år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening
29.09.2013 • Views
Share Embed Flag

år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

år 2012, nr.1 - Birka samfällighetsförening

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
birkasff.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Vem bestämmer<br />

om hastighetsbegränsningar<br />

på enskild väg?<br />

Kort om farthinder<br />

Invigning av nya bron<br />

till Bergviksholmen,<br />

Norrtälje<br />

Artikeltema:<br />

Vatten!<br />

• Vatten- & vägteknik<br />

• Dagvattenproblem<br />

Bulletinen<br />

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• <strong>2012</strong><br />

• Vatten- & avrinningsfrågor<br />

VÅRENS<br />

NYA KURSER<br />

– programmet<br />

klart nu!<br />

Var med<br />

och påverka<br />

framtiden för<br />

REV – fyll i<br />

v<strong>år</strong> enkät!<br />

1 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

Det v<strong>år</strong>as för väghållarna?<br />

V<strong>år</strong>en är alldeles säkert strax här, men har de enskilda väghållarna<br />

skäl att känna v<strong>år</strong>känslor? Ges tillräckligt goda förutsättningar<br />

för väghållningen av v<strong>år</strong>a makthavare? Kan föreningarna<br />

själva i rimlig utsträckning påverka sin egen situation, både vad<br />

gäller de ekonomiska förutsättningarna och vad gäller förvaltningen<br />

av vägarna?<br />

Under inledningen av <strong>2012</strong> har förbundet ägnat mycket tid och<br />

kraft åt att verka för rimligare villkor för väghållarna från lite olika<br />

utgångspunkter.<br />

När det gäller de väghållare som har ansvar för konstbyggnader,<br />

t.ex. broar, så är investerings- och underhållskostnader för bron ofta<br />

en mycket stor börda. Hos Trafikverket har förbundets ständiga<br />

påminnelser om nödvändigheten av rimligare villkor för de mer<br />

än 4.000 broansvariga väghållarna gett positivt resultat såtillvida<br />

att det numera finns en samsyn kring det angelägna att dessa väghållare<br />

bör kunna få ett särskilt bidrag för driften av bron. För att<br />

nå ända fram med ambitionen, besökte några representanter för<br />

förbundet Näringsdepartementet i slutet av januari, varvid bl.a.<br />

framhölls betydelsen av att ”brofrågan” snabbt f<strong>år</strong> sin lösning.<br />

REV:s förslag är att medel på upp till 90 procent av underhållskostnaderna<br />

för en bro bör täckas av statlig medfinansiering och<br />

också att Trafikverkets experter bör vara behjälpliga även med<br />

framtida inventeringar/besiktningar av broarna.<br />

I dagarna har REV till riksdag och departement inlämnat ett<br />

p.m. med förslag på angelägna ändringar av sättet att bestämma<br />

andelstal i en <strong>samfällighetsförening</strong>. Efter intryck från Finland,<br />

som beskrivits i tidigare nummer av Bulletinen, har REV:s lantmätare<br />

och expert Nils Blohm tillsammans med undertecknad<br />

tagit fram ett förslag som vi hoppas ingen kan motstå! Läs gärna<br />

mer om det förenklade sättet att bestämma andelstal på www.<br />

revriks.se under nyheter. F<strong>år</strong> vi gehör för dessa idéer, så kommer<br />

förvaltningen underlättas för flertalet av förbundets medlemmar.<br />

REV:s kursverksamhet är i full gång för säsongen. Har ni<br />

ännu inte haft tillfälle att besöka en kvällskurs ta chansen<br />

när den kommer att lära mer om förrättningsfrågor,<br />

förvaltning samt väg- och trafikfrågor. För<br />

er som önskar en fördjupning, så har det nu tagits<br />

fram en särskild kurs, med en mycket användbar<br />

kursdokumentation, som berättas mer om i detta nummer.<br />

Trevlig läsning och väl mött på ett kurstillfälle i v<strong>år</strong>!<br />

Uno Jakobsson<br />

Ordförande<br />

REV Bulletinen utges av<br />

Riksförbundet Enskilda Vägar<br />

Adress: Riddargatan 35-37<br />

114 57 STOCKHOLM<br />

Telefon: 08-20 27 50<br />

Fax: 08-20 74 78<br />

E-post: kansliet@revriks.se<br />

www.revriks.se<br />

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109<br />

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per <strong>år</strong>.<br />

Citera gärna Bulletinen - men ange källan.<br />

Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson<br />

Produktion: Elanders Sverige AB<br />

Form och original:<br />

Anni Sundquist/Elanders Sverige AB<br />

Annonser: Kansliet 08-20 27 50<br />

REV tar inget ansvar för annonsörernas<br />

utlovade förpliktelser m m.<br />

Kansliet har telefontid:<br />

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00<br />

Tisdagar 09.30 - 15.00<br />

Torsdagar 09.00 - 12.00<br />

Lunchstängt 12.00 - 13.00<br />

På kansliet f inns<br />

Maria Sundström, kanslichef 08-440 24 61<br />

Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62<br />

Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50<br />

Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64<br />

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50<br />

Carina Pörn, administratör, ti-on, to 08-20 21 50<br />

Valda funktionärer<br />

Ordinarie:<br />

Uno Jakobsson, ordförande<br />

Jan Johansson, vice ordförande<br />

Kristina Åberg, sekreterare<br />

Christer Ångström<br />

Sture Källg<strong>år</strong>den<br />

Mikael Näslund<br />

Margareta Vikgren<br />

Suppleanter:<br />

Jan Ellström<br />

Malin Ohlsson<br />

Lars Olin<br />

Anders Lundell<br />

Revisorer:<br />

Berndt Wiklander<br />

Ulf Crona<br />

Revisorssuppleanter:<br />

Anders Gejke<br />

Claes Henkel<br />

Valberedning:<br />

Curt Carleteg, sammankallande<br />

Inger Strömberg<br />

Bengt Larsson<br />

Omslagsfoto: Fotoakuten.se<br />

Foto där inget annat anges: Kansliets personal<br />

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har<br />

som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.<br />

Förbundet bist<strong>år</strong> medlemsorganisationerna med<br />

råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och<br />

lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och<br />

arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak<br />

med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ing<strong>år</strong> ett<br />

för väghållare heltäckande försäkringspaket.<br />

2 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

Innehåll<br />

VÄGTEKNIK<br />

12 Ett broprojekt – från idé till färdig bro<br />

20 Hastighetsbegränsning – vem bestämmer<br />

och tar beslut<br />

TEMA VATTEN<br />

4 Dikning<br />

8 Dagvattenproblem i Vellinge<br />

9 Vatten- och avrinningsfrågor<br />

11 Översvämning i Kållekärr<br />

LANTMÄTERI<br />

18 Grind eller led<br />

REV-NYTT<br />

15 Regionansvariga<br />

16 Presentation av regionansvariga<br />

27 V<strong>år</strong>ens kurser<br />

28 Enkät<br />

29 Transportforum /Besök på näringsdepartementet<br />

JURIDIK<br />

24 Övergivna fordon<br />

ÖVRIGA ARTIKLAR<br />

30 ”Den enskilda vägens historia” – seminarium<br />

4<br />

Vatten- och<br />

avrinningsfrågor<br />

9<br />

Grind eller led<br />

Dikning- och<br />

avvattning<br />

18<br />

Hastighetsbegränsning<br />

20

TEMA VATTEN<br />

DIKNING<br />

en av de allra viktigaste<br />

åtgärderna för att få<br />

en fungerande väg.<br />

Bilden visar ett icke fungerande dike längs än enskild väg. Foto: Solweig Hultén<br />

Dräneringsproblem<br />

Det är av yttersta vikt att vattnet dräneras från vägkroppen.<br />

Höga vattenkvoter i överbyggnaden och i terrassen medför<br />

risk för kostsamma skador och bärighetsproblem.<br />

begreppsförklaring<br />

Låt oss dock börja med en liten begreppsförklaring samt att<br />

vi måste lära oss skilja på dikesrensning och markavvattning.<br />

Markavvattning är de åtgärder som utförs för att avlägsna<br />

oönskat vatten (dränera mark) eller skydda vatten. För att<br />

en åtgärd skall anses vara markavvattning i miljöbalkens<br />

mening krävs att syftet med åtgärden är att varaktigt öka<br />

markens lämplighet för ett visst ändamål. Tillstånd krävs alltid<br />

för markavvattning. I större delen av södra och mellersta<br />

Sverige råder förbud mot markavvattning. Där krävs därför<br />

först en särskild dispens från markavvattningsförbudet för<br />

att ett tillstånd till markavvattning därefter skall kunna ges.<br />

Länsstyrelsen prövar dispenser. Tillstånd för markavvattning<br />

prövas av länsstyrelsen eller miljödomstol.<br />

4 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

När jag är ute och färdas längs enskilda<br />

vägar, konstaterar jag allt för<br />

ofta att diken är väldigt grunda eller<br />

näst intill obefintliga. Vanligtvis ser<br />

man också påtaliga bärighetsproblem<br />

i anslutning till grunda diken. Denna<br />

artikel ger några råd och tips om vad<br />

du som väghållare bör känna till i<br />

samband med dikningsåtgärder.<br />

ÅtgärDer som är markavvattning enligt<br />

miljöbalken<br />

Dikning:<br />

• Nyanläggning av dike eller ökning av avvattningsförmågan<br />

i ett befintligt dike eller vattendrag.<br />

• Rätning eller ändring av befintliga diken som syftar till<br />

ökad markavvattning.<br />

Bortledande av vatten:<br />

• Sänkning eller avtappning av vattenområde<br />

VATTEN TEMA<br />

Dikesrensningar för att behålla vattnets djup eller läge, är en<br />

del av det normala dikesunderhållet och är särskilt undantaget<br />

kravet på myndighetstillstånd, vilket framg<strong>år</strong> av 11:15<br />

Miljöbalken. Utgångspunkten är således att sediment och<br />

vegetation utan tillstånd f<strong>år</strong> rensas till det djup och läge som<br />

är reglerat i ett markavvattningsbeslut eller till den nivå som<br />

följer av lagen, det vill säga för att vidmakthålla en funktion,<br />

att behålla vattnets djup och läge i diket. Som beskrivs i artikeln<br />

här intill kan dock rensningsåtgärder i vissa fall trots<br />

allt ses som tillståndspliktiga markavvattningsåtgärder. Har<br />

det dröjt väldigt länge sedan den senaste rensningsåtgärden,<br />

kan ett nytt naturtillstånd anses ha inträtt, vilket i så fall leder<br />

till att vidtagande av nya rensningsåtgärder först kräver<br />

särskilt markavvattningstillstånd.<br />

Självklart påverkar markavvattning och rensning av diken<br />

och vattendrag naturmiljön. Till exempel kan hydrologin<br />

påverkas av närsalter och giftiga ämnen läcka ut. Den fysiska<br />

förändringen av bottenmiljön i vattendrag och diken<br />

påverkar bl.a. fisk. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att<br />

kontrollera miljöpåverkan.<br />

avvattnanDe ÅtgärDer som inte är<br />

markavvattning enligt miljöbalken<br />

Vissa former av dikning nämligen<br />

• Åtgärder i diken som inte medför en ökad markavvattning.<br />

• Diken enbart avsedda för att avleda dagvatten från en väg.<br />

Just den sista punktsatsen är väl det som vi enskilda väghållare<br />

oftast kommer i kontakt med. Hur bör nu v<strong>år</strong>a diken<br />

vara utformade för att fungera på ett tillfredställande skick?<br />

Ja, när en ny enskild väg skall byggas så utg<strong>år</strong> jag ifrån att<br />

det finns ett ritningsunderlag som redovisar hur vägdiket skall<br />

se ut och hur djupt det skall vara i förhållande till körbanan<br />

eller till terrassytan. Gemensamt för nybyggnad och underhåll<br />

av väg är att dräneringen av en vägöverbyggnad skall<br />

säkerställa att konstruktionens bärighetsegenskaper bevaras.<br />

Dränering av en överbyggnad skall anordnas genom ett öppet<br />

eller stenfyllt dike eller en dränledning. För att erhålla<br />

en godtagbar dränering av överbyggnaden bör dikesbotten<br />

ligga minst 0,3 meter under terrassytan. Det handlar om att<br />

vidmakthålla det vi en gång byggt, v<strong>år</strong>da detta på bästa sätt.<br />

