år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

Vem bestämmer 

om hastighetsbegränsningar 

på enskild väg? 

Kort om farthinder 

Invigning av nya bron 

till Bergviksholmen, 

Norrtälje 

Artikeltema: 

Vatten! 

• Vatten- & vägteknik 

• Dagvattenproblem 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2012 

• Vatten- & avrinningsfrågor 

VÅRENS 

NYA KURSER 

– programmet 

klart nu! 

Var med 

och påverka 

framtiden för 

REV – fyll i 

vår enkät! 

1 Bulletinen Nr 1 • 2012

Det våras för väghållarna? 

Våren är alldeles säkert strax här, men har de enskilda väghållarna 

skäl att känna vårkänslor? Ges tillräckligt goda förutsättningar 

för väghållningen av våra makthavare? Kan föreningarna 

själva i rimlig utsträckning påverka sin egen situation, både vad 

gäller de ekonomiska förutsättningarna och vad gäller förvaltningen 

av vägarna? 

Under inledningen av 2012 har förbundet ägnat mycket tid och 

kraft åt att verka för rimligare villkor för väghållarna från lite olika 

utgångspunkter. 

När det gäller de väghållare som har ansvar för konstbyggnader, 

t.ex. broar, så är investerings- och underhållskostnader för bron ofta 

en mycket stor börda. Hos Trafikverket har förbundets ständiga 

påminnelser om nödvändigheten av rimligare villkor för de mer 

än 4.000 broansvariga väghållarna gett positivt resultat såtillvida 

att det numera finns en samsyn kring det angelägna att dessa väghållare 

bör kunna få ett särskilt bidrag för driften av bron. För att 

nå ända fram med ambitionen, besökte några representanter för 

förbundet Näringsdepartementet i slutet av januari, varvid bl.a. 

framhölls betydelsen av att ”brofrågan” snabbt får sin lösning. 

REV:s förslag är att medel på upp till 90 procent av underhållskostnaderna 

för en bro bör täckas av statlig medfinansiering och 

också att Trafikverkets experter bör vara behjälpliga även med 

framtida inventeringar/besiktningar av broarna. 

I dagarna har REV till riksdag och departement inlämnat ett 

p.m. med förslag på angelägna ändringar av sättet att bestämma 

andelstal i en samfällighetsförening. Efter intryck från Finland, 

som beskrivits i tidigare nummer av Bulletinen, har REV:s lantmätare 

och expert Nils Blohm tillsammans med undertecknad 

tagit fram ett förslag som vi hoppas ingen kan motstå! Läs gärna 

mer om det förenklade sättet att bestämma andelstal på www. 

revriks.se under nyheter. Får vi gehör för dessa idéer, så kommer 

förvaltningen underlättas för flertalet av förbundets medlemmar. 

REV:s kursverksamhet är i full gång för säsongen. Har ni 

ännu inte haft tillfälle att besöka en kvällskurs ta chansen 

när den kommer att lära mer om förrättningsfrågor, 

förvaltning samt väg- och trafikfrågor. För 

er som önskar en fördjupning, så har det nu tagits 

fram en särskild kurs, med en mycket användbar 

kursdokumentation, som berättas mer om i detta nummer. 

Trevlig läsning och väl mött på ett kurstillfälle i vår! 

Uno Jakobsson 

Ordförande 

REV Bulletinen utges av 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Adress: Riddargatan 35-37 

114 57 STOCKHOLM 

Telefon: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 

www.revriks.se 

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. 

Citera gärna Bulletinen - men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson 

Produktion: Elanders Sverige AB 

Form och original: 

Anni Sundquist/Elanders Sverige AB 

Annonser: Kansliet 08-20 27 50 

REV tar inget ansvar för annonsörernas 

utlovade förpliktelser m m. 

Kansliet har telefontid: 

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00 

Tisdagar 09.30 - 15.00 

Torsdagar 09.00 - 12.00 

Lunchstängt 12.00 - 13.00 

På kansliet f inns 

Maria Sundström, kanslichef 08-440 24 61 

Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62 

Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50 

Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64 

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 

Carina Pörn, administratör, ti-on, to 08-20 21 50 

Valda funktionärer 

Ordinarie: 

Uno Jakobsson, ordförande 

Jan Johansson, vice ordförande 

Kristina Åberg, sekreterare 

Christer Ångström 

Sture Källgården 

Mikael Näslund 

Margareta Vikgren 

Suppleanter: 

Jan Ellström 

Malin Ohlsson 

Lars Olin 

Anders Lundell 

Revisorer: 

Berndt Wiklander 

Ulf Crona 

Revisorssuppleanter: 

Anders Gejke 

Claes Henkel 

Valberedning: 

Curt Carleteg, sammankallande 

Inger Strömberg 

Bengt Larsson 

Omslagsfoto: Fotoakuten.se 

Foto där inget annat anges: Kansliets personal 

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har 

som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. 

Förbundet bistår medlemsorganisationerna med 

råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och 

lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och 

arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak 

med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett 

för väghållare heltäckande försäkringspaket. 


Innehåll 

VÄGTEKNIK 

12 Ett broprojekt – från idé till färdig bro 

20 Hastighetsbegränsning – vem bestämmer 

och tar beslut 

TEMA VATTEN 

4 Dikning 

8 Dagvattenproblem i Vellinge 

9 Vatten- och avrinningsfrågor 

11 Översvämning i Kållekärr 

LANTMÄTERI 

18 Grind eller led 

REV-NYTT 

15 Regionansvariga 

16 Presentation av regionansvariga 

27 Vårens kurser 

28 Enkät 

29 Transportforum /Besök på näringsdepartementet 

JURIDIK 

24 Övergivna fordon 

ÖVRIGA ARTIKLAR 

30 ”Den enskilda vägens historia” – seminarium 

4 

Vatten- och 

avrinningsfrågor 

9 

Grind eller led 

Dikning- och 

avvattning 

18 

Hastighetsbegränsning 

20

TEMA VATTEN 

DIKNING 

en av de allra viktigaste 

åtgärderna för att få 

en fungerande väg. 

Bilden visar ett icke fungerande dike längs än enskild väg. Foto: Solweig Hultén 

Dräneringsproblem 

Det är av yttersta vikt att vattnet dräneras från vägkroppen. 

Höga vattenkvoter i överbyggnaden och i terrassen medför 

risk för kostsamma skador och bärighetsproblem. 

begreppsförklaring 

Låt oss dock börja med en liten begreppsförklaring samt att 

vi måste lära oss skilja på dikesrensning och markavvattning. 

Markavvattning är de åtgärder som utförs för att avlägsna 

oönskat vatten (dränera mark) eller skydda vatten. För att 

en åtgärd skall anses vara markavvattning i miljöbalkens 

mening krävs att syftet med åtgärden är att varaktigt öka 

markens lämplighet för ett visst ändamål. Tillstånd krävs alltid 

för markavvattning. I större delen av södra och mellersta 

Sverige råder förbud mot markavvattning. Där krävs därför 

först en särskild dispens från markavvattningsförbudet för 

att ett tillstånd till markavvattning därefter skall kunna ges. 

Länsstyrelsen prövar dispenser. Tillstånd för markavvattning 

prövas av länsstyrelsen eller miljödomstol. 


När jag är ute och färdas längs enskilda 

vägar, konstaterar jag allt för 

ofta att diken är väldigt grunda eller 

näst intill obefintliga. Vanligtvis ser 

man också påtaliga bärighetsproblem 

i anslutning till grunda diken. Denna 

artikel ger några råd och tips om vad 

du som väghållare bör känna till i 

samband med dikningsåtgärder. 

ÅtgärDer som är markavvattning enligt 

miljöbalken 

Dikning: 

• Nyanläggning av dike eller ökning av avvattningsförmågan 

i ett befintligt dike eller vattendrag. 

• Rätning eller ändring av befintliga diken som syftar till 

ökad markavvattning. 

Bortledande av vatten: 

• Sänkning eller avtappning av vattenområde 

VATTEN TEMA 

Dikesrensningar för att behålla vattnets djup eller läge, är en 

del av det normala dikesunderhållet och är särskilt undantaget 

kravet på myndighetstillstånd, vilket framgår av 11:15 

Miljöbalken. Utgångspunkten är således att sediment och 

vegetation utan tillstånd får rensas till det djup och läge som 

är reglerat i ett markavvattningsbeslut eller till den nivå som 

följer av lagen, det vill säga för att vidmakthålla en funktion, 

att behålla vattnets djup och läge i diket. Som beskrivs i artikeln 

här intill kan dock rensningsåtgärder i vissa fall trots 

allt ses som tillståndspliktiga markavvattningsåtgärder. Har 

det dröjt väldigt länge sedan den senaste rensningsåtgärden, 

kan ett nytt naturtillstånd anses ha inträtt, vilket i så fall leder 

till att vidtagande av nya rensningsåtgärder först kräver 

särskilt markavvattningstillstånd. 

Självklart påverkar markavvattning och rensning av diken 

och vattendrag naturmiljön. Till exempel kan hydrologin 

påverkas av närsalter och giftiga ämnen läcka ut. Den fysiska 

förändringen av bottenmiljön i vattendrag och diken 

påverkar bl.a. fisk. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att 

kontrollera miljöpåverkan. 

avvattnanDe ÅtgärDer som inte är 

markavvattning enligt miljöbalken 

Vissa former av dikning nämligen 

• Åtgärder i diken som inte medför en ökad markavvattning. 

• Diken enbart avsedda för att avleda dagvatten från en väg. 

Just den sista punktsatsen är väl det som vi enskilda väghållare 

oftast kommer i kontakt med. Hur bör nu våra diken 

vara utformade för att fungera på ett tillfredställande skick? 

