SOM KONTOR - Hem - Grafiskt utbildningscenter

NUMMER 1 2008 | ÅRGÅNG 1
VI TRÄFFAR >>
Kungen Kungen
av Photoshop
Photoshop
REPORTAGE >>
Följ med under en
reklamfotografering
USA
SOM KONTOR
>> Möt den svenske fotografen i USA som plåtar för Norge
MAGAZINE

Pers onport rätt
Thomas
har hela
USA som
sitt kontor
Innehåll
Ledare
04 Prylnörden
– en nybörjare?
05
Pers onport rätt
En reklamfotograf
drivs av nyfi kenhet
06
Report age
Följ med under en
reklamfotografering
08
Artikel
Läsare som skickar
in bilder
Krönika
09 Systemkamerans
återkomst
Report age
De hänger sig på väggen 09
Guide
Hitta den rätta
scannern
1 5 10 15 20 25 30 35 40 0 10 45 Artikel
50 Det analoga 55 dör 60 – det digitala föds
Koll age
65
70
OMSLAGET
Bilden på indianhövdingen
från South
Dakota togs av
Thomas Nilsson s. 15
Pers onport rätt
Martin fotar
reklam i Uppsala
12 Gymnasieelever
ställer ut
Pers onport rätt
15 Thomas har hela
USA som kontor
Photoshopguide
18 Guide till den
perfekta hyn
Photoshopguide
20 Rött drömljus på
dina bilder
Pers onport rätt
21 Mattias – kung på
Photoshop
Pers onport rätt
24 Uppsalafotograf
sedan 1979
Guide
26 Vilka fotolagar är
det som gäller?
Intervju
26 Vi träffas kända
Mattias Klum
Guide
27 Lagra dina bilder
säkert och billigt
Pers onport rätt
28 Olle har jobbat
med Bingo Rimér
Report age
30 Vi träffar paret som
hänger sig på väggen
pics magazine nummer 1 2008 innehållsförteckning | tre

verkligen bara något för
nybörjare?
>> Är jakten på nya prylar
Kontakta oss:
Journalisti k
GUC Uppsala
Palmbladsgatan 14
754 50 Uppsala
Tel. 018-18 02 00
Fax. 018-18 02 50
MAGAZINE
Prylnörden – en nybörjare?
Jag läste någonstans för inte så länge sedan att
fotografers jakt på nya prylar är något som försvinner
med tiden. I alla fall för den fotograf som skrev
detta. Om jag inte minns fel så var det i någon av alla
bloggar jag läser varje dag.
Personen menade på att han mer hade börjat
bry sig om fotograferingen som konst i stället för att
tråna eft er nya prylar som skulle göra bilderna ”sååå
mycket bättre”. Jag själv känner i alla fall igen mig i
den senare tankegången. Både när det gäller fotoprylar
och andra teknikprylar.
När Apples Steve Jobs presenterade nyheter vid
Macworld Expo i San Fransisco i början av året
följde jag hela talet live. Inte med ljud och bild, för
det lades ut på Apples hemsida först några timmar
senare. I stället satt jag och var uppspelt över de korta
rapporterna på någon mening vardera på Macworlds
hemsida, där de återberättade vad Steve själv sa.
Ryktena om att vi skulle få se en slimmad laptop
presenteras hade länge diskuterats på fl era olika
hemsidor, och äntligen blev ryktena sanning. ”Experter”
behövde inte längre göra sig duktiga genom att
berätta vad det fanns för möjligheter att skapa en
helt sladdlös och überslimmad laptop.
I stället började diskussionerna huruvida den
nya datorn motsvarade förväntningarna eller inte,
och om den var värd det något höga priset. Tre läger
skapades på forumen. Ett med macälskare och ett
med pc-älskare. Dessa två krigade mot varandra och
hånade och anmälde varandra omvartannat. Sedan
fanns det ett tredje läger med de som bara drev med
Redakti onen
Robin Norlén robin@studiosilver.se
Chefredaktör/Reporter/
Chefredaktör/Reporter/Layout
Jonas Englundh jonas.englundh@live.se
jo
Reporter/Bildchef /
Sanna Röllgårdh sannaroll@gmail.com
Reporter/Korrekturläsare
Sara Örtendahl the-reality@hotmail.com
Reporter
Lars-Göran Nyström lgn@guc.se
Ansvarig utgivare 018-18 02 05
Tack ti ll
alla för att det var så kul att reta upp de andra och få
massa arga kommentarer.
Det är ju det här som är så kul. Att se hur folk kan
engagera sig i något som egentligen inte betyder särskilt
mycket. Jag vet att det inte var hela världen att
den nya Macbooken inte hade någon optisk enhet
(cd-läsare), men ändå var jag tvungen att skriva ett
inlägg om det. Fast vad rörde det mig – jag hade ju
ändå inte pengarna till att köpa datorn.
Fråga mig inte vad tjusningen var med det, men
det gjorde jag och jag satt med spänning under hela
keynoten med Steve Jobs. Varteft er nyheterna blev
presenterade kände jag hur jag ville ha allihopa.
Samma sak när jag läste årets första nummer
av Kamera & Bild där de jämförde Nikon D3 med
Canons motsvarigheter. Jag blev alldeles exalterad
över hur bra kvalitet det kunde vara trots det höga
ISO-talet. Även här visste jag att det inte spelade någon
roll hur bra kvaliteten var. Det skulle ändå bara
förbli en dröm att få beställa den kameran.
Att drömma om kameran gjorde mig mer motiverad
till att ta bra bilder med min egen Nikon D50
i stället. Visst, jag ser mig fortfarande som nybörjare.
Men att prylnörderiet är en nybörjargrej vill jag inte
hålla med om. Jag vill hålla fast vid det även när jag
är professionell, för att hålla mig motiverad till att
fortsätta utvecklas som fotograf. > Grafi skt Utbildningscenter (GUC)
>> Olympus Sverige AB
>> Mediaprovider AB
>> Pixondu AB/Moderskeppet.se
>> Focus Trading AB
PS. Under arbetets gång har prylnörderiet
fått mig att uppgradera
ti ll en Nikon D300.
Robin Norlén
Chefredaktör
Robin Jonas Sanna Sara
Tryck
Kph Trycksaksbolaget AB
Bäverns gränd 19, Uppsala
018-781 81 00

Nyfi kenheten driver Marti n
När Martin Kelam var tretton år blev han nyfi ken på fotografyrket.
I dag arbetar han som fotograf på företaget Alex & Martin
som han driver tillsammans med sin kompis, Alex Giacomini.
Text Jonas Englundh
Martin vänder lite på sig, höjer ena
ögonbrynet och tänker lite snabbt.
Jag har precis frågat hur mycket Martin
redigerar sina bilder.
– Att redigera bort saker är bara för
amatörer som leker i Photoshop, säger han eft er
ett tag.
Så tillägger han:
– Det är okej att fi xa till ljus, färger och kontraster.
Kanske ett veck på byxan eller en sladd
som man inte såg under fotograferingen. Men
där går gränsen enligt honom.
Det är nyfi kenheten och variationen i yrket
som driver Martin. Det är lustfyllt för honom
att åka till olika miljöer och träff a en massa
olika personer. Två av hans roligaste uppdrag
var i Peking och Las Vegas.
SÅLDE HASSELBLADSKAMEROR
I dag driver Martin, tillsammans med sin vän
Alex, företaget Alex & Martin. De jobbar båda
som bland annat bildredaktörer på tidningen Relation.
Han möter mig i Alex &Martins lokaler
på Kungsgatan i Uppsala. I den vita skinnsoff an
har han gjort sig bekväm.
Martin var bara tretton år när nyfi kenheten
kring fotografyrket väcktes. Men vägen
dit har inte varit spikrak. Ett tag trodde han
inte att det skulle kunna bli hans yrke. Så han
hamnade bakom disken och sålde Hasselbladskameror.
Det gjorde han i ungefär två år innan
han sade upp sig.
KUNDER FRÅN HELA SVERIGE
Från den dagen har han drivit företag tillsammans
med Alex Giacomini. Det var
Marti n Kelam
Ålder | 32 år
Bor | Funbo, Uppsala
Arbetar | Reklamfotograf
Hemsida |
www.alexochmartin.se
Vikti gaste fototi llbehöret | Blixt
också de som besökte Peking och
Las Vegas. Deras kunder kommer
från så gott som hela Sverige, men
mest från Uppsala och Stockholm.
Några av dem är Arla, Dea och Kinnarps.
Jag frågar om Martin har gjort några
tabbar under sin karriär. Han fl inar lite, tittar
på mig och säger:
– Jo, men det är klart att jag har gjort.
Han berättar om ett bröllop där han skulle
fotografera brudparet. Eft er bröllopet inser
han att ljus läckt in i kameran. Resultatet blev
ett stort kryss på alla bilder.
En annan gång skulle han fotografera under
en middag. I taxin på vägen hem fi ck han
frågan om bilderna blivit bra. Då insåg Martin
att han att han inte tagit en enda bild under
middagen.
GILLAR ATT KLIPPA GRÄS
Hur mycket fotograferar du privat?
– Det som började som en hobby är nu en stor
del av mitt liv.
Det är tydligt att Martin vill göra bra ifrån
sig både på jobbet och privat.
I dag är Martin far till två barn och bosatt i
Funbo, en mil utanför Uppsala. När han pratar
om familjen pratar han inte bilder.
– Jag gillar att vara med mina barn när jag är
ledig. Och klippa gräset och ta hand om min
trädgård.