Forts. 2<br />

Terrassyta<br />

min 0,3 m min 0,3 m<br />

Tvärsektion av väg med godtagbart dikesdjup<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 5

TEMA VATTEN<br />

vaD har vi nu för rättigheter att stöDja oss pÅ<br />

när vi vill Dikesrensa?<br />

Ja, om vi tar ett enkelt exempel och tänker oss en nybildad<br />

gemensamhetsanläggning vars anläggningsbeslut innehåller<br />

en text med följande lydelse:<br />

”Till väg hör förutom körbana, även befintliga diken och<br />

slänter”. Befintliga diken längs v<strong>år</strong> väg upptagna till ett<br />

godtagbart djup när beslutet vunnit laga kraft, alternativt<br />

finns vissa åtgärder beskrivna i anläggningsbeslutet som<br />

skall åtgärdas inom en viss tid. Det kan innebära smärre<br />

förbättringar av körbanan eller rent ut av smärre dikningsåtgärder.<br />

När nu detta väl är utfört så är det av största vikt att<br />

föreningen via sin styrelse vidmakthåller upptagna diken.<br />

Bilden visar ett väl fungerande dike längs en enskild väg.<br />

Foto: Leif Kronkvist<br />

Dikning av grusväg och dikning av belagd väg har två helt<br />

olika problemställningar. Vägkanterna på en grusväg har ofta<br />

en tendens att tryckas ut och ibland kan dikets funktion avsevärt<br />

försämras. På en belagd väg är ofta vägkanterna intakta,<br />

varför dikningsåtgärder mer handlar om att återställa diket<br />

till ursprungligt djup. Var försiktig med att inte skära bort<br />

allt material i innerslänten utan tillse att överbyggnaden f<strong>år</strong><br />

en tillfredställande dränering. Ofta har det bildats en grässsvål<br />

utanför beläggningskanten som måste tas bort så att<br />

ytvattnet från körbanan kan rinna av på ett tillfredställande<br />

sätt. Försök om möjligt att bevara ytterslänten intakt för att<br />

eliminera risk för erosion.<br />

6 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

hur ofta bör vi Dika?<br />

Dika endast då det verkligen behövs, dikning längs en belagd<br />

väg bör ske vid en 15 <strong>år</strong>s intervall och längs en grusväg med<br />

10 <strong>år</strong>s mellanrum. Allt detta beror på lokala förhållanden,<br />

växtlighet osv. I sammanhanget är det viktigt att slåtter och<br />

buskröjning av diken sker regelbundet.<br />

Foto: Birgit Westlund<br />

vägkonstruktion:<br />

I vägkonstruktionen ing<strong>år</strong> vägkropp med undergrund, diken,<br />

avvattningsanordningar, slänter och andra väganordningar.<br />

överbyggnad:<br />

Den del av vägkonstruktionen som ligger ovanför terrassytan.<br />

I överbyggnaden ing<strong>år</strong> förstärkningslager, bärlager och slitlager.<br />

terrassyta:<br />

Underlaget för överbyggnaden<br />

utDrag frÅn nÅgra bestämmelser i<br />

miljöbalken:<br />

VATTEN TEMA<br />

vem äger Dikningsmassorna?<br />

Ja, under förutsättning att er väghållning grundats på en<br />

lantmäteriförrättning som gett föreningen dispositionsrätten<br />

över hela vägområdet, kan inte markägare hävda någon<br />

äganderätt till det material som rensats ur diket.<br />

Text Leif Kronkvist<br />

(med visst biträde av Uno Jakobsson)<br />

rensning av gammalt Dike kan kräva tillstÅnD<br />

Efter en anmälan med påstående att en fastighetsägare låtit<br />

utföra en olovlig markavvattning, beslutade länsstyrelsen<br />

att ej vidtaga några åtgärder, eftersom styrelsen ansåg det<br />

vara fråga om en tillåten rensning enligt 11:15 Miljöbalken.<br />

Sedan beslutet överklagats till Miljödomstolen i Umeå, M<br />

196-07, förklarade domstolen att utredningen i målet i och<br />

för sig gav vid handen att det på 1950-talets mitt fanns ett<br />

dikessystem på fastigheten, men att några rensningsåtgärder<br />

sedan dess sannolikt inte vidtagits. Eftersom det enligt<br />

domstolens mening därmed uppstått ett nytt naturtillstånd<br />

i området, så var de vidtagna åtgärderna (uppgrävning med<br />

grävmaskin till ett dikesdjup om cirka 1,8 meter och till en<br />

dikesbredd av cirka 2 meter) tillståndspliktiga.<br />

Av domstolens skäl för sitt beslut kan slutsatsen dras att<br />

dikesrensningar inte kan avvakta för länge. Risk finns i så<br />

fall att åtgärderna inte bedöms som lagliga rensningar, utan<br />

som tillståndspliktiga markavvattningsåtgärder.<br />

Text Uno Jakobsson<br />

11:2 punkten 4<br />

Med vattenverksamhet avses bl.a. ”åtgärder som utförs för att<br />

avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten,<br />

eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett<br />

vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med<br />

åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något<br />

visst ändamål (markavvattning)”.<br />

11:13 första stycket<br />

”Markavvattning f<strong>år</strong> inte utföras utan tillstånd. Vidare krävs<br />

tillstånd, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för<br />

andra åtgärder som utförs för att avvattna mark i de fall<br />

åtgärden förväntas få en bestående negativ effekt på växteller<br />

djurlivet.”<br />

11:15 första stycket<br />

”Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för att utföra rensningar<br />

för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att<br />

omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt<br />

förra läge eller som på annat sätt har förändrat sitt lopp.<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 7

TEMA VATTEN<br />

Under ett par <strong>år</strong>s tid i mitten av 2000-talet hade<br />

vägföreningen och framförallt de boende på Elvabovägen<br />

i Ljunghusen, Vellinge kommun, översvämningsproblem<br />

i samband med stora regnmängder.<br />

Regnrekordet från 2006, som inte slagits än, är en<br />

regnmängd i juni månad om 374 mm!<br />

Dagvattenproblem<br />

i Vellinge<br />

rapport från ljunghusens vägförening<br />

• Justering av den befintliga asfalten med AG.<br />

• Därefter ny topp på ca 80 mm.<br />

• Uppsågning av asfalt<br />

ca 170 cm/sida.<br />

• Bortschaktning av ca<br />

30 cm h<strong>år</strong>t packad<br />

makadam.<br />

• Uppfyllning av 0-20<br />

fraktion med inblandning<br />

av gräsfrö för<br />

framtida grässlänter.<br />

En del av problematiken bestod i att flera av fastighetsägarna<br />

släppte ut sitt dagvatten från hustaken direkt ut på h<strong>år</strong>dgjorda<br />

infarter samt plattbelagda tomtytor, varvid vattnet rann<br />

vidare ut mot föreningens vägområde. Översvämningarna<br />

ledde i sin tur till att vissa boende i området fick intrång av<br />

dagvatten i sina hus, när igensatta dagvattenbrunnar och/eller<br />

för dåligt dimensionerade dagvattensystem inte förmådde<br />

ta hand om vattenmängderna.<br />

Under 2006 beslutade vägföreningen att avsätta medel<br />

i budgeten för vidtagande av nödvändiga åtgärder för att<br />

komma tillrätta med översvämningsproblematiken. Därtill<br />

tillsattes en arbetsgrupp i föreningen i vilken de boende längs<br />

Elvabovägen, den värst drabbade vägen, ingick. Arbetsgruppen<br />

återkom senare under <strong>år</strong>et med skisser och förslag, som<br />

i praktiken innebar att föreningen skulle ändra vägområdet<br />

från en 8 meters asfalterad väg, till en gata med en asfalterad<br />

körbana om 4,6 meter och ett vägområde i övrigt bestående<br />

av gräsremsor/grässlänter om drygt 1,5 meter på varje sida.<br />

Förslaget godtogs av styrelsen, och resultatet efter genomförande<br />

av arbetsgruppens förslag har varit helt fantastiskt!<br />

Förutom ett vackrare och bättre fungerande vägområde,<br />

som är självdränerande, har den smalare gatan bidragit<br />

till att hastigheten i området sänkts. Hela arbetet kostade<br />

1,4 miljoner och för åtgärderna erhöll föreningen ett statligt<br />

bidrag om 140.000 kr.<br />

Ljunghusens vägförening har idag ca 900 medlemmar med<br />

en <strong>år</strong>lig avgift per andel om 1.600 kronor.<br />

Text & Foto Lars Olin<br />

8 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

För att en väg skall ha en bra funktion och bärighet<br />

måste vatten hållas ifrån vägområdet. Men,<br />

det kan ibland vara både tekniskt och rättsligt<br />

sv<strong>år</strong>t för väghållaren att lyckas med en god avrinning.<br />

Med tanke på mängden medlemsfrågor<br />

med koppling till vatten och avrinningsförhållanden<br />

som varje <strong>år</strong> kommer till REV:s experter,<br />

vet vi att dessa frågor är ett ständigt huvudbry<br />

för v<strong>år</strong>a medlemmar.<br />

Vatten- &<br />

avrinningsfrågor<br />

ansvar för Diken inom vägomrÅDet<br />

En av de viktigaste uppgifter den enskilda väghållaren<br />

har är att se till att dikena inom vägområdet<br />

fungerar som de ska, så att regnvattnet leds<br />

bort från vägbana och vägkropp. Vägdiken ing<strong>år</strong><br />

i de anordningar som hör till vägen och skötseln<br />

för dessa faller därmed självklart på väghållaren<br />

själv, alldeles oavsett vem som äger marken där<br />

dikena är belägna. I den för väganläggningen<br />

gällande lantmäteriförrättningen uttrycks det på<br />

lite olika sätt om vägområdets bredd. Ibland är<br />

ett exakt metertal angivet för hela vägområdet,<br />

i vilket både vägbana, slänter och diken skall<br />

rymmas. Andra gånger är det bara vägbanans<br />

bredd som anges. Mer vanligt är att det i anläggningsbeslutet<br />

anges att förvaltningsuppdraget<br />

för samfälligheten gäller ”befintlig väg”. Oavsett<br />

hur det uttrycks i den gällande förrättningen är<br />

således utgångspunkten att skötselansvaret för<br />

diken längs väg ing<strong>år</strong> i förvaltningsansvaret för<br />

väghållaren.<br />

avrinningen frÅn vägomrÅDet – Diken<br />

utanför vägomrÅDet<br />

Mycket sällan har det i den för vägen gällande<br />

lantmäteriförrättningen tagits upp frågor om<br />

den vidare avrinningen från vägområdet till närmaste<br />

recipient. Vem har ansvaret för att denna<br />

Forts. 2<br />

VATTEN TEMA<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 9<br />

Foto: Fotoakuten.se

TEMA VATTEN<br />

avrinning fungerar? F<strong>år</strong> väghållaren bekosta rensning av<br />

diken som ligger utanför det egentliga vägområdet, men<br />

vars funktion ändå är en förutsättning för att avrinningen<br />

skall fungera?<br />

Det är sv<strong>år</strong>t att ge allmängiltiga svar på dess frågor, eftersom<br />