Ja, när en ny enskild väg skall byggas så utgår jag ifrån att 

det finns ett ritningsunderlag som redovisar hur vägdiket skall 

se ut och hur djupt det skall vara i förhållande till körbanan 

eller till terrassytan. Gemensamt för nybyggnad och underhåll 

av väg är att dräneringen av en vägöverbyggnad skall 

säkerställa att konstruktionens bärighetsegenskaper bevaras. 

Dränering av en överbyggnad skall anordnas genom ett öppet 

eller stenfyllt dike eller en dränledning. För att erhålla 

en godtagbar dränering av överbyggnaden bör dikesbotten 

ligga minst 0,3 meter under terrassytan. Det handlar om att 

vidmakthålla det vi en gång byggt, vårda detta på bästa sätt. 

Forts. 2 

Terrassyta 

min 0,3 m min 0,3 m 

Tvärsektion av väg med godtagbart dikesdjup 

Bulletinen Nr 1 • 2012 5

TEMA VATTEN 

vaD har vi nu för rättigheter att stöDja oss pÅ 

när vi vill Dikesrensa? 

Ja, om vi tar ett enkelt exempel och tänker oss en nybildad 

gemensamhetsanläggning vars anläggningsbeslut innehåller 

en text med följande lydelse: 

”Till väg hör förutom körbana, även befintliga diken och 

slänter”. Befintliga diken längs vår väg upptagna till ett 

godtagbart djup när beslutet vunnit laga kraft, alternativt 

finns vissa åtgärder beskrivna i anläggningsbeslutet som 

skall åtgärdas inom en viss tid. Det kan innebära smärre 

förbättringar av körbanan eller rent ut av smärre dikningsåtgärder. 

När nu detta väl är utfört så är det av största vikt att 

föreningen via sin styrelse vidmakthåller upptagna diken. 

Bilden visar ett väl fungerande dike längs en enskild väg. 

Foto: Leif Kronkvist 

Dikning av grusväg och dikning av belagd väg har två helt 

olika problemställningar. Vägkanterna på en grusväg har ofta 

en tendens att tryckas ut och ibland kan dikets funktion avsevärt 

försämras. På en belagd väg är ofta vägkanterna intakta, 

varför dikningsåtgärder mer handlar om att återställa diket 

till ursprungligt djup. Var försiktig med att inte skära bort 

allt material i innerslänten utan tillse att överbyggnaden får 

en tillfredställande dränering. Ofta har det bildats en grässsvål 

utanför beläggningskanten som måste tas bort så att 

ytvattnet från körbanan kan rinna av på ett tillfredställande 

sätt. Försök om möjligt att bevara ytterslänten intakt för att 

eliminera risk för erosion. 


hur ofta bör vi Dika? 

Dika endast då det verkligen behövs, dikning längs en belagd 

väg bör ske vid en 15 års intervall och längs en grusväg med 

10 års mellanrum. Allt detta beror på lokala förhållanden, 

växtlighet osv. I sammanhanget är det viktigt att slåtter och 

buskröjning av diken sker regelbundet. 

Foto: Birgit Westlund 

vägkonstruktion: 

I vägkonstruktionen ingår vägkropp med undergrund, diken, 

avvattningsanordningar, slänter och andra väganordningar. 

överbyggnad: 

Den del av vägkonstruktionen som ligger ovanför terrassytan. 

I överbyggnaden ingår förstärkningslager, bärlager och slitlager. 

terrassyta: 

Underlaget för överbyggnaden 

utDrag frÅn nÅgra bestämmelser i 

miljöbalken: 

VATTEN TEMA 

vem äger Dikningsmassorna? 

Ja, under förutsättning att er väghållning grundats på en 

lantmäteriförrättning som gett föreningen dispositionsrätten 

över hela vägområdet, kan inte markägare hävda någon 

äganderätt till det material som rensats ur diket. 

Text Leif Kronkvist 

(med visst biträde av Uno Jakobsson) 

rensning av gammalt Dike kan kräva tillstÅnD 

Efter en anmälan med påstående att en fastighetsägare låtit 

utföra en olovlig markavvattning, beslutade länsstyrelsen 

att ej vidtaga några åtgärder, eftersom styrelsen ansåg det 

vara fråga om en tillåten rensning enligt 11:15 Miljöbalken. 

Sedan beslutet överklagats till Miljödomstolen i Umeå, M 

196-07, förklarade domstolen att utredningen i målet i och 

för sig gav vid handen att det på 1950-talets mitt fanns ett 

dikessystem på fastigheten, men att några rensningsåtgärder 

sedan dess sannolikt inte vidtagits. Eftersom det enligt 

domstolens mening därmed uppstått ett nytt naturtillstånd 

i området, så var de vidtagna åtgärderna (uppgrävning med 

grävmaskin till ett dikesdjup om cirka 1,8 meter och till en 

dikesbredd av cirka 2 meter) tillståndspliktiga. 

Av domstolens skäl för sitt beslut kan slutsatsen dras att 

dikesrensningar inte kan avvakta för länge. Risk finns i så 

fall att åtgärderna inte bedöms som lagliga rensningar, utan 

som tillståndspliktiga markavvattningsåtgärder. 

Text Uno Jakobsson 

11:2 punkten 4 

Med vattenverksamhet avses bl.a. ”åtgärder som utförs för att 

avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, 

eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett 

vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med 

åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något 

visst ändamål (markavvattning)”. 

11:13 första stycket 

”Markavvattning får inte utföras utan tillstånd. Vidare krävs 

tillstånd, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för 

andra åtgärder som utförs för att avvattna mark i de fall 

åtgärden förväntas få en bestående negativ effekt på växteller 

djurlivet.” 

11:15 första stycket 

”Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för att utföra rensningar 

för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att 

omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt 

förra läge eller som på annat sätt har förändrat sitt lopp. 


TEMA VATTEN 

Under ett par års tid i mitten av 2000-talet hade 

vägföreningen och framförallt de boende på Elvabovägen 

i Ljunghusen, Vellinge kommun, översvämningsproblem 

i samband med stora regnmängder. 

Regnrekordet från 2006, som inte slagits än, är en 

regnmängd i juni månad om 374 mm! 

Dagvattenproblem 

i Vellinge 

rapport från ljunghusens vägförening 

• Justering av den befintliga asfalten med AG. 

• Därefter ny topp på ca 80 mm. 

• Uppsågning av asfalt 

ca 170 cm/sida. 

• Bortschaktning av ca 

30 cm hårt packad 

makadam. 

• Uppfyllning av 0-20 

fraktion med inblandning 

av gräsfrö för 

framtida grässlänter. 

En del av problematiken bestod i att flera av fastighetsägarna 

släppte ut sitt dagvatten från hustaken direkt ut på hårdgjorda 

infarter samt plattbelagda tomtytor, varvid vattnet rann 

vidare ut mot föreningens vägområde. Översvämningarna 

ledde i sin tur till att vissa boende i området fick intrång av 

dagvatten i sina hus, när igensatta dagvattenbrunnar och/eller 

för dåligt dimensionerade dagvattensystem inte förmådde 

ta hand om vattenmängderna. 

Under 2006 beslutade vägföreningen att avsätta medel 

i budgeten för vidtagande av nödvändiga åtgärder för att 

komma tillrätta med översvämningsproblematiken. Därtill 

tillsattes en arbetsgrupp i föreningen i vilken de boende längs 

Elvabovägen, den värst drabbade vägen, ingick. Arbetsgruppen 

återkom senare under året med skisser och förslag, som 

i praktiken innebar att föreningen skulle ändra vägområdet 

från en 8 meters asfalterad väg, till en gata med en asfalterad 

körbana om 4,6 meter och ett vägområde i övrigt bestående 

av gräsremsor/grässlänter om drygt 1,5 meter på varje sida. 

Förslaget godtogs av styrelsen, och resultatet efter genomförande 

av arbetsgruppens förslag har varit helt fantastiskt! 

Förutom ett vackrare och bättre fungerande vägområde, 

som är självdränerande, har den smalare gatan bidragit 

till att hastigheten i området sänkts. Hela arbetet kostade 

1,4 miljoner och för åtgärderna erhöll föreningen ett statligt 

bidrag om 140.000 kr. 

Ljunghusens vägförening har idag ca 900 medlemmar med 

en årlig avgift per andel om 1.600 kronor. 

Text & Foto Lars Olin 


För att en väg skall ha en bra funktion och bärighet 

måste vatten hållas ifrån vägområdet. Men, 

det kan ibland vara både tekniskt och rättsligt 

svårt för väghållaren att lyckas med en god avrinning. 

Med tanke på mängden medlemsfrågor 

med koppling till vatten och avrinningsförhållanden 

som varje år kommer till REV:s experter, 

vet vi att dessa frågor är ett ständigt huvudbry 

för våra medlemmar. 

Vatten- & 

avrinningsfrågor 

ansvar för Diken inom vägomrÅDet 

En av de viktigaste uppgifter den enskilda väghållaren 

har är att se till att dikena inom vägområdet 

fungerar som de ska, så att regnvattnet leds 

bort från vägbana och vägkropp. Vägdiken ingår 

i de anordningar som hör till vägen och skötseln 

för dessa faller därmed självklart på väghållaren 

själv, alldeles oavsett vem som äger marken där 

dikena är belägna. I den för väganläggningen 

gällande lantmäteriförrättningen uttrycks det på 

lite olika sätt om vägområdets bredd. Ibland är 

ett exakt metertal angivet för hela vägområdet, 

i vilket både vägbana, slänter och diken skall 

rymmas. Andra gånger är det bara vägbanans 

bredd som anges. Mer vanligt är att det i anläggningsbeslutet 

anges att förvaltningsuppdraget 

för samfälligheten gäller ”befintlig väg”. Oavsett 

hur det uttrycks i den gällande förrättningen är 

således utgångspunkten att skötselansvaret för 

diken längs väg ingår i förvaltningsansvaret för 

väghållaren. 

avrinningen frÅn vägomrÅDet – Diken 

utanför vägomrÅDet 

Mycket sällan har det i den för vägen gällande 

lantmäteriförrättningen tagits upp frågor om 

den vidare avrinningen från vägområdet till närmaste 

recipient. Vem har ansvaret för att denna 

Forts. 2 

VATTEN TEMA 

Bulletinen Nr 1 • 2012 9 

Foto: Fotoakuten.se

TEMA VATTEN 

avrinning fungerar? Får väghållaren bekosta rensning av 

diken som ligger utanför det egentliga vägområdet, men 

vars funktion ändå är en förutsättning för att avrinningen 

skall fungera? 

