Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap (pdf 286 ...

kvinnor ska göra något annorlunda just att de definieras
som de ”andra”, med uppenbar risk för marginalisering.
Sedan kan man ha synpunkten att det dominerande
nyhetsutbudet, nyheter med viktighetsstatus, faller inom
det som brukar betecknas som ”hårda” nyheter, det vill säga
krig, näringsliv och ekonomi. Däremot tillmäts ”mjuka”
bevakningsområden, som sociala frågor, skolfrågor och miljöfrågor,
vilka traditionellt sett kvinnor har större erfarenhet
av, mindre betydelse och de får även mindre utrymme.
Det har också funnits förväntningar på att om kvinnliga
journalister tog sig an de ”hårda” nyheterna skulle de få en
annan vinkling som tydliggjorde frågornas betydelse för
det vardagliga livet.
Ytterligare förväntan har gällt att kvinnliga journalister i
större utsträckning än sina manliga kolleger skulle använda
kvinnliga experter som källor. Under TV-nyhetsprogrammens
första två decennier, det vill säga fram till slutet av
1970-talet, var runt 10 procent av alla dem som intervjuades
i programmen kvinnor – det vill säga 90 procent av dem
som kom till tals i tv-nyheterna var män. Denna andel har
minskat något och i dag utgör männen 75 procent av dem
som intervjuas i nyhetsprogrammen. Att offentligt uttolka
och kommentera vår omvärld har alltid varit och är alltjämt
förbehållet män, inte blott i Sveriges Televisions nyheter
utan också i dagspressen. I undersökningen konstateras
också att inom såväl hårda som mjuka nyheter är det vanligast
att kvinnor intervjuas som privatpersoner, men samtidigt
är kvinnliga offentliga företrädare vanligare i de mjuka
nyheterna än i nyheter om politik och ekonomi (Löfgren
Nilsson 2004).
3