Teldok - Telebild

48
7. FÖRVÄNTNINGAR OCH TJÄNSTERNAS KVALITET
Många reklambroschyrer både från Televerket, TELEBILD,
Postel och andra var under speciellt 1982/1983 inriktade på
att visa möjligheterna med videotex snarare än att beskriva
vilka tjänster en abonnent kunde abonnera på och
vilken nytta han kunde ha av dessa tjänster. Många
"pionjärabonnenter" ansåg sig inte ha fått vad de köpt och
sade upp sina abonnemang speciellt under vintern 1984/1985.
Att det dröjde så länge beror troligen på att det dels var
tekniska problem, dels att det tar tid innan någon inser att
de inte har nytta av något.
Under 1984 vreds TELEBILDs marknadsföring om från att presentera
idéer och möjligheter till att presentera "ett
arbetsverktyg". En liknande omsvängning skedde hos
Televerket, vilken sedan accentuerades under 1985 hos både
TELEBILD och Televerket. Under slutet av 1984 och början
av 1985 sades mer än 700 abonnemang upp under en fyramånadersperiod,
medan siffran fr o m tredje kvartalet har gått
ner till cirka 10-15 per månad och denna tendens ser ut att
stå sig. Frågan ora abonnenterna anser att TELEBILDs
informationstjänster uppnår den kvalitet de förväntat sig
var därför synnerligen intressant. Hade trenden med
missnöjda abonnenter vänt eller fanns fortfarande
uppfattningen att tjänsten inte höll den kvalitet man förväntat
sig. Resultaten framgår av tabell 3:4.
Det är givetvis svårt att dra några entydiga slutsatser.
Det verkar emellertid troligt att abonnenterna inom bankvärlden
sora använder aktienoteringar, penningraarknad och
kreditupplysning nu är väl medvetna om vad de abonnerar på
och har vetat vilka förväntningar som går att ställa. Samma
sak gäller bilhandeln som mycket väl är medveten ora vilka
tjänster de får från Bilregistret och UC, Soliditet och
försäkringsbolagen och därraed inte har förväntat sig raer ä n
de fått. Troligt är också att de sora inte finns bland de
nöjda kunderna återfinns i bortfallet (15 % ) .