftag i
gräset och spjärnande i marken vinna öfverlag, "sniirja hÖllS",
då på litet alstånd från hvarandra dc två tällande med en töm
om lederna sökte rycka omkull hvaralldra, "bryta tyre", då de,
liggande på rygg med Olll hvarandra krokade ben, sökte viiga
upp motståndaren. "Fingerkrok"' var ock en vanlig kraitläflan.
Val/tro.
Omkring 1620 bodde en '"klok gubbe" i Ramshnlt, 50111 rådfrågades
vida omkring. 0111 en lösdrifvare Måns Larsson fråll
Ydre, 50111 anlit

102
hnde deuna svarat: "Det är jag visst, ty jag har lllCll11iskoben i
silllingen och så har jag fan till hjclp". Hon satt en tid hfiktad
härför.
lVysts trädgård. l det höga, branta Starberget hell nära
Kisa troddes ho en gns!, kil Ilad Wys!, emedan hans iblnnd hörda
ror likl1:Hle delta ord. Hall oroade förbiåknllde genom att for·
donen kullstjälptes, sclpiullarne hoppade l1f o. S. v. En galll1111l1
nu aflidcll brukare i Roihnlt berättade, alt da han en alton kOm
med ett halmlass å vintervägen nnder berget gick lasset omkull
nian aU dertill kunde vara annan orsak iin elakhet af \Vyst.
Nära bergets kam linnes en plats af omkring 40 111:5 omkrets
med tClll1igcn jemn mark. På tre sidor iir den olllgilven af så
lodräta bergväggar att lilan ej kan kOlll1]]a dit annat än alt nedifrån
ii en brant slig uppsöka den fjerde öppna sidan. I-lär växer
en vildappcl och eH par löfträd och detta är Wysts trädgård.
Bergufven häckar årligen i dc svåråtkomliga skrcfvorna och hallS
hemska "ylande" 0111 nätterna ökar räddhågan för gasten.
Svedjebrätlnll/g var i uräldsta tider del cnda sättet för sädcsodling
och det har bibehållit sig i denna skogsbygd ända intill
midten af förra årlmndradct. Vid hvarje heJllman lledfJildes
[rak/vis den fordom som ogräs ansedda och i denna otillgängliga
ort nästan värdelösa skogen. Alla triiden fäldes åt samma
håll rör att jelllnt täcka marken och fingo ligga öfver årets SOI11mar
och lill Juli, Ang. året derelter. Barr och grenar voro da
torra och vid lugnt väder en afton pi'itändes fälld, sedan merClldels
det försiktighetsmåttet vidtagits. alt en i ell snöre fästad
"åskevigge" drogs omkring "liill'l1l", hvilket borde hindra den
väldiga branden att kasta sig in i stålldskogen. Ehuru en gata
var upprcnsad kring "fällan", händc dock ofta genom tillfällig
blåst och af försummad vakt efler branden alt skogseldar förekOlllmo
vanligen hvarje år, hvilka nstadkollllllO myckel besvär för
länsmannen i distriktet och för alla dem som af honom genom
budkaflar kallades alt släcka. En man Iran hvarje matlag skulle,
försedd med yxa och spade, ofördröjligen inställa sig. Utom ilbudd
till länsmannen hntkade. Mven den vida ljudande näfverluren
eller bockhornet genom en siirskild signal k,dla på bjelp. Åtskilliga
mål förekol1l1110 vid tingen angående viirdslöshet vid svedjande.
Äfven hände alt skogseld uppkom vid kräftfiske med bloss.