Följ med på en
reklamfotografering
Pics Magazine följde med under en reklamfotografering i Uppsala.
Det var klädbutiken Dea som har hyrt in Alex & Martin för att göra en
reklamfotografering till deras nya vårkollektion.
Text Jonas Englundh Foto Jonas Englundh
Vi fi ck följa med på en reklamfotografering
för klädbutiken Dea som har hyrt in Alex &
Martin för att göra ett jobb om Deas nya vårkollektion.
– Dea vill ha det ”enkelt och lätt” eft ersom
aff ären är riktad mot en lite äldre målgrupp,
säger Martin Kelam när vi slår oss ner
i soff orna hos Creative make up i Uppsala för
att vänta på att sminkningen ska bli kvar.
Zamira Hedström ska göra sminkningen
och håret på modellen till fotograferingen.
– En sminkning och hårstylning tar ungefär
en och en halv timme, beroende på hur
det ska vara, säger Zamira.
Vissa sminkningar som är mer extrema
tar längre tid. När sminkningen och håret är
klart klär modellen på sig kläderna hon ska
ha på sig till fotograferingen. Den kommer
att äga rum utanför Uppsala Konsert och
Kongress, eller Musikens hus som det heter i
folkmun. Jag får följa med Martin och agera
bärhjälp. Det är en hel del utrustning som
behövs. Vi släpar på kameror, blixtrar, refl exskärm
och andra kameratillbehör.
STRESSEN KOMMER
Väl framme så är det inte säkert att vi ska vara
där.
– I dag kommer det att vara ungefär 4 000
förskolebarn här, säger receptionisten (när vi
frågar om vi får fotografera vid Uppsala Konsert
och Kongress).
Det är då stressen kommer för Martin.
Det börjar pratas om ifall vi ska byta plats eller
om vi ska stanna kvar och försöka fotografera
ändå. Representanten från Dea som har
dykt upp lägger beslutet hos Martin.
– Det kan inte jag bestämma. Det är du
som bestämmer det här, säger hon.
Vi stannar kvar vid Musikens hus och
börjar rigga inför fotograferingen. Modellen
kommer dit och fotograferingen kan börja.
Det är kallt ute och jag börjar frysa eftersom
jag står och kollar på när de andra
springer runt.
Zamira lägger då och då på mer smink
och fi xar håret så att allt ska se bra ut.
Fotograferingen fortsätter, vissa bilder är
tagna och nu är det dags för modellen att byta
kläder till nästa bild.
– Kan du vakta alla mina saker? Jag måste
iväg och hämta nåt, säger Martin.
Just då slutar en barnföreställning. På
bara några sekunder leker det cirka 300 barn
utanför konserthuset. Jag ser framför mig hur
någon välter en blixt för tiotusentals kronor.
Rena turen att inget händer.
Så dyker Martin upp igen och jag kan
andas ut. Vi tar tre olika bilder till utomhus
innan det bli paus för mat.
– I dag blir det kinamat tycker jag, säger
Martin.
SVÅRT MED LJUSET
Väl tillbaka fortsätter fotograferingen inomhus.
På den fj ärde bilden vi ska ta ska modellen
sitta i en plastkula formad som en boll.
Det hänger tre stycken i taket och de andra
två är i vägen och det är svårt med ljuset eftersom
att solen är på väg ner.
– Det är svårt att få ljuset, modellen och
allt att se bra ut. De andra plastkulorna är i
vägen hela tiden, säger Martin
På nästa bild ska det se ut som om modellen
åker rulltrappa. Det är svårt att få rätt
ljus eft ersom solen håller på att gå ner och det
börja skymma. Det blir en hel del åkande upp
och ner för att fånga den perfekta bilden. De
lyckas i sista stund.
– Idag har det gått väldigt bra. Det är nog
sex | reklamfotografering med marti n kelam pics magazine nummer 1 2008
det snabbaste jag har varit med om, säger Zamira.
När klockan börjar närma sig fem är alla
i teamet klara och nöjda. Nu återstår det bara
en hel del arbete för Erik Söderberg på Alex
& Martin med redigering av bilderna.

En sminkning
och hårstyling
tar ungefär
en halvti mme
>>
pics magazine nummer 1 2008 reklamfotograf | sju

ANNONS
Allt fl er ti dningsläsare skickar in bilder
Det har blivit allt vanligare att tidningar använder sig av bilder
som läsare har tagit och skickat in till tidningen. Det skulle
kunna få hemska konsekvenser om chansen att vinna en läsarbildstävling
lockar mer än en räddningsaktion.
Text Sanna Röllgårdh
En del tidningar, framför allt morgontidningar,
använder sig inte så mycket av läsarbilder,
men tycker ändå att det kan vara en bra möjlighet
för att få bilder till tidningen som de
annars inte skulle kunna få.
– Dessutom får läsarna själva vara mer
delaktiga i tidningen. Folk började skicka in
bilder till oss under ”tsunamitiden”, vilket var
bra eft ersom vi själva inte kunde vara på plats,
säger Joakim Ståhl, bildchef på Svenska Dagbladet.
Finns det inte en risk att folk tar upp kameran
under en olycka istället för att hjälpa
till?
– Jo, det är klart det fi nns en risk. Men
man får hoppas att människor vet vad som är
viktigast i ett sånt läge.
Expressens bildchef Per Kagrell svarar på
samma fråga.
– Det fi nns ju en risk att läsare förivrar
sig. Vi uppmanar läsarna att hålla sig på avstånd
och ha respekt. Jag har dock inte hört
talas om att någon läsare varit något hinder
vid räddningsprocessen vid en olycka eller så.
KOM REDAN 1944
Läsarbilder i någon form har funnits ganska
länge, Expressen har använt sig av dem ända
sedan tidningen startades 1944.
– Då hade vi så kallade jag-var-där-fotografer.
Det var också en sorts läsarbilder, men
det var såklart mycket krångligare då när fi lm
skulle framkallas osv. Sedan mobilkamerorna
kom har läsarbilderna ökat. Och vi använder
oss av dem för att läsarens styrka är att de
fi nns på plats när det händer något. Helst fotograferar
vi själva, men man kan ju inte vara
överallt. Det är lätt att sända över bilder och
det blir bättre spridning på tänkbara fotografer,
säger Per Kagrell.

