29.09.2013 Views

Entreprenör nr 5 2011

Entreprenör nr 5 2011

Entreprenör nr 5 2011

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Myndigheter öppnar guldgruva<br />

Databaser ger nya affärsmöjligheter<br />

vM i entreprenörskap avgjort<br />

Olivia Lum tog hem segern<br />

tidningen för företagsamt folk #5 <strong>2011</strong> 17 juni – 25 augusti / 59 kr inkl moms<br />

slarv vid rekrytering<br />

Står dig dyrt<br />

10<br />

smarta tips<br />

gör bättre affärer<br />

i molnet<br />

Kajsa<br />

Bergqvist<br />

Sveriges 10 hetaste sportentreprenörer<br />

på ny arena<br />

”DET KAN HÄNDA ALLA” DEL 3 I SERIEN OM SKATTEVERKETS METODER


defy convention<br />

Ett närmast<br />

magiskt hantverk.<br />

DET kallas<br />

”Taku mi” .<br />

I Japan kallas de skickligaste hantverkarna ”Takumi”. Inget<br />

symboliserar detta bättre än ett samurajsvärd. Rakbladsvasst<br />

och extremt hårt. Men ändå så flexibelt att det aldrig bryts.<br />

På Mazda odlar vi denna tradition genom ett sin<strong>nr</strong>ikt lärlingssystem som<br />

uppmuntrar nya mästare. Mazda6, familjebilen som många förväxlar med en<br />

sportbil, är ett bra exempel.<br />

Hyllad för sina köregenskaper. Prisbelönad för sin genomtänkta design. Rymlig och ändå<br />

smidig. Mazda6 ger dig helt enkelt allt det praktiska med ett leende genom hela kurvan.<br />

Se filmen om takumi på m{zd{.se/historier<br />

M{zd{ 6 Takara Edition från 229.900:-<br />

(referenspris 266.500:-)<br />

Förmånsvärde: 1.721:-*<br />

M{zd{ 6 Takara Edition<br />

Bränsleförbrukning vid blandad körning: 5,4-7,0 l/100km, CO 2 -värde 142-161 g/km. Alla nya Mazda personbilar säljs med 3 års nybilsgaranti, 12 års rostskyddsgaranti,<br />

3 års vägassistans samt 3 års vagnskadegaranti. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. *Förmånsvärde beräknat på 50% marginalskatt. Erbjudandet gäller tom. <strong>2011</strong>-06-30.


ÄNTLIGEN.<br />

EFTER 2012 ÅR,<br />

EN INTERNATIONELL<br />

ARENA I SVERIGE.<br />

Alla minns vi unika liveupplevelser. Vi minns vilka personer vi delade<br />

upplevelsen med. Vi minns ljudet, dofterna, maten och stämningen.<br />

Nu bygger vi Swedbank Arena för att fler ska få underbara<br />

upplevelser som etsar sig fast i minnet för alltid.<br />

Alla bör få chansen att uppleva stora internationella evenemang inom<br />

fotboll, bandy, hästsport, motorsport, konserter och storslagna shower.<br />

På Swedbank Arena är det endast fantasin som sätter gränsen för vad som<br />

är möjligt. Vid konserter och shower rymmer vi hela 65 000 gäster. Och vid<br />

landskamper i fotboll och andra sportevenemang kan 50 000 entusiaster<br />

heja fram sitt favoritlag. Alla ska sitta tryggt och bra. Alla ska se bra.<br />

Alla ska höra bra. Och alla ska kunna få något gott i magen.<br />

Äntligen.<br />

Köp våra Live Seats, som ingår i vårt stamgästkoncept Live Seasons,<br />

så är du garanterad att alltid få de bästa platserna på Swedbank Arena.<br />

Live Seats finns i olika prisklasser och gäller för privatpersoner och företag.<br />

Besök swedbankarena.se/bestseats redan idag<br />

för att se vilken som passar just dig.


Titta efter den här symbolen när du bokar.<br />

Nyhet!<br />

java<br />

cookies<br />

Som första flygbolag i Europa erbjuder vi nu WiFi på flighter mellan Stockholm och Oslo *.<br />

Det är bara en av många fördelar du får hos Norwegian, till samma låga pris.<br />

fr<br />

Oslo<br />

349:-<br />

enkel resa<br />

Nio avgångar varje dag<br />

Flyg när det passar dig bäst.<br />

Vi flyger mellan Stockholm<br />

och Oslo nio gånger per<br />

dag i vardera riktning.<br />

Frihet med flexibel biljett<br />

Med Full Flex-biljett ingår<br />

platsreservation och bagage,<br />

och du kan boka om eller av<br />

din resa utan extra kostnad.<br />

Smidigt direkt till gate<br />

Med SMS-biljett kan du<br />

gå direkt till gate utan att<br />

checka in.<br />

Tjäna på varje resa<br />

Med Reward får du Cash-<br />

Points som du sedan betalar<br />

framtida resor med.<br />

*Enstaka flyg utan WiFi kan förekomma på sträckan.


Gratis<br />

och<br />

ombord<br />

WiFi ombord<br />

Som första flygbolag i<br />

Europa erbjuder vi gratis WiFi<br />

ombord. Först ut är sträckan<br />

Stockholm–Oslo, men fler<br />

rutter tillkommer snart.<br />

Nya, fräscha flygplan<br />

Vi har en av världens<br />

modernaste flottor med<br />

bekväma, tysta och<br />

bränslesnåla plan med<br />

Boeing Sky Interior.<br />

737-800


FOTO: DANIEL ROOS<br />

6<br />

Här är Sveriges hetaste<br />

sportentreprenörer<br />

24<br />

Jag är van att<br />

rekrytera. Det<br />

är vår aff ärsidé,<br />

ändå gick jag på<br />

pumpen.<br />

Louise Molin,<br />

Vd E-Quality<br />

Möt några av Sveriges största idrottshjältar, nu i ny skepnad. Sitt driv och sin vinnarinstinkt har de kvar – något som de<br />

har stor nytta av i sitt nya liv som småföretagare. Hetast är superstjärnan Kajsa Bergqvist, som i dag importerar vin.<br />

.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Ledare<br />

9 Fem viktiga skattepunkter<br />

Insänt / debatt<br />

10 Regeringen har bristande<br />

förståelse för egenföretagare<br />

10 Idé för idéer<br />

11 Sista området att kostnadskontrollera<br />

Nykläckt<br />

12 Nu behöver du aldrig mer resa ensam<br />

14 En satsning som bär frukt<br />

14 Wiminvest får kvinnor att bli chefer<br />

Nyheter<br />

16 Myndighetsinformation en<br />

guldgruva för företagen<br />

Svenska myndigheter har mängder av information samlad<br />

i sina databaser. Information som är en guldgruva för företag<br />

som vill skapa nya tjänster och produkter.<br />

16 Förädlad information gav två nya webbtjänster<br />

17 Hallå där Gustav Borgfalk<br />

18 Hon är världens bästa entreprenör<br />

18 Många investeringar små…<br />

19 Kalla in en kundorienterad entreprenör<br />

20 Kollektiva köpsajter tar revansch<br />

21 Ökat fokus på unga entreprenörer<br />

22 Less på facket – 43 målare förlorade jobbet<br />

22 Bortslarvat bygglov en dyr affär


30<br />

36<br />

Nu satsar den gamle hockeyhjälten Peter<br />

Forsberg på hotell, fastigheter och sin egen<br />

golfbana i Örnsköldsvik.<br />

Information från<br />

Slarv vid rekrytering står dig dyrt. Allt för<br />

många arbetsgivare har för bråttom.<br />

55 Vd har ordet Nyligen hade jag privilegiet att besö-<br />

ka företaget Gnotec vid Vätterns västra strand och under<br />

ett par timmar prata med vd Stefan Ottosson och<br />

platschef Anders Freding, skriver Urban Bäckström.<br />

56-62 Svenskt Näringsliv Företagsamma människor<br />

och deras berättelser stod i centrum på årets Framtidsmöte<br />

på Svenska Mässan i Göteborg.<br />

700 företagare från hela landet deltog för att nätverka<br />

och skapa en ännu starkare företagarrörelse i Sverige.<br />

64 Kalendarium Axplock ur Svenskt Näringslivs digra<br />

evenemangstablå kommande månad.<br />

66-68 Opinion Det bästa sättet att bekämpa och förebygga<br />

barnfattigdom är att driva en politik som gör<br />

att fl er kommer i arbete. Höga startlöner utestänger<br />

grupper från arbetsmarknaden och spär på fattigdomen,<br />

skriver ekonomen Björn Lindgren.<br />

32<br />

44<br />

Svenskt Näringsliv Praktiskt<br />

I praktiken<br />

70 Bättre affärer med molntjänster<br />

72 Stark företagskultur ökar lönsamheten<br />

Experterna<br />

74 Hur skydda en idé?<br />

Tips & Trix<br />

78 Tala i tung telefon<br />

På fritiden<br />

Han skulle bli guldsmed, men blev istället<br />

agent åt guldmedaljörer. Daniel Wessfeldt är<br />

minst lika måli<strong>nr</strong>iktad som sina klienter.<br />

Företagaren Jimmy Eck skakar galler.<br />

Själv säger han att det beror på Skatteverkets<br />

slarv.<br />

82 Sjöräddning ger perspektiv på hela livet<br />

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK<br />

ADRESS<br />

Tidningen <strong>Entreprenör</strong>, 114 82 Stockholm<br />

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE<br />

Nicklas Mattsson, 08-553 430 90<br />

nicklas.mattsson@entreprenor.se<br />

REDAKTIONSCHEF<br />

Anna Dalqvist, 08-762 61 90<br />

anna.dalqvist@entreprenor.se<br />

REPORTAGEREDAKTÖR<br />

Mats Samuelsson, 08-762 61 44<br />

mats.samuelsson@entreprenor.se<br />

REPORTRAR<br />

www.entreprenor.se<br />

Anders Carlsson, 08-553 431 38<br />

anders.carlsson@entreprenor.se<br />

Peter Ceder, 08-762 61 39<br />

peter.ceder@entreprenor.se<br />

Sara Johansson, 08-553 432 46<br />

sara.johansson@entreprenor.se<br />

Daniel Mellwing, 08-553 432 41<br />

daniel.mellwing@entreprenor.se<br />

Jakob Stenberg, 0768-936 690<br />

jakob.stenberg@entreprenor.se<br />

He<strong>nr</strong>ik Svidén, 08-762 61 91<br />

he<strong>nr</strong>ik.sviden@entreprenor.se<br />

ADMINISTRATION<br />

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33<br />

annakarin.franzen@entreprenor.se<br />

ANNONSER<br />

Robert Wallner, MediaKraft<br />

Tfn: 08-23 45 32<br />

robert.wallner@mediakraft.se<br />

PRENUMERATION<br />

www.prenservice.se 08-762 61 40<br />

ISSN 1104-8891<br />

GRAFISK FORM<br />

Peter Jidesten, Easy Media AB<br />

TRYCKERI: Sörmlands Grafiska AB,<br />

Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se<br />

PAPPER<br />

Omslag Arctic Matt 170g<br />

Inlaga AmberGraphic 90g<br />

OMSLAGSBILD Daniel Roos<br />

<strong>Entreprenör</strong> utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt<br />

dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder<br />

60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade<br />

i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 7


Håll datumen!<br />

Sweden – U.S.<br />

Entrepreneurial Forum <strong>2011</strong><br />

26–27 september Stockholm<br />

28 september Umeå<br />

30 september Göteborg<br />

För mer info: www.esbri.se<br />

På webben finns även artiklar, filmklipp<br />

och presentationer från tidigare års forum


Ledaren<br />

nicklas mattsson<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se<br />

En uppdragsgivare ska kunna lita på den F-skattsedel<br />

som en leverantör tilldelats av Skatteverket.<br />

Så är det inte.<br />

5 viktiga skattepunkter<br />

vår artikelserie om rättssäkerheten för företagare i skattemål har gett större gensvar<br />

än något vi tidigare skrivit om. Tyvärr. Vi kommer därför att fortsätta granska både<br />

Skatteverkets metoder, domstolarnas kompetens och lagstiftningens håligheter.<br />

Listan på problem kan göras lång. Här är de fem viktigaste:<br />

f-skattsedelns trovärdighet. En uppdragsgivare ska kunna lita på den F-skattsedel<br />

som en leverantör tilldelats av Skatteverket. Så är det inte. I ett stort antal fall påstår<br />

Skatteverket att uppdragsgivaren i samråd med leverantörer mottagit osanna fakturor<br />

och att betalning för dessa fakturor i själva verket gått till att betala leverantörens<br />

personal svart. Trots att det är klarlagt att arbetet utförts och att uppdragstagaren<br />

haft F-skattsedel. Gemensamt för dessa fall är att uppdragsgivaren är ett företag vars<br />

skötsamhet i övrigt inte ifrågasatts. Så som bevisfrågorna behandlas i domstolarna<br />

och av Skatteverket strider det mot grundläggande krav på rättssäkerhet.<br />

företrädaransvaret för strängt. Det personliga betalningsansvaret för skatter och<br />

avgifter är mycket strängt. Det kan drabba en verkställande direktör, styrelseledamöter<br />

och andra som företräder bolaget. Om inte företaget ansökt om företagsrekonstruktion<br />

eller lämnat in konkursansökan senast den dag då skatter och andra avgifter<br />

ska betalas, kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig. I våra nordiska<br />

grannländer saknas sådana regler.<br />

skattetilläggen är orimligt hårda. Reglerna framstår som helt absurda och kan<br />

träffa enkla förbiseenden i deklarationen. I den svenska lagstiftningen saknas så<br />

kallade subjektiva rekvisit, det vill säga krav på att Skatteverket ska visa att den skattskyldige<br />

varit oaktsam eller haft uppsåt. Här avviker Sverige i förhållande till andra<br />

europeiska länder. Endast i Norge kan man i några fall påföra skattetillägg på detta<br />

lättvindiga sätt. Nederländerna har skrotat systemet, med motiveringen att det inte<br />

är förenligt med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.<br />

skattebeslut gäller omedelbart. Det kan många gånger vara till stor nackdel för de<br />

skattskyldiga. Trots att den skattskyldige överklagar Skatteverkets beslut är det inte<br />

alls säkert att anstånd med skatten medges. Även om det visar sig efter domstolsprövning<br />

att den skattskyldige hade rätt är det många gånger för sent att rätta till den<br />

allvarliga skada som skett. Företaget kan ha gått i konkurs och kunderna försvunnit.<br />

ersättningsreglerna är skeva. Det är endast ett fåtal av de skattskyldiga som begär<br />

ersättning i skattemål, som också beviljas ersättning. Statistiken visar att Skatteverket<br />

har en minst sagt restriktiv inställning när det gäller ersättningsfrågan och även<br />

att domstolarna mycket sällan beviljar<br />

någon ersättning.<br />

Vår artikelserie om rättssäkerheten<br />

för företagare i<br />

skattemål har gett större gensvar<br />

än något vi tidigare skrivit om.<br />

Tyvärr. Vi kommer därför att<br />

fortsätta granska både Skatteverkets<br />

metoder, domstolarnas<br />

kompetens och lagstiftningens<br />

håligheter.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 9<br />

FOTO: paTrik cederman


10<br />

Insänt/Debatt<br />

IDE FÖR IDÉER<br />

DET SVENSKA företagandet<br />

är bra, men kan bli bättre. Det<br />

räcker inte för framtidens behov<br />

av jobb, välfärd och tillväxt. Morgondagens<br />

utmaningar på arbetsmarknaden<br />

kan tyvärr inte lösas<br />

med gårdagens erfarenheter. Ett<br />

globalt kunskapssamhälle ställer<br />

helt andra krav på företagsklimat<br />

och lagstiftning än industrisamhällets.<br />

Sverige har en stolt tradition<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