103
Då fällan var sl:-ickt iilyen i långsamt kolande tyrstubblIr och
myrstackar, bortforslades dc svartbrända stalllll1arne s. k '·smet·
veden" och anviindes till uppsättande al "h:lg" omkring Wlbll.
Dessil h:lg, :lllmiinna ännu i skogs- och Iwg'll1al'k, äro ntan bllndn:l
slörar eller klufvet gärdsle, och användes sedermera till kolning
om sådant IÖlwde Mbete och forsling; men annars Förblef del
obegagnadt och dc grofva tinllllerst:lmmarIle fingo såsom dii 1':;1'delösa,
kvarligga I)å fältet. I den rikliga askan ntsåddes rågen
och nedmyllades med handkrnttor. Skörden ble! vallIigen ymnig,
iinda till 20:e kornet. l gallll:t tider, isynnerhet löre potatisodlin·
gens inlörande, såddes älven roflrö å svedje!,lnden och lyckades
merendels väJ. Det är häml t;ll gallIlIlai regel, aH det ej ansågs
otillåtet aH taga sig 3 rofvor, en i lllUll11en, en i lly,ut!er.:l hamlell,
Dill man kunde gå ölver haget utan alt tappa någon al delll,
llIen ann:lrs borde en hederlig vandrare kasta dem lillbakn. På
selwste tider illsilddes tilllotejfrö med rågen. Efter 15 il 20 iiI'
hade ung: tall och björk :iterviixt ii fällan och den blef liter alsved·
jad. Enär myllan förr eller senare härigenom borlbriindes blef
markl.:n öiverdragell af ljung:. Torpare hnde älven sina sYl.:djeland,
vanligen "till hal Ila", d. v. s. dc gjorde allt arbetet och hiilften
af ntslidet, hvarefter skörden delades ml.:d jordägaren.
Ännu på 18öO-talet knnde i Kisaorten ses nnder sommamitnar
åtskilliga fällor brinna och hela bygdcn V1lr då gcnomträngd
af brandhlkL
Här och der hopplockades lösa stenar i högar !iII I'öjning af
svedjelandet. Sådana stenrösen pFltt'i\fbs derför ofta i lwg- och
iingslllark.
Mossodlillg var lör lnllldra år sedan elt alldeles obegagnadt
landtbruk. Det iiI' försl på 1830-1alct som sådant hiir börjades.
l Östgötn l-lllshiillssiillskaps årstryck lör 1832 omtalns, alt major
Lindgren vid Hnrg odlnt 2 slörre mossar, And. Olofsson i f-lök·
hnll llppdikat 1 mosse om 8 hmJ. och deraf besått 2 !lm!., And.
Jakobsson i Fagerhull odlat 3 hm!. mossmark och 3 hm! af stenbunden
mark, Sven Helllingssoll i Vidll1antorp odlat 4 tunJ. mosse,
nämndelllan Birger Uirgerssoll, SOlll arrenderar på 25 år cn mosse
å Kisa prästg. al 40 tUll!. vidd, har demi odlat 2 'i1 tnn!.
J-flls!ir!Jojs-brti'lIvillsbriillllillg har på sin tid i Kisa Jikasol1l i
hela landet bedrilvits vid hvarje hel11l11nn. Belliilllningcll konl

105
1867 och lospår ej visat sig efter ungefär samllltl tid s.; blcfvo
vallhjonen obehöllign. likväl anstäldc räiven, isynnerhet räfholl3n,
den lid, då hon drog till ungarne, ofta moni 1'01 lamuugar. Då
uppstod behofvel af "fårhund"' i hvarje gård. Denne vaT vanli·
gen af liten stöfvarras och uppfOddes magert bland fären, hos
hvilka den stod bunden i ladugården.
Första äret, då han utsläpptes med !.iren, ble{ han behängd
med en tung, släpande träklump, bunden om halsen, och förde
dii ett tråkigt Iif dagen lång, utan aunan lIIal än den brödbit,
han möjligen fick aH bära med sig. Sedermera gick han frill
hos fåren och öfvergaF dem aldrig. Liggande p:i en större sten
eller kulle v:lklndc Iwn troget och vid minsta misstänkta ljud
började hall ursinnigt skälla, hV

110
Och det der är bara knarr.
/-1år recepter jag iii er skrilvcr.
Detta småll drifvcr,
Detta er rifvcr.
Detta förblifvcr, gih'cr
En god stopp alt hälla mot.
Ni är oboillg, Inr hem tillbaka
Och er liigg alt dö, min vän!
Ack, men derhemma har jag en maka
Dito b..1rlJ, hdt späda än!
Na, vid försla doktorinnall Eva
Lit oss da slmf"a
Topp! här min nafva
Ni skall få lefva. B.'ifva
Döden skall för Kisa-Mor.
Men, ni herr fänrik, hvar hM ni VllTit,
Allt på er sil slankigt iir?
På inspektioner har j:lg kringfarit,
Slitit ondt och hnf! besvär.
Jo. jo, vnckra flickors skara
Dem lltl kringfara,
Fiiuga i sIlara
IJirer väl vara bara
Skåle! lill er spinkighet.
Äh, herr patronus, hjCrlligl välkommen!
Itnr står del till med er? Falalt!
1lin, Iror jag, sjelf har saU sig i gommen
Clls Iranga pass.
Värdig patronus, del ska vi bola
Med en dos af denna rot.
51mpen ren vi deTlI1cd skola sota
Ifrån slem och branIt och sot;
Mcn liigg al, del eder hin regera,

113
Då biskopen sedau år 1765 var på visitation, uppstod Dunelz
och gjorde åtskilliga spörsmål om satans makt m. 111. Då han
sederIllern ansåg visitationsprotokollet omti fördt inst.'imde han
biskopen m. II. till Ydre ting, men käranden uleblcf och målet
afskrcfs.
Detta m;'\1 ilr omständligt, på 12 sidor, inlaget i "Ydrc beskrilning
af Rääf', ehuru Solvar! låg i Kinda härad på SOlllmenäs
ägor.

PrIs I l!t'•
•