Systemkamerans
återkomst
När jag köpte min första digitala systemkamera
för några år sedan var det nästan
ingen annan privatperson som hade en.
Så fort jag tog fram den stack jag ut ur
mängden och såg lite professionell ut.
Text Robin Norlén
Det var perfekt, folk
trodde att jag var en
seriös pressfotograf
och släppte därför
fram mig närmare
scenen, eller gav mig
plats på raden längst
fram om jag var på något annat
event.
I och för f sig frilansade jag som
multijournalist multijourn för Sala Allehanda
redan redan då, sså
folk kände kanske
igen mig från f det, och tog kanske
därför för
givet att jag jobbade
för tidningen tidning så fort kameran var
framme (S (Sala är ju inte så stort).
Det påminde påmin lite grann om de där
reklamerna med 13-rätt-tröjan.
Det här var precis när Nikon
hade släppt sin D50, vilket tillsammans
med Canons EOS 300D
och 350D var början på hysterin
med att få fram billiga digitala
systemkameror.
När systemkamerorna började
gå ner i pris köpte allt fl er privatpersoner
en systemkamera i stället
för kompaktkamera. Frågar man
varför vet de fl esta inte vad det är
för skillnad, men ”den är ju större
och dyrare, då måste den ju ge
bättre bilder”. Ja visst gör den det,
om du kan hantera den rätt.
CHIMPANSLÄGET
Själva grejen med att köpa en systemkamera
får inte vara att man
tror att bilderna helt plötsligt ska
bli bättre bara för att kameran
kostade någon tusenlapp mer än
kompaktkameran. Det är inställningsmöjligheterna
som ger möjlighet
till bättre bilder.
Köper man ändå kameran
och sätter den på auto-läge (eller
chimpans-läge som min gamla
fotolärare kallade det, för då kan
även en chimpans ta bilder), blir
det ändå inte så stor skillnad på
bilderna. Då fi nns det väl inte heller
någon mening med att köpa en
systemkamera. Den tar ju bara mer
plats och kostar mer.
Det är okej om du har tänkt
att experimentera, eller behöver
något av det som systemkameran
erbjuder, till exempel att byta
objektiv. Annars skulle jag i alla
fall lägga pengarna på en ordentlig
kompaktkamera. Den är lättare
att ta med, och har alltid chimpansläget
på. Dessutom behöver du
inte oroa dig för att lösa delar ska
behöva bytas ut.
Men jag tror inte att det är
någon mening, det är känslan av
att bilderna kan bli bättre som
gör systemkameran köpvärd.
Välkomna till systemkamerans
återkomst! >
>>
>>
>>
Billigast
Bäst!
Högupplöst
Trumscannern står för kvalitet medans diascannern
står för hasti ghet.
Det är vikti gt att en scanner har bra upplösning och
att den kan läsa många pixlar.
Ju fl er pixlar den kan läsa desto mer kan man förstora
upp bilderna.
Det fi nns något som kallas dymaniskt omfång. Det är
möjligheten för scannern att upptäcka detaljer på
den mörkaste delen av negati vet.
systemkamerans återkomst | scanna bilder | nio

Digital teknik ger
fl er möjligheter
Att sluta fotografera analogt beskriver han som att lämna sin
partner – känslomässigt jobbigt, men man vill han absolut
inte tillbaka. Åsikten är Lars Köhlers, fotograf sedan 1966.
Text Sara Örtendahl Foto Sara Örtendahl
ti o | dör det analoga ut? pics magazine nummer 1 2008

– Visst saknar jag magin över det analoga, att stå
i mörkrummet, men det är så mycket enklare och
snabbare nu. I dag blir det bättre ljus, det var lätt
förut att det blev dåligt ljus, säger Lars.
Men han saknar sina personliga hemligheter
som han förut hade i mörkrummet. Lars tycker
också det är skönt att slippa kemin.
– Att skugga och eft erbelysa i mörkrummet var
förut jobbigt och ibland svårt men i Photoshop
fi nns verktyg som gör detta lätt utan mörkrum.
Och han återkommer till att hemligheter fi nns
inte längre.
– Alla kan ta bilder i dag i och med tekniken.
Kommer ingen längre att använda det analoga?
– Kanske konstfotografer, säger Lars.
Vi pratar om vad den framtida tekniken kommer
att innebära.
– Du kommer att kunna prata med din kamera.
Knapparna är borta och kommandon kommer att
styras med din röst. Det kommer att vara bra för
sportfotografer, då utövarna kommer att ha kameror
i sina hjälmar, allt kommer att sändas live, säger
Lars och ler.
MÅSTE ANPASSA OSS
Många fotografer har länge jobbat analogt och det
kan vara svårt att byta till en annan metod. En av
dem är Gustav Hellsing, fotolärare på gymnasieskolan
Grafi skt Utbildningscenter, GUC, i Uppsala.
Det gick ungefär ett och ett halvt år innan han hade
vant sig vid det digitala.
– Det jag saknar är att inte kunna ha en fi lm i
handen och vara säker på att kunna visa barn och
barnbarn mina bilder i framtiden.
För det är inte säkert att du kommer att kunna
se de digitala bilderna i framtiden.
– Vi får anpassa oss eft er tiden, det som används,
säger Gustav.
Charlotte Sällberg går inriktningen Fotografi sk
bild på GUC och tycker att det är bra med den digitala
tekniken.
– Man slipper en massa förstörda fi lmer och det
går mycket snabbare. Det analoga kommer kanske
tillbaka någon gång i framtiden, men inte nu.
De allra fl esta av eleverna tycker att den nya metoden
är enklare, snabbare och smidigare. De föredrar
att fotografera digitalt.
INGET MER ANALOGT
Som sagt, det är sällan man ser en fotograf jobba
analogt nu för tiden. Kursen ”analogt fotografi ”
fi nns inte längre på GUC. Det tycker personalen är
bra eft ersom lärarna inte tror att eleverna har någon
nytta av den kunskapen i framtiden. Det är det digitala
som gäller i arbetslivet och det är det eleverna
behöver lära sig.
Maria Norberg Barkman, samordnare för fotografi
sk bild på GUC berättar att de inte lär ut det
som inte har med verkligheten och arbetslivet att
göra.
Terminen innan övergången är historia, då lärarna
berättade om skift et från det analoga till det
digitala. På grund av att elever ville hålla kvar det
analoga sparade GUC ett mörkrum åt eleverna att
använda på fritiden.
Maria skrattar och berättar att det kom några
elever vid ett tillfälle men sen var det över.
– Jag saknar absolut ingenting av det analoga,
jag ser bara möjligheter i det digitala, säger hon.

Fotoelever
ställer ut
Bilderna på det här uppslaget är tagna av elever på
fotoinriktningen på gymnasieskolan GUC i Uppsala.
Ögat: Vi fi ck i uppgift att fotografera macro. Jag valde att
fotografera ett öga, eft ersom ögon är så levande. De är
aldrig lika någon annans och är fulla av färger.
FOTO EMMA WICKHAM
Myran: Bilden är tagen för en skoluppgift i macro. Det är
en myra som äter ett rutt et äpple.
FOTO EMMA WIKBLOM
Handen: Det här är en bild ti ll uppgift en Genrebilder.
Rubriken ti ll den här skulle vara ”Ungdomsvåldet ökar
lavinartat”. Modellen heter Adam Elovsson.
FOTO HENNA FORSSTRÖM
Porträtt et: Den här bilden tog jag för att ha något att
skicka ti ll Nordens Fotoskola i Biskops-Arnö. Jag ville få
fram en avslappnad och okonstlad bild.
Full kontroll.
FOTO HENNA FORSSTRÖM
E-510 med livebild och bästa
bildstabilisatorn* ger dig full kontroll
även i oväntade situationer.
Upptäck din värld av bilder.
www.olympus.se
* Bäst i Test när Digital Foto för Alla 2/2008 jämförde bildstabilisatorer.
ANNONS

© Lowepro
Mer än hälften av Primus består av Cyclepet ®, som
till 100% är tillverkat av återvunna PET-flaskor
På tunn is – Växthuseffekten äventyrar Polarbjörnens framtid när
isen den lever på smälter.
Med justerbart Glide-Lock
system och infällbar stativhållare
fästes enkelt stativ
och andra tillbehör.
Med bilden
i tryggt
Primus AW Backpack
Blixtlåsförsedda sidofack
ger snabb åtkomst till
kameran utan att ryggsäcken
behöver tas av.
Roterad runt midjan nås även
Primus huvudfack
En del av förtjänsten från Primus AW går till Polar Bear Organisation
och deras ansträngningar att rädda Polarbjörnen.
Läs mer på: www.lowepro.com.
förvar