Det är svårt att ge allmängiltiga svar på dess frågor, eftersom 

det kan finnas omständigheter i ett enskilt fall, som gör 

att det allmängiltiga svaret blir missvisande. I korthet kan 

dock rättsläget beskrivas på följande sätt: 

Naturligt rinnande bäck 

Leds vattnet från vägföreningens dike vidare till en naturligt 

rinnande bäck, så är det naturligtvis en förutsättning för en 

fungerande avrinning från vägområdet att bäcken fortsätter 

transportera den vattenmängd som behövs för att vägområdet 

inte skall svämmas över. Det finns dock i denna situation 

ingen samtalspart för väghållaren, någon att ställa krav på 

att behövlig rensning av bäcken måste göras, eftersom ingen 

kan anses ansvarig för flödet i en naturligt rinnande bäck. 

Inte ens ägaren av det markområde där bäcken rinner kan 

hållas ansvarig. Det finns inte heller någon att dela kostnaderna 

för en rensning med, om inte det kan tänkas att den 

som äger marken där bäcken rinner, också har nytta av en 

rensning. Innan en rensning görs bör både markägare och 

länsstyrelse kontaktas. Eventuellt måste tillstånd inhämtas 

från länsstyrelsen, men normalt krävs inget tillstånd om det 

bara är fråga om att behålla vattnets djup och läge. 

Även om föreningen finner en möjlig medfinansiär för en 

rensning av bäcken, bör noggrant övervägas om rensningsåtgärderna 

är motiverade från ett väghållningsperspektiv; 

endast när kostnaden kan ses som en naturlig del av väghållningen 

bör föreningens medel satsas på en rensningsåtgärd. 

Avgörande för om det är en del av väghållningen är om 

vägområdet riskerar lida skada om åtgärden inte utförs, t.ex. 

genom försämrad bärighet på grund av vattenansamlingar i 

och omkring vägkroppen. 

Anlagt dike utan huvudman 

Övergår vägföreningens dike i ett anlagt dike, som leder 

bort vattnet från vägområdet och kanske också tar hand om 

vatten från omgivande markområden, kan det tänkas att det 

finns ett registrerat dikningsföretag för diket. Länsstyrelsen 

har besked om det finns ett dikningsföretag eller ej. Finns 

det inget sådant noterat hos länsstyrelsen, är det markägaren 

där diket är beläget som har det primära ansvaret för dess 

funktion. Av Miljöbalken framgår att den som äger ett dike 

är skyldig att underhålla det, så att det inte uppkommer 

skada för allmänna eller enskilda intressen. Men, även om 

markägaren har det primära ansvaret, bör finansieringen av 

en dikesrensning delas av de som har nytta av resningen. 

Finns det ett rensningsbehov, görs förslagsvis en överenskommelse 

mellan berörda markägare och väghållaren om en 

rimlig fördelning av kostnaderna, varvid förutsättningen för 

väghållarens medverkan är densamma som jag beskrev ovan 

för den naturligt rinnande bäcken. 

Finns det anlagda diket inom ett grönområde, som föreningen 

har skötselansvaret för, är det naturliga att föreningen 

också påtar sig underhållsansvaret för dikets funktion. Rensningar 

av ett anlagt dike kräver inte tillstånd från länsstyrelsen 

så länge åtgärderna bara syftar till att bibehålla vattnets 

djup och läge. 

Anlagt dike med huvudman 

På pappret skall denna situation vara enklast att komma till 

rätta med; här finns det ju både någon som har ett ansvar 

och en förrättning om hur kostnaderna skall fördelas. Emellertid 

kan det vara mycket länge sedan en rensningsåtgärd 

vidtogs och förändringar av fastighetsindelningen i området 

och andra förhållanden kan ha lett till att det registrerade 

dikningsföretagets fördelningslängd är inaktuell. Så även om 

väghållaren av länsstyrelsen får beskedet att det finns ett dikningsföretag, 

som har ansvaret för att diket fungerar, så kan 

det vara knepigt att komma tillrätta med ett bristande underhåll 

av diket. Rådet blir här att i första hand rådgöra med 

handläggare på länsstyrelsen hur man skall komma tillrätta 

med ett bristande underhåll av diket. Även i denna situation 

finns det dock utrymme för frivilliga överenskommelser 

och väghållarens eventuella bidrag till rensningsåtgärder får 

prövas på samma sätt som i de ovan beskrivna situationerna. 



Foto Jan Johansson 

trots välskötta väganorDningar svämmar 

vägar och övriga anläggningar över i 

kÅllekärr 

Ovanstående bild visar översvämning i Kållekärr på Tjörn 

i samband med kraftigt regn. Dagvattnet från vägar och 

grönområden inom vägföreningens område leds via ledningar 

från rännstens- och övriga dagvattenbrunnar till en av 

kommunen kuverterad bäck, som rinner genom samhället. 

Foto Jan Johansson 

skaDor pÅ gemensamhetsanläggningen och 

fastigheter 

Översvämningen förorsakade skador på vägarna dessutom 

översvämmades även belysningsanläggningens stolpar och 

elskåp med risk för allvarliga elskador på människor och djur. 

Spänningen kunde dock kopplas bort innan någon skada 

inträffade. Även översvämningar av tomter, byggnaders 

bottenplan och källare förekom. 

Dokumentation för dikningsföretaget 1972 

VATTEN TEMA 

ÖVERSVÄMNING 

trots välskötta väganordningar 

orsaken till översvämningen 2002 

Bäcksystemet som avleder dagvattnet från Kållekärr leder 

vattnet till en havsvik ca 3 km från samhället. Vid en syn 

av bäcksystemet med en sakkunnig hydrolog efter översvämningen, 

kunde konstateras att det rådde en kraftig 

igenväxning i hela sträckning och att detta var huvudorsaken 

till översvämningen. En uppmätning av nuvarande 

bäcksektioner och jämförelse med de i handlingarna för 

dikningsföretaget 1972, påvisas en avsevärd reduktion av 

den hyrauliska tvärsnittsytan. Vägföreningens styrelse påtalade 

för kommunen att det krävdes rensning av bäcken 

för att förhindra ytterligare översvämningar. Den senaste 

rensningen gjordes av dikningsföretaget 1972 där kommunen 

svarade för genomförandet. Bäcken har sin sträckning 

över flera fastighetsägares marker och dessa är delägare i ett 

dikningsöretag som bildades 1972. En av dessa delägare är 

Tjörns kommun. 

hög tiD för en ny rensning av bäcken 

Det har alltså gått 40 år sedan senaste rensningen 1972. 

Enligt Miljöbalken har dikningsföretaget skyldighet att utföra 

rensning. Dokumentationen för dikningens utförande 

1972 har Länsstyrelsen tillhandahållit, men övriga handlingar 

såsom sammanträdesprotokoll, värderingslängd, kostnadsfördelningslängd 

mm. har än inte dykt upp ur gömmorna. 

Då bäcken är fiskförande ställs särskilda krav på tillstånd 

från Länsstyrelsen för hur och när rensningen skall göras. 

Vägföreningens styrelse arbetar vidare med frågan. 

Text Jan Johansson 


VÄGHÅLLNING 

En glad styrelse samt dess två ”påläggskalvar” Foto: Leif Kronkvist 

Den nybyggda bron till Bergviksholmen i Norrtälje kommun. Foto: Leif Kronkvist 


Ett broprojekt 

– från idé till färdig bro 

VÄGHÅLLNING 

VI fick en trevlig inbjudan till REVs kansli i början av 

december 2011 som löd: Bergviksholmens samfällighetsförening 

inbjuder Er till invigning av föreningens 

nybyggda träbro lördagen den 17 december. 

Sagt och gjort, REVs ”reportage team” bestående 

av undertecknad samt hans två kameror tar bilen 

upp till Vätö utanför Norrtälje i Stockholms län. 

Väderprognosen löd, + 2 grader samt ihållande 

regn. Vad spelar det för roll, föreningens eld själar 

har dukat upp med partytält, värmt glöggen, tänt 

grillen och sist men inte minst byggt en ny bro. Här 

skall det bli invigningsfest! 

bakgrunD 

För drygt 20 år sedan anlades en plåttrumma med en diameter 

av 2.2 meter, eller per definition en rörbro i vattendraget 

mellan Vätö och Bergviksholmen. På grund av att vattnet är 

bräckt har trumman med tiden inte klarat sin uppgift vad 

gäller motståndskraft mot saltvatten utan trumman har fått 

omfattande rost angrepp varför den dömts ut av Trafikverket. 

Det visade sig också att genomströmningen av vatten var 

bristfällig vilket fått till följd att växtligheten längs å fåran 

och i intilliggande vik ökat märkbart. 

hur gick De viDare? 

Det vanliga är att en utdömd rörbro ersätts av en ny. Helst 

bör den nya rörbron hålla i 30-40 år. Vanligtvis utförs rörbron 

i varmförsinkad korrugerad plåt som också vid behov förses 

med epoxi laminering in och utvändigt. 

Nu skulle det visa sig att framförallt föreningens ordförande 

Alfred Himanka hade en idé om att man i stället 

skulle bygga en helt ny bro och då i trä. Idén tog sakta fart 

och styrelsen fann projektet intressant . Nu återstod ett stort 


VÄGHÅLLNING 

och tungt arbete, nämligen att övertyga föreningens medlemmar 

om nyttan att bygga en bro som i princip var dubbelt 

så dyr som att ersätta den raserade rörbron med en likvärdig. 