det kan finnas omständigheter i ett enskilt fall, som gör<br />

att det allmängiltiga svaret blir missvisande. I korthet kan<br />

dock rättsläget beskrivas på följande sätt:<br />

Naturligt rinnande bäck<br />

Leds vattnet från vägföreningens dike vidare till en naturligt<br />

rinnande bäck, så är det naturligtvis en förutsättning för en<br />

fungerande avrinning från vägområdet att bäcken fortsätter<br />

transportera den vattenmängd som behövs för att vägområdet<br />

inte skall svämmas över. Det finns dock i denna situation<br />

ingen samtalspart för väghållaren, någon att ställa krav på<br />

att behövlig rensning av bäcken måste göras, eftersom ingen<br />

kan anses ansvarig för flödet i en naturligt rinnande bäck.<br />

Inte ens ägaren av det markområde där bäcken rinner kan<br />

hållas ansvarig. Det finns inte heller någon att dela kostnaderna<br />

för en rensning med, om inte det kan tänkas att den<br />

som äger marken där bäcken rinner, också har nytta av en<br />

rensning. Innan en rensning görs bör både markägare och<br />

länsstyrelse kontaktas. Eventuellt måste tillstånd inhämtas<br />

från länsstyrelsen, men normalt krävs inget tillstånd om det<br />

bara är fråga om att behålla vattnets djup och läge.<br />

Även om föreningen finner en möjlig medfinansiär för en<br />

rensning av bäcken, bör noggrant övervägas om rensningsåtgärderna<br />

är motiverade från ett väghållningsperspektiv;<br />

endast när kostnaden kan ses som en naturlig del av väghållningen<br />

bör föreningens medel satsas på en rensningsåtgärd.<br />

Avgörande för om det är en del av väghållningen är om<br />

vägområdet riskerar lida skada om åtgärden inte utförs, t.ex.<br />

genom försämrad bärighet på grund av vattenansamlingar i<br />

och omkring vägkroppen.<br />

Anlagt dike utan huvudman<br />

Överg<strong>år</strong> vägföreningens dike i ett anlagt dike, som leder<br />

bort vattnet från vägområdet och kanske också tar hand om<br />

vatten från omgivande markområden, kan det tänkas att det<br />

finns ett registrerat dikningsföretag för diket. Länsstyrelsen<br />

har besked om det finns ett dikningsföretag eller ej. Finns<br />

det inget sådant noterat hos länsstyrelsen, är det markägaren<br />

där diket är beläget som har det primära ansvaret för dess<br />

funktion. Av Miljöbalken framg<strong>år</strong> att den som äger ett dike<br />

är skyldig att underhålla det, så att det inte uppkommer<br />

skada för allmänna eller enskilda intressen. Men, även om<br />

markägaren har det primära ansvaret, bör finansieringen av<br />

en dikesrensning delas av de som har nytta av resningen.<br />

Finns det ett rensningsbehov, görs förslagsvis en överenskommelse<br />

mellan berörda markägare och väghållaren om en<br />

rimlig fördelning av kostnaderna, varvid förutsättningen för<br />

väghållarens medverkan är densamma som jag beskrev ovan<br />

för den naturligt rinnande bäcken.<br />

Finns det anlagda diket inom ett grönområde, som föreningen<br />

har skötselansvaret för, är det naturliga att föreningen<br />

också påtar sig underhållsansvaret för dikets funktion. Rensningar<br />

av ett anlagt dike kräver inte tillstånd från länsstyrelsen<br />

så länge åtgärderna bara syftar till att bibehålla vattnets<br />

djup och läge.<br />

Anlagt dike med huvudman<br />

På pappret skall denna situation vara enklast att komma till<br />

rätta med; här finns det ju både någon som har ett ansvar<br />

och en förrättning om hur kostnaderna skall fördelas. Emellertid<br />

kan det vara mycket länge sedan en rensningsåtgärd<br />

vidtogs och förändringar av fastighetsindelningen i området<br />

och andra förhållanden kan ha lett till att det registrerade<br />

dikningsföretagets fördelningslängd är inaktuell. Så även om<br />

väghållaren av länsstyrelsen f<strong>år</strong> beskedet att det finns ett dikningsföretag,<br />

som har ansvaret för att diket fungerar, så kan<br />

det vara knepigt att komma tillrätta med ett bristande underhåll<br />

av diket. Rådet blir här att i första hand rådgöra med<br />

handläggare på länsstyrelsen hur man skall komma tillrätta<br />

med ett bristande underhåll av diket. Även i denna situation<br />

finns det dock utrymme för frivilliga överenskommelser<br />

och väghållarens eventuella bidrag till rensningsåtgärder f<strong>år</strong><br />

prövas på samma sätt som i de ovan beskrivna situationerna.<br />

Text Uno Jakobsson<br />

10 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

Foto Jan Johansson<br />

trots välskötta väganorDningar svämmar<br />

vägar och övriga anläggningar över i<br />

kÅllekärr<br />

Ovanstående bild visar översvämning i Kållekärr på Tjörn<br />

i samband med kraftigt regn. Dagvattnet från vägar och<br />

grönområden inom vägföreningens område leds via ledningar<br />

från rännstens- och övriga dagvattenbrunnar till en av<br />

kommunen kuverterad bäck, som rinner genom samhället.<br />

Foto Jan Johansson<br />

skaDor pÅ gemensamhetsanläggningen och<br />

fastigheter<br />

Översvämningen förorsakade skador på vägarna dessutom<br />

översvämmades även belysningsanläggningens stolpar och<br />

elskåp med risk för allvarliga elskador på människor och djur.<br />

Spänningen kunde dock kopplas bort innan någon skada<br />

inträffade. Även översvämningar av tomter, byggnaders<br />

bottenplan och källare förekom.<br />

Dokumentation för dikningsföretaget 1972<br />

VATTEN TEMA<br />

ÖVERSVÄMNING<br />

trots välskötta väganordningar<br />

orsaken till översvämningen 2002<br />

Bäcksystemet som avleder dagvattnet från Kållekärr leder<br />

vattnet till en havsvik ca 3 km från samhället. Vid en syn<br />

av bäcksystemet med en sakkunnig hydrolog efter översvämningen,<br />

kunde konstateras att det rådde en kraftig<br />

igenväxning i hela sträckning och att detta var huvudorsaken<br />

till översvämningen. En uppmätning av nuvarande<br />

bäcksektioner och jämförelse med de i handlingarna för<br />

dikningsföretaget 1972, påvisas en avsevärd reduktion av<br />

den hyrauliska tvärsnittsytan. Vägföreningens styrelse påtalade<br />

för kommunen att det krävdes rensning av bäcken<br />

för att förhindra ytterligare översvämningar. Den senaste<br />

rensningen gjordes av dikningsföretaget 1972 där kommunen<br />

svarade för genomförandet. Bäcken har sin sträckning<br />

över flera fastighetsägares marker och dessa är delägare i ett<br />

dikningsöretag som bildades 1972. En av dessa delägare är<br />

Tjörns kommun.<br />

hög tiD för en ny rensning av bäcken<br />

Det har alltså gått 40 <strong>år</strong> sedan senaste rensningen 1972.<br />

Enligt Miljöbalken har dikningsföretaget skyldighet att utföra<br />

rensning. Dokumentationen för dikningens utförande<br />

1972 har Länsstyrelsen tillhandahållit, men övriga handlingar<br />

såsom sammanträdesprotokoll, värderingslängd, kostnadsfördelningslängd<br />

mm. har än inte dykt upp ur gömmorna.<br />

Då bäcken är fiskförande ställs särskilda krav på tillstånd<br />

från Länsstyrelsen för hur och när rensningen skall göras.<br />

Vägföreningens styrelse arbetar vidare med frågan.<br />

Text Jan Johansson<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 11

VÄGHÅLLNING<br />

En glad styrelse samt dess två ”påläggskalvar” Foto: Leif Kronkvist<br />

Den nybyggda bron till Bergviksholmen i Norrtälje kommun. Foto: Leif Kronkvist<br />

12 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

Ett broprojekt<br />

– från idé till färdig bro<br />

VÄGHÅLLNING<br />

VI fick en trevlig inbjudan till REVs kansli i början av<br />

december 2011 som löd: Bergviksholmens <strong>samfällighetsförening</strong><br />

inbjuder Er till invigning av föreningens<br />

nybyggda träbro lördagen den 17 december.<br />

Sagt och gjort, REVs ”reportage team” bestående<br />

av undertecknad samt hans två kameror tar bilen<br />

upp till Vätö utanför Norrtälje i Stockholms län.<br />

Väderprognosen löd, + 2 grader samt ihållande<br />

regn. Vad spelar det för roll, föreningens eld själar<br />

har dukat upp med partytält, värmt glöggen, tänt<br />

grillen och sist men inte minst byggt en ny bro. Här<br />

skall det bli invigningsfest!<br />

bakgrunD<br />

För drygt 20 <strong>år</strong> sedan anlades en plåttrumma med en diameter<br />

av 2.2 meter, eller per definition en rörbro i vattendraget<br />

mellan Vätö och Bergviksholmen. På grund av att vattnet är<br />

bräckt har trumman med tiden inte klarat sin uppgift vad<br />

gäller motståndskraft mot saltvatten utan trumman har fått<br />

omfattande rost angrepp varför den dömts ut av Trafikverket.<br />

Det visade sig också att genomströmningen av vatten var<br />

bristfällig vilket fått till följd att växtligheten längs å f<strong>år</strong>an<br />

och i intilliggande vik ökat märkbart.<br />

hur gick De viDare?<br />

Det vanliga är att en utdömd rörbro ersätts av en ny. Helst<br />

bör den nya rörbron hålla i 30-40 <strong>år</strong>. Vanligtvis utförs rörbron<br />

i varmförsinkad korrugerad plåt som också vid behov förses<br />

med epoxi laminering in och utvändigt.<br />

Nu skulle det visa sig att framförallt föreningens ordförande<br />

Alfred Himanka hade en idé om att man i stället<br />

skulle bygga en helt ny bro och då i trä. Idén tog sakta fart<br />

och styrelsen fann projektet intressant . Nu återstod ett stort<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 13

