Ladda ned PDF! - Art Bin

Under våren gjorde jag också om mitt program Skriv rätt för
Wordfinders plattform, och när Excelboken blivit klar i september, ledde
jag en kurs i stilistik på reklam- och medieskolan RMI-Berghs. Sett så här
i efterhand begriper jag inte hur jag kunde arbeta så hårt. Som om inte
detta varit nog, fick jag lust att starta en kulturtidskrift på Internet och bör-
jade samla material till det som skulle bli Art Bin.
Denna oerhörda fermitet kan nog bara förklaras med att jag ville pres-
sa tillvaron till att vara som vanligt, åtminstone så länge jag inte hade
någon diagnos. Det är besynnerligt att detta att veta ska vara så viktigt.
”Den hemskaste sjukdomen är kanske inte den som inte kan botas, utan
den som inte kan identifieras”, skrev Jim Diets i en recension av Kim
Snyders film ”I remember me” (ung. Jag minns den jag var). 3 Jag hade nu
dock börjat betrakta mig som amalgamförgiftad. Inga prover bevisade det
än så länge, men det föreföll vara den troligaste förklaringen.
Jag hade i stort sett inte alls varit sjukskriven under den här svåra tiden.
Som egen företagare disponerar man ju sin tid som man vill och jag för-
sökte febrilt göra vad jag borde, även om det blev på väldigt underliga
tider på dygnet. Men 1995 höll inte detta längre utan jag tvingades vara
sjukskriven långa perioder, till 50 procent ibland och till 75 procent
ibland. På halvtid eller kvartstid försökte jag således arbeta som vanligt
med webbkonsultuppdrag, föreläsningar och redigeringen av Art Bin.
Jag hade sedan några månader haft kontakt med en läkare i Upplands
Väsby som i viss utsträckning samarbetade med Amalgamenheten vid
3. Marylands Filmfestivals hemsida, 2 maj 2001 (http://www.mdfilmfest.com/2001/
irememberme.html). Filmen handlar om kroniskt trötthetssyndrom. Bl.a. medverkar fotbollsspelaren
Michelle Akers och filmregissören Blake Edwards, som båda är drabbade.
15