Alfred menar på, att det kanske viktigaste är att vara tydlig 

till medlemmarna och ge en helhetsbild om genomförandet. 

Ta fram fakta, ta med fördelar/nackdelar ta hänsyn till 

kommande generation, ta god tid och förankra besluten. Sist 

men inte minst lyckades styrelsen ena alla medlemmar om 

broprojektet. Idén kom 2006 och först i oktober 2011 började 

arbetet med påfartsramper och schakt för landfästen. 

Föreningen beställde schakt och utfyllnadsarbetet av Vätö 

Entreprenad AB som är en lokal entreprenör som väl känner 

till förhållandena på platsen. 

Martinsons träbroar AB levererade något som de benämner 

småbroar, sålunda en enkel funktionell konstruktion, land 

fästen givetvis i trä som grundlagts på morän. Dessa fylldes 

med grov makadam för att klara bro och trafiklaster. Slutligen 

monterades vackra träräcken på båda sidor om bron. 

Monteringen av bron togs endast två dagar och utfördes av 

företagets montörer. Företaget utlovade en teknisk livslängd 

av bron på 80 år, sålunda fram till år 2091. 

nÅgra problem? 

Nej, säger Alfred, inte mer än att vi fick gräva bort lite mer 

lera än vad vi planerat för landfästena. Det gick då åt lite mer 

makadam att fylla upp med än vad vi planerat. För övrigt har 

det fungerat alldeles utmärkt under byggtiden. 

vaD kostaDe kalaset? 

Jo, ca 1.5 miljoner. Bidrog då stat och kommun med en slant? 

Ja, Trafikverket var med på noterna och sköt till 265 800 kr. 

Norrtälje kommuns plånbok var som vanligt tom när det gäller 

enskild väghållning. Trots detta fick kommunalrådet Kjell 

Jansson förtroende att förrätta invigningen och genomförde 

detta på ett trevligt sätt genom att klippa det röda bandet 

och förklarade därmed bron invigd. 

allmän info om föreningen 

51 deltagande fastigheter, övervägande del fritidsbebyggelse. 

Styrelsen består av 5 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter 

samt två ”påläggskalvar” i 5-6 års ålder. (se bild) 

Förvaltar 1.6 kilometer väg 

Omsättningen är ca 40 000 kr/år 

Text Leif Kronqvist 

Kommunalrådet Kjell Nilsson och föreningens ordförande Alfred Himanka förrättar invigningen. Foto: Leif Kronkvist 


Nyligen utsedda 

regionansvariga 

Som meddelats i förra numret av tidningen (Bulletinen 

nr 4 2011) har REV:s styrelse beslutat 

utse fyra stycken regionansvariga ledamöter. 

Här nedan presenteras de alla och anges därtill 

kontaktuppgifter. På efterföljande uppslag får 

ni veta lite mer om var och en. 

De regionansvariga skall enligt beslutat 

organisationsschema: 

• Tillgodose medlemmarnas och REV:s behov av 

en förbättrad regional/lokal förankring 

• Bevaka den enskilda väghållningens intressen i regionen 

och hålla utåtriktade kontakter i regionen, 

tillsammans och i samråd med REV:s ordförande 

• Ha medlemskontakter i regionen i samråd med 

REV:s kansli 

region norr, MIkAEL NÄsLuNd 

Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands 

län, Västerbottens län och Norrbottens län 

Mail: mikael.naslund@ljusdal.se 

Tel: 070-347 59 19 

region öst, CHRIsTER ÅNGsTRöM 

Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län, 

Örebro län, Västmanlands län och Uppsala län 

Mail: christer.angstrom@revriks.se 

Tel: 070-839 09 26 

region syD, LARs OLIN 

Skåne län, Kronobergs län, Jönköpings län, Östergötlands 

län, Kalmar län och Blekinge län 

Mail: lars@olin.nu Tel: 0705-45 63 60 

region väst, JAN JOHANssON 

Hallands län, Västra Götalands län och Värmlands län 

Mail: jan.johansson@revriks.se 

Tel: 0304-66 83 83, 0705-38 80 06 

REV NYTT 


REV NYTT 

regionansvarig syd 

lars olin 

styrelsesuppleant 

lars@olin.nu 

Lars Olin, 53 år. 

Jag är bosatt i Ljunghusen Vellinge kommun tillsammans 

med min sambo och 2 barn. 

I vardagen arbetar jag som marknadsingenjör på ett 

företag som tillverkar byggnadsställningar (Haki AB). 

Jag är också aktiv inom kommunpolitiken i Vellinge 

kommun, där jag bl.a sitter i kommunstyrelsen och 

är ordförande i valnämnden. 

Sedan 10 år tillbaka är jag ordförande i en av Sveriges 

största vägföreningar Ljunghusens Vägförening med 

ca 850 medlemmar. Jag blev invald i REV:s styrelse 

på stämman i Örebro 2011 och tror mig kunna tillföra 

praktiska kunskaper inom framför allt dagvattenfrågor 

då detta är ett stort problem på hela Falsterbonäset med 

bl.a högt grundvatten och ”50-årsregn”(skyfall) som de 

senaste åren kommit nästan varje år. 

Jag bor med familjen i Kållekärr på Tjörn och har varit 

ordförande i Kållekärrs vägförening i 35 år och i Rannebergets 

samfällighetsförening på Orust i 27 år. 

Sedan 20 år tillbaka äger och driver jag konsultföretaget 

JNN Contracting AB. Vi verkar inom områdena process- 

och anläggningsteknik, riskhantering, tillståndsärenden 

enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och Sevesolagen, 

upphandling och utbildning. Jag är styrelseordförande 

i Amixo AB, som är ett företag i kemibranschen 

och jag har varit vd i konsultföretaget Sigma Engineering 

AB som verkade inom teknikområdena anläggnings-, 

bygg- och industriprocessteknik. Som projektledare 

för anläggningsprojekt inom Nobelkoncernen kom jag 

tidigt i kontakt med enskilda vägar, förrättningar och 

tillämpning av mark-, väg- och vattenteknik. 

Jag är lärare sedan 30 år hos Svenska Teknologföreningens 

ingenjörsutbildning inom tillämpad författningskunskap 

och industriteknik. 

Jag har under många år bistått väg- och samfällighetsföreningar 

vid förrättningar, tvister, upphandlingar och 

bland annat suttit ordförande på föreningsstämmor. 

Inom REV bidrar jag bland annat med kunskap inom 

föreningsförvaltning, avtal och upphandling samt anläggnings-, 

väg - och vattenteknik. 

16 Bulletinen Nr 1 • 2012 

regionansvarig väst 

jan johansson 

vice förbundsordförande rev 

jan.johansson@revriks.se

egionansvarig öst 

christer Ångström 

styrelseledamot 

christer.angstrom@revriks.se 

Christer Ångström, 66 år. 

Jag kommer under året att lämna min tjänst som skattejurist 

på Skatteverket. Jag är gift och har två vuxna 

barn och två barnbarn. Har sedan 1995/1996 suttit med 

i styrelsen för Kärrbackstrands SFF som är belägen i 

den nordligaste delen av Värmland. Vägnätet som till 

övervägande del består av grusvägar innefattar även en 

111 meter lång bågbro över Klarälven. Endast ett fåtal 

permanentboende finns utefter detta vägnät, en inte 

ovanlig företeelse ute i glesbygderna. 

Brofrågor och medfinansiering av dessa var en av 

anledningarna till att jag 2009 tackade ja till ett styrelseuppdrag 

i REV. Jag har sedan 2010 deltagit i en 

arbetsgrupp som tillsammans med Trafikverket arbetar 

med att få fram ett förslag till förordningstext som 

förhoppningsvis innebär avsevärt förbättrade villkor för 

hur medfinansieringen ska konstrueras vid omfattande 

underhållsåtgärder av bland annat broar. Enligt REV:s 

uppfattning är detta för närvarande ett våra angelägnaste 

uppdrag. Ni som har broar inom era föreningar och har 

lite funderingar och frågor kring dessa är välkomna att 

höra av er till mig. Totalt i landet finns ca 4.000 broar 

som uppbär statsbidrag. 

Eftersom jag är bosatt i Stockholm, men1/3 av årets 

dagar finns jag dock i Värmland, kommer jag tillsammans 

med vår ordförande och våra experter på kansliet 

att avsätta tid för möten med politiker, myndigheter 

och inte minst Trafikverket. Vi verkar för att enskild 

väghållning erhåller rimliga förutsättningar, inte minst 

ekonomiska, för att sköta om landets längsta och viktigaste 

vägnät. 

REV NYTT 

Mikael Näslund, 50 år. 

Jag bor i de djupa Hälsingeskogarna i byn Fagernäs, mellan 

Hassela och Bergsjö, tillsammans med fru och tre barn, i 

en gammal hälsingegård. När jag ”åker till stan” blir det 

Hudiksvall eller Sundsvall, eftersom jag bor mitt emellan 

städerna. På fritiden försöker jag bl a hinna med att sköta 

min skog. 

I julveckan gav stormen Dagmar alla väghållare och 

skogsägare i Dalarna och södra norrland mycket extra 

bekymmer och farligt arbete. Samhällets brister blev 

tydligt märkbara. Vissa orter fick vänta åtskilliga dagar 

på fungerande elleveranser och fortfarande i slutet på 

januari fungerade otroligt nog inte telefonerna i vissa 

områden. De enskilda vägarna röjde vi dock upp relativt 

snabbt tack vare alla de resurser och kunskaper som vi 

har av driftigt folk ute efter våra små vägar. 