”New York är en
fantasti sk stad”
Thomas Nilsson växte upp i ett radhus i Hässelby utanför
Stockholm. Som 18-åring började han jobba som
frilansfotograf. I dag, 23 år senare, har han lägenhet på
Manhattan och jobbar som fotograf över hela USA.
Text Robin Norlén Foto Thomas Nilsson
– Jag JaggillarattboiNewYork gillar att bo i New York. Det Detärenfantastisk är en fantastisk ren i Hässelby och sen var det bara foto som
gällde de
stad med en otrolig energi.
för Th omas. Han fi ck en del jobb också.
Men Th omas ser mer av andra delar av USA – Första jobben blev för ”Västerort”, en loloän vad han ser från sin lägenhet på Manhattan. kaltidning ute i Hässelby. Jag fotograferade också
För inte så länge sedan fi ck han en fråga på sin
blogg om hur mycket han reser varje år. Han blev
trav för en fotofi rma på Solvalla i början.
själv nyfi ken och räknade ut att han under 2007 ”AMERIKANARE ÄR MER ÖPPNA”
spenderade 168 nätter på hotell. 107 av dessa var Att Th omas trivs bra i New York och landet ”over
jobbresor.
there” är inte särskilt svårt att lista ut. Men vad är
För elva år sedan lämnade Th omas Sverige och det då som är så bra?
tog sig över Atlanten. Han ville söka lyckan i lan- – Folk från hela världen kommer dit på besök
det ”over there”, USA.
eller för att bosätta sig vilket för med sig att infl u-
– Jag hade besökt New York och andra delar av enser av mat, konst och livsstil kommer från hela
USA. Landet fascinerade mig.
världen. Men jag antar att det kanske är ur en foto-
Under hela den här tiden har Th omas arbetat grafs perspektiv du menar?
som frilansfotograf. De första fem åren jobbade – Amerikaner är i allmänhet mer öppna än
han mest åt Expressen. Men sedan sex år tillbaka skandinaver och lättare att få att ställa upp på bild.
är han den norska tidningen Verdens Gangs USA- Det är inte ovanligt att de släpper in oss i sina hem
fotograf. Han har ett frilanskontrakt med dem och eft er bara några minuters bekantskap.
gör 80-90 procent av sina jobb åt Verdens Gang. Th omas berättar också att de inte är rädda för
– Tanken var att jag skulle stanna i tre, fyra att säga vad de tycker.
år om jag kunde få tillräckligt med jobb. Annars En annan sak Th omas gillar med USA är att
skulle jag fl ytta hem eft er ett år.
man oft ast kommer närmare nyheter som påverkar
Nu har Th omas bott i USA i elva år.
världen om man är där i stället för i Sverige.
Ta till exempel om du jämför ett presidentval
BYGGDE EGET MÖRKRUM
med ett svenskt riksdagsval.
Fotointresset kom till när Th omas fi ck låna sin Men, allt är ju inte bara bra med det stora lan-
pappas kamera. Det var en instamatickamera. Med det i väst.
den brukade han fotografera sin skateboardåkande – Det sämsta är väl kanske att PR-byråerna
bror. Vid den här tiden var Th omas 12-13 år. styr mycket när det gäller ”organiserade nyheter”
– Sedan köpte jag en enklare systemkamera och intervjuer. Sedan är tidsskillnaden jobbig.
när jag var 15 för pengar jag tjänat på ett sommar- Man missar ibland bilder på grund av att man
jobb.
Ett enklare mörkrum byggdes hemma i källa-
måste skicka innan deadline i Norge. >
Amerikaner är
mer öppna än
skandinaver
pics magazine nummer 1 2008 ”new york är en fantasti sk stad” | femton
FOTO SANNA SJÖSWÄRD
>>
Thomas Nilsson
Ålder | 41 år
Bor | New York, USA
Arbetar | Frilansfotograf, främst
för norska tidningen Verdens
Gang
Blogg | thomasnilsson.
typepad.com
Vikti gaste fototi llbehöret | Blixt

Prisbelönad fotograf
>>
>>
>>
>>
>>
Årets Bild 2006 (Sverige)
1:a Bäst Bästa utländska nyhetsbild
1:a Bäst Bästa utländska reportage
I båda kklasserna
k med bilder från New
Orleans Orleans.
Årets Bild 2006 (Norge)
2:a Bäst Bästa nyhetsreportage
Bilder från fr New Orleans.
Årets Årets Bild Bild 2007 (Sverige)
2:a Öpp Öppen Klass
Bild från reportage om porrbranchen
i Los Angeles. An
Årets Bild 2008 (Norge)
2:a Natu Natur & Miljö
Bild från Yanomami-stammen i
Demini,
djupt inne i Amazonas i
Brasilien.
En av Thomas Nilssons favoritbilder. Tagen i New York under 2007.
sexton | ”new york är en fantasti sk stad” pics magazine nummer 1 2008

Thomas Nilssons recept
för en perfekt bild
>>
>>
>>
>>
Det ska
hända ett par olika saker i bil-
den. Ett E huvudobjekt och sedan något
som hhänder
i bakgrunden.
Två-tre linjer som spelar med
varand varandra.
Ganska Ganska stora rena ytor.
Bilden ska s ställa frågor och väcka
känslo känslor.
FOTO THOMAS NILSSON
pics magazine nummer 1 2008 ”new york är en fantasti sk stad” | sjutt on

Skaff
PHOTOSHOPGUIDE
a dig en
Med några enkla steg i Photoshop kan du få
perfekt hy, utan både fi nnar och leverfl äckar. Tyvärr
fungerar tricket endast på bilder och inte i verkligheten.
Text Jonas Enlundh Foto Gustaf Hellsing
1.
Öppna en bild i Photoshop. Gör en
kopia av lagret genom att klicka på
lagret och dra och släpp det på
i lagerpalett en.
2.
3.
Välj Spotlagningsvektyget
(Spot Healing
Brush Tool)
och välj en
pensel som är
ungefär lika
stor som de
leverfl äckar
och fi nnar du vill ta bort.
Spotlagningsverktyget är väldigt enkelt att
använda. Du behöver bara måla över det du vill
ta bort och Photoshop ersätt er det med liknande
färger som fi nns runt omkring.
När du tagit bort alla fi nnar
och leverfl äckar väljer
du Snabbmask (Quick
Mask) genom att trycka
på bokstaven Q. Snabbmask
(Quick Mask) är ett
verktyg som underlätt ar en
markering av ett område i
bilden.
Välj en ganska stor
pensel och måla hela
ansiktet. När du har målat
klart med den röda färgen klickar du på Q igen och
ansiktet kommer att bli markerat med en blinkade
ram.
4.
5.
6.
Tips!
arton | guide ti ll perfekta hyn pics magazine nummer 1 2008
När ramen blinkar
klickar du på menyn
Markera (Select)
och Omvänd
(Inverse) så att ansiktet
blir markerat i
stället för bakgrunden.
Nu ska du göra
oskärpa i ansiktet.
Välj Filter (Filter),
Oskärpa (Blur) och
Gaussisk oskärpa
(Gaussian Blur) i
menyn. Den ska du
dra upp ti lls ansiktet
blir ganska suddigt,
men så att du fortf arande kan se ansiktet.
Skillnaden i ansiktet blir att du får en mjukare
touch och att alla ojämnheter blir utslätade.
Blir bakgrunden suddig? Ångra och gör om
steg 4.
För att få ti llbaka
skärpan
vid ögonen
och munnen
väljer du suddgummit.
Ställ
in Flöde (Flow)
på ungefär ti o procent. Sudda runt ögon, ögonbryn,
näsvingar och mun. Tänk på att du måste
sudda i det nya lagret du skapade ti digare.
När du är klar har du förhoppningsvis fått en
bild som liknar bilderna från kändisfester där
alla ser perfekta ut.
Om det ser för suddigt ut kan du dra ner opaciteten på det
suddiga lagret.

perfekt hy
FÖRE EFTER
pics magazine nummer 1 2008 guide ti ll den perfekta hyn | nitt on