VÄGHÅLLNING<br />

och tungt arbete, nämligen att övertyga föreningens medlemmar<br />

om nyttan att bygga en bro som i princip var dubbelt<br />

så dyr som att ersätta den raserade rörbron med en likvärdig.<br />

Alfred menar på, att det kanske viktigaste är att vara tydlig<br />

till medlemmarna och ge en helhetsbild om genomförandet.<br />

Ta fram fakta, ta med fördelar/nackdelar ta hänsyn till<br />

kommande generation, ta god tid och förankra besluten. Sist<br />

men inte minst lyckades styrelsen ena alla medlemmar om<br />

broprojektet. Idén kom 2006 och först i oktober 2011 började<br />

arbetet med påfartsramper och schakt för landfästen.<br />

Föreningen beställde schakt och utfyllnadsarbetet av Vätö<br />

Entreprenad AB som är en lokal entreprenör som väl känner<br />

till förhållandena på platsen.<br />

Martinsons träbroar AB levererade något som de benämner<br />

småbroar, sålunda en enkel funktionell konstruktion, land<br />

fästen givetvis i trä som grundlagts på morän. Dessa fylldes<br />

med grov makadam för att klara bro och trafiklaster. Slutligen<br />

monterades vackra träräcken på båda sidor om bron.<br />

Monteringen av bron togs endast två dagar och utfördes av<br />

företagets montörer. Företaget utlovade en teknisk livslängd<br />

av bron på 80 <strong>år</strong>, sålunda fram till <strong>år</strong> 2091.<br />

nÅgra problem?<br />

Nej, säger Alfred, inte mer än att vi fick gräva bort lite mer<br />

lera än vad vi planerat för landfästena. Det gick då åt lite mer<br />

makadam att fylla upp med än vad vi planerat. För övrigt har<br />

det fungerat alldeles utmärkt under byggtiden.<br />

vaD kostaDe kalaset?<br />

Jo, ca 1.5 miljoner. Bidrog då stat och kommun med en slant?<br />

Ja, Trafikverket var med på noterna och sköt till 265 800 kr.<br />

Norrtälje kommuns plånbok var som vanligt tom när det gäller<br />

enskild väghållning. Trots detta fick kommunalrådet Kjell<br />

Jansson förtroende att förrätta invigningen och genomförde<br />

detta på ett trevligt sätt genom att klippa det röda bandet<br />

och förklarade därmed bron invigd.<br />

allmän info om föreningen<br />

51 deltagande fastigheter, övervägande del fritidsbebyggelse.<br />

Styrelsen best<strong>år</strong> av 5 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter<br />

samt två ”påläggskalvar” i 5-6 <strong>år</strong>s ålder. (se bild)<br />

Förvaltar 1.6 kilometer väg<br />

Omsättningen är ca 40 000 kr/<strong>år</strong><br />

Text Leif Kronqvist<br />

Kommunalrådet Kjell Nilsson och föreningens ordförande Alfred Himanka förrättar invigningen. Foto: Leif Kronkvist<br />

14 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

Nyligen utsedda<br />

regionansvariga<br />

Som meddelats i förra numret av tidningen (Bulletinen<br />

nr 4 2011) har REV:s styrelse beslutat<br />

utse fyra stycken regionansvariga ledamöter.<br />

Här nedan presenteras de alla och anges därtill<br />

kontaktuppgifter. På efterföljande uppslag f<strong>år</strong><br />

ni veta lite mer om var och en.<br />

De regionansvariga skall enligt beslutat<br />

organisationsschema:<br />

• Tillgodose medlemmarnas och REV:s behov av<br />

en förbättrad regional/lokal förankring<br />

• Bevaka den enskilda väghållningens intressen i regionen<br />

och hålla utåtriktade kontakter i regionen,<br />

tillsammans och i samråd med REV:s ordförande<br />

• Ha medlemskontakter i regionen i samråd med<br />

REV:s kansli<br />

region norr, MIkAEL NÄsLuNd<br />

Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västernorrlands<br />

län, Västerbottens län och Norrbottens län<br />

Mail: mikael.naslund@ljusdal.se<br />

Tel: 070-347 59 19<br />

region öst, CHRIsTER ÅNGsTRöM<br />

Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län,<br />

Örebro län, Västmanlands län och Uppsala län<br />

Mail: christer.angstrom@revriks.se<br />

Tel: 070-839 09 26<br />

region syD, LARs OLIN<br />

Skåne län, Kronobergs län, Jönköpings län, Östergötlands<br />

län, Kalmar län och Blekinge län<br />

Mail: lars@olin.nu Tel: 0705-45 63 60<br />

region väst, JAN JOHANssON<br />

Hallands län, Västra Götalands län och Värmlands län<br />

Mail: jan.johansson@revriks.se<br />

Tel: 0304-66 83 83, 0705-38 80 06<br />

REV NYTT<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 15

REV NYTT<br />

regionansvarig syd<br />

lars olin<br />

styrelsesuppleant<br />

lars@olin.nu<br />

Lars Olin, 53 <strong>år</strong>.<br />

Jag är bosatt i Ljunghusen Vellinge kommun tillsammans<br />

med min sambo och 2 barn.<br />

I vardagen arbetar jag som marknadsingenjör på ett<br />

företag som tillverkar byggnadsställningar (Haki AB).<br />

Jag är också aktiv inom kommunpolitiken i Vellinge<br />

kommun, där jag bl.a sitter i kommunstyrelsen och<br />

är ordförande i valnämnden.<br />

Sedan 10 <strong>år</strong> tillbaka är jag ordförande i en av Sveriges<br />

största vägföreningar Ljunghusens Vägförening med<br />

ca 850 medlemmar. Jag blev invald i REV:s styrelse<br />

på stämman i Örebro 2011 och tror mig kunna tillföra<br />

praktiska kunskaper inom framför allt dagvattenfrågor<br />

då detta är ett stort problem på hela Falsterbonäset med<br />

bl.a högt grundvatten och ”50-<strong>år</strong>sregn”(skyfall) som de<br />

senaste <strong>år</strong>en kommit nästan varje <strong>år</strong>.<br />

Jag bor med familjen i Kållekärr på Tjörn och har varit<br />

ordförande i Kållekärrs vägförening i 35 <strong>år</strong> och i Rannebergets<br />

<strong>samfällighetsförening</strong> på Orust i 27 <strong>år</strong>.<br />

Sedan 20 <strong>år</strong> tillbaka äger och driver jag konsultföretaget<br />

JNN Contracting AB. Vi verkar inom områdena process-<br />

och anläggningsteknik, riskhantering, tillståndsärenden<br />

enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och Sevesolagen,<br />

upphandling och utbildning. Jag är styrelseordförande<br />

i Amixo AB, som är ett företag i kemibranschen<br />

och jag har varit vd i konsultföretaget Sigma Engineering<br />

AB som verkade inom teknikområdena anläggnings-,<br />

bygg- och industriprocessteknik. Som projektledare<br />

för anläggningsprojekt inom Nobelkoncernen kom jag<br />

tidigt i kontakt med enskilda vägar, förrättningar och<br />

tillämpning av mark-, väg- och vattenteknik.<br />

Jag är lärare sedan 30 <strong>år</strong> hos Svenska Teknologföreningens<br />

ingenjörsutbildning inom tillämpad författningskunskap<br />

och industriteknik.<br />

Jag har under många <strong>år</strong> bistått väg- och <strong>samfällighetsförening</strong>ar<br />

vid förrättningar, tvister, upphandlingar och<br />

bland annat suttit ordförande på föreningsstämmor.<br />

Inom REV bidrar jag bland annat med kunskap inom<br />

föreningsförvaltning, avtal och upphandling samt anläggnings-,<br />

väg - och vattenteknik.<br />

16 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong><br />

regionansvarig väst<br />

jan johansson<br />

vice förbundsordförande rev<br />

jan.johansson@revriks.se

egionansvarig öst<br />

christer Ångström<br />

styrelseledamot<br />

christer.angstrom@revriks.se<br />

Christer Ångström, 66 <strong>år</strong>.<br />

Jag kommer under <strong>år</strong>et att lämna min tjänst som skattejurist<br />

på Skatteverket. Jag är gift och har två vuxna<br />

barn och två barnbarn. Har sedan 1995/1996 suttit med<br />

i styrelsen för Kärrbackstrands SFF som är belägen i<br />

den nordligaste delen av Värmland. Vägnätet som till<br />

övervägande del best<strong>år</strong> av grusvägar innefattar även en<br />

111 meter lång bågbro över Klarälven. Endast ett fåtal<br />

permanentboende finns utefter detta vägnät, en inte<br />

ovanlig företeelse ute i glesbygderna.<br />

Brofrågor och medfinansiering av dessa var en av<br />

anledningarna till att jag 2009 tackade ja till ett styrelseuppdrag<br />

i REV. Jag har sedan 2010 deltagit i en<br />

arbetsgrupp som tillsammans med Trafikverket arbetar<br />

med att få fram ett förslag till förordningstext som<br />

förhoppningsvis innebär avsevärt förbättrade villkor för<br />

hur medfinansieringen ska konstrueras vid omfattande<br />

underhållsåtgärder av bland annat broar. Enligt REV:s<br />

uppfattning är detta för närvarande ett v<strong>år</strong>a angelägnaste<br />

uppdrag. Ni som har broar inom era föreningar och har<br />

lite funderingar och frågor kring dessa är välkomna att<br />

höra av er till mig. Totalt i landet finns ca 4.000 broar<br />

som uppbär statsbidrag.<br />

Eftersom jag är bosatt i Stockholm, men1/3 av <strong>år</strong>ets<br />

dagar finns jag dock i Värmland, kommer jag tillsammans<br />

med v<strong>år</strong> ordförande och v<strong>år</strong>a experter på kansliet<br />

att avsätta tid för möten med politiker, myndigheter<br />

och inte minst Trafikverket. Vi verkar för att enskild<br />

väghållning erhåller rimliga förutsättningar, inte minst<br />

ekonomiska, för att sköta om landets längsta och viktigaste<br />

vägnät.<br />

REV NYTT<br />

Mikael Näslund, 50 <strong>år</strong>.<br />

Jag bor i de djupa Hälsingeskogarna i byn Fagernäs, mellan<br />

Hassela och Bergsjö, tillsammans med fru och tre barn, i<br />

en gammal hälsingeg<strong>år</strong>d. När jag ”åker till stan” blir det<br />

Hudiksvall eller Sundsvall, eftersom jag bor mitt emellan<br />

städerna. På fritiden försöker jag bl a hinna med att sköta<br />

min skog.<br />

I julveckan gav stormen Dagmar alla väghållare och<br />

skogsägare i Dalarna och södra norrland mycket extra<br />

bekymmer och farligt arbete. Samhällets brister blev<br />

tydligt märkbara. Vissa orter fick vänta åtskilliga dagar<br />

på fungerande elleveranser och fortfarande i slutet på<br />

januari fungerade otroligt nog inte telefonerna i vissa<br />

områden. De enskilda vägarna röjde vi dock upp relativt<br />

snabbt tack vare alla de resurser och kunskaper som vi<br />

har av driftigt folk ute efter v<strong>år</strong>a små vägar.<br />

Jag är i grunden skogstekniker men har också läst pedagogik,<br />

statsvetenskap och historia samt diverse utbildningar<br />

som har med naturv<strong>år</strong>d, miljöv<strong>år</strong>d, vägbyggnad och<br />

vägbyggnadsteknik att göra. De här blandade kunskaperna<br />

har givit mig en bra grund att stå på, både på mitt arbete<br />

som lärare på naturbruksgymnasiet i Ljusdal samt i min<br />

roll som regionansvarig hos REV. Jag blev invald i REV:s<br />

styrelse för fyra <strong>år</strong> sedan och har under ett antal <strong>år</strong> fått<br />