HÖR AV DIG!<br />

Mothugg, debatt och åsikter<br />

emottages. Skriv kort och gör det nu!<br />

Vi stryker nästan alltid. Anonymitet<br />

är ok, om redaktionen vet vem som skrivit.<br />

Adress: <strong>Entreprenör</strong>, Insänt, 114 82 Stockholm eller<br />

nicklas.mattsson@entreprenor.se<br />

Läs <strong>Entreprenör</strong> på<br />

webben också:<br />

www.entreprenor.se<br />

Regeringen har bristande<br />

förståelse för egenföretagare<br />

REGERINGEN UTGER SIG FÖR att vilja förenkla för egenföretagare.<br />

Reformerna har konsekvent rört regelförenklingar och minskad<br />

administration . Samtidigt fi nns det inget fullgott skydd för egenföretagare.<br />

Åtgärderna har defi nitivt fyllt sin funktion, men ansvariga<br />

politiker misstar sig när de talar om lättnader för de som redan driver<br />

verksamheter. Liten kraft läggs på de som vill starta eget, en viktig kategori<br />

med helt andra hinder. En ny undersökning från konsultmäklaren<br />

Assistera, gjord bland närmare 500 egenföretagande konsulter, visar<br />

att ekonomisk osäkerhet är det största hindret för att starta eget. En<br />

stor orsak är frånvaron av ett fullgott trygghetssystem.<br />

Egenföretagare som grupp består dels av människor som väljer att ge<br />

upp sina jobb och sin trygghet för att driva egen verksamhet och dels de<br />

som tar beslutet i samband med att de förlorar sina jobb. Oavsett motiv<br />

är problembilden densamma; rådande system bakbinder alla som<br />

överväger att bli egenföretagare. För den som är arbetslös och erhåller<br />

arbetslöshetsersättning från a-kassan ska, som ett av villkoren, vara<br />

aktivt arbetssökande. Samtidigt får den arbetssökande inte söka arbete<br />

hos sig själv, utan villkoret för ersättning är att denne söker arbete<br />

hos annan arbetsgivare.<br />

Resultatet blir att många som skulle vilja bli egenföretagare istället<br />

stannar kvar i a-kassor till dess att samtliga dagar är förverkade. Först<br />

när ersättningen från a-kassan har utgått tar de steget. Att människor<br />

känner sig tvingade att välja mellan ersättning från a-kassan eller att<br />

starta eget är ett svaghetstecken för systemet. Samhällsnyttan skulle<br />

bli större om blivande entreprenörer kunde starta eget i tidigare skede.<br />

En framtidsi<strong>nr</strong>iktad förändring kan vara att a-kassan fryses under<br />

en bestämd tid för den som väljer att starta eget, exempelvis ett år, där<br />

individen kan gå tillbaka till sin a-kassa om företagsidén inte håller. Då<br />

elimineras en betydande del av risken, samtidigt som det inte kostar<br />

som företagsnation. Många av<br />

våra företag är världsledande<br />

samtidigt som vi har många småföretag.<br />

Tyvärr har vårt företagsklimat<br />

sällan gynnat eller uppmuntrat<br />

småföretag som vill växa<br />

till storföretag. Regelverket och<br />

lagstiftningen har ofta gynnat<br />

de stora på de smås bekostnad.<br />

Finanskrisen visade tydligt<br />

sambandet mellan välfärd och<br />

tillväxt.<br />

Om vi vill ha välfärd i världs-<br />

GLÖM INTE!<br />

..att hjälpa <strong>Entreprenör</strong> att uppdatera det stora<br />

uppslagsverket på Internet, www.wikipedia.se<br />

med näringslivsinformation.<br />

staten något extra.<br />

Nuvarande lösning, där det inte existerar något skydd för den som<br />

förlorar sin anställning som företagare, är ett stort tankefel.<br />

Vi uppmanar Sveriges politiker och företrädare för arbetslöshetskassorna<br />

att arbeta fram en mer attraktiv lösning för de som vill starta<br />

eget. Ett förbättrat trygghetssystem skulle bidra till<br />

detta. Fler entreprenörer och företag är oerhört viktigt<br />

för Sveriges framtid.<br />

klass krävs tillväxt i världsklass.<br />

Och det är företagandet, ofta<br />

småföretagandet, som står för<br />

denna tillväxt. Tyvärr verkar få<br />

människor inse detta samband.<br />

Trygg välfärd kräver därför att<br />

företagen åtnjuter juridiskt skydd<br />

för forskning och innovationer.<br />

Därför är det mycket glädjande<br />

att samtliga EU-länder, utom<br />

Spanien och Italien, nu har enats<br />

om ett gemensamt EU-patent.<br />

Sverige har varit pådrivande i<br />

THOMAS GORÉUS,<br />

VD ASSISTERA<br />

frågan eftersom vi som uppfi nnarnation<br />

har mycket att tjäna på<br />

ett EU-patent.<br />

Samtidigt förbättras 3:12-regelverket.<br />

Schablonbeloppet i<br />

förenklingsregeln höjs och den<br />

utdelning som kan beskattas som<br />

lön begränsas. Lönsamma företag<br />

får alltså mindre krångel vilket på<br />

sikt leder till ett mer livskraftigt<br />

näringsliv, med fl er och tryggare<br />

jobb.<br />

Dessutom ökas incitamenten<br />

FOTO: SCANPIX


för mindre företag att växa och<br />

utvecklas.<br />

Detta välkomnar vi och vi är<br />

äntligen på rätt väg. Fler reformer<br />

är nödvändiga. Stabila statsfi -<br />

nanser kräver dock att reformer<br />

måste fi nansieras. Därför innebär<br />

ökad tillväxt ökat reformutrymme<br />

och att reformkraven måste<br />

anpassas efter verkligheten.<br />

Men det innebär inte att vi avstår<br />

från att efterfråga<br />

fl er förbättringar för<br />

företagen.<br />

BORIANA ÅBERG (M),<br />

RIKSDAGSLEDAMOT,<br />

NÄRINGSUTSKOTTET<br />

SISTA OMRÅDET ATT<br />

KOSTNADSKONTROLLERA<br />

STÖRRE ORGANISATIONER har<br />

ofta stor kontroll på sina<br />

fasta kostnader som personal och<br />

materialinköp. Även indirekta<br />

kostnader som bilparker, resekostnader<br />

och hyror budgeteras<br />

12 månader framåt. Men den<br />

tredje största indirekta kostnaden<br />

som Sveriges företag har är<br />

telefoni och kommunikation.<br />

Dagens samarbetslösningar<br />

såsom chat, presence, web och<br />

video ger stora möjligheter för<br />

företagen att eff ektivisera sin<br />

verksamhet. Men i takt med att<br />

kommunikationslösningarna<br />

blir alltmer komplexa har det<br />

blivit allt svårare att få kontroll<br />

och överblick på sina kostnader.<br />

Tipsen till ekonomiansvariga är:<br />

• Få organisationen inse att<br />

kommunikationskostnaderna är<br />

en av de större indirekta kostnaderna<br />

på företagen.<br />

• Administrationen är ofta<br />

tidskrävande när samma sak<br />

uppdateras i fl era olika system.<br />

Exempelvis så hanteras telefoner,<br />

samtalskostnader, drift, underhåll<br />

samt användardata av olika<br />

avdelningar och system som företagen<br />

använder idag, men som<br />

inte hänger ihop.<br />

• Det är en utmaning att synliggöra<br />

telekomrelaterade kostnader<br />

inom en organisation. De<br />

kostnader som man ofta har dålig<br />

kontroll på är hur det ser ut inom<br />

olika områden när det gäller antal<br />

och kostnader för: telefoner och<br />

terminaler, hårdvara, mjukvara,<br />

nätverk, tjänster (planering, utbyggnader,<br />

installationer), support<br />

och underhåll (administration,<br />

helpdesk, ändringar, konfi -<br />

gureringar) och trafi kkostnader.<br />

• Bara att förse resande personal<br />

med mobila klienter som<br />

hanterar ”least cost routing” kan<br />

betala en helt ny kommunikationslösning.<br />

Reduktion av inaktiva anknytningar<br />

och överfl ödiga accessabonnemang<br />

erbjuder också stora<br />

besparingar samtidigt som rätt<br />

Dagens samarbetslösningar såsom chat,<br />

presence, web och video ger stora möjligheter<br />

för företagen att eff ektivisera sin verksamhet. Men i<br />

takt med att kommunikationslösningarna blir alltmer<br />

komplexa har det blivit allt svårare att få kontroll och<br />

överblick på sina kostnader.<br />

trafi kkostnader med fasta tariffer<br />

som leder till en betydande<br />

kostnadseff ektivitet<br />

• Genom att använda all statistik<br />

och användardata som<br />

fl ödar genom de olika delarna av<br />

företagens totala kommunikationslösning,<br />

där hela telefonilösningen,<br />

telefonister, svarstider,<br />

trafi kmätningar, antal aktiva<br />

anknytningar, volymer och trafi<br />

k och Asset Management knyts<br />

samman, kan man samla och<br />

strukturera all data.<br />

• Lokalkostnader för äldre<br />

Hört & läst<br />

”Vi startade inte Campusbokhandeln för att tjäna<br />

pengar, det behövdes helt enkelt ett system för att<br />

omsätta begagnad kurslitteratur och det fungerade i<br />

Örebro så vi startade i Karlstad också”<br />

Joakim Bank, vald till Årets unga <strong>Entreprenör</strong> Väst <strong>2011</strong>, med fem bokhandlar<br />

nu. I Värmlands Folkblad, vf.se<br />

”Du kan citera mig på det här. Jag känner inget förtroende<br />

för LO-Tidningen.”<br />

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. I LO-tidningen angående<br />

det nya industriavtalet.<br />

”För mig är det som en vitamininjektion i företaget.<br />

Det får en att tänka på nya idéer och komma igång”.<br />

Rolf Andersson, Årets företagare i Klippan, som bygger motorcyklar med<br />

bilmotorer, V8:or. I Lokaltidningen.se<br />

utrymmeskrävande utrustning<br />

samt elkostnaden för att driva<br />

telekomutrustning är idag vita<br />

fl äckar för de ansvariga på företagen.<br />

De fl esta företag är idag, och<br />

kommer framledes att vara, beroende<br />

av fl era leverantörer vilket<br />

ökar utmaningen.<br />

En del leverantörer arbetar<br />

aktivt med och för öppna industristandarder<br />

och integration<br />

medan andra är mindre aktiva på<br />

det området.<br />

ROBERT STAHRE,<br />

AASTRA TELEKOM<br />

JOHAN FLINK,<br />

TELEOPTI PRO<br />

UPPVÄRDERA<br />

PROGRESSIVT SPARANDE!<br />

SVERIGES VÄLSTÅND beror i<br />

stor utsträckning på hur<br />

svenska företag lyckas förvalta<br />

frukterna av satsat kapital samt<br />

idé-, tanke- och muskelkraft.<br />

För framtiden är det viktigt att<br />

pensionskapitalet, som är stor<br />

aktieägare, behåller och helst<br />

ökar realvärde och utdelningar.<br />

Regnar det på prästen så stänker<br />

det på klockar´n. Utöver värdesäkring<br />

av pensionskapitalet<br />

växer även det riskkapital som<br />

företagare och enskilda aktieägare<br />

satsat i form av kapital och<br />

produktutveckling, som ökarinsatsernas<br />

värde och ger ränta i<br />

form av utdelning.<br />

Belöning av sådant progressivt<br />

sparande och risktagande angrips<br />

ibland som orättvist.<br />

Den som för 50 år sedan satsade<br />

sparkapital i en villa eller bostadsrätt<br />

har ofta gynnats mer än<br />

den som vid samma tidpunkt köpt<br />

aktier för motsvarande belopp.<br />

Det betraktas inte som orättvist.<br />

Ändå har insatsen i aktier ofta bidragit<br />

till ökad välståndsutveckling<br />

i framtiden medan ökningen<br />

av bostadens värde ger säljaren<br />

en kapitaltillväxt som höjer köparens<br />

framtida boendekostnader.<br />

Vi behöver ökad stimulans till<br />

åtgärder som ökar arbete och<br />

prioriterar sparande i arbetande<br />

kapital.<br />

THORE GÅRMARK, VÄSTERÅS<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 11


12<br />

Nykläckt<br />

EFTER LOVORD från jättar som Google<br />

hoppade David Los och Peter Sullivan<br />

av universitetsstudierna för att vidareutveckla<br />

den sociala resetjänsten Tripl.<br />

com. ”På vår sajt kan man träff a sitt resesällskap<br />

redan innan själva äventyret”,<br />

säger David Los, en av grundarna.<br />

FÖR NÅGRA MÅNADER sedan startade universitetsstudenterna<br />

David Los och Peter Sullivan<br />

sajten tripl.com, en sajt som hjälper människor<br />

att hitta resesällskap redan innan själva reseäventyret.<br />

– Ofta träff ar man nya vänner under de sista<br />

dagarna på resan. Man blir ytliga vänner på<br />

Facebook och kontakten rinner ut i sanden. På<br />

vår sajt kan man träff a resesällskapet redan<br />

innan man åker iväg, säger en av medgrundarna<br />

David Los.<br />

Företagets tjänst utgår från användarnas<br />

Facebook-profi ler, vilket gör det möjligt för<br />

personer som ska åka till Barcelona eller New<br />

York att se vilka som bor på samma hotell eller<br />

vilka som är inbokade på samma aktiviteter<br />

under resan.<br />

– Vi går några steg längre än Facebook. Vi<br />

kopplar ihop de personer som ska resa till<br />

samma resmål vid samma tidpunkt. Vi gör det<br />

möjligt för människor att planera och träff a<br />

nya vänner på sina resor, säger han.<br />

TJÄNSTEN LANSERADES den första december<br />

2010, men David Los och Peter Sullivan drog<br />

igång företaget redan under augusti förra<br />

året. Nu handlar arbetet om att paketera och<br />

utveckla tjänsten ytterligare och få nöjda<br />

kunder.<br />

– Vi har precis integrerat lokalbefolkningen<br />

i tjänsten, det är nu enkelt att komma i kontakt<br />

med ”locals” på resmålet, säger David Los.<br />

Dessutom jobbar de för att sälja in konceptet<br />

till olika resebyråer.<br />

– Vi vill skapa ett socialt verktyg som resebyråer<br />

kan använda när de bokar paketresor.<br />

Det skulle bredda vårt erbjudande och göra oss<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och aff ärsidéer.<br />

