Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats

More documents

Recommendations

Info

BAKGRUND Historik Ambulanser var fram tills slutet av 1960 – talet endast en transportverksamhet. Staten krävde vid denna tid att alla ambulanser skulle vara bemannade av två personer och att all personal skulle ha sjukvårdsutbildning. Sjukvårdsutbildning för svensk ambulanspersonal blev inte obligatorisk förrän 1978 och två år senare bestämdes det att all ambulanspersonal skulle ha minst en tvåårig gymnasial omvårdnadsutbildning som grundkompetens (Suserud & Rådestad, 2009). Först år 2005 fastslog Socialstyrelsen att varje ambulans måste vara bemannad med minst en legitimerad sjuksköterska. Detta beslut grundar sig i att det bara är sjuksköterskor som har rätt att iordningsställa och administrera läkemedel. Specialist – utbildningen inom ambulanssjukvård är idag på ett år och för att gå denna krävs en kandidatexamen i omvårdnad (Suserud, 2005). Begrepp och arbetsmetoder inom ambulanssjukvården Skadeplats är det ställe där en olycka sker och där de skadade befinner sig, till exempel där ett flygplan kraschar (Lennquist, 2007). En allvarlig händelse är en misstänkt eller redan inträffad händelse som både är så stor och svår att en sjukvårdsledning krävs för att rätt insatser ska kunna sättas in (Rüter, Nilsson & Vikström, 2006). Det antal som ska vara drabbade om det skall kunna kallas för en misstänkt allvarlig händelse är minst fem stycken personer (Landstinget i Uppsala län, 2009). Triage är ett hjälpmedel som ambulanssjuksköterskan använder i arbetet på skadeplats. Syftet är att på ett snabbt och säkert sätt kunna bedöma patienternas vårdbehov genom att prioritera mellan dem (Rüter, Nilsson & Vikström, 2006; Jonsson, 2009). En struktur som används för att lättare kunna vårda patienten är PHTLS som står för PreHospital Trauma Life Support. Begreppet kom 1984 och ambulanspersonal har utbildning i detta. PHTLS – konceptet kom till Sverige 1997 (Chapleau, 2006). PHTLS består av fyra efterföljande delar; bedömning av skadeplatsen, en första undersökning av patienten, en andra undersökning av patienten samt pågående övervakning och bedömning av patienten. I PHTLS används ABCDE – principen som grund (Salomone & Pons, 2007). De delar i det 1
prehospitala omhändertagandet som har förbättrats sedan PHTLS infördes är kontroll av luftvägar, spinal – samt blödningskontroll, stabilisering av frakturer samt att syrgasanvändningen ökade (Ali, Adam, Gana, Bedaysie & Williams, 1997). Prehospital Sjukvårdsledning (PS) använder sig ambulanspersonal av vid alla typer av olyckor och är ett nationellt utbildningskoncept som baseras på föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, enligt SOSFS 2005:13. Personalen har då olika roller, som antingen sjukvårdsledare, medicinskt ledningsansvarig eller rapporteringsansvarig. Samtliga i personalen har även ett dokumentationsansvar (Lennquist, 2007; Suserud & Svensson, 2009). Vid arbete på en skadeplats sker ofta ett samarbete mellan SOS, ambulanssjukvård, räddningstjänst samt polis (Jande – Waldau & Winarve, 2004). När prehospital sjukvårdsledning nämns i detta arbete kommer det ibland att benämnas med sin förkortning, PS. När ordet ”ambulanspersonal” används innebär det ambulanssjuksköterska. I arbetet nämns titeln ”ambulanssjukvårdare” som är en undersköterska som arbetar inom ambulanssjukvården. Ett annat begrepp som används i resultatet är ”perifer venkateter”. Det är en tunn typ av kateter som förs in via en kanyl i en ven och därmed ger tillgång till blodbanan (Handbok för hälso – och sjukvård, 2009). Forskning om ambulanspersonals upplevelser av problem på skadeplats Faktorer som påverkar arbetsmiljön negativt på skadeplats Faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskan negativt är brist på resurser, för stor arbetsbörda och dålig relation till kollegor. Varmt eller kallt väder samt dåligt ljus på skadeplatsen är också faktorer som påverkar arbetet på skadeplats negativt (Helps, 1997). Ambulanspersonal arbetar i en svår och ofta riskfylld miljö. De exponeras för möjliga smittsamma kroppsvätskor, genom till exempel kontaminerade nålar. De är även exponerade för hot om våld, de utsätts för skador i samband med lyft eller fall och de arbetar inför annalkande trafik vid en trafikolycka (David & Brachet, 2005). 2
Page 1 and 2: Institutionen för folkhälso- och
Page 3 and 4: ABSTRACT Purpose: To study problems
Page 5: Radiokommunikation……………
Page 9 and 10: mellan dilemmat att stanna och beha
Page 11 and 12: tid för att återhämta sig känsl
Page 13 and 14: att informanten kan utveckla sina s
Page 15 and 16: intresse i studien, är informanter
Page 17 and 18: skadeplatsen försvåras kommunikat
Page 19 and 20: Ambulanssjuksköterskorna förstår
Page 21 and 22: Problem med analog radiokommunikati
Page 23 and 24: ”/…/ jag skulle nog önska att
Page 25 and 26: Utrustning Mer belysning efterfråg
Page 27 and 28: informanter förstod dock att den b
Page 29 and 30: för studien har en relativt stor v
Page 31 and 32: REFERENSER Alexander, D. A. & Klein
Page 33 and 34: Jewkes, F. (2001). Prehospital emer
Page 35 and 36: International Journal of the Care o
Page 37 and 38: Bilaga 1. Intervjufrågor FRÅGEGUI
Page 39: Bilaga 2. Missiv. Institutionen fö

Ambulanssjuksköterskans upplevelser av problem på skadeplats

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?