förtroendet att hålla i REV:s populära kurser, som vi håller<br />

tillsammans med trafikverket och lantmäteriet, i Norrland<br />

och Dalarna.<br />

Jag är ordförande för Älvåsenvägarna som under <strong>år</strong>ens<br />

lopp har gjort många renoveringar och förbättringar samt<br />

öppnat en bergtäkt. Närmast i tiden ligger två brorenoveringar.<br />

Konferens- och vintersportanläggningen Hassela<br />

ligger utmed vägsträckan, vilket innebär intensiv trafik. Då<br />

känns det tryggt att vi är med i och försäkrade genom REV.<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 17<br />

regionansvarig mitt & norr<br />

mikael näslund<br />

styrelseledamot<br />

mikael.naslund@ljusdal.se

LANTMÄTERI<br />

Ofta innehåller anläggningsbeslutet eller utlåtandet<br />

för en vägsamfällighet en mening som lyder<br />

”Grind eller led f<strong>år</strong> inte sättas upp eller behållas på<br />

förrättningsvägen”. Innebörden av detta är inte helt<br />

klart på alla händer, bl.a. inom förrättnings k<strong>år</strong>en.<br />

Många lever nog med den missuppfattningen att<br />

föreningen inte har rätt att sätta upp vägbom om<br />

en sådan föreskrift finns i beslutet.<br />

Förbud mot<br />

”Grind eller led”<br />

i förrättningen.<br />

Vad innebär detta för väghållaren?<br />

Med anledning av de frågor som ställs till REV om hur en<br />

föreskrift om förbud mot ”Grind eller led” skall tolkas, finns<br />

det skäl att i denna artikel och med hjälp av nedan redovisat<br />

rättsfall redogöra för vad som gäller.<br />

I trafikförordningen 10 kap 10 § bestäms att den enskilda<br />

väghållaren har rätt att avgöra om avstängning av<br />

vägen f<strong>år</strong> ske.<br />

”10 § I fråga om en enskild väg skall ägaren av vägen avgöra<br />

om trafik med motordrivna fordon eller ett visst eller<br />

vissa slag av sådana fordon f<strong>år</strong> äga rum. Sådant förbud f<strong>år</strong><br />

avse även fordon med viss största bredd, längd eller vikt.”<br />

18 Bulletinen Nr 1 • 18 Bulletinen Nr 1 <strong>2012</strong><br />

• 2011

Anläggningslagen tar i 52 § upp möjlighet för förrättningslantmätaren<br />

att besluta om ”förbud att ha grind eller led<br />

på vägen”.<br />

”52 § Har fastighet enligt denna lag tillerkänts rätt att<br />

bygga eller begagna väg, kan till förmån för fastigheten bestämmas<br />

att grind eller led icke f<strong>år</strong> behållas eller uppsättas<br />

på vägen. Sådant förbud f<strong>år</strong> ej avse grind eller led i korsning<br />

av järnväg, sp<strong>år</strong>väg eller vattenväg. Förbudets tillämpning i<br />

övrigt kan begränsas efter vad som är skäligt.”<br />

Bestämmelsen i anläggningslagen ger alla användare (deltagarna<br />

i gemensamhetsanläggningen) en servitutsrätt som<br />

”härskande” i förhållande till den fastighet, som vägen g<strong>år</strong><br />

över, den ”tjänande” fastigheten. Innebörden av bestämmelsen<br />

är således att fastighetsägaren, vars fastighet är<br />

belastad av upplåtelsen för väg, inte f<strong>år</strong> sätta upp grind eller<br />

led över förrättningsvägen. Anvisningen, förbudet, är således<br />

inte riktad mot väghållaren (föreningen). Eftersom alla delägande<br />

fastigheter ing<strong>år</strong> i <strong>samfällighetsförening</strong>en som sköter<br />

vägarna så kan man betrakta <strong>samfällighetsförening</strong>en som<br />

”härskande” till servitutet.<br />

Det är således inget motsatsförhållande mellan bestämmelserna<br />

i anläggningslagen och trafikförordningen. Väghållaren<br />

kan alltid stänga vägen om villkoren i 10 kap 10§<br />

trafikförordningen är uppfyllda. Beslut om tillfällig avstängning,<br />

t.ex. vid tjällossning, tas av styrelsen. En permanent<br />

vägbom bör dock inte sättas upp utan att beslut härom först<br />

tagits på föreningsstämma.<br />

Bakgrunden till att det finns en regel om ”grind eller led”<br />

i anläggningslagen har och göra med äldre tiders djurhållning<br />

och att det var mycket vanligt med grindar över vägar innan<br />

bilismen bredde ut sig. Numera kan knappast finnas särskilt<br />

många fastighetsägare, som har ett berättigat krav att hålla en<br />

lantmäteri<br />

grind över en enskild väg. Bestämmelsen i anläggningslagen<br />

saknar därmed i de flesta fall betydelse och borde kunna<br />

slopas i förrättningsbesluten. I och för sig ger Lantmäteriets<br />

anvisningar för tillämpningen av 52§ anläggningslagen<br />

en korrekt beskrivning av bestämmelsens innebörd, men<br />

eftersom ett förordnande om förbud mot ”grind eller led” av<br />

många uppfattas som ett förbud för den enskilda väghållaren<br />

att sätta upp en vägbom, borde slentrianmässig användning<br />

av möjligheten att förordna om förbudet upphöra.<br />

Text Nils Blohm<br />

referat av göteborgs tingsrätts,<br />

fastighetsDomstolens, Dom Den 1 juni 2006<br />

(mÅl f 7224-05)<br />

En medlem i en <strong>samfällighetsförening</strong> i Uddevalla klandrade<br />

flera beslut av ordinarie stämma 2005, bl.a. stämmans beslut<br />

att sätta upp en bom över den väg föreningen var väghållare<br />

för. Sedan föreningen bestritt yrkandena och vad gäller<br />

bomfrågan anfört att ”Förordnandet i anläggningsbeslutet<br />

[beträffande grind eller led] är istället riktat mot markägare,<br />

som ej utan föreningens tillstånd må uppsätta grind eller led<br />

över vägen för eventuell djurhållning på sina marker eller i<br />

annat syfte”, bestämde domstolen, att lämna medlemmens<br />

talan om upphävande av stämmans beslut att uppsätta en<br />

bom utan bifall. Domstolens motivering vad gäller bomfrågan<br />

löd: ”Emellertid kan anläggningsbeslutet, som i aktuell<br />

del utgör en inskränkning i markägares rätt, inte ges den<br />

tolkningen att hinder föreligger föreningen att vid föreningsstämma<br />

besluta om vägbommar.”<br />

Text Uno Jakobsson<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 19<br />

Foto: Bengt Allfors

TEkNIk<br />

Hastighetsbegräns-<br />

Vem bestämmer<br />

och tar beslut?<br />

Foto: Trafikverket.se<br />

sÅ här ligger Det till<br />

Utöver de trafikregler som gäller enligt lag eller förordning,<br />

f<strong>år</strong> särskilda trafikregler meddelas i form av lokala<br />

trafikföreskrifter. Det är just en lokal trafikföreskrift som<br />

måste till för att en hastighetsbegränsning skall vara juridiskt<br />

bindande.<br />

vaD regleras genom lokala<br />

trafikföreskrifter?<br />

Jo, de lokala trafikföreskrifterna reglerar bland annat hastighetsbegränsningar<br />

på enskilda vägar. Vilken myndighet<br />

som beslutar om trafikföreskrifter beror på flera faktorer,<br />

men lite förenklat gäller följande:<br />

Länsstyrelsen beslutar om lokala trafikföreskrifter för<br />

hastigheter på enskilda vägar och stopp och väjningsplikt<br />

på vägar som ansluter till/mot allmänna vägar med statlig<br />

väghållning. Länsstyrelsen kan besluta om hastighetsbegränsning<br />

genom lokala trafikföreskrifter när det behövs<br />

Åter igen tar vi upp frågan om hastigheter<br />

på v<strong>år</strong>a enskilda vägar. Ett<br />

stort antal väghållare har hört av sig<br />

till REVs kansli och funderat över<br />

om vad som gäller runt hastighetsbegränsning<br />

och sist men inte minst<br />

frågat oss, varför f<strong>år</strong> vi inte besluta<br />

om detta själva?<br />

en lägre hastighet på en kortare sträcka än vad som gäller<br />

enligt vägens grundhastighet. Grundhastigheten kan<br />

antingen vara bashastighet 70 km/tim, som enligt 3 kap.<br />

17§ trafikförordningen gäller på vägar utanför tätbebyggt<br />

område.<br />

Kommunen beslutar om lokala trafikföreskrifter för<br />

vägar där kommunen är väghållare, d v s har ansvar för<br />

drift och underhåll. Föreskrifter om hastighet, stannande<br />

och parkering beslutas alltid av kommunen för alla vägar<br />

som ligger inom kommunens tätbebyggda områden.<br />

Vad som skall anses som tätbebyggt område beslutas av<br />

kommunen.<br />

var hittar man De lokala<br />

trafikföreskrifterna?<br />

Kommunerna har ansvar för att samla alla föreskrifter som<br />

meddelats inom kommunen i en trafikliggare. Här skall<br />

sålunda kommunens, länsstyrelsens och Trafikverkets<br />

20 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

ning på enskild väg?<br />

föreskrifter för vägar inom respektive kommun finnas. Du<br />

kan som väghållare eller naturligtvis som enskild person<br />

vända dig till din kommun och få besked om vad som<br />

just gäller för en viss vägsträcka. Föreskrifterna är förstås<br />

också utmärkta med vägmärken på platsen.<br />

Du kan också söka via Transportstyrelsen hemsida på<br />

dess webbplats, Svensk trafikföreskriftssamling (STFS),<br />

du kan söka per län, kommun.<br />

gÅr Det att änDra pÅ Den lokala<br />

trafikföreskriften?<br />

Ja, i vart fall g<strong>år</strong> det att få frågan prövad.<br />

Om vi nu utg<strong>år</strong> från att vi vill få en hastighet<br />

sänkt från 50 km/timme på v<strong>år</strong><br />

enskilda väg till 30 km/timme så vänder<br />

vi oss till antingen kommunen eller till<br />

länsstyrelsen. Om den önskade åtgärden<br />

skall beslutas av en annan myndighet,<br />

skickas ansökan vidare till rätt myndighet.<br />

(Här brukar vi från REVs kansli alltid<br />

råda att via telefon kolla med kommunen<br />

om det är de som tar besluter för att på så<br />

sätt skynda på processen).<br />

hur gÅr hanDläggningen till?<br />

Om nu länsstyrelsen fått v<strong>år</strong>t ärende som de ansvarar för sänder<br />

de ansökan på remiss till Trafikverket och polismyndighet<br />

i berörd kommun. Remissinstansernas yttranden skickas<br />

sedan till sökande som då f<strong>år</strong> möjlighet att lämna synpunkter<br />