Jag är i grunden skogstekniker men har också läst pedagogik, 

statsvetenskap och historia samt diverse utbildningar 

som har med naturvård, miljövård, vägbyggnad och 

vägbyggnadsteknik att göra. De här blandade kunskaperna 

har givit mig en bra grund att stå på, både på mitt arbete 

som lärare på naturbruksgymnasiet i Ljusdal samt i min 

roll som regionansvarig hos REV. Jag blev invald i REV:s 

styrelse för fyra år sedan och har under ett antal år fått 

förtroendet att hålla i REV:s populära kurser, som vi håller 

tillsammans med trafikverket och lantmäteriet, i Norrland 

och Dalarna. 

Jag är ordförande för Älvåsenvägarna som under årens 

lopp har gjort många renoveringar och förbättringar samt 

öppnat en bergtäkt. Närmast i tiden ligger två brorenoveringar. 

Konferens- och vintersportanläggningen Hassela 

ligger utmed vägsträckan, vilket innebär intensiv trafik. Då 

känns det tryggt att vi är med i och försäkrade genom REV. 


regionansvarig mitt & norr 

mikael näslund 

styrelseledamot 

mikael.naslund@ljusdal.se

LANTMÄTERI 

Ofta innehåller anläggningsbeslutet eller utlåtandet 

för en vägsamfällighet en mening som lyder 

”Grind eller led får inte sättas upp eller behållas på 

förrättningsvägen”. Innebörden av detta är inte helt 

klart på alla händer, bl.a. inom förrättnings kåren. 

Många lever nog med den missuppfattningen att 

föreningen inte har rätt att sätta upp vägbom om 

en sådan föreskrift finns i beslutet. 

Förbud mot 

”Grind eller led” 

i förrättningen. 

Vad innebär detta för väghållaren? 

Med anledning av de frågor som ställs till REV om hur en 

föreskrift om förbud mot ”Grind eller led” skall tolkas, finns 

det skäl att i denna artikel och med hjälp av nedan redovisat 

rättsfall redogöra för vad som gäller. 

I trafikförordningen 10 kap 10 § bestäms att den enskilda 

väghållaren har rätt att avgöra om avstängning av 

vägen får ske. 

”10 § I fråga om en enskild väg skall ägaren av vägen avgöra 

om trafik med motordrivna fordon eller ett visst eller 

vissa slag av sådana fordon får äga rum. Sådant förbud får 

avse även fordon med viss största bredd, längd eller vikt.” 

18 Bulletinen Nr 1 • 18 Bulletinen Nr 1 2012 

• 2011

Anläggningslagen tar i 52 § upp möjlighet för förrättningslantmätaren 

att besluta om ”förbud att ha grind eller led 

på vägen”. 

”52 § Har fastighet enligt denna lag tillerkänts rätt att 

bygga eller begagna väg, kan till förmån för fastigheten bestämmas 

att grind eller led icke får behållas eller uppsättas 

på vägen. Sådant förbud får ej avse grind eller led i korsning 

av järnväg, spårväg eller vattenväg. Förbudets tillämpning i 

övrigt kan begränsas efter vad som är skäligt.” 

Bestämmelsen i anläggningslagen ger alla användare (deltagarna 

i gemensamhetsanläggningen) en servitutsrätt som 

”härskande” i förhållande till den fastighet, som vägen går 

över, den ”tjänande” fastigheten. Innebörden av bestämmelsen 

är således att fastighetsägaren, vars fastighet är 

belastad av upplåtelsen för väg, inte får sätta upp grind eller 

led över förrättningsvägen. Anvisningen, förbudet, är således 

inte riktad mot väghållaren (föreningen). Eftersom alla delägande 

fastigheter ingår i samfällighetsföreningen som sköter 

vägarna så kan man betrakta samfällighetsföreningen som 

”härskande” till servitutet. 

Det är således inget motsatsförhållande mellan bestämmelserna 

i anläggningslagen och trafikförordningen. Väghållaren 

kan alltid stänga vägen om villkoren i 10 kap 10§ 

trafikförordningen är uppfyllda. Beslut om tillfällig avstängning, 

t.ex. vid tjällossning, tas av styrelsen. En permanent 

vägbom bör dock inte sättas upp utan att beslut härom först 

tagits på föreningsstämma. 

Bakgrunden till att det finns en regel om ”grind eller led” 

i anläggningslagen har och göra med äldre tiders djurhållning 

och att det var mycket vanligt med grindar över vägar innan 

bilismen bredde ut sig. Numera kan knappast finnas särskilt 

många fastighetsägare, som har ett berättigat krav att hålla en 

lantmäteri 

grind över en enskild väg. Bestämmelsen i anläggningslagen 

saknar därmed i de flesta fall betydelse och borde kunna 

slopas i förrättningsbesluten. I och för sig ger Lantmäteriets 

anvisningar för tillämpningen av 52§ anläggningslagen 

en korrekt beskrivning av bestämmelsens innebörd, men 

eftersom ett förordnande om förbud mot ”grind eller led” av 

många uppfattas som ett förbud för den enskilda väghållaren 

att sätta upp en vägbom, borde slentrianmässig användning 

av möjligheten att förordna om förbudet upphöra. 

Text Nils Blohm 

referat av göteborgs tingsrätts, 

fastighetsDomstolens, Dom Den 1 juni 2006 

(mÅl f 7224-05) 

En medlem i en samfällighetsförening i Uddevalla klandrade 

flera beslut av ordinarie stämma 2005, bl.a. stämmans beslut 

att sätta upp en bom över den väg föreningen var väghållare 

för. Sedan föreningen bestritt yrkandena och vad gäller 

bomfrågan anfört att ”Förordnandet i anläggningsbeslutet 

[beträffande grind eller led] är istället riktat mot markägare, 

som ej utan föreningens tillstånd må uppsätta grind eller led 

över vägen för eventuell djurhållning på sina marker eller i 

annat syfte”, bestämde domstolen, att lämna medlemmens 

talan om upphävande av stämmans beslut att uppsätta en 

bom utan bifall. Domstolens motivering vad gäller bomfrågan 

löd: ”Emellertid kan anläggningsbeslutet, som i aktuell 

del utgör en inskränkning i markägares rätt, inte ges den 

tolkningen att hinder föreligger föreningen att vid föreningsstämma 

besluta om vägbommar.” 



Foto: Bengt Allfors

TEkNIk 

Hastighetsbegräns- 

Vem bestämmer 

och tar beslut? 

Foto: Trafikverket.se 

sÅ här ligger Det till 

Utöver de trafikregler som gäller enligt lag eller förordning, 

får särskilda trafikregler meddelas i form av lokala 

trafikföreskrifter. Det är just en lokal trafikföreskrift som 

måste till för att en hastighetsbegränsning skall vara juridiskt 

bindande. 

vaD regleras genom lokala 

trafikföreskrifter? 

Jo, de lokala trafikföreskrifterna reglerar bland annat hastighetsbegränsningar 

på enskilda vägar. Vilken myndighet 

som beslutar om trafikföreskrifter beror på flera faktorer, 

men lite förenklat gäller följande: 

Länsstyrelsen beslutar om lokala trafikföreskrifter för 

hastigheter på enskilda vägar och stopp och väjningsplikt 

på vägar som ansluter till/mot allmänna vägar med statlig 

väghållning. Länsstyrelsen kan besluta om hastighetsbegränsning 

genom lokala trafikföreskrifter när det behövs 

Åter igen tar vi upp frågan om hastigheter 

på våra enskilda vägar. Ett 

stort antal väghållare har hört av sig 

till REVs kansli och funderat över 

om vad som gäller runt hastighetsbegränsning 

och sist men inte minst 

frågat oss, varför får vi inte besluta 

om detta själva? 

en lägre hastighet på en kortare sträcka än vad som gäller 

enligt vägens grundhastighet. Grundhastigheten kan 

antingen vara bashastighet 70 km/tim, som enligt 3 kap. 

17§ trafikförordningen gäller på vägar utanför tätbebyggt 

område. 

Kommunen beslutar om lokala trafikföreskrifter för 

vägar där kommunen är väghållare, d v s har ansvar för 

drift och underhåll. Föreskrifter om hastighet, stannande 

och parkering beslutas alltid av kommunen för alla vägar 

som ligger inom kommunens tätbebyggda områden. 

Vad som skall anses som tätbebyggt område beslutas av 

kommunen. 

var hittar man De lokala 

trafikföreskrifterna? 

Kommunerna har ansvar för att samla alla föreskrifter som 

meddelats inom kommunen i en trafikliggare. Här skall 

sålunda kommunens, länsstyrelsens och Trafikverkets 


ning på enskild väg? 

föreskrifter för vägar inom respektive kommun finnas. Du 

kan som väghållare eller naturligtvis som enskild person 

vända dig till din kommun och få besked om vad som 

just gäller för en viss vägsträcka. Föreskrifterna är förstås 

också utmärkta med vägmärken på platsen. 

Du kan också söka via Transportstyrelsen hemsida på 

dess webbplats, Svensk trafikföreskriftssamling (STFS), 

du kan söka per län, kommun. 

gÅr Det att änDra pÅ Den lokala 

trafikföreskriften? 

Ja, i vart fall går det att få frågan prövad. 

Om vi nu utgår från att vi vill få en hastighet 

sänkt från 50 km/timme på vår 

enskilda väg till 30 km/timme så vänder 

vi oss till antingen kommunen eller till 

länsstyrelsen. Om den önskade åtgärden 

skall beslutas av en annan myndighet, 

skickas ansökan vidare till rätt myndighet. 

(Här brukar vi från REVs kansli alltid 

råda att via telefon kolla med kommunen 

om det är de som tar besluter för att på så 

sätt skynda på processen). 

hur gÅr hanDläggningen till? 

Om nu länsstyrelsen fått vårt ärende som de ansvarar för sänder 

de ansökan på remiss till Trafikverket och polismyndighet 

i berörd kommun. Remissinstansernas yttranden skickas 

sedan till sökande som då får möjlighet att lämna synpunkter 

innan beslut fattas i ärendet. Beslutet skall grunda sig på 

en objektiv helhetsbedömning av förhållandena på platsen 

och övriga fakta i ärendet. Bedömningen sker naturligtvis 

utifrån de kriterier som följer av gällande lagstiftning och 

rättspraxis. Om länsstyrelsen beslutar om lokal trafikföreskrift 

i enlighet med vår ansökan om sänkt hastighet till 30 

km/timme börjar föreskrifterna gälla det datum som anges 

som ikraftträdandedatum, vanligen en månad efter beslutsdatum. 