PHOTOSHOPGUIDE
Ge bilderna drömkänsla
Alla har vi sett det. Det där drömlika ljuset i bilder som man själv aldrig lyckas få till.
Men i Photoshop är det bara några få enkla steg för att din bild ska få den effekten. På
Moderskeppet.se kallas den här effekten för princessoskärpa eller rött drömljus. Det
eftersom man använder den röda kanalen för att skapa effekten.
Text Robin Norlén Foto Robin Norlén
Öppna en bild i Photoshop och klicka på Lager (Layer). Välj
den röda kanalen och markera allt. Däreft er klickar du på
Redigera (Edit) och sedan på Kopiera (Copy) i menyn.
Klicka på RGB-lagret igen och gå ti llbaka ti ll lagerpalett en.
Välj Redigera (Edit), Klistra in (Paste). Dra det nyskapade
lagret så att det hamnar ovanför bakgrundslagret. Om du
vill kan du mörka ner det nya lagret något, vilket ger en lite
bätt re eff ekt. Mörka ner det ti lls det ser ut som att det är
samma ljus i den svart-vita kopian som i originalbilden.
tjugo | guide ti ll rött drömljus pics magazine nummer 1 2008
Nu ska du göra det oskarpa i bilden. Välj Lager (Layer), Oskärpa
(Blur) och Gaussisk Oskärpa (Gaussian Blur). Gör bilden ganska suddig,
på min bild passar det med 8,0. Klicka på OK.
För att blanda ihop de två
olika lagren använder du dig
av blandningsläget Luminositet
(Luminosity). Eff ekten
blir alldeles för stark, men
med hjälp av Opacitet (Opacity) drar du ner opaciteten ti lls det
blir lagom mycket eff ekt. Bilden ska vara drömsk, men inte suddig.
Använder du eff ekten på ett porträtt kan du använda dig av
suddgummit för att sudda i det lagret du har skapat. Då kan du
kontrollera var du vill att bilden ska vara skarp.
DET HÄR ÄR EN EFFEKT SOM DU KAN ANVÄNDA PÅ MASSOR AV BILDER. EFTER ETT TAG NÄR DU
HAR LÄRT DIG ATT BEHÄRSKA TEKNIKEN KOMMER DET ATT SE RIKTIGT HÄFTIGT UT.

Photoshop är
hans levebröd
Matti as Karlsson
Ålder | 33 år
Bor | Jönköping
Arbetar | Lärare på Högskolan i
Jönköping, VD för Pixondu AB
Bästa Photoshoptrick | Det som i
Kamera & Bild kallades
Pastellkontrast, ”Enkelt och blir
alltid coolt”
För 14 år sedan kom Mattias Karlsson i kontakt med Photoshop
för första gången. Då dissade han det eftersom han inte förstod
begreppet. I dag är han Sveriges bästa Photoshoplärare och driver
Moderskeppet.se där han lär ut Photoshop gratis.
Text Robin Norlén Foto Mattias Karlsson
Mattias Karlsson sitter och skriver en artikel
till februarinumret av Kamera & Bild när jag
kontaktar honom. Där har han skrivit guider
i Photoshop i fl era år och allt började av en
slump.
– Jag är jäkligt sen med min artikel. Den
ska lämnas in i morgon. Fast allt annat hade
egentligen deadline för en månad sedan, säger
han.
Ändå har han inte ens öppnat Photoshop
än.
– Det behövs inte längre. Jag vet vilka menyer
jag skulle ha gått in i. Sen när artikeln är
klar så öppnar jag Photoshop och följer min
guide och gör screenshots. Då märker jag om
jag förklarat fel någonstans.
MÅNGSYSSLARE
Att skriva förklarande artiklar i Kamera & Bild
är inte det enda Mattias sysslar med. Han är
också en av Sveriges bästa lärare i Photoshop
och bildbehandling då han är lärare på högskolan
i Jönköping. Dessutom är han grundaren
av den populära Photoshop-hemsidan Moderskeppet.se
(namnet kommer för 70-talister
från den populära tv-serien V).
– Jag startade Moderskeppet.se för att jag
ville testa det då nya blogg-mediet. Jag ville helt
enkelt ta reda på vad en blogg gjorde.
Första tanken var att han skulle skriva om
webbdesign.
– Fast det var ju fullt med bloggar om
webbdesign, så jag tänkte om och bestämde
mig för att skriva teoretiskt om bildbehandling
i stället.
SÅGADE FOTOMAGASIN
Det teoretiska om bildbehandling var inget
nytt för Mattias. Han undervisade då i medie-
och kommunikationsvetenskap på högskolan i
Jönköping.
– På bloggen tänkte jag mest refl ektera över
vad jag undervisade i. Att det sedan blev Photoshop
och bildbehandling var en ren slump.
Det började när Mattias recenserade fototidningarna
i Sverige. En gång sågade han ”Allt
om digitalfoto” (i dag Kamera & Bild).
– Då kom det ett typiskt amerikanskt fi lmögonblick
och de sa åt mig att ”om du tror att
du är så jäkla bra, skriv”.
Sedan dess har Mattias skrivit för dem i 36
nummer i rad.
Moderskeppet.se har i dag 3 000-5 000 läsare
om dagen (enligt siff rorna i januari, men
besökarantalet ökar med cirka tio procent varje
månad) och ägs av företaget Pixondu. Pixondu
i sin tur drivs av Mattias själv och Fredrik
Holm. Bara några dagar innan jag får kontakt
med Mattias blev duon en trio då Anders Jensen
blev en del i företaget.
– Som grund har vi nog strax under 3 000
besökare, resten tillkommer beroende på hur
många som skriver om oss i sina bloggar och
hemsidor.
pics magazine nummer 1 2008 sveriges bästa photoshoplärare | tjugoett

Från den här tv-studion sänder Mattias
sina podcasts och den distanskurs han
håller med 3 500 elever.
MODEMEDVETEN
Guiderna som kommer upp på Moderskeppet.se,
eller som skrivs i Kamera & Bild,
är absolut inte det som Mattias tycker verkar
coolt för stunden.
– Photoshoptrick rör sig i en modecirkel.
Man måste hela tiden vara med och omvärldsbevaka
för att veta vad som är hippt just nu.
Pixondu prenumererar på alla Photoshoptidningar
som fi nns (7-8 stycken) och köper
alla Photoshopböcker som kommer ut samt
alla videotjänster. De prenumerar även på en
massa rss-fl öden om Photoshop. Det är där
en del idéer kommer från också. Andra idéer
kommer från olika forum och läsarmail.
Något som är populärt just nu är att göra
planscher.
– Det kostar ju nästan ingenting att trycka
en plansch i dag, så vi har fått många frågor om
hur man gör. Därför gjorde vi en guide om det.
Sen har vi skrivit mycket om råformat under
det senaste halvåret.
På en anteckningstavla på Pixondus kontor
hänger ett långt brev med 12 långa frågor. Det
kom med posten från en av Moderskeppets läsare.
– Det mesta i brevet var fel när det gällde
råformat. Så det kan jag gå och kolla på om jag
behöver veta vad jag bör vara extra tydlig med.
MYCKET GRATIS
Många har säkert frågat sig hur de klarar av att
ge bort så pass mycket guider och video gratis
på sin hemsida, och ändå leva på att lära ut
Photoshop. Mattias vill inte heller avslöja allt,
det är aff ärshemligheter.
– Avvägningen av vad som är gratis och
vad som kostar är rätt genomtänkt. Jag har idén
att om man bara ger bort tillräckligt mycket,
så får folk tillräckligt mycket erfarenhet för att
våga satsa ekonomiskt på mig. Då kan de köpa
DVD-fi lmerna, eller gå min distanskurs.
Så Moderskeppet.se är egentligen bara en
stor teaser?
– Ja, så kan man nog säga. Det är vår marknadsföring.
Vi lägger 60-70 procent av vår tid
på att marknadsföra oss och göra gratismaterial.
Resten av tiden går åt att arbeta kommersiellt.
Mattias vill heller inte berätta vad vi kan
vänta oss av Moderskeppet.se i framtiden.
Återigen aff ärshemligheter.
– Men rent spontant kan jag berätta att
vi vill publicera mer gratis och producera fl er
kommersiella produkter under 2008.
SVERIGES BÄSTA LÄRARE
Mattias favorittrick i Photoshop, och som har
varit mest populärt på Moderskeppet.se, är en
rätt simpel bildredigering.
– I Kamera & Bild kallade jag den för pastellkontrast.
Man gör helt enkelt en kopia av
bilden och gör den svartvit. Sen lägger man
ihop bilderna vilket ger en snygg eff ekt.
Det kom jag på av en slump när jag satt vid
datorn. Två klick och man får alltid ett coolt resultat.
Det hade jag inte sett någon göra innan
heller, fast nu eft er har jag sett andra som gjort
samma sak.
Ser du det som ditt trick då?
– Nej, det är det för simpelt för. Och
jag använde ju fl era olika trick som andra
kommit på för att göra det här. Så jag kan inte
kalla det Mattias-tricket.
Finns det något du ser som ditt eget
trick?
– Den första videon som jag gjorde, ondsint
ansikte, kom jag på mer eller mindre själv.
Men det är ju också baserat på andras tekniker.
Det fi nns inget nytt. Men min styrka är inte
att komma på nya trick. Jag jobbar med att förklara.
Vad är det värsta man kan göra med en
bild i Photoshop?
– Att använder sig av Brightness/Contrast.
Det blir väldigt sällan snyggt.
Vi kommer in på rubriksättningen till artikeln.
Jag frågar om jag kan skriva ”Möt kungen
av Photoshop”, men får inte direkt medhåll
från Mattias.
– Ja och nej. För jag är långt ifrån bäst i
Sverige på Photoshop. Däremot är jag Sveriges
bästa lärare i Photoshop. >
Photoshoptrick rör
sig i en modecirkel
>>
>>
Resultatet av en av de
många gratisguiderna som
finns på Moderskeppet.se. Just
den här övningen handlade
om texturer.
FOTO FREDRIK HOLM
!Läs mer...
om Mattias
eller ta del av
gratisguiderna
som han har
skrivit.
Gå in på:
www.moderskeppet.se