innan beslut fattas i ärendet. Beslutet skall grunda sig på<br />

en objektiv helhetsbedömning av förhållandena på platsen<br />

och övriga fakta i ärendet. Bedömningen sker naturligtvis<br />

utifrån de kriterier som följer av gällande lagstiftning och<br />

rättspraxis. Om länsstyrelsen beslutar om lokal trafikföreskrift<br />

i enlighet med v<strong>år</strong> ansökan om sänkt hastighet till 30<br />

km/timme börjar föreskrifterna gälla det datum som anges<br />

som ikraftträdandedatum, vanligen en månad efter beslutsdatum.<br />

Föreskrifterna ska då vara utmärkta med vägmärke<br />

genom väghållningsmyndighetens försorg.<br />

om beslutet gÅr oss emot?<br />

Kan vi då överklaga länsstyrelsen beslut? Visst, då överklagar<br />

vi till Transportstyrelsen men överklagan skickas till länsstyrelsen<br />

inom tre veckor från den dag vi fick beslutet.<br />

I de kontakter vi haft med v<strong>år</strong>a medlemsorganisationer<br />

...inga väg-<br />

märken med has-<br />

tighetsbegränsnin-<br />

gar utan myndighetsbeslut.<br />

runt om i landet så vill jag påstå att i många fall har Polismyndigheten<br />

som remissinstans tillstyrkt ansökan, men<br />

Trafikverket avstyrkt och därmed avslås ansökan ofta med<br />

Trafikverkets motivering att ”bilister skall anpassa hastigheten<br />

till rådande förhållanden” eller att den enskilda vägen<br />

är ”självförklarande” d.v.s. om vägens linjeföring, vägbredd,<br />

beläggning och dylikt inte naturligt medger hastigheter upp<br />

till bashastigheten 70 km/timme är en lokal hastighetsbegränsning<br />

onödig och bör därför undvikas.<br />

gÅr i taket<br />

Denna motivering f<strong>år</strong> många väghållare att gå i taket. De<br />

flesta ansökningar handlar om att man vill ha sänkt hastighet<br />

vid randbebyggelse utmed den enskilda<br />

vägen. Ett flertal utfarter från fastigheter och<br />

en viss mängd oskyddade trafikanter som<br />

känner oro inför de allt för höga hastigheter<br />

som stundtals råder. Föreningsmedlemmar<br />

g<strong>år</strong> ofta h<strong>år</strong>t åt styrelsen att de måste göra<br />

något för att få ner hastigheterna. Praktiskt<br />

taget varje vecka i v<strong>år</strong>a landsortstidningar är<br />

det någon artikel om just avslag om hastighetsnedsättning<br />

på enskild väg.<br />

kan vi inte besluta om hastighetsneDsättning<br />

själva?<br />

Är en ofta förekommande fråga till REVs kansli, tyvärr är<br />

det inte så enkelt med nuvarande lagstiftning. Att det krävs<br />

ett myndighetsbeslut för att hastigheten skall vara gällande<br />

g<strong>år</strong> nog knappast att komma ifrån. Sett ur perspektivet att<br />

polisen inte kan beivra en skyltad hastighetsöverträdelse om<br />

det inte finns ett myndighetsbeslut. Kom alltså ihåg att ni<br />

inte f<strong>år</strong> sätta upp några vägmärken med hastighetsbegränsningar<br />

utan myndighetsbeslut.<br />

vi skall ansvara för vägen och allt Där till<br />

men vi har inte rÅDighet över hastigheten<br />

Ännu ett argument som vi ofta f<strong>år</strong> höra och naturligtvis<br />

instämmer i.<br />

förankra er ansökan pÅ föreningsstämman<br />

Rev vill rekommendera er att lyfta frågan om en eventuell<br />

ansökan om hastighetsbegränsning till er stämma. Vanligtvis<br />

inkommer någon medlem med en motion som på sedvanligt<br />

sätt behandlas av styrelsen. Medlemmarna har då att ta<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 21<br />

TEkNIk

TEkNIk<br />

ställning för och emot, är en majoritet för en begränsning på<br />

stämman så kan därefter styrelsen ansöka till berörd myndighet.<br />

Inget hindrar naturligtvis en enskild medlem att direkt<br />

ansöka om en nedsättning av hastigheten till beslutande<br />

myndighet, men det är oftast en fråga som landar in till styrelsen<br />

för vidare handläggning. Sett ur perspektivet att ansökan<br />

kommer från styrelsen med ett mandat från medlemmarna<br />

borde det uppfattas som lite tyngre än om ansökan kommer<br />

från någon enskild. Ytterst prövas naturligtvis ansökan mot<br />

en objektiv helhetsbedömning.<br />

hur borDe Det vara?<br />

Att vi inte kan gå ifrån myndighetsbeslutet är nog något som<br />

vi f<strong>år</strong> leva med, men att beslutande myndighet g<strong>år</strong> på, och tar<br />

del av, på ett helt annat sätt, och därmed låter väghållarens<br />

ansökan väga betydligt tyngre än vad exempelvis Trafikverkets<br />

i många fall slentrian svar i deras remiss ge uttryck för.<br />

När det gäller utmärkning av beslutet skall detta ske genom<br />

väghållningsmyndighetens försorg.<br />

Flera väghållare som kontaktat REV menar att det kan<br />

ta denna kostnad och arbete med inköp och uppsättning av<br />

vägmärken om en förenkling av beslutsprocessen kan ske.<br />

kan vi fÅ ner hastigheterna<br />

pÅ nÅgot annat sätt?<br />

Visst kan vi det, då f<strong>år</strong> vi ta till väghållarens möjlighet att via<br />

fysiska hinder begränsa hastigheten. Att genom exempelvis<br />

gupp och andra typer av farthinder är ett ganska effektivt sätt<br />

att få ner hastigheten. Tyvärr kostar dessa åtgärder ganska<br />

mycket pengar i form av anläggande och utmärkning och<br />

framtida underhåll. Till dessa åtgärder krävs normalt inte<br />

något myndighetsbeslut. Vid minsta tveksamhet så vill vi<br />

rekommendera att ni rådgör med Trafikverkets handläggare<br />

eller kommunens trafikingenjör. Vi på REVs kansli st<strong>år</strong> naturligtvis<br />

alltid till er tjänst. Här har hittilldags Trafikverket<br />

varit ganska njugga och inte skjutit till några pengar till dessa<br />

åtgärder på statsbidragsvägnätet. Detta uppfattas som lite<br />

märkligt bland REVs medlemmar med tanke på 0-visionen.<br />

bÅstaD kommun<br />

Vissa kommuner i landet har påbörjat översyn av hastigheter<br />

på sina vägar. Ett exempel på detta är Båstads kommun<br />

som enligt Trafikförordningen 10 kap.<br />

Lokala trafikföreskrifter tar beslut<br />

om bland annat hastighet på enskild<br />

väg (inom tätort).<br />

Text Leif Kronkvist<br />

kort om farthinDer<br />

Föreningen kan själva<br />

bestämma om farthinder ska<br />

uppföras på föreningens vägar.<br />

Detta kan styrelsen besluta om,<br />

men REV rekommenderar att detta<br />

beslut tas på föreningsstämman. Dels f<strong>år</strong> alla möjlighet<br />

att yttra sig och få information om åtgärden, dels är det<br />

fråga om en kostnad som stämman bör besluta. Om det<br />

alltså inte mycket brådskande att väghinder uppförs så bör<br />

beslut överlåtas till stämman.<br />

Om en förening uppför ett farthinder på en vägsträcka och<br />

hindret är anpassat till den hastighetsbegränsning som råder<br />

och hindret är väl utmärkt så bör man kunna utgå ifrån att<br />

hindret inte kan orsaka skador som framförs över hindret i<br />

korrekt hastighet. Om ett fordon skadas av farthindret kan<br />

man alltså fundera över om fordonet framfördes för fort.<br />

För det fall detta skulle hända och någon ställer ett ersättningskrav<br />

på föreningen skall föreningen anmäla detta<br />

till försäkringsbolaget, som därefter utreder om föreningen<br />

är ersättningsskyldiga och i så fall ersätter skadan. Om det<br />

visar sig att föreningen har varit grovt försumliga kan försäkringsbolaget<br />

kräva ersättning i sin tur från föreningen.<br />

Var alltså noggranna med att:<br />

1. Besluta om farthinder på föreningsstämman<br />

2. Farthindret är väl anpassat till rådande hastig -<br />

hets begränsning<br />

3. Farthindret är tydligt utmärkt för trafikanter<br />

Gällande det tekniska utförandet kan ni gärna kontakta<br />

REV för ytterligare information.<br />

Text Louise Bark<br />

22 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

EVA-REV<br />

handboken<br />

– alla enskilda<br />

väghållares bibel<br />

Arbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad<br />

i en förening för enskild väghållning? Då är<br />

Riksförbundet Enskilda Vägars handbok Enskild<br />

Väghållning Anvisningar (EVA-REV) oumbärlig.<br />

Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning,<br />

ekonomi, teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö och<br />

mycket mer.<br />

Det finns även en rad mallar som gör livet som väghållare<br />

enklare. I nyuppdaterade EVA-REV är ekonomiavsnittet<br />

kompletterat, frågan om farthinder utförligare behandlat,<br />

liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållande<br />

av ledning i väg m m.<br />

EVA-REV kostar<br />

för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr,<br />

moms och porto tillkommer.<br />

Välkommen med beställning till REVs kansli via e-post<br />

kansliet@revriks.se eller tel 08-20 27 50.<br />

www.tetrachemicals.com<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 23

JuRIdIk<br />

ÖVERGIVNA<br />

fordon<br />

Vad kan styrelsen för en <strong>samfällighetsförening</strong><br />

göra för att få bort övergivna fordon som st<strong>år</strong><br />

uppställda på av föreningen förvaltad mark?<br />

Det finns ett flertal situationer som kan orsaka<br />

problem för en förening och jag vill nu försöka<br />

att ge er några handfasta råd på vägen.<br />

övergiven bil – ej trafikfara – ägare okänD<br />

I denna situation känner alltså inte föreningen till vem som<br />

äger bilen och det har visat sig omöjligt att ta reda på vem<br />

som äger bilen. Styrelsen bör i första hand kontakta polisen<br />

som f<strong>år</strong> komma till platsen göra en bedömning av om bilen<br />

är uppställd på ett trafikfarligt sätt eller ej. Om polisen bedömer<br />

att bilen inte st<strong>år</strong> trafikfarligt kan styrelsen kontakta<br />

kommunen och begära att bilen flyttas. Kommunen kan<br />

nämligen besluta att fordonet ska flyttas enligt lag (1982:129)<br />

om flyttning av fordon i vissa fall. Bilen förvaras därefter på<br />

en särskild uppställningsplats och om den ej hämtas av ägaren<br />

tillfaller bilen efter viss tid kommunen. Observera att<br />

kommunen inte kan besluta om flyttning förrän det har gått<br />

en månad från och med att markägaren, eller föreningen,<br />

påbörjat försök med att underrätta fordonsägaren.<br />

Om bilen är att betrakta som ett fordonsvrak behöver inte<br />

ägaren underrättas innan bilen bortforslas, bilen tillfaller<br />

omedelbart kommunen.<br />

Tänk på att:<br />

• Kontakta polisen.<br />

• Kontakta kommunen och fråga hur de vill att ni g<strong>år</strong> till<br />

väga om bilen inte flyttas, finns exempelvis mall på ansökan<br />

som kan förberedas? Behöver kommunen annat<br />

beslutsunderlag som föreningen kan bistå med för att<br />

underlätta handläggningen?<br />

• Försöka att omgående få tag på fordonets ägare och informera<br />

om den olovliga uppställningen. Om bilens ägare<br />

ej g<strong>år</strong> att nå kan inte kommunen besluta om flyttning av<br />

bilen förrän det har gått en månad.<br />

övergiven bil – ej trafikfara – ägare känD<br />

I denna situation gäller samma som ovan, försök att omgående<br />

underrätta bilens ägare, med information om att begäran<br />

om flyttning kommer att inges till kommunen om inte<br />

fordonet flyttas inom en vecka. När ägaren är känd behöver<br />

fordonet endast varit uppställt en vecka för att kommunen<br />

ska kunna besluta om flyttning.<br />

Tänk på att:<br />

• Kontakta polisen.<br />

• Försöka att omgående få tag på fordonets ägare och informera<br />

om den olovliga uppställningen. Kommunen kan<br />

besluta om flyttning av bilen efter en vecka från att ägaren<br />

underrättades om att fordonet inte f<strong>år</strong> vara uppställt på<br />

platsen.<br />

• Informera kommunen och fråga hur de vill att ni g<strong>år</strong> till<br />