Föreskrifterna ska då vara utmärkta med vägmärke 

genom väghållningsmyndighetens försorg. 

om beslutet gÅr oss emot? 

Kan vi då överklaga länsstyrelsen beslut? Visst, då överklagar 

vi till Transportstyrelsen men överklagan skickas till länsstyrelsen 

inom tre veckor från den dag vi fick beslutet. 

I de kontakter vi haft med våra medlemsorganisationer 

...inga väg- 

märken med has- 

tighetsbegränsnin- 

gar utan myndighetsbeslut. 

runt om i landet så vill jag påstå att i många fall har Polismyndigheten 

som remissinstans tillstyrkt ansökan, men 

Trafikverket avstyrkt och därmed avslås ansökan ofta med 

Trafikverkets motivering att ”bilister skall anpassa hastigheten 

till rådande förhållanden” eller att den enskilda vägen 

är ”självförklarande” d.v.s. om vägens linjeföring, vägbredd, 

beläggning och dylikt inte naturligt medger hastigheter upp 

till bashastigheten 70 km/timme är en lokal hastighetsbegränsning 

onödig och bör därför undvikas. 

gÅr i taket 

Denna motivering får många väghållare att gå i taket. De 

flesta ansökningar handlar om att man vill ha sänkt hastighet 

vid randbebyggelse utmed den enskilda 

vägen. Ett flertal utfarter från fastigheter och 

en viss mängd oskyddade trafikanter som 

känner oro inför de allt för höga hastigheter 

som stundtals råder. Föreningsmedlemmar 

går ofta hårt åt styrelsen att de måste göra 

något för att få ner hastigheterna. Praktiskt 

taget varje vecka i våra landsortstidningar är 

det någon artikel om just avslag om hastighetsnedsättning 

på enskild väg. 

kan vi inte besluta om hastighetsneDsättning 

själva? 

Är en ofta förekommande fråga till REVs kansli, tyvärr är 

det inte så enkelt med nuvarande lagstiftning. Att det krävs 

ett myndighetsbeslut för att hastigheten skall vara gällande 

går nog knappast att komma ifrån. Sett ur perspektivet att 

polisen inte kan beivra en skyltad hastighetsöverträdelse om 

det inte finns ett myndighetsbeslut. Kom alltså ihåg att ni 

inte får sätta upp några vägmärken med hastighetsbegränsningar 

utan myndighetsbeslut. 

vi skall ansvara för vägen och allt Där till 

men vi har inte rÅDighet över hastigheten 

Ännu ett argument som vi ofta får höra och naturligtvis 

instämmer i. 

förankra er ansökan pÅ föreningsstämman 

Rev vill rekommendera er att lyfta frågan om en eventuell 

ansökan om hastighetsbegränsning till er stämma. Vanligtvis 

inkommer någon medlem med en motion som på sedvanligt 

sätt behandlas av styrelsen. Medlemmarna har då att ta 


TEkNIk

TEkNIk 

ställning för och emot, är en majoritet för en begränsning på 

stämman så kan därefter styrelsen ansöka till berörd myndighet. 

Inget hindrar naturligtvis en enskild medlem att direkt 

ansöka om en nedsättning av hastigheten till beslutande 

myndighet, men det är oftast en fråga som landar in till styrelsen 

för vidare handläggning. Sett ur perspektivet att ansökan 

kommer från styrelsen med ett mandat från medlemmarna 

borde det uppfattas som lite tyngre än om ansökan kommer 

från någon enskild. Ytterst prövas naturligtvis ansökan mot 

en objektiv helhetsbedömning. 

hur borDe Det vara? 

Att vi inte kan gå ifrån myndighetsbeslutet är nog något som 

vi får leva med, men att beslutande myndighet går på, och tar 

del av, på ett helt annat sätt, och därmed låter väghållarens 

ansökan väga betydligt tyngre än vad exempelvis Trafikverkets 

i många fall slentrian svar i deras remiss ge uttryck för. 

När det gäller utmärkning av beslutet skall detta ske genom 

väghållningsmyndighetens försorg. 

Flera väghållare som kontaktat REV menar att det kan 

ta denna kostnad och arbete med inköp och uppsättning av 

vägmärken om en förenkling av beslutsprocessen kan ske. 

kan vi fÅ ner hastigheterna 

pÅ nÅgot annat sätt? 

Visst kan vi det, då får vi ta till väghållarens möjlighet att via 

fysiska hinder begränsa hastigheten. Att genom exempelvis 

gupp och andra typer av farthinder är ett ganska effektivt sätt 

att få ner hastigheten. Tyvärr kostar dessa åtgärder ganska 

mycket pengar i form av anläggande och utmärkning och 

framtida underhåll. Till dessa åtgärder krävs normalt inte 

något myndighetsbeslut. Vid minsta tveksamhet så vill vi 

rekommendera att ni rådgör med Trafikverkets handläggare 

eller kommunens trafikingenjör. Vi på REVs kansli står naturligtvis 

alltid till er tjänst. Här har hittilldags Trafikverket 

varit ganska njugga och inte skjutit till några pengar till dessa 

åtgärder på statsbidragsvägnätet. Detta uppfattas som lite 

märkligt bland REVs medlemmar med tanke på 0-visionen. 

bÅstaD kommun 

Vissa kommuner i landet har påbörjat översyn av hastigheter 

på sina vägar. Ett exempel på detta är Båstads kommun 

som enligt Trafikförordningen 10 kap. 

Lokala trafikföreskrifter tar beslut 

om bland annat hastighet på enskild 

väg (inom tätort). 

Text Leif Kronkvist 

kort om farthinDer 

Föreningen kan själva 

bestämma om farthinder ska 

uppföras på föreningens vägar. 

Detta kan styrelsen besluta om, 

men REV rekommenderar att detta 

beslut tas på föreningsstämman. Dels får alla möjlighet 

att yttra sig och få information om åtgärden, dels är det 

fråga om en kostnad som stämman bör besluta. Om det 

alltså inte mycket brådskande att väghinder uppförs så bör 

beslut överlåtas till stämman. 

Om en förening uppför ett farthinder på en vägsträcka och 

hindret är anpassat till den hastighetsbegränsning som råder 

och hindret är väl utmärkt så bör man kunna utgå ifrån att 

hindret inte kan orsaka skador som framförs över hindret i 

korrekt hastighet. Om ett fordon skadas av farthindret kan 

man alltså fundera över om fordonet framfördes för fort. 

För det fall detta skulle hända och någon ställer ett ersättningskrav 

på föreningen skall föreningen anmäla detta 

till försäkringsbolaget, som därefter utreder om föreningen 

är ersättningsskyldiga och i så fall ersätter skadan. Om det 

visar sig att föreningen har varit grovt försumliga kan försäkringsbolaget 

kräva ersättning i sin tur från föreningen. 

Var alltså noggranna med att: 

1. Besluta om farthinder på föreningsstämman 

2. Farthindret är väl anpassat till rådande hastig - 

hets begränsning 

3. Farthindret är tydligt utmärkt för trafikanter 

Gällande det tekniska utförandet kan ni gärna kontakta 

REV för ytterligare information. 

Text Louise Bark 


EVA-REV 

handboken 

– alla enskilda 

väghållares bibel 

Arbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad 

i en förening för enskild väghållning? Då är 

Riksförbundet Enskilda Vägars handbok Enskild 

Väghållning Anvisningar (EVA-REV) oumbärlig. 

Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, 

ekonomi, teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö och 

mycket mer. 

Det finns även en rad mallar som gör livet som väghållare 

enklare. I nyuppdaterade EVA-REV är ekonomiavsnittet 

kompletterat, frågan om farthinder utförligare behandlat, 

liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållande 

av ledning i väg m m. 

EVA-REV kostar 

för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr, 

moms och porto tillkommer. 

Välkommen med beställning till REVs kansli via e-post 

kansliet@revriks.se eller tel 08-20 27 50. 

www.tetrachemicals.com 


JuRIdIk 

ÖVERGIVNA 

fordon 

Vad kan styrelsen för en samfällighetsförening 

göra för att få bort övergivna fordon som står 

uppställda på av föreningen förvaltad mark? 

Det finns ett flertal situationer som kan orsaka 

problem för en förening och jag vill nu försöka 

att ge er några handfasta råd på vägen. 

övergiven bil – ej trafikfara – ägare okänD 

I denna situation känner alltså inte föreningen till vem som 

äger bilen och det har visat sig omöjligt att ta reda på vem 

som äger bilen. Styrelsen bör i första hand kontakta polisen 

som får komma till platsen göra en bedömning av om bilen 

är uppställd på ett trafikfarligt sätt eller ej. Om polisen bedömer 

att bilen inte står trafikfarligt kan styrelsen kontakta 

kommunen och begära att bilen flyttas. Kommunen kan 

nämligen besluta att fordonet ska flyttas enligt lag (1982:129) 

om flyttning av fordon i vissa fall. Bilen förvaras därefter på 

en särskild uppställningsplats och om den ej hämtas av ägaren 

tillfaller bilen efter viss tid kommunen. Observera att 

kommunen inte kan besluta om flyttning förrän det har gått 

en månad från och med att markägaren, eller föreningen, 

påbörjat försök med att underrätta fordonsägaren. 

Om bilen är att betrakta som ett fordonsvrak behöver inte 

ägaren underrättas innan bilen bortforslas, bilen tillfaller 

omedelbart kommunen. 

Tänk på att: 

• Kontakta polisen. 

