Teldok - Telebild

9
chefen blir en av 1980-talets nya terminalanvändare. Videotex
blir ett arbetsverktyg snarare än en raassmediatjanst o c h
terminalen blir en PC eller en professionell videotexterminal
snarare än en TV.
Från teledatabilder till videotexnät med anslutna externa
datorer (gateway)
När teledataexperter träffades i början av 1980-talet var
ett givet tema hur teledatabilderna skulle presenteras vad
avser färg och grafik. Ett annat genomgående tema var hur
editering av teledatabilder skulle kunna effektiviseras.
Ett tredje givet diskussionsområde rörde antalet bilder
"frames" och hur ofta de hade accessats ... Diskussionen
kring detta har i stort sett avstannat. Alla i de svenska
videotexförsöken ställde krav på grafik (jämför t ex Teldok:
TELEBILD 1982). 1983 satsade TELEBILD och Teledatorer (det
dominerande företaget för distribution av terminaler och
kringutrustning) därför på ett av DIAB importerat systera -
Mupid - med såväl terminaler som systemprograravara för att
svara upp mot bankers och detaljistföretags krav på grafiska
presentationer. Men i stort sett var ingen villig att satsa
1 000 - 2 000 kronor mer per teminal för att få grafik. I
stället kora den raest a t t r a k t i v a videotexterminalen att bli
en av Teledatorer framtagen terrainal med automatisk
uppringning och återuppringning, automatisk påloggning,
automatisk "routing" till viss sida och för den som så
önskar automatisk nedlastning av förutbestämda sidor.
Kraven på enkelhet, standardisering och automatik föredras
framför möjligheterna till grafik och färgoptioner. Detta
kan till stor utsträckning förklaras av vilka kommersiella
tjänster som har den största efterfrågan: bilregisterinformation,
kreditupplysning, kontoinformation, börskurser
och analyser, fastighetsdata, flygtidtabeller samt
penningraarknadsnoteringar. Ingen av dessa tjänster är
"beroende" av fingrafik eller många färger.