”Dagstidningar har
bättre bildkvalitet ”
När Staffan Claesson var liten ville han bli antingen ljudtekniker
eller arkitekt. I dag är han pressfotograf på Upsala Nya Tidning
och har eget fotoföretag.
Text Sanna Röllgårdh Foto Staffan Claesson
Staff an Claesson kom på att han ville bli fotograf
i högstadiet. Då upptäckte han kameran
genom sin pappa som var fotograf. I gymnasiet
fi ck han praktik hos Svenska Dagbladet där
han höll till i deras mörkrum. Han vikarierade
även hos Aft onbladet.
1979 fi ck han ett vikariat på Upsala Nya
Tidning, där han nu är anställd pressfotograf.
Förutom det driver Staff an även ett eget företag
där han säljer sina bilder till olika tidningar och
organisationer som inte har egna fotografer.
FÅR EN UPPDRAGSLAPP
På Upsala Nya Tidning jobbar Staff an tillsammans
med sex andra pressfotografer, som alla
är där i princip varje dag. De har ett rullande
schema med dagspass och kvällspass, det är
alltså någon i tjänst från åtta på morgonen till
elva på kvällen varje dag. Jobben fördelas av
bildchefen.
Innan Staff an ska ut på ett jobb får han en
lapp med adress, tidpunkt och kontaktuppgift
er till personen, platsen eller händelsen
han ska fotografera. När han är klar åker han
tillbaka till redaktionen, anpassar bilderna för
tryck och skickar sen in dem till bildsystemet,
där alla klara texter och bilder fi nns, så att redigerarna
kan komma åt dem och välja ut en eller
fl era bilder till en artikel.
DÅLIGT SAMARBETE
Det fi nns en hel del saker som Staff an skulle
vilja ändra på när det gäller hans jobb.
Han tycker att det är för tidspressat, vilket
leder till att planeringen blir slarvigt gjord.
Cheferna bestämmer oft ast innan hur resultatet
ska bli, vilket sällan stämmer med verkligheten.
Staff an önskar att det vore mindre strikt
planering och därmed mindre styrda förväntningar.
Han tycker även att skrivande journalister
skulle kunna vara mer hjälpsamma med att tala
om vad jobben handlar om, istället för att bara
lämna en adress och tidpunkt. Ibland får han
jobblappen precis innan han åker dit, vilket gör
att han inte hinner kolla upp vad artikeln ska
handla om.
“FÖRJÄVLIGT KORKAT”
Staff an Claesson tycker också att designen har
tagit över kvaliteten lite.
– Formen har börjat spela alldeles för stor
roll på dagstidningen. Jag förstår att det är viktigt
för kvällstidningarna, men dagstidningar
borde inte behöva tänka lika mycket på sånt.
Upsala Nya Tidning har även en bildpolicy:
bilder ska inte manipuleras. Men det har
ändå skett i enskilda fall.
– Förjävligt tycker jag, korkat, säger Staffan
och skakar på huvudet.
Vad tycker du om kvaliteten på bilderna
i dagstidningarna, är det någon skillnad mellan
dem och kvällstidningarnas bilder?
– Det är ju mycket läsarbilder i kvällstidningar,
vilket kan vara både bra och dåligt. Det
är klart att man inte tackar nej till en bild bara
för att den är tagen med till exempel en mobilkamera.
Om det har hänt något och tidningens
fotografer inte kan vara på plats så fi nns det inte
så många andra val. Men kvaliteten på bilderna
blir förstås sämre. Dagstidningar däremot, använder
sig inte lika mycket av läsarbilder, vilket
gör att kvaliteten på bilderna i tidningen överlag
blir bättre.
Tycker du att yrket pressfotograf är ett
utdöende yrke?
– Nej. I alla fall inte om man håller det på
en lite högre nivå och om man är rädd om bilder
och förstår hur mycket de kan betyda. Om
inte så kan det nog bli ett ganska utdöende
yrke, ja. >
Formen spelar för
stor roll i
dagsti dningar
Staff an Claesson
>>
Ålder | 48 år
Bor | Uppsala
Arbetar | Pressfotograf på Upsala
Nya Tidning, UNT, driver även eget
frilansföretag, Staffan Claesson AB

Pressfotografen på väg bort?
Text Sanna Röllgårdh
Chansen att vara anställd pressfotograf minskar.
Fler och fl er tidningar använder sig av
frilansfotografer. Men på Svenska Dagbladet
fi nns det tio stycken anställda pressfotografer.
– De fl esta stora tidningar använder sig av
pressfotografer. Det är mycket specifi ka jobb
som vi vill kunna göra på vårt sätt, därför är
det bra att ha någon anställd som kan sin sak.
Men vi använder fl era frilansare också, säger
Joakim Ståhl, bildchef på Svenska Dagbladet.
Kommer Svenska Dagbladet att fortsätta
med lika många pressfotografer?
– Absolut, det är ett sätt att garantera trovärdighet.
Tror du att yrket pressfotograf är ett utdöende
yrke?
Som pressfotograf får Staffan Claesson
ta många olika typer av bilder.
Han kan få åka på allt från en fotbollsmatch
till en punkkonsert.
– Nej, det tror jag inte. Men de måste nog
bli mer specifi cerade och bättre för att klara
sig.
Expressen använder sig främst av frilansande
fotografer, men fyra heltidsanställda
fotografer.
– De kommer nog alltid att fi nnas kvar,
men förmodligen i en annan form. Det kommer
nog bli mer webb och rörliga bilder.
Medievärlden ändrar sig, kanske kommer
det att fi nnas multifotografer som fotar både
stillbilder och rörliga bilder. Kanske kommer
framtidens teknik tillåta att man tar stillbilder
från rörliga bilder, säger Per Kagrell som
är bildchef på Expressen.