• Kontakta kommunen och fråga hur de vill att ni går till 

väga om bilen inte flyttas, finns exempelvis mall på ansökan 

som kan förberedas? Behöver kommunen annat 

beslutsunderlag som föreningen kan bistå med för att 

underlätta handläggningen? 

• Försöka att omgående få tag på fordonets ägare och informera 

om den olovliga uppställningen. Om bilens ägare 

ej går att nå kan inte kommunen besluta om flyttning av 

bilen förrän det har gått en månad. 

övergiven bil – ej trafikfara – ägare känD 

I denna situation gäller samma som ovan, försök att omgående 

underrätta bilens ägare, med information om att begäran 

om flyttning kommer att inges till kommunen om inte 

fordonet flyttas inom en vecka. När ägaren är känd behöver 

fordonet endast varit uppställt en vecka för att kommunen 

ska kunna besluta om flyttning. 


• Kontakta polisen. 

• Försöka att omgående få tag på fordonets ägare och informera 

om den olovliga uppställningen. Kommunen kan 

besluta om flyttning av bilen efter en vecka från att ägaren 

underrättades om att fordonet inte får vara uppställt på 

platsen. 

• Informera kommunen och fråga hur de vill att ni går till 

väga om bilen inte flyttas, finns exempelvis mall på ansökan 

som kan förberedas? Behöver kommunen annat 

beslutsunderlag som föreningen kan bistå med för att 

underlätta handläggningen? 

I denna situation är det även möjligt att vända sig till kronofogden 

och begära särskild handräckning. 

övergiven bil – trafikfara 

För det fall en bil exempelvis lämnas delvis uppställd på vägbanan 

på ett sätt så att en trafikfarlig situation uppstått måste 

styrelsen agera omedelbart. Det ligger inom föreningens ansvar 

att se till att trafikfarliga hinder tas bort och innan bilen 

har flyttats bör markeringar (exempelvis varningstriangel) 


sättas ut för att varna trafikanter. Företrädare för föreningen 

bör omgående kontakta både polis och kommunen. Eftersom 

det är en akut situation där det är fara för liv och egendom 

måste polisen larmas omgående. Bedömer polisen att bilen 

utgör en trafikfara kan polisen i dessa fall flytta bilen så att 

den ej står trafikfarligt. Bilen kan då ställas inom synhåll 

för platsen där den lämnades men om det inte är lämpligt 

bärgas bilen bort. Därefter kan åtgärder enligt ovan inledas. 


• Kontakta polisen och kommunen. 

• Sätt ut markering, exempelvis varningstriangel, så att 

trafikanter uppmärksammas på faran. 

• När polisen har flyttat bilen, informera kommunen om 

var bilen står. 

• Försök att nå ägaren och underrätta om var den finns och 

att den kommer att begäras hämtad inom viss tid. 

miljöfara? 

För det fall det upptäcks att den olovligt uppställda bilen 

läcker exempelvis olja, så bör Räddningstjänsten kontaktas, 

som då kommer ut och vidtar åtgärder på plats för att 

hindra miljöskador. Observera att Räddningstjänsten inte 

får flytta bilen (mer än en mycket kort sträcka om den står 

trafikfarligt). 

Det är alltså inte helt lätt att få undan övergivna fordon och 

det kan bli ett långvarigt problem. Tänk på att det finns 

vissa frister så ju snabbare ni agerar desto fortare kan bilen 

hämtas. Om ni har några frågor får ni gärna höra av er till 

REV:s kansli. 

Text Louise Bark 

Allt ni behöver veta om 

lagar & förordningar, 

förvaltning & vägteknik 

Många nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskaperna 

för föreningens trotjänare? Vill ni arbeta 

tillsammans eller läsa in er var och en för sig? 

REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” är 

framtagen för att passa lika bra till en studiecirkel 

som för självstudier. 

Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv kan starta en 

studiecirkelkurs. I boken tas lagar och förordningar, förvaltning 

och vägteknik upp. Teori varvas med exempel tagna ur 

verkligheten. För er som vill arbeta i en studiecirkel kommer 

handledarmanualen och USB-minnet med Powerpointbilder, 

som båda ingår i kurspaketet, väl till pass. 

I cirkelkursen ingår 3 stycken böcker och material på ett 

USB minne. 

795:- inkl moms för medlemmar 

1595:- inkl moms för icke medlemmar 

Det går att beställa extra kursböcker och då betalar man som 

medlem 235:-/st inkl moms och som icke medlem 470:-/st 

inkl moms. På samtliga priser tillkommer porto. 

Välkommen med er beställning till REVs kansli via 

e-post kansliet@revriks.se eller via telefon: 

08-20 27 50. 


JuRIdIk

Komplett webbaserad administration av din vägförening 

”Gör som vår förening och använd er av 

VägFas Webb för att effektivisera er förenings 

medlemshantering vilken borgar för korrekta 

och kompletta uppgifter som ger nöjda 

medlemmar.” 

– Norra Åbyggeby Vägsamfällighetsförening 

GA:5 i Gävle 

Hur hålla reda på alla ägarförändringar i 

vägföreningen? 

Föreningarna har hittills tvingats köpa informationen, 

på papper, eller i bästa fall, 

från sin programvaruleverantör som sedan 

infört informationen i programmet. Krångligt, 

dyrt och omodernt. 

VägNu AB är partner till Lantmäteriet och 

levererar föreningens medlemsinformation 

från det centrala, digitala fastighetsdataregistret. 

Informationen läses in elektroniskt 

till programmet Vägar och Fastigheter (Väg- 

Fas). Självklart kan du fortfarande redigera 

all information och även skriva ut eller exportera 

den vid behov. 

VägNu AB har löst det! 

Vi frågade några kunder om de trivs med 

VägFas Webb och några citat ser du här i 

annonsen. 

Leverans 

VägFas levereras med de senast tillgängliga 

ägaruppgifterna från Lantmäteriet så du får 

aktuell ägarinformation redan vid leverans. 

Abonnemang 

VägNu AB erbjuder abonnemang på medlemsuppdateringar 

från Lantmäteriet. Upp 

till sex gånger per år får ni en ny leverans av 

aktuella medlemsuppgifter. Inläsningen till 

VägFas sker med hjälp av en av de många 

guiderna i programmet. Inläsningen är elektronisk 

och du behöver inte registrera manuellt. 

Fjärrprint 

Fjärrprint är inbyggt i VägFas Webb. En 

knapptryckning, klart. Sänd alla fakturor 

och egna dokument via vår fjärrutskriftstjänst. 

För låg kostnad per försändelse, gör 

vi jobbet åt er: Skriver ut, kuverterar, frankerar 

och levererar till posten. 

Underhåll 

Självklart erbjuder VägNu AB support och 

nya versioner till alla kunder med underhållsavtal. 

Prova VägFas Webb på www.vagnu.se 

VägNu AB 

”Min tid framför datorn med fakturering har 

minskat från 10-15 tim. till max 5 minuter. 

Supporten är absolut det bästa jag har upplevt 

inom datavärlden hjälp o svar inom 24 

tim, det känns skönt att veta att ett svar kommer, 

och hjälp med allt. Vi rekommenderar 

Vägfas Webb o det varmaste” 

– Älvhyttan-Dalkarsbergs Sff. 

Vad säger våra kunder 

”Sedan vi började använda VägFas Webb 

har vi bättre kontroll på vilka som äger 

fastigheterna och vilka gemensamhetsanläggningar 

som respektive fastigheter ingår 

i. T.o.m båtplatserna kan vi hantera på ett 

bra sätt i systemet. Faktureringsarbetet har 

underlättats betydligt och tar nu några minuter 

istället för flera dagar och till en lägre 

kostnad att skicka ut ca 150 fakturor.” 

– Rönnäs Samfällighetsförening 

”VägFasWebb är för oss en förenkling av 

hela hanteringen av samfällighetens medlemmar, 

dess fastigheter och ägare med 

rätt andelstal. Det gäller skarp aktualisering 

av ägare från fastighetsregistret inför 

debiteringslängd, debitering/fakturering 

och ev. indrivning av avgift. Vi i styrelsen 

i Solberga Ödsmål Samfällighetsförening 

hanterar hela vår medlemsadministration 

på en bråkdel av den tid det tidigare tog!” 

– Solberga Ödsmål Samfällighetsförening 

”Jag har tillgång till alla uppgifter oavsett 

var på jorden jag befinner mig och oavsett 

dator!” 

– Hövik Berga Samfällighetsförening 

Marmorgatan 2 • 118 67 Stockholm • Tel: 0709 73 46 10 (vardagar 0900-1700) • E-post: info@vagnu.se 

26 Bulletinen Nr 1 • 26 Bulletinen Nr 4 2012 

• 2011 

www.vagnu.se 

Partner till Lantmäteriet

Kurs för styrelseledamöter 

i vägorganisationer 

Vårens kurser är i full gång! Nytt för i år är att vi kommer hålla i en fördjupningskurs 

(Kurs II Fördjupningskurs för styrelseledamöter) på tre utvalda orter. 

kurs i ”utbilDning för styrelseleDamöter i 

vägorganisationer” 

Utbildning tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket. 

Kursens mål är att deltagarna efter denna genomgång skall 

ha god kännedom om formella grunder avseende förvaltningsfrågor, 

väg- och trafiktekniska frågor, statsbidragsfrågor, 

lagar och förordningar. 

Enklare förtäring och kursdokumentation ingår. 

Kursen är på kvällstid mellan 

kl 18:00 – ca 21:30. 

Kursavgift 720:-/deltagare inkl moms. 

KURS I DatUm KURSoRt 

Arvika 20 mars Scandic Arvika 

Hedemora 21 mars Garpenbergs Herrgård 

Söderhamn 22 mars Best Western Hotell 

Söderhamn 

Strömsund 27 mars Folkets hus 

Umeå 28 mars Hotell Dragonen 

Piteå 29 mars Furunäset 

Hotell & konferens 

Boka in er på vår hemsida, www.revriks.se, under fliken 

”Kurser” alternativt mejla in till kansliet@revriks.se (Obs! 

bindande anmälan). Ange Föreningens namn (alt medlemsnr 

om ni är medlemmar i REV), fullständig fakturaadress, 

namn på deltagare/na samt mejladress dit bekräftelse 

NY! 