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se<br />

Startfasen har lärt oss otroligt mycket. Allt tar längre tid än<br />

vad man har räknat med och det är lätt att bli hemmablind, inte<br />

minst när det gäller att hitta bra och lojala investerare.<br />

David Los, tripl.com<br />

Nu behöver du aldrig mer resa ensam<br />

Genom Tripl.com kan man träffa sitt resesällskap redan innan avfärden. Nästa steg är att integrera<br />

lokalbefolkningen i tjänsten och locka till sig stora investerare.<br />

mer intressanta för investerare, säger han.<br />

För att lyckas med satsningen har de nu<br />

anställt fyra stycken produktutvecklare. De<br />

kommande tolv månaderna handlar om att<br />

hitta seriösa investerare och bygga en stabil<br />

grund för företaget att stå på.<br />

– Sedan är planen att vi ska vara redo för brundan,<br />

då vi ska locka fl er internationella och<br />

större investerare, säger David Los.<br />

ÄVEN OM DE HAR långtgående planer och stora<br />

visioner står de med båda fötterna på jorden.<br />

– Startfasen har lärt oss otroligt mycket.<br />

Allt tar längre tid än vad man har räknat med<br />

och det är lätt att bli hemmablind, inte minst<br />

när det gäller att hitta bra och lojala investerare,<br />

säger David Los.<br />

Nyligen presenterade de tjänsten inför<br />

drygt 1 000 personer på världens största resemässa<br />

i USA.<br />

– Alla tunga aktörer var där, från Google till<br />

de största reseföretagen. Vi fi ck enormt bra<br />

respons, vilket gjorde att vi kunde skriva avtal<br />

med fl era betydande företag, som till exempel<br />

amerikanska Atlanticcity.com, researrangö-<br />

ren Studnetcity.com och norska Visitoslo.com.<br />

I samma veva hoppade vi av våra utbildningar<br />

för att satsa 110 procent på företaget, säger<br />

David Los.<br />

DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS<br />

1. Vi är kreativa och har ett unikt koncept.<br />

2. Vi utnyttjar Facebooks potential.<br />

3. Vi är hungriga entreprenörer som<br />

vägrar att ge upp.<br />

DM<br />

Tripl<br />

Affärsidé: Göra världen mindre och resan mer<br />

social. Vi sammanför resenärer, lokalbefolkning<br />

och vänners vänner med varandra.<br />

Startår: 2010<br />

Finansiering: Affärsänglar från New York,<br />

Schweiz och Sverige<br />

Personer i företaget: 6 stycken<br />

Vision: Att vara den naturliga plattformen inför,<br />

under och efter resan. Vi vill bli världsledande<br />

inom socialresor.<br />

Omsättning: Vi räknar med att få intäktsströmmar<br />

under <strong>2011</strong>.


Arbets- och<br />

fritidskläder<br />

med attityd<br />

www.grolls.se<br />

och många andra kända varumärken hittar du hos oss.<br />

Öppet måndag - fredag kl. 07-17


14<br />

EFTER FLERA år på olika håll bestämde sig barndomsvännerna<br />

för att förverkliga sin dröm: att leverera frysboxar<br />

med frysta bär i lösvikt till matbutiker. Ett år senare är suc-<br />

cén Nykläckt<br />

ett faktum.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och aff ärsidéer.<br />

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se<br />

En satsning som bär frukt Wiminvest får kvinnor att bli chefer<br />

– TANKEN VAR ganska<br />

enkel. Vi skulle tillverka<br />

boxar till matbutiker där<br />

det fi nns färskfrysta bär<br />

i lösvikt. Många sa ”men<br />

gud vad enkelt, varför<br />

har inte jag tänkt på det”,<br />

berättar Anders Blomberg,<br />

vd på Bär Hem.<br />

Ofta visar sig det enkla<br />

vara det geniala. Men<br />

trots att intresset var<br />

stort kring produkten<br />

redan från början, kunde<br />

de tre barndomsvännerna<br />

Anders Blomberg,<br />

Martin Persson och<br />

Mikael Nordendahl, aldrig<br />

förutspå att verksamheten<br />

skulle växa så fort.<br />

– Vi började småskaligt<br />

här uppe i Umeå under<br />

förra våren, men redan<br />

INTE ENS VAR TREDJE högutbildad kvinna vill bli chef. Det är<br />

ett faktum som entreprenören Sofi a Falk och hennes företag<br />

Wiminvest vill göra något åt.<br />

– OM FÖRETAG lär sig se och tillvarata talanger tidigare så kommer vi<br />

både få fl er kvinnliga chefer och lösa utmaningen med generationsväxlingen,<br />

säger Sofi a Falk.<br />

En sak som Sofi a Falk är säker på, är att kvinnor och män inte konkurrerar<br />

på lika villkor i näringslivet. Det är männens spelregler som<br />

gäller och det förväntas mer av en kvinna än en man. Den slutsatsen<br />

har hon dragit efter sina två år i lumpen, tid som kriskommunikationskonsult,<br />

och jobb som karriärcoach. Med de kunskaperna i ryggen och<br />

stöd av en inkubator bestämde hon sig vid 28 års ålder för att starta eget.<br />

Sedan 2008 arbetar Wiminvest aktivt för att spränga könspyramiderna,<br />

och få fl er storföretag att fånga upp och vidareutveckla unga<br />

talanger som på sikt ska axla företagens nyckelpositioner.<br />

– Dagens unga - särskilt tjejer - vill inte bli chefer som chefskapet ser<br />

ut idag. Svenska företag måste börja<br />

lyssna på sina unga förmågor, annars<br />

kommer de tappa i konkurrenskraft<br />

när deras talanger ständigt går vidare,<br />

säger Sofi a Falk.<br />

DETTA FAKTUM STYRKS även av den<br />

Under det första året har Bär Hem vuxit så<br />

TNS-SIFO-undersökning som Wiminvest<br />

nyligen lät genomföra. Närmare 80<br />

det knakar. I dag fi nns boxarna från Ystad<br />

till Kiruna.<br />

procent av de 1400 25- till 35-åringar<br />

som tillfrågades vill bli chefer. Men<br />

under sommaren fanns vi i butiker på fl era platser i Sverige. Vi var inte inte i dagens ålderdomliga företags-<br />

alls beredda på den responsen, säger Martin Persson.<br />

strukturer.<br />

– Vi måste städa bort gamla attityder<br />

I DAG FINNS 420 AV Bär Hems boxar i hela Sverige, från Ystad i söder till<br />

Kiruna i norr. Beräkningarna att företaget skulle omsätta fyra miljo-<br />

och värderingar och omdefi niera vår<br />

bild av chefskap, kompetens och karriär<br />

Genom Wiminvests talangprogram<br />

hoppas Sofi a Frisk<br />

ner efter det första året har reviderats kraftigt och landade istället på i en organisation från ledningsnivå och att fl er kvinnor ska nå topp-<br />

20 miljoner. Förutom den enkla idén ser grundarna fl era anledningar nedåt, säger Sofi a Falk.<br />

positioner i företag.<br />

till den snabba framgången. Det har krävts hårt arbete och en stor dos Wiminvests framgångsrecept är att inifrån storföretagen arbeta<br />

entusiasm för att se till att logistiken fungerar, bären hanteras på rätt med talangprogram för kvinnor och deras chefer, som lär sig stötta<br />

sätt och boxarna hålls rena. Sedan gäller det att ha lite tur också.<br />

och coacha talangerna. Dessutom används de unga förmågorna som<br />

– Bär har blivit trendigt. Många bloggar om bär och det talas mycket interna managementkonsulter där de i workshops tillsammans med<br />

om det i media. Det är inte bara unga medvetna svenskar som köper ledningen får analysera hur man kan attrahera fl er talanger att vilja<br />

bär, även pensionärer och barn är stora konsumenter. Det är ett nyttigt stanna, utvecklas och på sikt ta plats i företagets ledning och styrelse.<br />

godis som man kan äta varje dag, säger Martin Persson.<br />

– Det har gått väldigt bra. Förutom företag som PWC, SEB, och Han-<br />

Nu väntar nya mål för vännerna från Umeå. Expansionen ska fortdelsbanken, fi ck vi in Sandvik som kund i augusti 2010. I och med dem<br />

sätta, fl er svenskar ska kunna köpa färska hallon, blåbär, jordgubbar tog vi första steget att arbeta internationellt och genomför ett talang-<br />

och björnbär i sin närbutik.<br />

program för 19 olika nationaliteter, säger Sofi a Falk.<br />

– Den resa som det senaste året har inneburit är något som man bara<br />

får vara med om en gång i livet. Det har varit slitigt och är nog inget som jag<br />

Suzanna Nilson<br />

skulle göra om. Men oj, vad kul det har varit, säger Martin Persson. JS DÄRFÖR VI KOMMER ATT LYCKAS<br />

DÄRFÖR VI KOMMER ATT LYCKAS<br />

Vi engagerar kvinnor, deras chefer och ledning i våra program och<br />

hjälper dem att förändras inifrån.<br />

Vi är ödmjuka, vi vill vi inte förhasta oss.<br />

Vi är handlingskraftiga och vågar sticka ut, vilket gör att vi med små<br />

Vi är noggranna och håller den plan som vi har gjort. Det<br />

insatser skapar stor effekt i kolossorganisationer.<br />

måste vara ordning och reda.<br />

Sverige är ett föregångsland vad gäller jämställdhet. Det kommer<br />

Vi vågar satsa. Produkten är stark så vi kommer att fortsätta expansionen. hjälpa oss att expandera utanför Nordens gränser.


NordJylland<br />

PAULI TIPSAR: Ta en dag på Palmestranden i Frederikshavn.<br />

Närmare Mallorca kommer du inte på hemmaplan!<br />

PAULI TIPSAR: Missa inte Tordenskiöldsdagarna i Frederikshavn den 24 - 26 juni. En spännande historisk<br />

festival med över 1000 skådespelare och statister. Plötsligt befi nner du dig i början av 1700-talet.<br />

En otrolig upplevelse.<br />

PAULI TIPSAR: Räkor är alltid rätt!!!<br />

Se livet från den<br />

danska sidan!<br />

”Oavsett vad ni vill uppleva under er semester så har NordJylland alltid något att erbjuda.”<br />

Pauli Jørgensen är turistchef i Frederikshavn och älskar allt som gör livet värt att leva.<br />

Gå in på www.visitnordjylland.dk/se och ta del av hans tips.<br />

Det inte Pauli vet om regionen är inte värt att veta. Ta rygg på honom så blir allt ok.<br />

PAULI PAULI TIPSAR: TIPSAR: Fårup Sommerland är ett måste... för du är väl ingen fegis?<br />

MINIFERIE PÅ<br />

FÅRUP SOMMERLAND<br />

2 nätter i campingstuga samt 2-dagarsbiljett<br />

till Fårup Sommerland för 4 personer.<br />

Fr DKK 2 150<br />

TORDENSKIÖLDSDAGARNA<br />

Upplev denna spännande festival.<br />

2 övernattningar inkl frukost, 3 dagars entré till<br />

festivalen samt eget personligt lerkrus.<br />

Fr DKK 865/pers<br />

Boka på www.visitnordjylland.dk/se<br />

PAULI TIPSAR: Njut av ljuset i Skagen. Kvällarna är magiska!<br />

VisitNordjylland.dk/se


16<br />

Nyheter<br />

Myndighetsinformation<br />

en guldgruva för företagen<br />

NY MARKNAD Svenska myndigheter<br />

har mängder av information<br />

samlad i sina databaser.<br />

Information som<br />

är en guldgruva för företag<br />

som vill skapa nya tjänster<br />

och produkter.<br />

SEDAN 1 JULI förra året är myndigheterna<br />

skyldiga att öppna upp<br />

sina databaser för utomstående.<br />

Men arbetet går långsamt, trots<br />

den svenska off entlighetsprincipen.<br />

Yr.no är en god norgehistoria.<br />

När norska statens Meterologiskt<br />

Institutt började dela med sig av<br />

sin väderinformation skapades på<br />

privat initiativ vädersajten yr.no<br />

och den blev snart en framgång<br />

inte bara i Norge. Informationen<br />

på sajten används nu också<br />

av andra företag, till exempel<br />

fj ärrvärmeföretag som reglerar<br />

temperaturerna med hjälp av<br />

väderprognoserna och informa-<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Fortsatt framtidstro hos småföretagen<br />

KONJUNKTUR De svenska små och medelstora företagen är fortfarande<br />

optimistiskt inställda till utvecklingen under <strong>2011</strong>, både när det gäller den<br />

svenska ekonomin och det egna företagets omsättning. Det visar banken<br />

SEB:s senaste Företagarpanel, som baseras på svar från 1 268 företag. Optimismen<br />

mattas dock något jämfört med den förra mätningen. När det gäller<br />

omsättningsutvecklingen i det egna företaget svarar 25 procent av företagen<br />

att den har utvecklats starkt det senaste kvartalet. Lika många, 25 procent,<br />

svarar att de tror att omsättningen kommer att utvecklas starkt under det<br />

kommande kvartalet, mot 28 procent vid förra mätningen.<br />

<strong>Entreprenör</strong>en Jonas Lejon är en av de företagare som skapat webbtjänster utifrån olika myndigheters öppna<br />

databaser. Han driver sajterna Biståndet.se och Govdata.se<br />

tionsföretag som skapar appar<br />

kring väder och trafi k.<br />

I SVERIGE ÖPPNADE Riksdagens<br />

Syndikeringstjänst förra året<br />

databaserna på glänt och bland<br />

drygt 165 000 dokument fi nns<br />

bland annat information om hur<br />

riksdagsledamöterna röstat i<br />

olika frågor. Den informationen<br />

återanvänder ett fl ertal fristående<br />

tjänster, till exempel Govtrack.<br />

se och Makthavare.se. Ännu är<br />

kommersialiseringen av myndig-<br />

Förädlad information gav två nya webbtjänster<br />

NY MARKNAD ”Det är förädlingen<br />

som är tricket. Att<br />

koppla ihop olika sorters data<br />

och på så sätt skapa ny,<br />

unik information”. Det säger<br />

Jonas Lejon, en av dem som<br />

varit först med att kommersialiseramyndighetsinformation<br />

i ett antal företag.<br />

I BÖRJAN AV APRIL startade<br />

Openaid.se, en gemensam sats-<br />

ning av Utrikesdepartementet<br />

och Sida med myndighetsdata<br />

om det svenska biståndet. Bara<br />

ett par dagar senare hade Jonas<br />

Lejon sjösatt sajten Biståndet.se<br />

– Jag strukturerar informationen<br />

på Openaid och gör den<br />

lättillgänglig. Då kan alla som vill<br />

granska hur det svenska biståndet<br />

fördelas, säger entreprenören<br />

Jonas Lejon som redan förra året<br />

gjorde en första satsning med<br />

EU-DIREKTIV<br />

ÖPPNAR DATABASER<br />

Public Sector Information, PSI, är ett EU-direktiv som syftar<br />

till att öka allmänhetens tillgång till myndighetshandlingar<br />

och information.<br />

Företag ska kunna använda den offentliga informationen till<br />

att skapa informationsprodukter och nya tjänster.<br />

Direktivet vill med hjälp av de offentliga databaserna öka<br />

tillväxten och konkurrenskraften inom näringslivet.<br />

I nuläget fi nns tillgång till information från bland annat Arbetsförmedlingen,<br />