Vet du var och hur
du får fotografera?
Det kan ibland vara svårt att veta var du får
fotografera och vad. Vad är egentligen lagligt?
Text Sara Örtendahl Foto Sara Örtendahl
Vet du vilka lagar och regler som gäller?
VAD FÅR DU FOTOGRAFERA?
Du får fotografera vem du vill och när du vill. Du får till och med
fotografera grannen genom fönstret. Grannen är på en privat plats
men det är inte du. Så länge du står på en allmän plats och fotograferar
får du fotografera vad och vem som helst. Du får alltså fotografera
in på den privata platsen.
Du kan aldrig bli tvingad till att lämna ifrån dig fi lmen eller
kameran vare sig du har tillstånd att fotografera eller ej. Det krävs
åklagare för att de ska kunna kräva att du lämnar ifrån dig kameran
och det är mycket ovanligt att det händer.
VAD FÅR DU INTE FOTOGRAFERA?
Civila anläggningar och privata platser är något som är förbjudet
att fotografera på, men då brukar det oft ast vara skyltat att du inte
får fotografera.
Privata områden kan till exempel vara på restauranger, i butiker
eller i ett köpcentrum. Alltså områden som ägs av en privatperson
eller ett företag.
Den som har nyttjanderätten till en fastighet kan ställa krav på
dig, till exempel att du inte får fotografera. Du kan förbjudas att
fotografera på en konsert, men då måste du ha blivit informerad
om det via skyltar.
VAD FÅR DU PUBLICERA?
Du får inte fotografera ett konstverk för att sedan tjäna pengar på
att sälja bilden. Vad är då ”verk” för något? Det kan vara tavlor,
böcker, dikter, fi lm och föreställningar. Men om det inträff ar utomhus
på en allmän plats så får du använda bilden för enskilt bruk.
När det gäller människor så måste personen på bilden ha godkänt
eventuell användning vid marknadsföring.
Fotografi er som ska tryckas i till exempel tidningar och böcker
behöver endast godkännas av fotografen.
KÄLLA WWW.FOTOSIDAN.SE
tjugosex | vilka fotoregler fi nns? | möt matti as klum pics magazine nummer 1 2008
Matti as Klum har varit
med om det mesta
Mattias Klum är en världskänd fotograf som har
fotograferat asiatiska lejon i Indien, världens
största giftorm på Borneo och surikater i Kalahariöknen.
Han är fotografen som har varit med om
saker som vi knappt vågar drömma om.
Text Sara Örtendahl Foto Lars-Magnus Ejdeholm
Mattias Klum ser inte kameran
som ett skydd mot det han fotograferar.
Den fungerar istället som
en tratt. Allt som passerar genom
kameralinsen tränger in i honom
och berör. Det fantastiska, det förstörda
och det förfärliga som händer
i världen.
Det var hemma i Ludvika när
Mattias Klum bara var tolv år som
hans nyfi kenhet väcktes. Han fi ck
då låna pappas kamera och fotograferandet
var i full gång.
Det som Mattias upplevt är
bara önskedrömmar för många.
Men möjligheterna har även inneburit
risker. När han var i Nigeria
fi ck han hjärnmalaria.
– Att besöka sjukhus i andra
länder är inget jag ser fram emot,
det är aldrig kul.
TAR INGA RISKER
Vilket är det farligaste djuret
du har fotograferat?
– Världens största gift orm,
kungskobran, är nog det farligaste
djuret jag har fotograferat.
På grund av de stora mängder gift
som ormen kan producera kan den
döda en fullvuxen asiatisk elefant
på tre timmar.
– Jag är noggrann med att inte
ta några risker när jag är ute, jag är
väl påläst och känner av djurens
temperament.
Mattias Klum har genom åren
fotograferat många olika djur i
många olika länder. Som 20-åring
åkte Mattias till Borneo som har en
av världens äldsta regnskogar, som
är upp emot 140 miljoner år gammal.
Borneo var en resa som har
betytt mycket för Mattias.
– Borneo har en fantastisk
mångfald och ett dramatiskt landskap,
det lockade mig.
EN STARK UPPLEVELSE
Med Mattias kameror har många
bilder tagits, många resor har
gjorts och många olika sorters djur
fångats på bild. För några år sedan
när han var i norra Indien fi ck han
en stark och spännande upplevelse.
Han fotograferade ett asiatiskt lejon,
och låg på mage bara fyra och
en halv meter framför lejonhonan.
– Jag fi ck en fantastisk porträttbild
på henne. Lejonhonan på
rygg med blicken vänd mot mig.
Mattias Klum och hans kameror
är nu för tillfället i Sydostasien
på uppdrag för National Geographic.
Han ser fram emot nästa
utmaning, det som komma skall
känns alltid spännande.

Ligger dina bilder säkert?
Är du en av de som har massor av bilder på datorn, inte men vet hur du ska lagra dem?
Pics Magazine har listat några av de bästa (och sämsta) alternativen att spara bilder på.
Text Jonas Englundh
Hårddisk
Hårddisk är nog det bästa
alternati vet. Det går snabbt att
lägga över bilderna och du kan
ti tt a på dem när du vill utan
problem. Det fi nns två typer av
hårddiskar. Extern och intern.
Intern betyder att det är den
hårddisken som sitt er i datorn.
Tänk på att den hårddisken arbetar
hela ti den och då försämras
livslängden på hårddisken
varje gång datorn är på.
Extern hårddisk är en hårddisk
man har utanför datorn.
Det fi nns en massa olika sorter
men den vanligaste är de
du kopplar in ti ll datorn via
USB-portarna. Eft ersom du
bara kopplar in den när du ska
CD-skiva
Inte så säkert
En cd skiva är billig och folk
tror att man kan lägga in bilder
där och sen kolla på dom om
några år igen. Men så lätt är
det inte. En cd skiva påverkas
av fukt, ljus, repor. Det kan
resultera i att bilderna som
är sparade där inte kommer
att kunna läsas av och dom är
borta. Bilder på en cd-skiva
brukar oft ast hålla fem-sex år
beroende på hur du har
behandlat skivorna. Så eft er
en fem-sex år bör man kopiera
över alla bilder ti ll nya skivor.
Jag tycker då inte att cdskivor
är någon bra idé att
Säkert och lätt
använda den och kopplar ur
den eft er att du är klar så håller
den betydligt längre, men den
är också dyrare.
KAPACITET OCH PRIS:
Om hårddisken är på 500 Gb
så kan du spara ungefär 20 000
bilder på den. En intern hårddisk
på 500 Gb kostar cirka 800
kronor och en extern kostar
cirka 1 200 kronor.
spara sina bilder på eft ersom
det är mycket riskfyllt att dom
kan försvinna och så vidare.
KAPACITET OCH PRIS:
En cd-skiva kostar ungefär
en krona. Dom är oft ast runt
700 Mb. På 700 Mb så kan du
förvara ungefär 280 bilder. Alternati
vet är en DVD-skiva som
är något dyrare, men rymmer
ungefär fem gånger så mycket.
Internet
På internet kan du spara dina bilder både på
olika hemsidor och på servrar. Det fi nns hemsidor
där du kan spara din bilder för att visa
andra eller bara för dig själv.
KAPACITET OCH PRIS:
Man kan köpa en plats på en server hos ett
företag och förvara sina bilder där. Det är säkrast att
göra det eft ersom de håller koll på sina servrar så de inte
går sönder. Kostnaden för att ha 500 Gb på en serverhotellplats
är cirka 500 kronor i månaden.
USB-minne
USB-minne är kanske inte det smartaste sätt et att förvara
sina bilder på. Fast det beror lite på hur länge du ska ha
bilderna där. Kanske bara någon dag för att visa upp dem
för polarna eller för att föra över dem ti ll en annan
dator. Då kan det vara smidigt. Men det är inte
så smart att spara sina bilder där då man lätt
kan tappa bort USB-minnet eft ersom det
är så litet.
KAPACITET OCH PRIS:
Ett USB-minne på 4 Gb kostar
cirka 200 kronor. På 4 Gb kan du
spara ungefär 1 600 bilder.
Diskett
Ofta gratis och smidigt
Smidigt men litet
Omodernt och dyrt
Diskett er, gamla hederliga diskett er. Jag kommer aldrig
att glömma att det fanns diskett er i massa olika färger.
KAPACITET OCH PRIS:
Om du skulle spara ner lika många bilder på disketter
som du gör på en 500 Gb hårddisk behöver du ha
ungefär 35 000 diskett er och det skulle kosta så mycket
som 70 000 kronor. Känns det verkligen nödvändigt att
lägga ner så mycket ti d och pengar på att spara bilder
på diskett er? Och var ska man förvara 35 000 diskett er
någonstans?
DET ÄR ALLTID SÄKRAST ATT LAGRA BILDERNA PÅ FLERA STÄLLEN.
FÖRSVINNER DE FRÅN ENA STÄLLET FINNS DE FORTFARANDE KVAR.
Vi har räknat på att en bild är 2,5MB
pics magazine nummer 1 2008 förvara dina bilder säkert | tjugosju