REV NYTT 

kurs ii ”förDjupningskurs för 

styrelseleDamöter i vägorganisationer” 

Kursen innhåller bl a en fyllig del av förvaltningsfrågor, aktuella 

rättsfall berörande enskild väg samt mycket matnyttiga 

råd och anvisningar gällande barmark- samt vinterunderhåll. 

Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som 

kommer väl till användning för den enskilda väghållarens 

vägskötsel och föreningsadministration. Enklare förtäring 

och kursdokumentation ingår. Kursen är på kvällstid mellan 

kl 18:00 – ca 21:30. 

Kursavgiften är 1200:-/deltagare inkl moms. 

KURS II 

Stockholm 3 maj Nacka Strandsmässan 

Gävle 8 maj Winn Hotels Gävle 

Varberg 9 maj Hotell Fregatten 

kan gå. Skynda att boka er då det finns begränsat antal platser 

på respektive ort! 

Varmt välkomna! 


REV NYTT 

Vår, men också 

tjällossningstid 

Då kan det vara dags att begränsa 

fordonsvikten på er väg. 

Med risk för att uppfattas som tjatiga vill vi bara påminna 

er om att inte glömma bort er rätt att vid behov sätta ner 

totalvikten under tjällossningsperioden. 

Beslutet tar ni själva som väghållare, ni stödjer ert beslut 

som vanligt på trafikförordningen 10§ 10 kap. Begränsningen 

utmärks med exempelvis följande vägmärke och 

tilläggstavla. 

Ni som har statsbidrag för er väg kontaktar Trafikverket 

och meddelar när vägmärket sätts upp respektive tas ner. 

REV vill veta 

vad ni medlemmar tycker! 

Riksförbundet kommer att genomföra en enkät, en 

nöjd-kund-undersökning. Syftet med undersökningen 

är att få ett bättre underlag och kunskap om 

hur medlemmarna uppfattar sitt medlemskap och 

vad medlemmarna tycker om den medlemsservice 

som bedrivs och sina kontakter med kansliet, men 

också medlemmarnas uppfattning om vilka frågor 

REV bör driva mot myndigheter och beslutsfattare. 

Idag har REV:s kansli kontakt med medlemmarna via telefon, 

mejl och inkomna brev. Kansliet har genom dessa 

dagliga kontakter en uppfattning om hur medlemmarna 

uppfattar sitt medlemskap i REV och vilka frågor som för- 

bundet bör driva. Men, nu är det dags för er medlemmar att 

på ett enkelt sätt berätta mer om vad ni verkligen tycker! 

Vi kommer att maila ut ett frågeformulär under mars månad 

som vi är tacksamma om ni fyller i. Misstänker du att vi 

inte har din mailadress – maila kansliet. Frågorna handlar 

om kansliets service, styrelsen, regionansvariga och riksförbundets 

kärnfrågor. 

Var med och påverka framtiden för Riksförbundet 

Enskilda Vägar. 

www.revriks.se 

Stort tack på förhand för er medverkan! 

REV:s kansli 


REV NYTT 

Transportforum 

REV var sedvanligt representerad med egen utställningsmonter 

på Transportforum, VTI-dagarna i Linköping i början 

av januari, Nordens största årliga konferens för transportsektorn. 

I den stora kongresshallen samlades nästan tvåtusen 

personer med anknytning till infrastuktur och transporter; 

politiker och myndighetsföreträdare, branschfolk från transportnäringen 

och mitt bland alla hade REV sin monter, denna 

gång bemannad av Maria Sundström, kanslichef, Anders 

Lundell, styrelsesuppleant och Uno Jakobsson. I dagarna två 

gavs många tillfällen till värdefulla samtal och kontakter för 

REV:s utsända. Bland de som kom förbi REV:s monter var 

Anders Åkesson (c), Trafikutskottet. 

Under rubriken ”Vem skall sköta vägen- Staten, kommunen 

eller samfälligheten?”, höll Uno Jakobsson ett föredrag i en 

av de cirka 80 sessionerna av seminarier som arrangerades. 

Transportforum inleddes med tal av VTI:s generaldirektör, 

Jonas Bjelfvenstam och sedan gav Infrastrukturminister Catarina 

Elmsäter-Svärd en faktaspäckad genomgång av vad 

som är på gång inom infrastukturområdet. 

11-12 januari 2012 

Besök på 

Närings departementet 

Den 23 januari besökte Leif Kronkvist, REV:s trafik- och 

vägingenjör, Christer Ångström, REV:s regionansvarige 

öst samt Uno Jakobsson, REV:s ordförande näringsdepartementet. 

Elisabet Bodin och Anna Förander, tog emot, 

varvid tillfälle gavs för REV:s representanter att framhålla 

betydelsen av att ”brofrågan” snabbt får sin lösning. Det 

finns cirka 4.000 broar bara inom det enskilda vägnätet som 

uppbär statsbidrag och REV förordar att medel på upp till 90 

procent av underhållskostnaderna för dem bör kunna utgå 

som statlig medfinansiering. Vid mötet överlämnades också 

en skrivelse med för den enskilda väghållningen angelägna 

frågor att ta itu med. Skrivelsen finns i sin helhet att läsa 

hemsidan www.revriks.se under rubriken ”Nyheter” och 

”REV på näringsdepartementet”. 


Den enskilda vägens 

historia 

Inbjudan till seminarium i REV:s lokaler 

en lördag i april eller maj! 

Som många kanske vet har historikern Pär Blomkvist publicerat 

en forskningsrapport om den enskilda väghållningens 

historia med titeln ”Om förvaltning av gemensamma resurser: 

Enskild väghållning och allmänningens dilemma i svensk 

historia 1200–2010 (KTH 2010)”. Forskningen baseras på 

Nobelpristagaren Elinor Ostroms teorier om förvaltning av 

allmänningar. Under året kommer resultaten att presenteras 

som en följetong i Bullentinen bestående av fyra artiklar med 

Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik 

till 

REVs medlemmar 

Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador, 

boutredningar och arvsrätt. 

Bengt Nydahl 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Tel 08-723 15 00 

info@lindhes.se 

www.lindhes.se 

i samarbete med REV 

sedan 1968 

början i nummer två 2012. 

Under arbetet med boken hörde många vägsamfälligheter 

av sig och uttryckte ett intresse av att skriva den egna vägens 

historia. REV bjuder därför in till ett seminarium där Pär 

Blomkvist dels berättar om resultatet av sin forskning och 

dels ger handfasta tips om hur den egna vägsamfällighetens 

historia kan skildras. 

REV vill att alla som är intresserade av seminariet hör av 

sig med förslag om vilken tid som passar bäst. Seminariet 

tar cirka tre timmar och ska alltså hållas en lördagen den 

28 april eller lördagen den 5 maj. Den dag som får flest 

intresserade bokar vi in. 

Pär Blomkvists bok finns nu att beställa via REV:s kansli 

– mejla in till kansliet@revriks.se. 

Bulletinen 

Utgivningsplan 2012 

Nr 2 - 2012 

Sista bokningsdag ..................31 april 

Annonsoriginal ...........................7 maj 

Utgivning .................................... 5 juni 


Sista bokningsdag .....................2 aug 

Annonsoriginal ...........................9 aug 

Utgivning ................................. 11 sept 


Sista bokningsdag .....................5 nov 

Annonsoriginal ......................... 12 nov 

Utgivning ..................................12 dec 


Optimus Advokatbyrå 

Advokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark 

• Rådgivning till enskilda väghållare 

• Fastighetsrätt 

• Familjerätt 

08-718 36 00 uno.jakobsson@optimusadvokat.se 

08-718 36 04 louise.bark@optimusadvokat.se 

www.optimusadvokat.se 

Prenumerera 

på REV Bulletinen 

för bara 80 kr/år 

Är det fler i vägföreningen som vill ha 

Bulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapet 

ingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplar 

kostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/år 

för övriga. 

Beställ din prenumeration via mail. 

kansliet@revriks.se 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2011 

TEMA: Ordning & reda 

Grattis alla 

grusvägshållare! 

– nu har vi en dammbindnings-doktor! 

PRESSTOPP! 

Extra vinterpengar! 

1 Bulletinen Nr 1 

• 2011 

För vägen 

Konventionell 

spegel 

Diffus reflektion 

orsakad av 

vattendroppar 

HYDRO spegel 

Normal reflektion 

tack vare 

Super-hydrophillicskiktet 

Tel: 054-51 21 30 | Fax: 054-51 21 39 | E-post: order@provia.net 

Webshop: www.provia.net 


Vattendroppar 

Spegelyta 

Vattenfilm 

Jämn vattenfilm 

Super-hydrophillic 

Spegelyta 

Förhindrar imbildning 

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning 

vid temperaturer över 0 grader. Vid 

regn och dagg kommer du att ha en skarp 

bild. Vid temperaturer under 0 grader kommer 

Hydro-spegeln att ge en mycket bättre 

bild jämfört med traditionella speglar. 

Underhållsfri 

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling 

av smuts på spegelytan. Efter varje 

regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar 

en klar bild under lång tid. 

För ett komplett sortiment för väg och skyltning besök vår hemsida 

Telefon 0413-682 00 

www.lastbilcentralen.com 

info@lastbilcentralen.com 

Vi erbjuder skötsel för er grusväg: 

Hyvling, vattning, spridning av nytt slitlager, 

dammbindning, kantskärning, kantklippning 

Eller varför inte låta oss sköta er väg till ett fast pris

Returadress: 

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar 

Riddargatan 35-37, 114 57 Stockholm 

POSTTIDNING B 

1 1 1 0 1 3 4 0 0

år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?