Jordbruksverket, Pensionsmyndigheten,<br />

Riksarkivet, SCB och Sveriges Riksdag.<br />

Antalet öppna myndigheter ökar ständigt och en uppdaterad<br />

lista fi nns på www.edelegationen.se<br />

återanvänd myndighetsinformation<br />

på sajten govdata.se.<br />

– Den visar olika myndighetstransaktioner,<br />

alltså var och<br />

hur det off entliga gör aff ärer,<br />

fortsätter han. Det ger en inblick<br />

i hur skattemedlen används men<br />

framför allt kan företagen se vad<br />

konkurrenterna debiterar för<br />

olika tjänster och produkter.<br />

BÅDE GOVDATA och Biståndet är<br />

hetsdata en blygsam aff ärsidé i<br />

Sverige. Men att det fi nns en stor<br />

aff ärsmässig potential, är alla<br />

överens om.<br />

– Över 300 miljarder omräknat<br />

i möjliga aff ärsidéer för hela EU,<br />

säger Rolf Nordqvist, ordförande<br />

kostnadsfria sajter för användarna.<br />

Govdata är till viss del annonsfi<br />

nansierad medan Biståndet<br />

ännu inte ger några intäkter.<br />

– Jag tillhör visserligen gratisgenerationen<br />

men vill hitta nya<br />

vägar att tjäna pengar. Jag kan<br />

tänka mig att dela Govdata i två<br />

delar, en gratis grundtjänst och en<br />

del där man betalar för ett mervärde.<br />

Ett annat alternativ är att<br />

sälja förädlad information vidare<br />

FOTO: NICKLAS MATTSSON


v<br />

”På Arlanda kommer inte<br />

bara svenska ingenjörer kliva<br />

på fl yget till metropoler som Madrid,<br />

Berlin och London. De lär även få<br />

sällskap av förskollärare, utrustade<br />

med pedagogik som handelsvara.”<br />

EU-minister Birgitta Ohlsson har visioner om framtiden.<br />

i den europeiska branschorganisationen<br />

PSI Alliance som samlar<br />

de företag i Europa som använder<br />

off entlig information i sin aff ärsverksamhet.<br />

Helt fritt fram att hämta ut och<br />

förädla information är det dock<br />

inte, trots att allt fl er myndigheter<br />

fi nns på listan över tillgängliga<br />

informationskällor. Dels råder<br />

okunnigheten om att informationen<br />

till vissa delar är fri, dels försöker<br />

olika förvaltningar själva<br />

kommersialisera sina kunskaper.<br />

– Ja, vissa myndigheter har<br />

hakat på och det ska de inte.<br />

Stockholms Stad har tillverkat<br />

en egen app som i och för sig är<br />

trevlig, men frågan är om staden<br />

själv är bäst lämpad att utforma<br />

den. Det är inte rimligt att offentliga<br />

medel läggs på att skapa<br />

tjänster som lika gärna och oftast<br />

bättre kan göras av företag, säger<br />

Fredrik Sand, ansvarig för ITfrågor<br />

på Stockholms Handelskammare.<br />

Rolf Nordqvist menar att det<br />

är ”fem till tio gånger eff ektivare<br />

om privata företag sköter utvecklingen”.<br />

Men främst ser han en<br />

tröghet i myndigheternas arbete<br />

med att öppna arkiven.<br />

till andra informationssajter.<br />

Jonas Lejon tänker inte stanna<br />

vid de två sajter som är igång idag.<br />

I takt med att myndigheternas<br />

databaser blir mer tillgängliga<br />

ökar också aff ärsmöjligheterna.<br />

Fortfarande är den stora utmaningen<br />

att hitta rätt sorts material<br />

och få ut det i rätt skick.<br />

– MYNDIGHETERNA måste inte<br />

lämna ut materialet digitalt utan i<br />

värsta fall kommer allt på papper.<br />

– Direktivet kom redan 2003<br />

och sedan 2008 är det implementerat<br />

i hela EU. England, Frankrike,<br />

Spanien och Slovenien<br />

tillhör de länder som ligger långt<br />

framme. Men Sverige ligger långt<br />

efter tillsammans med Italien.<br />

Jag skulle vilja säga att vi spelar<br />

i gärdesgårdsserien, trots att vi<br />

haft off entlighetsprincipen på<br />

papper sedan 1706, säger han.<br />

– BOLAGSVERKET tillhör de duktiga<br />

svenska myndigheterna medan<br />

Lantmäteriet är störst på information,<br />

samtidigt som de är sämst<br />

på att dela med sig, fortsätter Rolf<br />

Nordqvist.<br />

Norgehistorien yr.no har dock<br />

fått svenska efterföljare. Vackertväder.se<br />

använder samma basfakta<br />

som yr.no och omvandlar det till<br />

svenska förhållanden, dessutom<br />

med kategoriseringar som talar<br />

om var det är bra badväder, golfväder<br />

och grillväder.<br />

– Det visar att vi behöver mer,<br />

inte mindre information på nätet.<br />

Särskilt när den är sorterad efter<br />

våra behov. Vi är bara i början på<br />

vad återanvändningen av off entlig<br />

information kan användas till,<br />

säger Rolf Nordqvist.<br />

AC<br />

Framtida aff ärsmöjligheter<br />

kan vara information från Läkemedelsverket<br />

och en tjänst som<br />

till exempel ger direkt kunskap<br />

om eventuella biverkningar.<br />

– Det är ett område som inte<br />

på något sätt är exploaterat än.<br />

Tricket är förädling, att vara först<br />

med att koppla samman en viss<br />

data med andra data som tillsammans<br />

ger ett mervärde. Då går det<br />

att tjäna pengar också.<br />

AC<br />

41 företag på tillväxtlista<br />

TILLVÄXT Endast 41 företag lyckades i år placera sig på listan över Sveriges mest<br />

snabbväxande företag. Högst upp hamnar bygg- och installationsföretaget ApQ El<br />

med en tillväxttakt på 110,65 procent före bemanningsföretaget StudentConsulting<br />

på 109,86 procent. Det visar den årligen publicerade Tillväxtlistan från konsultföretaget<br />

Ahrens Rapid Growth. Av 1 500 nominerade företag var det alltså bara 41<br />

stycken som uppfyllde de krav som ställs på tillväxttakt, resultat och uthållighet.<br />

Företagen ska ha vuxit med 25 procent varje år de senaste sex åren för att platsa<br />

på Tillväxtlistan. Så sent som 2009 var det 90 företag på listan och inte sedan<br />

lågkonjunkturen 2001 har det varit så få snabbväxande företag i Sverige.<br />

Hallå där...<br />

…GUSTAV<br />

BORGFALK.<br />

Du och dina<br />

medgrundare<br />

på StudentCompetitions<br />

är<br />

just hemkomna<br />

från aff ärsplanetävlingarnas<br />

eget Superbowl,<br />

Moot Corp i Austin, Texas.<br />

Hur gick det?<br />

– Vi nådde inte ända fram den<br />

här gången. Men det var extremt<br />

lärorikt att få möta amerikanska<br />

investerare och på så sätt få en bra<br />

extern syn på verksamheten.<br />

Vad är det viktigaste som ni lärt er?<br />

– Konkret har vi fått råd om hur vi<br />

gör när vi söker investerare i USA,<br />

vilka nivåer vi ska lägga oss på.<br />

Om du får 15 sekunder i en hiss och<br />

ska presentera ditt företag, vad<br />

säger du då?<br />

3 MAJ – 7 JUNI<br />

MEST LÄST PÅ www.entreprenor.se<br />

1. 15 miljoner blev 10 som blev 5 www.entreprenor.se/132844<br />

2. Skatteverket kallar det gangstertaxering www.entreprenor.se/132851<br />

3. I Skatteverkets klor www.entreprenor.se/130174<br />

4. Mr Gustafsson har en plan www.entreprenor.se/132738<br />

5. Inte längre pappas fl icka www.entreprenor.se/132734<br />

6. <strong>Entreprenör</strong> startar företagarblogg www.entreprenor.se/132316<br />

7. Han är superentreprenören från Karlstad www.entreprenor.se/128046<br />

8. Mai-Li är din nya hjälte! www.entreprenor.se/121443<br />

9. Kollektivavtal vid upphandling knappast lagligt www.entreprenor.se/133084<br />

10. Pontus Frithiof satsar större www.entreprenor.se/134258<br />

– Att vi hjälper företag att<br />

anordna tävlingar för studenter,<br />

både för att hitta rätt personal<br />

och för att få in nya idéer i företaget.<br />

Istället för att sätta in en<br />

platsannons och få hundratals<br />

osorterade svar kan företaget<br />

anordna en tävling och få de mest<br />

motiverade studenterna.<br />

Tjänar ni några pengar?<br />

– Vi är lönsamma sedan ett halvår<br />

tillbaka. För studenterna är det<br />

gratis, medan företagen betalar<br />

för tjänsterna.<br />

Hur fi ck ni idén?<br />

– Vi fyra grundare möttes i en<br />

aff ärsinkubator. Vi är två från<br />

Handels och två från KTH, som<br />

själva alltid tävlat mycket. Vi<br />

slogs av att det inte fanns någon<br />

samlande plats för alla dessa<br />

tävlingar. Så vi startade Student<br />

Competitions, där studenter nu<br />

på nätet kan söka bland hundratals<br />

tävlingar i olika ämnen.<br />

MS<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 17


18<br />

Nyheter<br />

Hon är världens bästa entreprenör<br />

EntrEprEnör Olivia Lum<br />

från Singapore utsågs i helgen<br />

till världens främsta<br />

entreprenör när tävlingen<br />

World Entrepreneur of the<br />

year avgjordes i Monte Carlo.<br />

Svenske Ola Oskarsson, Marin<br />

Mätteknik, kom på den<br />

delad andra plats tillsammans<br />

med övriga entreprenörer<br />

från 44 länder.<br />

att förse världen med rent<br />

vatten. Det är Olivia Lums affärsidé<br />

och den gav henne, som första<br />

kvinna i tävlingens historia, titeln<br />

som världens främsta entreprenör.<br />

Hon slog bland andra Norges<br />

hotellkung Petter Stordalen, Sveriges<br />

Ola Oskarsson och Estlands<br />

finalist Peter Hunt, som också är<br />

svensk men som har estniska föräldrar<br />

och som driver sitt textilföretag<br />

med 800 anställda i Estland.<br />

Den internationella juryn imponerades<br />

av Olivia Lums starka<br />

entreprenörsanda och hennes<br />

fantastiska framgångssaga, som<br />

startade under mycket enkla förhållanden<br />

i Malaysia. Olivia Lum<br />

FinanSiEring Fenomenet<br />

crowdinvesting gör nu sitt<br />

intåg i Sverige. Det innebär<br />

att nystartade företag söker<br />

finansiering via nätet,<br />

från många små investerare,<br />

istället för från en enda<br />

stor riskkapitalist.<br />

det är företaget Gain Online<br />

som introducerar crowdinvesting<br />

för svenska nyföretagare.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Jag gillar att utmana, konkurrens<br />

är nyttigt. Prisbilden i<br />

möbelbranschen är inte sund.<br />

Folk gillar vackra möbler men har inte råd<br />

att köpa dem. Designmarknaden har spårat<br />

ur – så vi bidrar med samhällsnytta.<br />

Lennart Nyberg, som efter försäljningen av Ink Club nu startar<br />

tillverkning och försäljning av kopior av designmöbler under<br />

märket Designers Revolt. Bolag ligger i England eftersom<br />

designskyddet är lägre där, bara 25 år.<br />

växte upp som ett av fem adoptivbarn<br />

till en ensam kvinna och<br />

redan från unga år förväntades<br />

barnen hjälpa till med försörjningen.<br />

– Jag lärde mig försäljning<br />

genom att sälja frukt i skolmatsalen<br />

på rasterna. På så sätt kunde<br />

jag också fortsätta att gå i skolan,<br />

Många investeringar små...<br />

Olivia Lum från Singapore utsågs nyligen, som första kvinna, till världens bästa entreprenör <strong>2011</strong> när<br />

tävlingen World Entrepreneur of the year avgjordes i Monte Carlo.<br />

Sajten gainonline.se är uppbyggd<br />

ungefär som auktionssajten<br />

Tradera, men här anmäler man<br />

istället sitt intresse för att köpa<br />

aktier i nystartade bolag.<br />

I USA har den här typen av<br />

verksamhet redan funnits i<br />

några år, men då är det framför<br />

allt projekt som finansierats.<br />

Sedan en tid finns också sajter<br />

som brittiska Crowdcube som<br />

hjälper nystartade företag att<br />

Miljonsatsning på<br />

entreprenörskap i högskolan<br />

utbildning Tillväxtverket delar på regeringens uppdrag<br />

ut fyra miljoner kronor för att främja entreprenörskap vid<br />

högskolor och universitet. Pengarna går i huvudsak till organisationerna<br />

Drivhuset och Student Business Challenge.<br />

Drivhuset, som hjälper studenter att starta och driva företag,<br />

får två miljoner kronor. Student Business Challenge,<br />

som ger studenter möjlighet att pröva på företagande och<br />

delta i en nationell tävling, får 1,8 miljoner.<br />

sade Olivia Lum vid en presskonferens<br />

efter vinsten.<br />

för 22 år sedan grundade hon<br />

företaget Hyflux, med hjälp av<br />

två anställda och ett startkapital<br />

på 15 000 dollar (enligt dagskurs<br />

cirka 93 000 kronor). Pengarna<br />

fick hon ihop genom att sälja sitt<br />

hitta investerare. Gain Onlines<br />

vd Gunnar Stålmarck tror att<br />

Sverige äntligen är moget den här<br />

finansieringsmöjligheten.<br />

– Det är ett väldigt transparent<br />

system eftersom många granskar.<br />

Man kan följa bolagen ungefär<br />

som på Facebook, säger Gunnar<br />

Stålmarck.<br />

gain online har två målgrupper:<br />

företag och investerare. Nybildade<br />

bolag som behöver riskkapital<br />

lägger ut sin information på<br />

Se mer på nätet<br />

n På <strong>Entreprenör</strong>s webbsajt,<br />

entreprenor.se, finns ett längre<br />

tv-reportage om och med den<br />

svenske finalisten Ola Oskarsson.<br />

n Dessutom finns en tv-intervju<br />

med Skandinaviens hotellkung<br />

Petter Stordalen, ägare till Nordic<br />

Choice Hotels samt ett inslag med<br />

Estlands vinnare svensken Peter<br />

Hunt och Hong Kongs vinnare Judy<br />

Leissner, som driver ett vinföretag.<br />

hus och sin lilla bil.<br />

Idag är Hyflux ett av världens<br />

ledande företag inom vattenåtervinning<br />

och avsaltning av havsvatten.<br />

Företaget har verksamhet<br />

i Sydostasien, Kina, Indien, Mellanöstern<br />

och Nordafrika, en omsättning<br />

på tre miljarder kronor<br />

och 2 300 anställda.<br />

sajten, samt hur stor finansiering<br />

de söker. Det kan röra sig om ett<br />

par hundra tusen kronor upp<br />

till flera miljoner. Intresserade<br />

investerare kan sedan surfa runt<br />

och läsa på om företaget innan<br />

de bestämmer sig för att teckna<br />

sig för nya aktier. Såväl bolag som<br />

investerare måste ingå ett avtal<br />

med Gain Online för att det ska<br />

kunna bli någon affär.<br />

Gunnar Stålmarck poängterar<br />

att den här möjligheten riktar sig<br />

till både stora och små investe-<br />

foto: ken lennox


Snabbare patent i USA och Japan<br />

IMMATERIALRÄTT Ett nytt samarbetsavtal mellan<br />

patentmyndigheterna i Sverige, USA och Japan<br />

ger svenska och andra nordiska företag möjlighet<br />

till en betydligt snabbare handläggning av patent. Det bilaterala avtalet heter<br />