väga om bilen inte flyttas, finns exempelvis mall på ansökan<br />

som kan förberedas? Behöver kommunen annat<br />

beslutsunderlag som föreningen kan bistå med för att<br />

underlätta handläggningen?<br />

I denna situation är det även möjligt att vända sig till kronofogden<br />

och begära särskild handräckning.<br />

övergiven bil – trafikfara<br />

För det fall en bil exempelvis lämnas delvis uppställd på vägbanan<br />

på ett sätt så att en trafikfarlig situation uppstått måste<br />

styrelsen agera omedelbart. Det ligger inom föreningens ansvar<br />

att se till att trafikfarliga hinder tas bort och innan bilen<br />

har flyttats bör markeringar (exempelvis varningstriangel)<br />

24 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

sättas ut för att varna trafikanter. Företrädare för föreningen<br />

bör omgående kontakta både polis och kommunen. Eftersom<br />

det är en akut situation där det är fara för liv och egendom<br />

måste polisen larmas omgående. Bedömer polisen att bilen<br />

utgör en trafikfara kan polisen i dessa fall flytta bilen så att<br />

den ej st<strong>år</strong> trafikfarligt. Bilen kan då ställas inom synhåll<br />

för platsen där den lämnades men om det inte är lämpligt<br />

bärgas bilen bort. Därefter kan åtgärder enligt ovan inledas.<br />

Tänk på att:<br />

• Kontakta polisen och kommunen.<br />

• Sätt ut markering, exempelvis varningstriangel, så att<br />

trafikanter uppmärksammas på faran.<br />

• När polisen har flyttat bilen, informera kommunen om<br />

var bilen st<strong>år</strong>.<br />

• Försök att nå ägaren och underrätta om var den finns och<br />

att den kommer att begäras hämtad inom viss tid.<br />

miljöfara?<br />

För det fall det upptäcks att den olovligt uppställda bilen<br />

läcker exempelvis olja, så bör Räddningstjänsten kontaktas,<br />

som då kommer ut och vidtar åtgärder på plats för att<br />

hindra miljöskador. Observera att Räddningstjänsten inte<br />

f<strong>år</strong> flytta bilen (mer än en mycket kort sträcka om den st<strong>år</strong><br />

trafikfarligt).<br />

Det är alltså inte helt lätt att få undan övergivna fordon och<br />

det kan bli ett långvarigt problem. Tänk på att det finns<br />

vissa frister så ju snabbare ni agerar desto fortare kan bilen<br />

hämtas. Om ni har några frågor f<strong>år</strong> ni gärna höra av er till<br />

REV:s kansli.<br />

Text Louise Bark<br />

Allt ni behöver veta om<br />

lagar & förordningar,<br />

förvaltning & vägteknik<br />

Många nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskaperna<br />

för föreningens trotjänare? Vill ni arbeta<br />

tillsammans eller läsa in er var och en för sig?<br />

REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” är<br />

framtagen för att passa lika bra till en studiecirkel<br />

som för självstudier.<br />

Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv kan starta en<br />

studiecirkelkurs. I boken tas lagar och förordningar, förvaltning<br />

och vägteknik upp. Teori varvas med exempel tagna ur<br />

verkligheten. För er som vill arbeta i en studiecirkel kommer<br />

handledarmanualen och USB-minnet med Powerpointbilder,<br />

som båda ing<strong>år</strong> i kurspaketet, väl till pass.<br />

I cirkelkursen ing<strong>år</strong> 3 stycken böcker och material på ett<br />

USB minne.<br />

795:- inkl moms för medlemmar<br />

1595:- inkl moms för icke medlemmar<br />

Det g<strong>år</strong> att beställa extra kursböcker och då betalar man som<br />

medlem 235:-/st inkl moms och som icke medlem 470:-/st<br />

inkl moms. På samtliga priser tillkommer porto.<br />

Välkommen med er beställning till REVs kansli via<br />

e-post kansliet@revriks.se eller via telefon:<br />

08-20 27 50.<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 25<br />

JuRIdIk

Komplett webbaserad administration av din vägförening<br />

”Gör som v<strong>år</strong> förening och använd er av<br />

VägFas Webb för att effektivisera er förenings<br />

medlemshantering vilken borgar för korrekta<br />

och kompletta uppgifter som ger nöjda<br />

medlemmar.”<br />

– Norra Åbyggeby Väg<strong>samfällighetsförening</strong><br />

GA:5 i Gävle<br />

Hur hålla reda på alla ägarförändringar i<br />

vägföreningen?<br />

Föreningarna har hittills tvingats köpa informationen,<br />

på papper, eller i bästa fall,<br />

från sin programvaruleverantör som sedan<br />

infört informationen i programmet. Krångligt,<br />

dyrt och omodernt.<br />

VägNu AB är partner till Lantmäteriet och<br />

levererar föreningens medlemsinformation<br />

från det centrala, digitala fastighetsdataregistret.<br />

Informationen läses in elektroniskt<br />

till programmet Vägar och Fastigheter (Väg-<br />

Fas). Självklart kan du fortfarande redigera<br />

all information och även skriva ut eller exportera<br />

den vid behov.<br />

VägNu AB har löst det!<br />

Vi frågade några kunder om de trivs med<br />

VägFas Webb och några citat ser du här i<br />

annonsen.<br />

Leverans<br />

VägFas levereras med de senast tillgängliga<br />

ägaruppgifterna från Lantmäteriet så du f<strong>år</strong><br />

aktuell ägarinformation redan vid leverans.<br />

Abonnemang<br />

VägNu AB erbjuder abonnemang på medlemsuppdateringar<br />

från Lantmäteriet. Upp<br />

till sex gånger per <strong>år</strong> f<strong>år</strong> ni en ny leverans av<br />

aktuella medlemsuppgifter. Inläsningen till<br />

VägFas sker med hjälp av en av de många<br />

guiderna i programmet. Inläsningen är elektronisk<br />

och du behöver inte registrera manuellt.<br />

Fjärrprint<br />

Fjärrprint är inbyggt i VägFas Webb. En<br />

knapptryckning, klart. Sänd alla fakturor<br />

och egna dokument via v<strong>år</strong> fjärrutskriftstjänst.<br />

För låg kostnad per försändelse, gör<br />

vi jobbet åt er: Skriver ut, kuverterar, frankerar<br />

och levererar till posten.<br />

Underhåll<br />

Självklart erbjuder VägNu AB support och<br />

nya versioner till alla kunder med underhållsavtal.<br />

Prova VägFas Webb på www.vagnu.se<br />

VägNu AB<br />

”Min tid framför datorn med fakturering har<br />

minskat från 10-15 tim. till max 5 minuter.<br />

Supporten är absolut det bästa jag har upplevt<br />

inom datavärlden hjälp o svar inom 24<br />

tim, det känns skönt att veta att ett svar kommer,<br />

och hjälp med allt. Vi rekommenderar<br />

Vägfas Webb o det varmaste”<br />

– Älvhyttan-Dalkarsbergs Sff.<br />

Vad säger v<strong>år</strong>a kunder<br />

”Sedan vi började använda VägFas Webb<br />

har vi bättre kontroll på vilka som äger<br />

fastigheterna och vilka gemensamhetsanläggningar<br />

som respektive fastigheter ing<strong>år</strong><br />

i. T.o.m båtplatserna kan vi hantera på ett<br />

bra sätt i systemet. Faktureringsarbetet har<br />

underlättats betydligt och tar nu några minuter<br />

istället för flera dagar och till en lägre<br />

kostnad att skicka ut ca 150 fakturor.”<br />

– Rönnäs Samfällighetsförening<br />

”VägFasWebb är för oss en förenkling av<br />

hela hanteringen av samfällighetens medlemmar,<br />

dess fastigheter och ägare med<br />

rätt andelstal. Det gäller skarp aktualisering<br />

av ägare från fastighetsregistret inför<br />

debiteringslängd, debitering/fakturering<br />

och ev. indrivning av avgift. Vi i styrelsen<br />

i Solberga Ödsmål Samfällighetsförening<br />

hanterar hela v<strong>år</strong> medlemsadministration<br />

på en bråkdel av den tid det tidigare tog!”<br />

– Solberga Ödsmål Samfällighetsförening<br />

”Jag har tillgång till alla uppgifter oavsett<br />

var på jorden jag befinner mig och oavsett<br />

dator!”<br />

– Hövik Berga Samfällighetsförening<br />

Marmorgatan 2 • 118 67 Stockholm • Tel: 0709 73 46 10 (vardagar 0900-1700) • E-post: info@vagnu.se<br />

26 Bulletinen Nr 1 • 26 Bulletinen Nr 4 <strong>2012</strong><br />

• 2011<br />

www.vagnu.se<br />

Partner till Lantmäteriet

Kurs för styrelseledamöter<br />

i vägorganisationer<br />

V<strong>år</strong>ens kurser är i full gång! Nytt för i <strong>år</strong> är att vi kommer hålla i en fördjupningskurs<br />

