Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats
Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats
Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
för studien har en relativt stor variation med hänsyn till antalet ambulanssjuksköterskor vid<br />
ambulansen i Uppsala samt könsfördelningen. Dessutom är det en bred fördelning vad gäller<br />
informanternas ålder respektive erfarenhet. Denna studies överförbarhet kan därför till viss<br />
del garanteras. Dock kan resultatet variera beroende <strong>på</strong> var studien utförs. Det går alltså inte<br />
att överföra hela resultatet till populationen, det vill säga ambulanssjuksköterskor i Sverige,<br />
eftersom det är olika förutsättningar i olika delar <strong>av</strong> landet vad gäller till exempel <strong>av</strong>stånd,<br />
organisation och antal resurser (Graneheim & Lundman, 2004, 2008).<br />
Kliniska implikationer<br />
Denna studie visar <strong>på</strong> att ambulanssjuksköterskan upplever att prehospital sjukvårdsledning<br />
används i för liten utsträckning vid arbete <strong>på</strong> <strong>skadeplats</strong> <strong>på</strong> en mindre olycka. Om PS<br />
tillämpades oftare skulle samarbetet samt kommunikationen förbättras. Skadeplatsarbetet<br />
skulle därmed bli mer strukturerat och effektivt. Dessutom skulle prehospital<br />
sjukvårdsledning <strong>på</strong> den större olyckan bli mer organiserad.<br />
Den digitala radiokommunikationen, Rakel, fungerar idag inte optimalt. Det gör att två<br />
utrustningar behöver användas och det skapar därmed kommunikationssvårigheter. Det är<br />
dock ett tillfälligt <strong>problem</strong> som i sinom tid kommer att åtgärdas. Vad gäller kommunikationen<br />
med SOS är denna inte konsekvent. SOS kommer i vissa fall med uppdateringar, och i annat<br />
fall måste ambulanssjuksköterskan själv kontakta dem. Det skulle underlätta arbetet för<br />
ambulanssjuksköterskan om SOS alltid ringer upp när de har fått uppdaterad information.<br />
Mer utbildning och övning behövs kring barn eftersom skadade barn förekommer ytterst<br />
sällan <strong>på</strong> en <strong>skadeplats</strong>. Ambulanssjuksköterskan behöver därför uppdatera sina kunskaper<br />
regelbundet så att de kan ge barnet bästa möjliga vård. Kvaliteten <strong>på</strong> prehospital barnsjukvård<br />
skulle kunna förbättras om ambulanssjuksköterskan fick möjlighet att arbeta en längre tid <strong>på</strong><br />
en barn<strong>av</strong>delning. Traumapatienter ställer stora kr<strong>av</strong> <strong>på</strong> ambulanssjuksköterskans kompetens.<br />
Mer övning och utbildning behövs därför inom detta område. Något som författarna tycker<br />
vore bra är om ambulanspersonalen fick öva mer med riktiga personer, så kallade markörer,<br />
som traumapatienter. Det för att situationen ska bli så autentisk som möjligt.<br />
Studien har även visat <strong>på</strong> behovet <strong>av</strong> mer övning och utbildning för ambulansen tillsammans<br />
med polis och räddningstjänst. Det behövs framför allt vad gäller ambulans och<br />
räddningstjänst, eftersom ambulansen har ett större samarbete med räddningstjänsten. Om<br />
24
Change language