”Patent Prosecution Highway – Patent Cooperation Treaty” (PPH-PCT). Avtalen<br />

med Japan och USA är ännu så länge tidsbegränsade och ska utvärderas.<br />

Syftet med tidsbegränsningen är att se om det fi nns grund för att göra avtalen<br />

permanenta och för att se om det fi nns anledning att teckna liknande avtal med<br />

andra länder.<br />

Olivia Lum hoppas att hennes<br />

historia ska inspirera andra, särskilt<br />

kvinnor, att våga ta steget ut<br />

i aff ärslivet.<br />

– När man har den bakgrunden<br />

som jag har så fi nns det ingenting<br />

som kan skrämma en, ingenting<br />

att vara rädd för. Det värsta som<br />

kan hända är att jag får gå tillbaka<br />

till försäljning. Kan jag lyckas, så<br />

kan alla, sade hon.<br />

SVERIGES REPRESENTANT Ola Oskarsson,<br />

som grundat Göteborgsföretaget<br />

Marin Mätteknik, var<br />

nöjd med att vara på plats i Monte<br />

Carlo, trots att han inte vann.<br />

– Det känns overkligt att vara<br />

här. Overklig lyx och overklig<br />

miljö, säger han i en tv-intervju<br />

med <strong>Entreprenör</strong> (se entreprenor.<br />

se).<br />

Dykaren Ola Oskarsson grundade<br />

sitt företag 1988, men först<br />

2005, efter att han varit med och<br />

hittat den förvunna DC3:an på<br />

havsbotten mellan Sverige och<br />

Baltikum, fi ck han sitt stora genombrott.<br />

Marin Mätteknik fi ck<br />

då in fl era investerare och kunde<br />

bygga upp en egen fartygsfl otta,<br />

vilket var nödvändigt för att klara<br />

den internationella konkurren-<br />

rare. De enskilda investeringarna<br />

kan ligga från några hundralappar<br />

och uppåt.<br />

– Vi hoppas att folk kommer att<br />

vara intresserade. Aff ärsängelsnätverk<br />

fi nns redan men det är<br />

ganska tidskrävande att engagera<br />

sig där. Vi samlar materialet och<br />

gör en grundläggande koll på företagen,<br />

men vi kommer såklart<br />

också att vara tydliga med att det<br />

fi nns risker med investeringarna,<br />

säger han.<br />

SJ<br />

sen. Idag omsätter Marin Mätteknik,<br />

som gör högupplösa kartor av<br />

havsbotten, 310 miljoner kronor<br />

och har 225 anställda.<br />

Ola Oskarsson menar att alla<br />

entreprenörer på plats i Monaco<br />

har ett gemensamt drag.<br />

– Riskbenägenheten. Alla som<br />

jag har pratat med har på ett eller<br />

annat sätt kantrat men sedan kört<br />

på igen. Alla har fått uppleva att<br />

det här känns läskigt men ändå<br />

har de tagit ett steg till. Det är nog<br />

det som känns mest gemensamt,<br />

säger Ola Oskarsson. AD<br />

VM I ENTREPRENÖRSKAP<br />

■ Entrepreneur of the year en av<br />

världens största tävlingar för entreprenörer<br />

anordnad av revisionsbyrån<br />

Ernst & Young.<br />

■ Tävlingen sedan starten 1986<br />

fått fotfäste i 135 städer och 50<br />

länder världen över.<br />

■ I år deltog 49 entreprenörer från<br />

44 länder (vissa företag har fl era<br />

grundare).<br />

■ Bland tidigare svenska vinnare<br />

som deltagit i världsfi nalen i Monte<br />

Carlo fi nns Björn Örås, grundare<br />

till Poolia, Martin Gren, Axis AB<br />

och Torsten Jansson, New Wave<br />

Group.<br />

Gunnar Stålmarck, vd för<br />

investeringssajten Gain Online.<br />

FOTO: SCANPIX<br />

apple<br />

Företagsamt<br />

av Oscar Swartz<br />

Skribent, debattör och entreprenör som grundat internetföretaget Bahnhof<br />

Kontakta krönikören: http://swartz.typepad.com/<br />

Kalla in en<br />

kundorienterad entreprenör<br />

”INGEN ENTREPRENÖR HADE GJORT det på det här sättet”, tänker jag<br />

ibland. Nu senast när jag skulle använda mitt e-id. Igen.<br />

Som företagare med fåmansbolag kan man numera<br />

skicka in sin personliga självdeklaration elektroniskt,<br />

inklusive blanketter som K10. Men det förutförutsätter att man kan signera förstås.<br />

En gång om året använder jag mitt e-id. Åtminstone<br />

försöker jag. Mellan försöken har man uppgraderat<br />

både webbläsare och operativsystem. Så<br />

när det är är dags dags igen får får man man meddelande om ny<br />

programvara. programvara. Kanske måste man ansöka ansöka om<br />

nytt e-id. Allt är oklart och sker genom Telia. Telia.<br />

Jag väljer alltid fel certifi kat. Det ena<br />

är till för identifi ering och det andra för<br />

signering, men de ser identiska ut. För att<br />

undvika misstaget i framtiden instrueras jag<br />

konfi gurera ett förval: Det korrekta svenska<br />

id-certifi katet kommer då att automatiskt<br />

väljas på alla sajter som slutar på.SE. Rimligt!<br />

Tillbaks till Telias testsajt för installationen.<br />

Idag skulle jag säga: Låt inte programmerare<br />

skriva instruktioner. Kunderna drivs till vansinne.<br />

Eller medborgarna.<br />

Funkar inte! Visst ja, den har ju adressen Telia.com, inte Telia.se.<br />

Han tänkte tydligen inte på det när han skrev instruktionerna. För<br />

jag misstänker att det är en han. En programmerande datanörd.<br />

För vem annars skulle kläcka fram sådana här uppmuntrande<br />

rader när man installerar:<br />

”Net iD pkcs#11 modul för Firefox är installerad, använd<br />

knappen nedan för att avinstallera modulen”.<br />

SEDAN FÖLJER RUBRIKEN ”Spårning” med instruktionen: ”Skriv in full<br />

sökväg till den fi l där spårningsinformation ska skrivas. Spårning<br />

kommer aktiveras när den tillämpning som använder programvaran<br />

startas om”.<br />

Som sagt: Ingen entreprenör hade gjort det på det här sättet!<br />

Eller? Jo, jag måste erkänna att sådär kunde det nog se ut i början<br />

i det internetföretag jag startade 1994. Men då bestod företaget av<br />

några datanördar och hade en alltför liten skvätt inskjutna pengar.<br />

Idag skulle jag säga: Låt inte programmerare skriva instruktioner.<br />

Kunderna drivs till vansinne. Eller medborgarna. För är det<br />

inte märkligt att statens och bankernas och Telias samlade resurser<br />

inte förmår fi xa ett system som funkar bättre? Kanske borde de<br />

kalla in en kundorienterad entreprenör.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 19


Nordea Bank AB (publ)<br />

Nyheter<br />

Kollektiva köpsajter<br />

tar revansch<br />

E-handEl det gick åt pipan<br />

för rabattsajten let´s<br />

buy it när it-bubblan sprack.<br />

Men nu är kollektiva köpsajter<br />

heta på nätet igen. let´s<br />

deal är störst i Sverige med<br />

100 000 medlemmar.<br />

Frisören anna-Kajsa Vallberg<br />

fick 230 nya kunder genom<br />

ett erbjudande på sajten.<br />

på den svenska marknaden finns<br />

grupprabattsajter som Groupon,<br />

Gruppi och Let’s deal. Let’s deal<br />

är störst med 100 000 medlemmar.<br />

Grundarna Alexander Hars<br />

och Lars Karlsson lanserade<br />

tjänsten för ett år sedan och har<br />

idag 17 anställda. Idén kommer<br />

från början från amerikanska<br />

Groupon, men konceptet är inte<br />

nytt i Sverige. 1999 slog Let’s buy<br />

it upp portarna och erbjöd grupprabatter<br />

på kapitalvaror som<br />

disk- eller tvättmaskiner. Två år<br />

UnGa nyligen träffades ett<br />

80-tal unga företagare och<br />

kommu<strong>nr</strong>epresentanter i<br />

Stadshuset i norrköping för<br />

att knyta kontakter, utbyta<br />

erfarenheter och inspirera<br />

varandra. Under kvällen utsågs<br />

även Städarna till årets<br />

unga företag i norrköping.<br />

norrköpings kommun har bestämt<br />

sig. Den ska få fram fler unga entreprenörer<br />

i kommunen. Den 25<br />

maj bjöd därför kommunen och<br />

Svenskt Näringsliv in ett 80-tal<br />

20<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

56<br />

PROCENT<br />

…så stor andel av Sveriges<br />

egenföretagare skulle välja en<br />

kortare karenstid i sjukförsäkringen<br />

om möjligheten fanns,<br />

enligt en undersökning som<br />

Företagarna har låtit göra.<br />

senare gick rabattsajten i graven<br />

i den omfattande dotcom-döden.<br />

Alexander Hars menar att förutsättningarna<br />

är bättre idag.<br />

– Dels finns de sociala nätverken<br />

som gör det enklare att sprida<br />

den här typen av budskap. Dels<br />

riktar Let´s deal in sig mot upplevelser<br />

och nöjen vilket gör det enklare,<br />

eftersom kapitalvaror redan<br />

är hårt prispressade, säger han.<br />

Vinsten för företag som vill<br />

lägga ut grupperbjudanden på<br />

sajten är flera. Företagen får<br />

snabbt nya kunder och slipper<br />

lägga ut en massa pengar<br />

på traditionella annonser.<br />

Nyutbildade frisören Anna-Kajsa<br />

Vallberg använde Let’s deal för<br />

att få nya kunder. Istället för 395<br />

kronor erbjöd hon sajtbesökarna<br />

att betala 165 kronor för en klippning.<br />

Erbjudandet låg ute i ett<br />

dygn och tidigt på lördagsmorgonen<br />

började telefonen ringa.<br />

Ökat fokus på unga entreprenörer<br />

unga företagare till Stadshuset i<br />

Norrköping.<br />

– Vi är helt beroende av våra<br />

unga företagare för att trygga sysselsättningen.<br />

Det är på tiden att<br />

vi uppmuntrar entreprenörernas<br />

kreativa förstörande, sade kommunstyrelsens<br />

ordförande Lars<br />

Stjernkvist(S).<br />

Emy Blixt, grundare av träskoföretaget<br />

Swedish Hasbeens,<br />

berättade om hur hon på tre år<br />

lyckades gå från noll till 50 miljoner<br />

kronor i omsättning.<br />

– Det gäller att ställa sig


”Det är kul med makt. Två<br />

saker är viktiga för den som<br />

vill göra en framgångsrik karriär.<br />

Att skaffa sig en bra chef och en<br />

bra assistent”.<br />

Malin Frenning, chef på Telia Sonera, och nyligen utsedd av Veckans Affärer<br />

till näringslivets mäktigaste kvinna.<br />

E-handeln är tillbaka, anser Alexander<br />

Hars, grundare Let´s deal.<br />

– jag var skeptisk, men 230<br />

personer nappade på erbjudandet.<br />

Visst finns det de som bara<br />

kommer en gång, men flera har<br />

bokat en ny tid eller blivit tipsade<br />

av sina vänner som varit<br />

här, säger Anna-Kajsa Vallberg.<br />

Hon tycker att det framför allt är<br />

nystartade företag som kan tjäna<br />

på att använda grupperbjudanden.<br />

– Jag har ju inget sparat kapital<br />

att lägga på annonsering.<br />

Det hade nog inte varit så många<br />

som hittat till salongen om de<br />

inte sett erbjudandet, säger hon.<br />

Let’s deals medlemmar får<br />

Christoffer Sjögren och Ulrik Holman<br />

blev ”Årets unga företagare”.<br />

frågorna; ”Vad är jag bra på?<br />

Måste man vara bra på allt? Kan<br />

man bli vad man vill? Vad ska varumärket<br />

förknippas med?”. Kan<br />

man svaret på de frågorna är man<br />

en bra bit på vägen, sade hon.<br />

Bara vinnare<br />

med kollektiva köp<br />

Affärsidén för kollektiva köpsajter är enkel<br />

och ger fördelar till tre parter. Rabattsajten<br />

förhandlar fram tidsbegränsade<br />

erbjudanden med lokala företag och tar<br />

en del av vinsten när kunderna nappar. Ju<br />

fler som köper erbjudandet, desto mer<br />

pengar till rabattsajten. Företagen, till<br />

exempel en frisör eller ett café får snabbt<br />

nya kunder, som i sin tur får klippa sig<br />

eller äta billigt. Via sociala medier som<br />

Facebook och Twitter sprids rabatterbjudandena<br />

med blixtens hastighet.<br />

lokala erbjudanden i mejlen<br />

och via Facebook varje dag.<br />

Enligt Alexander Hars går det<br />

för varje sålt erbjudande tjugo<br />

personer som bara öppnar<br />

och läser det. Det ger mycket<br />

trafik till kundernas hemsidor.<br />

Men för ett litet café eller restaurang<br />

där gästerna droppar in<br />

när som helst kan uppmärksamheten<br />

också bli överväldigande.<br />

– Vi hjälper våra annonsörer att<br />

resursplanera. De ska inte dränkas<br />

i nya kunder, det ska vara positivt<br />

att gå ut med ett erbjudande,<br />

säger Alexander Hars.<br />

Lina Färm<br />

Kvällen avslutades med att<br />

Christoffer Sjögren och Ulrik<br />

Holman utsågs till årets bästa<br />

unga företagare i Norrköping. De<br />

startade företaget Städarna 2008<br />

och har redan 40 anställda.<br />

– Jättekul, det här har vi jobbat<br />

hårt för. Vi jobbar omkring 80<br />

timmar i veckan, men nu ska vi<br />

jobba ännu hårdare. Vi siktar på<br />

att bli ett riktigt gasellföretag,<br />

sade 24-åringen Christoffer Sjögren,<br />

som nu även kommer att<br />

blogga på <strong>Entreprenör</strong>s nystartade<br />

blogg 5procent.se.<br />

DM<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 21<br />

skatter Regeringen föreslår att alla företag ska tvingas lämna in en särskild momsdeklaratio<br />

tillsammans med sin inkomstdeklaration, vilket innebär att små företag tvingas redovisa mom<br />

flera månader tidigare. Det leder till högre redovisningskostnader då företagen tvingas anlita<br />

redovisningskonsulter vid två olika tillfällen.<br />

– Ökad regelbörda för de minsta företagen går på tvärs mot ambitionen att förenkla och löse<br />

problemet med momsbedrägerier, säger Företagarnas skatteexpert Annika Fritsch.<br />