(Kurs II Fördjupningskurs för styrelseledamöter) på tre utvalda orter.<br />

kurs i ”utbilDning för styrelseleDamöter i<br />

vägorganisationer”<br />

Utbildning tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket.<br />

Kursens mål är att deltagarna efter denna genomgång skall<br />

ha god kännedom om formella grunder avseende förvaltningsfrågor,<br />

väg- och trafiktekniska frågor, statsbidragsfrågor,<br />

lagar och förordningar.<br />

Enklare förtäring och kursdokumentation ing<strong>år</strong>.<br />

Kursen är på kvällstid mellan<br />

kl 18:00 – ca 21:30.<br />

Kursavgift 720:-/deltagare inkl moms.<br />

KURS I DatUm KURSoRt<br />

Arvika 20 mars Scandic Arvika<br />

Hedemora 21 mars Garpenbergs Herrg<strong>år</strong>d<br />

Söderhamn 22 mars Best Western Hotell<br />

Söderhamn<br />

Strömsund 27 mars Folkets hus<br />

Umeå 28 mars Hotell Dragonen<br />

Piteå 29 mars Furunäset<br />

Hotell & konferens<br />

Boka in er på v<strong>år</strong> hemsida, www.revriks.se, under fliken<br />

”Kurser” alternativt mejla in till kansliet@revriks.se (Obs!<br />

bindande anmälan). Ange Föreningens namn (alt medlemsnr<br />

om ni är medlemmar i REV), fullständig fakturaadress,<br />

namn på deltagare/na samt mejladress dit bekräftelse<br />

NY!<br />

REV NYTT<br />

kurs ii ”förDjupningskurs för<br />

styrelseleDamöter i vägorganisationer”<br />

Kursen innhåller bl a en fyllig del av förvaltningsfrågor, aktuella<br />

rättsfall berörande enskild väg samt mycket matnyttiga<br />

råd och anvisningar gällande barmark- samt vinterunderhåll.<br />

Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som<br />

kommer väl till användning för den enskilda väghållarens<br />

vägskötsel och föreningsadministration. Enklare förtäring<br />

och kursdokumentation ing<strong>år</strong>. Kursen är på kvällstid mellan<br />

kl 18:00 – ca 21:30.<br />

Kursavgiften är 1200:-/deltagare inkl moms.<br />

KURS II<br />

Stockholm 3 maj Nacka Strandsmässan<br />

Gävle 8 maj Winn Hotels Gävle<br />

Varberg 9 maj Hotell Fregatten<br />

kan gå. Skynda att boka er då det finns begränsat antal platser<br />

på respektive ort!<br />

Varmt välkomna!<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 27

REV NYTT<br />

V<strong>år</strong>, men också<br />

tjällossningstid<br />

Då kan det vara dags att begränsa<br />

fordonsvikten på er väg.<br />

Med risk för att uppfattas som tjatiga vill vi bara påminna<br />

er om att inte glömma bort er rätt att vid behov sätta ner<br />

totalvikten under tjällossningsperioden.<br />

Beslutet tar ni själva som väghållare, ni stödjer ert beslut<br />

som vanligt på trafikförordningen 10§ 10 kap. Begränsningen<br />

utmärks med exempelvis följande vägmärke och<br />

tilläggstavla.<br />

Ni som har statsbidrag för er väg kontaktar Trafikverket<br />

och meddelar när vägmärket sätts upp respektive tas ner.<br />

REV vill veta<br />

vad ni medlemmar tycker!<br />

Riksförbundet kommer att genomföra en enkät, en<br />

nöjd-kund-undersökning. Syftet med undersökningen<br />

är att få ett bättre underlag och kunskap om<br />

hur medlemmarna uppfattar sitt medlemskap och<br />

vad medlemmarna tycker om den medlemsservice<br />

som bedrivs och sina kontakter med kansliet, men<br />

också medlemmarnas uppfattning om vilka frågor<br />

REV bör driva mot myndigheter och beslutsfattare.<br />

Idag har REV:s kansli kontakt med medlemmarna via telefon,<br />

mejl och inkomna brev. Kansliet har genom dessa<br />

dagliga kontakter en uppfattning om hur medlemmarna<br />

uppfattar sitt medlemskap i REV och vilka frågor som för-<br />

bundet bör driva. Men, nu är det dags för er medlemmar att<br />

på ett enkelt sätt berätta mer om vad ni verkligen tycker!<br />

Vi kommer att maila ut ett frågeformulär under mars månad<br />

som vi är tacksamma om ni fyller i. Misstänker du att vi<br />

inte har din mailadress – maila kansliet. Frågorna handlar<br />

om kansliets service, styrelsen, regionansvariga och riksförbundets<br />

kärnfrågor.<br />

Var med och påverka framtiden för Riksförbundet<br />

Enskilda Vägar.<br />

www.revriks.se<br />

Stort tack på förhand för er medverkan!<br />

REV:s kansli<br />

28 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

REV NYTT<br />

Transportforum<br />

REV var sedvanligt representerad med egen utställningsmonter<br />

på Transportforum, VTI-dagarna i Linköping i början<br />

av januari, Nordens största <strong>år</strong>liga konferens för transportsektorn.<br />

I den stora kongresshallen samlades nästan tvåtusen<br />

personer med anknytning till infrastuktur och transporter;<br />

politiker och myndighetsföreträdare, branschfolk från transportnäringen<br />

och mitt bland alla hade REV sin monter, denna<br />

gång bemannad av Maria Sundström, kanslichef, Anders<br />

Lundell, styrelsesuppleant och Uno Jakobsson. I dagarna två<br />

gavs många tillfällen till värdefulla samtal och kontakter för<br />

REV:s utsända. Bland de som kom förbi REV:s monter var<br />

Anders Åkesson (c), Trafikutskottet.<br />

Under rubriken ”Vem skall sköta vägen- Staten, kommunen<br />

eller samfälligheten?”, höll Uno Jakobsson ett föredrag i en<br />

av de cirka 80 sessionerna av seminarier som arrangerades.<br />

Transportforum inleddes med tal av VTI:s generaldirektör,<br />

Jonas Bjelfvenstam och sedan gav Infrastrukturminister Catarina<br />

Elmsäter-Svärd en faktaspäckad genomgång av vad<br />

som är på gång inom infrastukturområdet.<br />

11-12 januari <strong>2012</strong><br />

Besök på<br />

Närings departementet<br />

Den 23 januari besökte Leif Kronkvist, REV:s trafik- och<br />

vägingenjör, Christer Ångström, REV:s regionansvarige<br />

öst samt Uno Jakobsson, REV:s ordförande näringsdepartementet.<br />

Elisabet Bodin och Anna Förander, tog emot,<br />

varvid tillfälle gavs för REV:s representanter att framhålla<br />

betydelsen av att ”brofrågan” snabbt f<strong>år</strong> sin lösning. Det<br />

finns cirka 4.000 broar bara inom det enskilda vägnätet som<br />

uppbär statsbidrag och REV förordar att medel på upp till 90<br />

procent av underhållskostnaderna för dem bör kunna utgå<br />

som statlig medfinansiering. Vid mötet överlämnades också<br />

en skrivelse med för den enskilda väghållningen angelägna<br />

frågor att ta itu med. Skrivelsen finns i sin helhet att läsa<br />

hemsidan www.revriks.se under rubriken ”Nyheter” och<br />

”REV på näringsdepartementet”.<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 29

Den enskilda vägens<br />

historia<br />

Inbjudan till seminarium i REV:s lokaler<br />

en lördag i april eller maj!<br />

Som många kanske vet har historikern Pär Blomkvist publicerat<br />

en forskningsrapport om den enskilda väghållningens<br />

historia med titeln ”Om förvaltning av gemensamma resurser:<br />

Enskild väghållning och allmänningens dilemma i svensk<br />

historia 1200–2010 (KTH 2010)”. Forskningen baseras på<br />

Nobelpristagaren Elinor Ostroms teorier om förvaltning av<br />

allmänningar. Under <strong>år</strong>et kommer resultaten att presenteras<br />

som en följetong i Bullentinen bestående av fyra artiklar med<br />

Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik<br />

till<br />

REVs medlemmar<br />

Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador,<br />

boutredningar och arvsrätt.<br />

Bengt Nydahl<br />

Riddargatan 35-37<br />

114 57 Stockholm<br />

Tel 08-723 15 00<br />

info@lindhes.se<br />

www.lindhes.se<br />

i samarbete med REV<br />

sedan 1968<br />

början i nummer två <strong>2012</strong>.<br />

Under arbetet med boken hörde många vägsamfälligheter<br />

av sig och uttryckte ett intresse av att skriva den egna vägens<br />

historia. REV bjuder därför in till ett seminarium där Pär<br />

Blomkvist dels berättar om resultatet av sin forskning och<br />

dels ger handfasta tips om hur den egna vägsamfällighetens<br />

historia kan skildras.<br />

REV vill att alla som är intresserade av seminariet hör av<br />

sig med förslag om vilken tid som passar bäst. Seminariet<br />

tar cirka tre timmar och ska alltså hållas en lördagen den<br />

28 april eller lördagen den 5 maj. Den dag som f<strong>år</strong> flest<br />

intresserade bokar vi in.<br />

Pär Blomkvists bok finns nu att beställa via REV:s kansli<br />

– mejla in till kansliet@revriks.se.<br />

Bulletinen<br />

Utgivningsplan <strong>2012</strong><br />

Nr 2 - <strong>2012</strong><br />

Sista bokningsdag ..................31 april<br />

Annonsoriginal ...........................7 maj<br />

Utgivning .................................... 5 juni<br />

Nr 3 - <strong>2012</strong><br />

Sista bokningsdag .....................2 aug<br />

Annonsoriginal ...........................9 aug<br />

Utgivning ................................. 11 sept<br />

Nr 4 - <strong>2012</strong><br />

Sista bokningsdag .....................5 nov<br />

Annonsoriginal ......................... 12 nov<br />

Utgivning ..................................12 dec<br />

30 Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong>

Optimus Advokatbyrå<br />

Advokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark<br />

• Rådgivning till enskilda väghållare<br />

• Fastighetsrätt<br />

• Familjerätt<br />

08-718 36 00 uno.jakobsson@optimusadvokat.se<br />

08-718 36 04 louise.bark@optimusadvokat.se<br />

www.optimusadvokat.se<br />

Prenumerera<br />

på REV Bulletinen<br />

för bara 80 kr/<strong>år</strong><br />

Är det fler i vägföreningen som vill ha<br />

Bulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapet<br />

ing<strong>år</strong> ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplar<br />

kostar 80 kr/<strong>år</strong> för medlemmar och 110 kr/<strong>år</strong><br />

för övriga.<br />

Beställ din prenumeration via mail.<br />

kansliet@revriks.se<br />

Bulletinen<br />

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2011<br />

TEMA: Ordning & reda<br />

Grattis alla<br />

grusvägshållare!<br />

– nu har vi en dammbindnings-doktor!<br />

PRESSTOPP!<br />

Extra vinterpengar!<br />

1 Bulletinen Nr 1<br />

• 2011<br />

För vägen<br />

Konventionell<br />

spegel<br />

Diffus reflektion<br />

orsakad av<br />

vattendroppar<br />

HYDRO spegel<br />

Normal reflektion<br />

tack vare<br />

Super-hydrophillicskiktet<br />

Tel: 054-51 21 30 | Fax: 054-51 21 39 | E-post: order@provia.net<br />

Webshop: www.provia.net<br />

Bulletinen Nr 1 • <strong>2012</strong> 31<br />

Vattendroppar<br />

Spegelyta<br />

Vattenfilm<br />

Jämn vattenfilm<br />

Super-hydrophillic<br />

Spegelyta<br />

Förhindrar imbildning<br />

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning<br />

vid temperaturer över 0 grader. Vid<br />

regn och dagg kommer du att ha en skarp<br />

bild. Vid temperaturer under 0 grader kommer<br />

Hydro-spegeln att ge en mycket bättre<br />

bild jämfört med traditionella speglar.<br />

Underhållsfri<br />

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling<br />

av smuts på spegelytan. Efter varje<br />

regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar<br />

en klar bild under lång tid.<br />

För ett komplett sortiment för väg och skyltning besök v<strong>år</strong> hemsida<br />

Telefon 0413-682 00<br />

www.lastbilcentralen.com<br />

info@lastbilcentralen.com<br />

Vi erbjuder skötsel för er grusväg:<br />

Hyvling, vattning, spridning av nytt slitlager,<br />

dammbindning, kantskärning, kantklippning<br />

Eller varför inte låta oss sköta er väg till ett fast pris

Returadress:<br />

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar<br />

Riddargatan 35-37, 114 57 Stockholm<br />

POSTTIDNING B<br />

1 1 1 0 1 3 4 0 0

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!