Visste du att ...
... det under 2007 såldes 830 728 digitalkameror i Sverige?
För bra för
Bingo Rimér
Han var för bra för att stanna hos Bingo Rimér. Efter tre veckor
hade han lärt sig allt Bingo Rimér hade att erbjuda.
”Det viktiga är att ha en personlig känsla för kameran. Det är
inget du kan öva upp”, säger Olle Carlsson.
Text Sara Örtendahl Foto Sara Örtendahl
Nyvaken och med trasiga jeans och hästsvans
beställer han två stora kanelbullar som luktar
nybakat. Olle Carlsson har precis tagit steget
ur sängen för att möta mig på ett café i Uppsala.
– Detta är min frukost, säger han. En god
frukost.
Olle berättar om när han blev fotograf,
då han trodde att det krävdes mystiska knep
för att lyckas ta bra bilder. Men nu vet han
hur det är.
– Jag som kreatör vill nå mitt ”inre”. Känslan
måste fi nnas där. Det är grunden.
En grundläggande fotoutbildning skaffade
han sig på gymnasieskolan GUC i Uppsala.
Innan hade han fotograferat en del på
konserter för skojs skull och lagt upp bilderna
på sin hemsida.
– Jag blev taggad. Många tyckte om mina
bilder. Det fi ck mig att söka till GUC.
BROTTADES OM JOBBEN
Det var direkt eft er studenten 2003 som Olle
började jobba tillsammans med Bingo Rimér.
Två månader tillbringade de tillsammans
innan han började jobba som frilansfotograf.
Att ständigt jaga jobb och fi xa modeller var
vad Olle koncentrerade sig på under den tiden.
Han brottades om jobben, hela tiden försökte
han vara först.
Olle tar en slurk av kaff et. Berättar att det
som fascinerar honom är mode.
– För mig är mode proff sigt. Det är stilrent,
det är vackra människor och välklätt.
I två och ett halvt år pågick jagandet.
I Sverige. Sen hägrade USA. Att hitta nya
äventyr och att upptäcka nytt lockade.
– Om man inte vill ta över världen ska
man inte ens tänka på USA. Saker kan bli
större i USA än i Sverige, men det är svårare
att slå från botten.
MÅNGA AMATÖRER
Olle bodde i Los Angeles, mer en fi lmstad
än en stad med fotografer. Men det hindrade
inte Olle att ständigt stöta ihop med personer
som titulerade sig som fotograf.
– Jag sprang på amatörer dagligen. Det
var en jävla djungel av amatörer.
Enligt honom såg sig alla som fotografer
men var i själva verket inget annat än hobbyfotografer.
Det var mycket snack, men inget
väsentligt enligt honom.
Det var en besvikelse för Olle att dessa
fotografer tilldelades jobb. Men det pågick
dagligen. Och han undrade var de riktiga fotograferna
fanns. De fann han i New York.
tjugoått a | frilansfotograf utomlands pics magazine nummer 1 2008
Olle Carlsson
Ålder | 26 år
Bor | Uppsala
Arbetar | Fotolärare på gymnasieskolan
GUC i Uppsala.
Eft er två och ett halvt år var han less på
USA, less på att vara mitt i smeten.
– Men visst var det en stor förändring att
komma från Hollywood med runt 10 000 fotografer
till några få enstaka i Sverige.
Nu bor Olle i Uppsala, närmare bestämt
i Luthagen.
”VAR SOM EN ORGASM”
Många tror att Olle är enbart konstfotograf.
Det gör honom irriterad. Själv ser han sig som
en varierad fotograf.
Innan den digitala tekniken kom fotograferade
Olle analogt. Filmrullar i handen och
många timmar i mörkrummet upptog hans
tid.
– Det var en drömvärld att få se bilden
komma fram. Det var som en orgasm. Det var
underbart.
Men nu föredrar han det digitala framför
det analoga. Det är lättare och det känns överlägset
att kunna se bilden direkt på displayen.
Närmast drömmer han om att få fota
skivomslaget till Dia Psalmas kommande
skiva. Musiker har alltid varit ett intresse och
Dia Psalma har alltid varit stora favoriter.

Den här bilden tog Olle
Carlsson när han arbetade som
frilansande fotograf i USA.
FOTO OLLE CARLSSON
>>
Det var en
drömvärld att
få se bilden
komma fram.
Det var som en
orgasm. Det var
underbart.
>>
pics magazine nummer 1 2008
frilansfotograf utomlands | tjugonio

De hänger sig
– på väggen
De senaste åren har fotoväggarna exploderat och ersatt det
föregående modet med allt vad lattefärger innebär. Två av dem
som har följt det nya modet är Emelie Wahlström och Gustav
Pierrou som har en bild på sig själva på väggen i vardagsrummet.
Text Robin Norlén Foto Robin Norlén
När Emelie Wahlström och Gustav Pierrou
fl yttade ihop i början av februari ville Gustavs
pappa ge dem något speciellt i infl yttningspresent.
Han har tidigare jobbat på en
reklamfi rma och visste vilken häft ig eff ekt det
blir om man trycker bilder på en speciell duk.
Det fi ck därför bli Emelie och Gustavs present.
De fi ck själva välja motiv.
– Vi ville ha svart-vitt och då passar det
inte direkt med en solnedgång. Det ger inte
samma känsla, säger Emelie.
VISAR PERSONLIGHET
Idéerna var många och paret bestämde sig
till slut för att ta en bild på sig själva som de
skulle ha på väggen i vardagsrummet.
– Det är jju inte så många g som har en bild
Skaff a din egen
fotovägg hemma
Emelie och Gustav valde att trycka sin
fotovägg på en duk, vilket ger en häft ig
eff ekt. Du kan också välja att trycka upp
en bild på tapet om du vill ha den över
en hel vägg. Reklambyråer i din stad
kan säkert hjälpa dig, eller så går du in
på någon av sidorna nedan. Där kan du
hitt a mycket inspirati on.
>>
>>
>>
>>
www.photowall.se
www.p
www.grutes.se
www.g
www.mrperswall.se
www.m www m
www.inredningsmotiv.se
www.i www i
Eller kontakt kontakta Spår1, som tryckte
Emelies och Gustavs bild. De nås på
070-332 17 63.
Om du tänker använda dig av en egen
bild är det vikti gt att du tänker på att
bilden måste vara högupplöst. Annars
kommer resultatet att bli ”pixligt”.
på sig själva, så det är kul att det är lite annorlunda,
säger Gustav.
– Och det visar ju personlighet, fyller
Emelie i.
Kanske ligger det lite egoism bakom beslutet
också, men annorlunda är det defi nitivt.
En sak hade de bestämt redan från början
när idén först kom upp.
– Vi ville göra lite ironi över oss själva.
När man ser bilden ska man inte direkt känna
”åh vad gulliga ni är” utan mer ”åh vad häftigt!”.
MÅNGA TEMAN
Dirty dancing, Lady och Lufsen och Titanic
var några av de teman som dök upp.
– Sen tänkte vi göra något i stil med sommar/vinter,
ma berättar Emelie.
I slutändan blev det trots de många förslagen
sla ett rocktema.
– Det är lite ironiskt eft ersom ingen av
oss är särskilt musikintresserad, säger Emelie.
INGET ING ANNAT PÅ VÄGGEN
När Nä bilden är tryckt kommer den att vara
ungefär un tre meter bred och ungefär en och en
halv ha meter hög.
– Vi ska ha den i vardagsrummet, fast vi
har ha inte bestämt vilken vägg den ska sitta på
än, än säger Gustaf.
– Jo, det har vi visst det, dementerar Emelie
lie och berättar att den ska sitta på en av kortsidorna
sid i rummet.
– Sen kommer vi inte ha något annat på
väggen, väg för då blir det bara rörigt. Det ska
vara var stilrent, snyggt och häft igt.
Finns det någon gång det inte passar
med me en fotovägg?
– Man kan ju inte ha en fotovägg på alla
väggar, väg eller i alla rum. Det ska vara som en
fondvägg fon som sticker ut. Då blir det riktigt
snyggt, sny säger Emelie.

Emelie och Gustav framför den
nytryckta bilden på dem själva
som de har på väggen hemma i
vardagsrummet.
>>
De ville göra ironi över
sig själva och valde
därför rocktema, trots
att de inte är särskilt
musikintresserade.
pics magazine nummer 1 2008 fotoväggar har blivit mode | tretti oett

medieprogrammet | design | europainriktning | journalistik med multikompetens | medieteknik/eventteknik | multimedia/digitalt skapande | turism
GUC | Palmbladsgatan 14 | 754 50 Uppsala | Tel 018-18 02 00 | Fax 018-18 02 50 | info@guc.se | www.guc.se