Vill du få ett nytt perspektiv när<br />

du ska sälja ditt företag?<br />

Prata med en av våra rådgivare.<br />

Att sälja sitt företag är inte bara en fråga om tid och pengar.<br />

Omvärldsanalys, känsla och perspektiv är minst lika viktigt.<br />

Som Nordens ledande förmögenhetsförvaltare har vi den<br />

erfarenhet som krävs för att hitta nya infallsvinklar när det<br />

gäller dina affärer. Att vi nyligen blev utsedda till Nordens<br />

bästa Private Banking-aktör av Euromoney är också något<br />

som talar för att välja oss. Men vår starkaste fördel går inte<br />

att förklara i en annons. Den måste du uppleva själv.<br />

Så boka ett möte med en av våra rådgivare och testa oss.<br />

Välkommen!<br />

Ring 0771-455 455 eller besök<br />

nordeaprivatebanking.se<br />

Nordea är Nordens ledande förmögenhetsförvaltare med<br />

191 miljarder euro i förvaltat kapital. Inom Private Banking<br />

uppgick förvaltat kapital till 67,3 miljarder euro (2010).<br />

Nordea Bank AB (publ)


22<br />

Nyheter<br />

Less på facket - 43 målare förlorade jobbet<br />

ARBETSMARKNAD För fyra<br />

år sedan stod måleriföre-<br />

taget i Stockholm inför en<br />

expansion. Men stridigheter<br />

med facket satte stopp för<br />

planerna.<br />

– Fackets idioti gjorde att vi<br />

sade upp alla 43 målare och<br />

köpte in tjänsten istället,<br />

säger företagets vd som valt<br />

att vara anonym.<br />

probelemen började när företaget<br />

och facket inte kunde enas om rutinerna<br />

för de anställdas uttag av<br />

arbetskläder. Företagets anställda<br />

hade fri tillgång till arbetskläder.<br />

Personalen skulle hämta kläderna<br />

från ett lager tvärs över gatan från<br />

företagets lokaler. Men en av de<br />

anställda utan körkort kände sig<br />

orättvist behandlad och kontaktade<br />

facket. Han ansåg att det<br />

var svårare för honom att hämta<br />

arbetskläder än för de övriga i<br />

personalen med körkort.<br />

ByRåKRATi Anders Eriksson<br />

och ingalill Gustafsson<br />

ville sälja korv vid stranden,<br />

men slarv med bygglovet<br />

gjorde att så inte blev fallet.<br />

Trots att ägarna hade ansökt<br />

i god tid.<br />

– vi kan inte förstå att det kan<br />

få gå till så här, att man har ljugit<br />

för oss. Visst, vi har fått en ursäkt,<br />

men det hjälper inte när man<br />

har blivit skjuten i ryggen, säger<br />

Anders Eriksson, vd för Gotlandskorv.<br />

Förra året bestämde sig<br />

makarna Anders Eriksson och<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Fler hade fått<br />

jobb om det<br />

hade funnits arbeten<br />

med lägre löner<br />

än i dag<br />

Jenny von Bahr, nationalekonom på WSP Analys & Strategi.<br />

– Märkligt! Han kunde tydligen<br />

samåka med sina kollegor till<br />

arbetsplatsen, men inte till klädlagret<br />

på andra sidan gatan, säger<br />

vd:n.<br />

Men facket ställde sig bakom<br />

den anställde och det infördes<br />

krav på att företaget skulle förvara<br />

kläderna på kontoret istället.<br />

när personalen såg att det gick<br />

att driva igenom nästan vad som<br />

helst med fackets hjälp, fick ett<br />

par målare idén att de skulle<br />

pressa upp lönerna på samma sätt,<br />

genom att vara ”omöjliga”.<br />

– Tolv målare gick ut i strejk och<br />

krävde löner som låg långt över det<br />

som redan var överrenskommet.<br />

Dessutom ställdes krav på att vi<br />

skulle tillämpa ackordlöner, vilket<br />

gjorde att det tummades på kvaliteten.<br />

Första måleriuppdraget<br />

resulterade i 72 anmärkningar,<br />

säger han.<br />

Ändå tvingade facket företaget<br />

Bortslarvat bygglov en dyr affär<br />

Ingalill Gustafsson för att förverkliga<br />

sin dröm: att sälja korv<br />

vid stranden vid Herta på Gotland.<br />

Verksamheten skulle pågå under<br />

sommaren så för att vara på den<br />

säkra sidan ansökte paret redan<br />

i mars om ett tillfälligt bygglov.<br />

Det skulle ta en månad att få svar<br />

och i slutet av april fick de veta att<br />

byggnadsnämnden i princip hade<br />

sagt ja till beslutet.<br />

– Tiden gick men vi fick inga<br />

besked. Man struntade i att svara<br />

och ringa tillbaka, säger Anders.<br />

månaderna gick och frustrationen<br />

växte. Först den 19 augusti fick<br />

att fortsätta med ackordlönerna.<br />

Det blev droppen för vd:n.<br />

– Jag bestämde mig för att säga<br />

upp alla målare och köpa in tjänsten<br />

externt istället. Jag kommer<br />

aldrig mer att anställa några<br />

målare, inte chans.<br />

Med tanke på stridigheterna<br />

med facket har företagets vd valt<br />

att inte gå ut med namn.<br />

– Det skulle vara som att hälla<br />

bensin på en eld som nästan slocknat,<br />

säger vd:n.<br />

DM<br />

Ett bortslarvat bygglov kostade<br />

Gotlandskorv 150 000 kronor.<br />

makarna klartecken, beslutet<br />

hade gått igenom, men då var<br />

sommarsäsongen redan slut.<br />

– Vi fick en massa bortförklaringar,<br />

bland annat att folk hade<br />

varit sommarlediga och att handlingarna<br />

försvunnit i posten. Men<br />

vi ansökte långt innan sommaren<br />

och vi lämnade in handlingarna<br />

65 000 nya jobb nästa år<br />

jobben Konjunkturen för småföretagen har<br />

förbättrats under det senaste halvåret. Orderingången<br />

och sysselsättningen har ökat kraftigt och<br />

många företag planerar att nyanställa under det<br />

kommande året.<br />

– Vi räknar med omkring 65 000 nya jobb under<br />

det kommande året, säger Företagarnas chefekonom<br />

Lars Jagrén.<br />

Måleriföretagets vd tröttnade på fackets trakasserier och sade upp<br />

alla anställda. 43 målare blev av med jobbet.<br />

Strid om<br />

ackordlöner<br />

n Måleriföretaget hade avtal med<br />

Målarmästarna.<br />

n På företaget fanns en medbestämmandegrupp,<br />

MB-grupp.<br />

n Innan kravet på ackordlön hade<br />

målarna timlön.<br />

n När målarna inte fick gå på<br />

ackord gick tolv av dem ut i strejk.<br />

De satte sig på arbetsplatsen och<br />

DM<br />

vägrade arbeta.<br />

själva, så det vara bara lögner,<br />

säger Anders.<br />

Charlotte Criwall, chef för<br />

Myndighetsavdelningen på<br />

Gotland, refererar till Samhällsbyggnadsförvaltningens<br />

beslut i<br />

frågan. Hon skriver, att ”I det aktuella<br />

ärendet avses en åtgärd som<br />

strider mot gällande detaljplan.<br />

Handläggningstiden kan därför<br />

inte anses som onaturligt lång”.<br />

Den uteblivna korvförsäljningen<br />

har varit kostsam. Makarna<br />

uppskattar att de har förlorat<br />

nästan 150 000 kronor. Ägarna<br />

vill ha ersättning och har gått<br />

vidare till Länsstyrelsen. Om det<br />

blir korvförsäljning i sommar<br />

beror på beslutet där.<br />

JS<br />

Foto: SCANPIX


AMBITIÖS ADMINISTRATÖR<br />

49 KR/MÅN<br />

www.esbri.se/webb-tv<br />

KOLL PÅ LÖNEN FÖR BARA 49 KR/MÅN<br />

Bluegarden Lön är en komplett lönetjänst speciellt utvecklad<br />

för små och medelstora företag. Med Bluegarden Lön gör du<br />

lönerna snabbt och felfritt. Tjänsten är webbaserad och kopplas<br />

enkelt till både internetbanken och ekonomisystemet.<br />

Lön har aldrig varit enklare!<br />

VILL DU VETA MER?<br />

Läs mer på bluegarden.se/lon. Här kan du också anmäla dig till ett<br />

kostnadsfritt webbseminarium eller till någon av våra frukostträffar i<br />

Stockholm, Malmö eller Göteborg.<br />

Grat is föreläsningar om<br />

entreprenörskap<br />

Kolla in på webben


24<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se


här är<br />

sveriges<br />

hetaste<br />

sport<br />

entreprenörer<br />

MTEXT: jakob sTEnbErg foTo: daniEl roos<br />

öt några av SverigeS största idrottshjältar,<br />

nu i ny skepnad. Sitt driv och sin vinnarinstinkt har de kvar<br />

– något som de har stor nytta av i sitt nya liv, som småföretagare.<br />

Först ut är superstjärnan Kajsa Bergqvist, som i dag importerar vin.<br />

– Jag var lite orolig över vilka reaktioner det skulle få, men de allra<br />

flesta har mest varit nyfikna. Folk verkar snarare tycka att det är<br />

oväntat, och det är det ju också, säger hon.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 25


26<br />

Världsrekord, VM-guld,<br />

bragdmedalj. För Sveriges<br />

främsta kvinnliga höjdhoppare<br />

genom tiderna, Kajsa Bergqvist,<br />

skulle karriären krönas med den<br />

allra finaste medaljen: OS-guld i<br />

Peking. Men under en längre tid hade<br />

hon saknat motivation, lusten fanns<br />

inte där, och till omgivningens förvåning<br />

valde hon att lägga skorna på hyllan.<br />

Idrottskarriären var slut och det var dags<br />

att vända blad. Något som visade sig vara<br />

lättare sagt än gjort.<br />

– Det kändes väldigt konstigt. Plötsligt satt jag hemma med en tom<br />

kalender och hade ingen aning om vad jag skulle göra nu, berättar Kajsa<br />

Bergqvist.<br />

Även om idrotten hade haft förstaplatsen i Kajsas liv sedan barnsben<br />

så hade ett intresse för mat och dryck vuxit fram mer och mer under<br />

årens lopp. Varje år hade friidrottslandslaget åkt på träningsläger till<br />

Sydafrika. Träningsanläggningen låg mitt i landets främsta vindistrikt,<br />

Stellenbosch, vilket väckte Kajsas nyfikenhet.<br />

– Jag lärde mig att uppskatta vin och byggde upp en stor samling.<br />

Många blev överraskade över att jag över huvud taget hade druckit vin<br />

tidigare, men jag lärde mig tidigt spottekniken.<br />

När kajsa Väl hade fattat beslutet om att det var vin hon ville syssla<br />

med ringde hon upp Restaurangakademin i Stockholm. Som tur var<br />

fanns det en plats kvar på deras ettåriga sommelier-utbildning. För<br />

världsstjärnan var det dags att åter sätta sig i skolbänken.<br />

– Det var en otroligt lärorik tid. Ju mer jag lärde mig, desto mer insåg<br />

jag hur lite jag egentligen kunde. Utbildningen avslutades med olika<br />

prov, som blindtester och att rekommendera vin till olika maträtter.<br />

Tentan var fruktansvärt jobbig, det var faktiskt mer nervöst än att<br />

hoppa en OS-final, säger hon.<br />

Men det gick vägen. En tid efter att utbildningen hade avslutats<br />

kontaktades Kajsa av Björn Persson från vinföretaget Vinovum som<br />

erbjöd henne ett jobb som säljare. Även om Kajsa blev smickrad över<br />

erbjudandet så hade hon andra planer för sin framtid.<br />

– Jag berättade att jag hade en dröm om att själv driva ett företag<br />

som importerar viner. Båda två tände till på idén direkt. Björn hjälpte<br />

mig att komma igång och i februari i år startades Kajsawines på riktigt,<br />

säger Kajsa och kan inte dölja sin entusiasm.<br />

Samarbetet med Vinovum har varit viktigt för Kajsas satsning.<br />

Genom att ingå i ett samarbete med flera andra vinföretag får Kajsawines<br />

hjälp med allt från praktiska detaljer till personal.<br />

Idrottaren har blivit företagare. Tomma sidor i kalendern är nu ett<br />

minne blott och en ny värld av möten, marknadsföring och mässor tar<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

”Tidigare fokuserade jag på ett enda mål, till exempel<br />

att klara en viss höjd vid ett specifikt tillfälle. Nu är det<br />

många mål som ska uppnås samtidigt, men min fokusering<br />

och tävlingsinstinkt styr hur jag arbetar med Kajsawines<br />

också.”


Kajsa Bergqvist<br />

Född: 1976<br />

gör: Vd för Kajsawines<br />

kontor: Stockholm<br />

mål: Bygga upp en bred portfölj med viner. Etablera<br />

Kajsawines viner på Systembolaget.<br />

Idrottsmeriter (i urval):<br />

OS 2000, Sydney: brons<br />

Utomhus-VM 2002, München: guld<br />

Utomhus-VM 2005, Helsingfors: guld<br />

Innehar världsrekordet inomhus på 2,08 meter (2006 i<br />

Arnstadt)<br />

Vinnare av Svenska Dagbladets bragdguld 2005<br />

upp all tid. Istället för ett i<strong>nr</strong>utat träningsschema är plötsligt ingen dag<br />

den andra lik. Trots det ser Kajsa Bergqvist ändå många likheter med<br />

tiden som elitidrottare.<br />

– Tidigare fokuserade jag på ett enda mål, till exempel att klara en<br />

viss höjd vid ett specifikt tillfälle. Nu är det många mål som ska uppnås<br />

samtidigt, men min fokusering och tävlingsinstinkt styr hur jag arbetar<br />

med Kajsawines också. Drivet som jag har sedan idrottskarriären<br />

hjälper mig mycket i företagandet, säger hon.<br />

Kajsa Bergqvist är en i raden av idrottshjältar som har blivit entreprenörer.<br />

Ofta har det handlat om klädesmärken, friskvård eller föreläsningar.<br />

Att då som atlet ta steget att arbeta med alkohol kan te sig som<br />

ett kontroversiellt beslut.<br />

– Jag var lite orolig över vilka reaktioner det skulle få, men de allra<br />

flesta har mest varit nyfikna. Folk verkar snarare tycka att det är<br />

oväntat, och det är det ju också.<br />

Idrottsvärlden verkar inte se satsningen som något problem, i vissa<br />

fall har det till och med gått att kombinera. Förra året stod Kajsawines<br />

för vinet till middagen efter den årliga DN-galan, något som kommer<br />

ske även i år.<br />

Nya tider innebär nya mål. I nuläget har Kajsa Bergqvist några få<br />

viner i sin portfölj, målet är att utöka den med viner från hela världen.<br />

Även om hon sätter ribban högt så är ännu en lärdom från idrottsåren<br />

att långsiktighet är en dygd.<br />

– Att bygga upp sin egen portfölj är en lång process. Det tar tid att<br />

hitta bra viner och bra människor. Jag vill inte ta in en massa viner bara<br />

för att få en bredd, säger hon.<br />

För varje svensk vinimportör är det viktigt att få in sin produkt i<br />

Systembolagets ordinarie sortiment. Kajsas hjärtebarn, det röda vinet<br />

Artspace från Sydafrika, fanns på Systembolaget under en prövotid i<br />

vissa butiker i påskas. Om det kommer att finnas i fler butiker beror helt<br />

på hur många kunder som efterfrågar vinet.<br />

På längre sikt ska Kajsawines etablera sig och bli ett välfungerande<br />

bolag.<br />

– Men kostymen måste växa i samma takt som omsättningen. Ju<br />

större företaget blir, desto mindre kontakt kan jag ha med producenterna.<br />

I nuläget har jag tolv producenter och det gäller att hitta en balans<br />

på sikt så att de inte försummas, säger hon.<br />

Långsiktig satsning för att nå målen, var det.<br />

det går Inte att komma ifrån att världsrekordhållerskan inte är en<br />

företagare i mängden. Att heta Kajsa Bergqvist öppnar dörrar. Genom<br />

sina framgångar har hon byggt upp ett varumärke som ger henne möjligheter<br />

som många företagare bara skulle drömma om.<br />

– Visst är det en fördel. Idrottsåren har gett mig ett kontaktnät över<br />

hela världen. Det finns ofta någon som känner någon som kan hjälpa<br />

mig. Men samtidigt, eftersom jag är känd så är det väldigt många som<br />

skickar viner hem till mig och skriver ”min kompis har ett jättegott<br />

kroatiskt vin, du kan väl importera det?”, säger hon och skrattar.<br />

Få branscher är nog så förknippade med passion som vinindustrin.<br />

Och det är just passionen som driver Kajsa Bergqvist att fortsätta utforska<br />

nya vinmarknader världen över.<br />

– När man har hittat rätt producent så känns det fantastiskt. Men<br />

det är ett stort ansvar. Folk ger mig sitt vin, sin baby, att ta hand om. Då<br />

måste man vara varsam, säger Kajsa Bergqvist. s<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 27


1<br />

28<br />

SverigeS hetaSte<br />

idrottsentreprenörer<br />

Kajsa Bergqvist, höjdhopp.<br />

Världsmästarinnan vågade slå sig in på en<br />

ovanlig väg för idrottare: vin. I år startade<br />

hon sitt eget företag, Kajsawines, och förhoppningen är<br />

att fortsätta att växa på sikt.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Foto: scanpix<br />

Maria<br />

aKraKa,<br />

friidrott.<br />

Löparstjärnan tog farväl<br />

av idrottskarriären för<br />

drygt tio år sedan, men<br />

ännu har ingen i Sverige<br />

lyckats överträffa hennes<br />

inomhusrekord på 800<br />

meter och 1 500 meter.<br />

Idag driver hon företaget<br />

Sportcore, som hjälper<br />

pensionerade idrottsstjärnor<br />

att komma ut i<br />

arbetslivet.<br />

Foto: scanpix<br />

2<br />

3<br />

Marie-Helen ”Billan” Östlund,<br />

längdskidor. Den blott 20-åriga Sollefteå-tjejen vann<br />

VM-guld i Oberstdorf 1987 och blev Billan med hela<br />

det svenska folket. Idag driver hon tillsammans med maken Erik<br />

Östlund Kungsholmen Restaurang & Konferens i Hälsingland.<br />

4<br />

Peter ”FoPPa”<br />

ForsBerg, ishockey.<br />

Foppa-tofflan. Vi säger<br />

bara: Foppa-tofflan! Peter Forsberg<br />

kastade in handduken i vintras och<br />

ägnar sig nu åt att investera och<br />

driva sin golfanläggning i Örnsköldsvik.<br />

Ett nytt hotell i hemstaden är<br />

också på gång.<br />

Foto: scanpix<br />

Foto: scanpix<br />

Foto: scanpix<br />

5<br />

Pernilla<br />

WiBerg,<br />

alpint.<br />

Skiddrottningen gjorde<br />

sig ett världsnamn i pisten<br />

under 90-talet och tog<br />

flera guldmedaljer i såväl<br />

OS- som VM-sammanhang.<br />

Idag har hon fullt upp med<br />

att driva det egna hotellet<br />

Pernilla Wiberg Hotel i Idre<br />

och att kommentera sport.


6<br />

martiN dahliN, fotboll. Efter en framgångsrik fotbollskarriär i Tyskland,<br />

Italien och England gav sig superanfallaren in på företagandet genom<br />

att lansera sitt eget klädesmärke, Dahlin. Dessutom gör han succé som<br />

spelaragent åt landslagsspelare som Ola Toivonen och Behrang Safari.<br />

7<br />

aNNie seel, motorcykel. Att köra Dakarrallyt är att uppleva entreprenörens<br />

vardag i komprimerat format, brukar Annie Seel säga. Det är<br />

samma drivkrafter, samma envishet och samma målmedvetenhet. Som<br />

egenförtagare måste man också vara tusenkonstnär! Annie Seel har kört Dakarrallyt<br />

på motorcykel fem gånger. Hon är rallyprinsessa, entreprenör, inspiratör och driver<br />

egen reklambyrå.<br />

8<br />

Foto: scanpix<br />

daNiel<br />

Wess-<br />

Feldt,<br />

friidrott. Den<br />

gamle juniormästaren<br />

i häcklöpning skulle bli<br />

guldsmed och ta över<br />

pappas firma men blev<br />

i stället guldmakare och<br />

drivkraft i det svenska<br />

friidrottsundret. Wessfeldt,<br />

baserad i<br />

Monte Carlo, är mycket<br />

framgångsrik som<br />

agent åt både svenska<br />

och internationella<br />

fridrottare.<br />

9<br />

Jimmy NordiN,<br />

kulstötning. Efter den aktiva<br />

karriären startade mångfaldiga<br />

SM-mästaren flera företag, bland<br />

annat ett som designar hemsidor. Han<br />

driver också en skivbutik i Gävle.<br />

Foto: scanpix<br />

Fler sPäNNaNde<br />

sPorteNtrePreNörer<br />

GleNN strömberG, fotboll,<br />

importerar italienska delikatesser.<br />

aNders Gärderud, friidrott,<br />

driver ett eget företag och arbetar<br />

som konsult mot näringsliv och<br />

olika organisationer.<br />

JoNas therN, fotboll, driver ett<br />

vandrarhem och pensionat utanför<br />

Värnamo.<br />

david leGa, handikappidrott,<br />

föreläser och driver klädföretaget<br />

LegaWear.<br />

roGer lJuNG, fotboll, arbetar<br />

som spelaragent genom företaget<br />

Ljung Promotion AB.<br />

JaN ”Flash” NilssoN,<br />

bilsport, driver eget företag kring<br />

sig själv som raceress.<br />

steFaN edberG, tennis,<br />

investerare och fondförvaltare.<br />

GuNde svaN, skidor, driver<br />

ledarutvecklingsföretag i Vansbro.<br />

tiNa thörNer, rallysport,<br />

driver eget som föreläsare och<br />

inspiratör.<br />

mats WilaNder och mikael<br />

PerNFors, tennis, säljer hattar<br />

och kepsar i företaget Global<br />

Caps.<br />

börJe salmiNG, ishockey, har<br />

företag som säljer sportprylar<br />

och vin.<br />

martiN lidberG, brottning,<br />

arbetar som hälsocoach på<br />

företaget Inspirata AB.<br />

ara abrahamiaN, brottning,<br />

grundade 2001 bemanningsföretaget<br />

Jourbemanning AB.<br />

Nicklas kulti, maGNus<br />

NormaN och mikael<br />

tillström, tennis, driver idag<br />

talangskolan ”Good to Great<br />

Tennis Academy”.<br />

berNt JohaNssoN, cykel,<br />

blev efter sportkarriären depåchef<br />

för Spendrups och statade det<br />

egna möbel- och i<strong>nr</strong>edningsföretaget<br />

Interiör AB i Skövde.<br />

thomas ravelli, fotboll,<br />

arbetar som föredragshållare/<br />

konferencier/moderator och<br />

krönikör.<br />

stiG straNd, skidor, driver<br />

tillsammans med sin fru hotelloch<br />

konferensanläggningen<br />

Trolltunet i Hemavan.<br />

Fredrik JohNsoN,<br />

squash. Han har vunnit christer maJbäck, skidor,<br />

10 EM för juniorer, för proffs, driver vallaföretaget Ski-Go.<br />

klubblag, landslag och även för<br />

thomas FoGdö, skidor, är<br />

veteraner. Han har 45 SM-guld och ett eftertraktad coach och föredrags-<br />

fyrtiotal GP-titlar och har spelat i högsta hållare<br />

divisionen i 33 år. Squashspelaren och<br />

entreprenören Fredrik Johnson driver<br />

sedan många år Actipro Event, ett<br />

eventproducerande företag i Linköping.<br />

Och sen är ju Glenn Hysén alltid<br />

www.entreprenor.se Glenn Nummer Hysén... 5-<strong>2011</strong> / 29<br />

Foto: scanpix


30<br />

Foppa investerar i hembygden<br />

Peter Forsberg hade redan långt innan spelarkarriären tog slut gått in i flera<br />

olika affärsprojekt. Det mest kända är förstås Foppa-toffeln, som numera är ett<br />

avslutat kapitel. Nu satsar den gamle hockeyhjälten bland annat på hotell,<br />

fastigheter och sin egen golfbana i Örnsköldsvik.<br />

TEXT: olof wigrEn foTo: carola harnEsk<br />

När Peter Forsberg tog studenten från<br />

ekonomlinjen på Nolaskolans gymnasium i<br />

Örnsköldsvik som 19-åring, gjorde han det som<br />

nybliven världsmästare i ishockey. Hans fokus<br />

var sedan länge på sporten. Skolan kom i andra<br />

hand.<br />

Men i våras satte han sig i skolbänken igen,<br />

men den här gången som betydligt mer motiverad.<br />

Han är en av sex tidigare idrottare som har en färsk utbildning<br />

på Handelshögskolan i Stockholm. Den drivs som en filial till Cruyff<br />

Institute, grundat av den legendariske, holländske fotbollsspelaren och<br />

tränaren Johann Cruyff.<br />

– Jag läser en chefs- och ledarskapsutbildning och företagsekonomi,<br />

säger Peter Forsberg. Det är för att bygga på med större kunskaper till<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Foppa!<br />

Ålder: 37 år.<br />

Familj: Fästmön Nicole Nordin.<br />

bor: Stockholm och Örnsköldsvik.<br />

Fritid: Sommartid spela golf, annars<br />

se på idrott, trav och vara med familj<br />

och vänner. Åker för att se favoritlaget<br />

Tottenham i Premier League med<br />

jämna mella<strong>nr</strong>um.<br />

Kör: Porsche och Audi.<br />

gillar: Nya utmaningar.<br />

ogillar: Orättvisor.<br />

mitt affärsmässiga engagemang.<br />

Utbildningen är ettårig. Peter kommer parallellt med den, och med<br />

utgångspunkt från företaget Forspros kontor i Stockholm, att vara<br />

delaktig i sina olika affärsprojekt och dessutom vara verksam som assisterande<br />

General Manager i Modo Hockey.<br />

– Den sportsliga rollen går väldigt bra att kombinera med studierna<br />

och affärerna, säger han. Jag var delaktig i dem även under min karriär<br />

men jag har betydligt mer tid för dem nu och jag tycker att det är roligt.<br />

Det är en delvis ny vardag för mig, men den är spännande och här, precis<br />

som på isen, gäller det ju att i stor utsträckning att satsa rätt, att göra bra<br />

val och att vara drivande.<br />

om Peter Forsberg var eN utPräglad vinnare som hockeyspelare,<br />

en kille som drevs av enorm ambition och kunde vara närmast hän-


synslös mot sig själv och sin egen kropp för att nå sina mål, beskriver<br />

han sig som mer snäll när det kommer till affärer.<br />

– Men jag börjar lära mig att tänka mindre känslomässigt, skrattar<br />

han. Samtidigt är jag väldigt noga med att de människor jag gör affärer<br />

med ska ha rätt egenskaper, personkemin måste kännas bra och det ska<br />

vara bra produkter eller syften.<br />

Hittills har Peter Forsberg bland annat investerat i golfbanan Veckefjärden,<br />

tre minuters bilväg från centrala Örnsköldsvik, Modo Hockeys<br />

arena Fjällräven Center och flygbolaget Höga Kusten Flyg som enbart<br />

trafikerar Örnsköldsvik–Stockholm.<br />

Han har genom Forspro, och tillsammans med fastighetsföretaget<br />

Lerstenen i Umeå, köpt flera fastigheter både Örnsköldsvik och Umeå.<br />

Forspro och Lerstenen ligger även bakom det nya 13 våningar höga<br />

hotell som snart börjar byggas i i<strong>nr</strong>e hamnen i Örnsköldsvik, och<br />

kommer att ingå i kedjan Elite Hotels. Bara hotellprojektet innebär en<br />

investering på 120 miljoner kronor.<br />

– Stan behöver fler gästsängar, ett nytt hotell kan bidra till snabbare<br />

utveckling och fler stora evenemang. Och hotellet får ett kanonläge,<br />

alldeles vid vattnet.<br />

– Jag känner glädje i att kunna vara med och bidra med sådant som<br />

kan skynda på utvecklingen av Örnsköldsvik ännu mer. Jag är ju född<br />

här, jag har sett hur mycket bra som hänt under de senaste 20 åren och<br />

nu med trafiken på Botniabanan och det förkortade restiderna finns det<br />

stor potential för regionen Örnsköldsvik–Umeå att bli ännu starkare<br />

inom olika områden, säger Peter.<br />

storyn om ”Foppa-toFFeln”, som blev en kolossal framgång innan det<br />

började dyka upp plagiat på marknaden, är också rätt rolig.<br />

Peter Forsberg involverade sig i det av en ren tillfällighet. Det var<br />

en amerikansk kompis till honom som tillverkade och sålde tofflorna i<br />

USA. När han ville testa att lansera den i Skandinavien frågade han om<br />

Peter Forsberg ville ställa upp och hjälpa till.<br />

– Jag sa ja, mest för att det lät som en kul grej. Jag hade inte en tanke<br />

på att det skulle bli en sådan succé.<br />

Budgeten på uppåt 10 000 sålda par Crocs i Skandinavien sprack<br />

tidigt. Försäljningen sköt i höjden.<br />

– Ett tag var det nästan hysteriskt. Men vi har som sagt gått ur det där<br />

projektet nu, främst för att efterfrågan sjönk och att det kom en massa<br />

kopior. Då var det lika bra att avsluta.<br />

Peter månar om att hans namn ska förknippas med kvalitet och<br />

seriositet.<br />

– Då måste man vara noggrann med vad man ger sig in i. Det gäller att<br />

vårda varumärket så gott det går.<br />

Det finns några få i hockeyvärlden som vunnit alla de tre största<br />

titlarna: OS-guld, VM-guld och Stanley Cup (mästare i NHL).<br />

peter Forsberg tillhör dem. Han har dessutom vunnit alla tre titlarna<br />

två gånger.<br />

– Det var tungt att behöva sluta i vintras, men kroppen sa ifrån. Jag<br />

fick i alla fall lägga av när jag fortfarande platsade i NHL. Det tog några<br />

veckor att landa i beslutet, men nu känns det bara bra.<br />

– Jag får ju fortfarande vara med i hockeyn genom uppdraget för<br />

Modo och jag har en ny tillvaro med många affärsprojekt som är inspirerande.<br />

Jag har fortfarande ett mycket roligt liv, även om det är ett<br />

annorlunda liv än tidigare. s<br />

Kulstötaren<br />

som blev<br />

multientreprenör<br />

Att bli företagare efter en framgångsrik<br />

idrottskarriär kan vara en stor utmaning.<br />

multientreprenören Jimmy Nordin försöker<br />

hålla många bollar i luften.<br />

– Många säger att ”han är kulstötare, han<br />

kan väl inte det där”. Det gör att jag måste<br />

jobba extra hårt för att bevisa att jag kan,<br />

säger Jimmy Nordin. TEXT: jakob sTEnbErg<br />

Under ett decenniUm var Jimmy<br />

Nordin Sveriges främste kulstötare.<br />

Men parallellt med idrottssatsningen<br />

såddes ett frö som senare skulle leda<br />

fram till inte bara ett, utan flera företag.<br />

Allt började på nätet.<br />

– År 1998 gjorde jag en hemsida om<br />

mig själv, mest som en kul grej. Sedan<br />

uppdaterade jag sidan regelbundet.<br />

Efter ett tag började olika företag fråga<br />

om jag ville göra deras hemsidor. Sedan<br />

rullade det på av bara farten, berättar<br />

Jimmy Nordin. Jimmy hade alltid känt<br />

sig som en entreprenör så att starta<br />

företag efter idrottskarriärens slut var<br />

inget svårt beslut. Inställningen att allt<br />

Jimmy NordiN<br />

Född: 1979<br />

gör: Driver flera företag och<br />

verksamheter, exempelvis<br />

Jnowebb, Gefle Record Store<br />

m fl.<br />

Kontor: Gävle<br />

mål: Kunna anställa 2-3<br />

personer som jobbar<br />

heltid på Jnowebb. Öppna fler<br />

skivbutiker.<br />

idrottsmeriter (i urval): SMguld<br />

1999-2002, 2004-2006,<br />

Svensk mästare i tyngdlyftning<br />

för lag, EM 2002: 7:a,<br />

Inomhus-EM 2002: 11.<br />

är business var en ledstjärna under idrottskarriären och är det än i dag.<br />

Det gäller att marknadsföra sig själv och våga satsa.<br />

– Många snackar om vad de vill göra, jag bara kör på. Om jag skulle<br />

vilja öppna en bilaffär så skulle jag göra det, även om jag bara har en bil<br />

att sälja i början, säger han.<br />

Jnowebb är Jimmys hJärtebarn. Företaget designar hemsidor åt<br />

olika företag i Gävletrakten. Men det är bara ett av alla företag och<br />

projekt som han driver. En skivbutik, produkter för att sluta snusa, och<br />

fiskeutrustning är bara exempel på de verksamheter som tar upp alla<br />

hans tid. Han medger att det kan vara svårt att hålla så många bollar<br />

i luften.<br />

– Ibland blir det för mycket. Man får fokusera på det företag där det<br />

är mest att göra för tillfället, släcka elden där det brinner som mest. Det<br />

är ett hårt jobb, säger han. Det hårda jobbet blir inte enklare av att man<br />

heter Jimmy Nordin, hävdar han själv. Snarare tvärtom.<br />

– Många säger att ”han är kulstötare, han kan väl inte det där”. Det<br />

gör att jag måste jobba extra hårt för att bevisa att jag kan, säger han. s<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 31


32<br />

Han är guldsmeden<br />

bakoM Medaljerna<br />

Han skulle bli guldsmed, men blev istället agent åt guldmedaljörer. Och Daniel<br />

Wessfeldt är minst lika måli<strong>nr</strong>iktad som sina klienter.<br />

– Många i branschen är duktiga, men vågar inte ta för sig. De vill inte ligga<br />

någon till last. Om jag ser Coca Colas marknadschef på en tillställning så går jag<br />

fram och snackar med honom utan att tveka, säger han.<br />

TEXT: jakob sTEnbErg foTo: joi grindE<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Daniel WessfelDt är nyss hemkommen<br />

från USA när han öppnar dörren till<br />

sitt kontor vid Malmö Stadion.<br />

Han är brunbränd, ledigt klädd<br />

i kavaj och jeans, och på fingrarna<br />

skymtar blänkande<br />

silverringar.<br />

Visiten i barndomsstaden<br />

kommer inte att bli<br />

lång, redan nästa vecka<br />

flyger han till Sydkorea,<br />

därefter till Shanghai<br />

och till sist hem till<br />

Monaco.<br />

För en idrottsagent är<br />

flängandet över hela<br />

jorden något som ingår i<br />

arbetsbeskrivningen.<br />

– Jag brukar faktiskt inte<br />

ha koll på var jag ska befinna<br />

mig nästa vecka. Min sekreterare<br />

får berätta det för mig, säger han och<br />

skrattar.<br />

seDan barnsben har Daniel Wessfeldt arbetat med guld. Både pappa<br />

och farfar var guldsmeder hemma i Malmö och tanken var att unge<br />

Daniel skulle gå samma väg. Samtidigt visade han sig vara en duktig<br />

häcklöpare, bland annat blev han svensk ungdomsmästare två gånger<br />

på 300 meter häck.<br />

– Jag åkte till Kalifornien för att utbilda mig till guldsmed och<br />

samtidigt träna häcklöpning. En dag fick jag syn på Carl Lewis inne på<br />

gymmet. Jag gick fram och började snacka med honom. Det var början<br />

på en lång vänskap, berättar han.<br />

Han upptäckte snart att han var bättre på att hjälpa idrottare och<br />

förmedla kontakter än att själv tävla. Under de följande åren fick han<br />

mångfaldiga OS-guldmedaljörerna Carl Lewis och Edwin Moses att<br />

komma till Sverige för att delta i tävlingar. Efter en tid blev han agent


på riktigt med Patrik Sjöberg som den förste idrottaren i stallet. Sedan<br />

dess har det rullat på. Daniel Wessfeldt har varit agent för mer eller<br />

mindre alla stora idrottare i Sverige och Norge under de senaste tjugo<br />

åren.<br />

Jakten på guld fortsatte med andra ord, men istället för guldsmed<br />

blev det som den högra handen till guldmedaljörer. Kontorets väggar<br />

pryds av några av Wessfeldts otaliga superstjärnor: Kajsa Bergqvist,<br />

Christian Olsson och Stefan Holm, alla representanter för svensk friidrotts<br />

senaste guldålder.<br />

Även om ett boende i Monaco och umgänge med elitidrottare låter<br />

glamoröst så är det en tuff bransch. Daniel Wessfeldt uppskattar att<br />

han reser 220 dagar om året. Receptet på framgång i den stenhårda<br />

agentbranschen förklarar han med två ord: social kompetens.<br />

– Jag har en förmåga att tala med alla olika sorters människor, om<br />

det så är en direktör eller någon på golvet. Jag är bra på att känna av<br />

situationer. Många i branschen är duktiga, men vågar inte ta för sig.<br />

Den administrativa delen av företagandet är inget som Daniel<br />

Wessfeldt tycker särskilt mycket om, han vill arbeta med visioner och<br />

idéer. I och med framgångarna har han numera andra som sköter de<br />

byråkratiska bitarna åt honom. Istället kan han fokusera helt på sina<br />

idrottare och hitta framtidens stjärnor. En idrottsagent måste alltid<br />

hålla sig uppdaterad med nya talanger och försöka spå framtiden.<br />

– Min roll är att hjälpa dem med allt de behöver mentalt, ekonomiskt,<br />

medicinskt, ja, på alla möjliga sätt. Men jag måste säga nej till de flesta<br />

idrottare som hör av sig. Det handlar om pengar, tid och kraft. Man vill<br />

kunna få tillbaka det man lägger in.<br />

Stavhopparen anGelica benGtSSon, som i vintras satte tre juniorvärldsrekord<br />

i Globen och som dessutom har vunnit junior-VM och<br />

ungdoms-OS, är en av de talanger som har passerat igenom nålsögat.<br />

– Hon kan bli riktigt stor. Hon är bättre än Jelena Isinbajeva var i<br />

samma ålder, som har världsrekordet. Henne har jag också hjälpt och<br />

företrätt till vad hon är idag, säger Daniel Wessfeldt och ler.<br />

Ett annat framtidshopp i Wessfeldts stall är den amerikanske häcklöparen<br />

David Oliver, som Wessfeldt tror kommer att slå världsrekord i<br />

sommarens VM i Sydkorea.<br />

Fler Storheter har suttit på Daniel Wessfeldts kontor genom åren.<br />

Inför flytten från Malmö FF till Ajax för tio år sedan besökte Zlatan<br />

Ibrahimović, enligt Wessfeldt svensk idrotts i särklass starkaste varumärke<br />

i dag, idrottsagenten för att få lite goda råd. Även om Wessfeldt<br />

inte kunde ana att den unge Malmökillen skulle bli Sveriges främste<br />

fotbollsspelare, så blev han imponerad av Zlatans inställning.<br />

– Zlatan hade en otrolig självsäkerhet och så är ofta de allra största<br />

idrottsmännen. Han trodde på sig själv helt och hållet.<br />

Det skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av Daniel Wessfeldt. s<br />

daniel Wessfeldt<br />

Född: 1957<br />

Gör: Idrottsagent<br />

Kontor: Malmö och Monte Carlo<br />

Klienter (i urval): Jelena Isinbajeva, Johan Wissman, Christian Olsson,<br />

Angelica Bengtsson, Emma Green, David Oliver, Linus Thörnblad.<br />

röster om daniel Wessfeldt<br />

Jimisola laursen, löpning<br />

”Daniel var en av flera personer som jag har att tacka för min<br />

friidrottskarriär.Daniel har ett otroligt stort hjärta. Han bidrog<br />

och bidrar fortfarande med råd utanför och efter karriären, råd<br />

som inte alltid var i hans favör. Vi är nära vänner och har fortsatt<br />

mycket kontakt.”<br />

Åsa Sandell, boxning<br />

”Daniel har varit schysst och hjälpt mig pro bono. Han<br />

förmedlade min enda sponsor, Bulltofta kött, när jag boxades<br />

i Sverige, vilket jag var mycket glad för. Och inte minst ställde<br />

han upp med råd och stöd när jag under uppslitande former<br />

bröt samarbetet med min manager i USA.”<br />

Kajsa bergqvist, höjdhopp<br />

”Daniel har betytt väldigt mycket för min karriär som höjdhopperska.<br />

Han har varit ett stort stöd både professionellt och på<br />

det personliga planet.”<br />

”Jag har en förmåga att tala med alla olika sorters människor, om det<br />

så är en direktör eller någon på golvet. Jag är bra på att känna av situationer.<br />

många i branschen är duktiga, men vågar inte ta för sig.”<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 33


34<br />

smart nog att inse<br />

fördelarna med elitidrott<br />

Han har vunnit EM för juniorer, för proffs, klubblag, landslag och även för veteraner.<br />

Han har 45 SM-guld och ett fyrtiotal GP-titlar och har spelat i högsta<br />

divisionen i 33 år. Möt squashspelaren och entreprenören Fredrik Johnson.<br />

TEXT: nicklas maTTsson<br />

Han Har Hunnit bli 48 år, men fortfarande tränar squash och löpning<br />

sju gånger i veckan.<br />

– Jag jobbar hårt och träningen är ett mycket bra sätt att kunna hålla<br />

tempot uppe.<br />

Han driver sedan många år Actipro Event, ett eventproducerande<br />

företag i Linköping, med fokus på Östergötland. Dessutom har han arrangerat<br />

en av Europas största squashtävlingar i nio år, senaste åren<br />

med tennisfantomen Stefan Edbergs bolag Case som huvudsponsor.<br />

Fredrik Johnson visste tidigt att han skulle bli företagare, som 23åring<br />

svarade han i en intervju att efter squashen skulle han utbilda sig<br />

några år inom ekonomi och marknadsföring och sedan ha egen rörelse.<br />

I bolaget arbetar sedan länge Fredriks fru Louise och de två huvudprojektledarna<br />

har jobbat i företaget i över tio år.<br />

– Squashen är ju inte stor i Sverige, så för att kunna bo kvar i Linköping<br />

satte jag igång med sponsorarbetet och blev min egen manager<br />

redan som 19-åring. Och jag trivdes med det, kontakter med kunder och<br />

på den vägen är det. Som idrottare bestämmer man sig tidigt för vad<br />

man vill, jag var övertygad om vad som var roligt och så skulle det bli.<br />

Vad Har elitkarriären gett dig som du har nytta av som företagare?<br />

– Att sätta upp tydliga målsättningar, som är mätbara. Men även att<br />

kunna jobba med icke mätbara mål, som att skapa rätt trivsel och kunna<br />

ta en motgång. Ingen människa kan vinna varje match, men man kan<br />

alltid försöka göra 100 procent, det vill säga sitt bästa.<br />

Han säger sig ha förmånen att ha spelat squash i 50 länder och har<br />

dragit nytta av den utbildning som idrotten gett honom.<br />

– Mitt enda problem är att det är svårt att välja. Jag har fem anställda<br />

och fullt upp med verksamheten, inklusive Swedish Open. Dessutom är<br />

jag sedan tolv år tillbaka sponsoransvarig för Linköping Hockey, som<br />

idag omsätter runt 180 miljoner, där intäkterna från klubbens samarbetspartners<br />

utgör största och klart viktigaste delen.<br />

En sak han lärde sig tidigt var att partners ska man ta hand om. I en<br />

liten sport som squash var det extra viktigt, en erfarenhet han tagit med<br />

sig till hockeyn.<br />

– Sponsorer från min squash-karriär kunde säga: ”Kul att du vann<br />

den där tävlingen i Rom, men vi uppskattade minst lika mycket att du<br />

skickade ett vykort när du var där”. Jag tror att affärer handlar om att<br />

se människor och bry sig om dem, det är lika viktigt som att leverera det<br />

man lovar.<br />

det finns många som säger att Fredrik Johnson, företagaren, använder<br />

samma spelstil som Fredrik Johnson, squashspelaren: Högt tempo,<br />

trötta ut motståndaren, snabbt spel.<br />

– Ja, det ligger väl lite i det, haha. Men med åldern har jag blivit lite<br />

taktisk också. s<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Fredrik joHnSon<br />

sport: Squash<br />

företaget: Actipro event i Linköping<br />

anställda: 5 fasta, ett 25-tal timanställda<br />

Omsätter i år: Ungefär 12 miljoner kronor<br />

kuriosa: Case Swedish Open går av stapeln 2–5 februari 2012 i<br />

Linköping och blir enligt Fredrik norra Europas största squashtävling<br />

någonsin.<br />

FoTo: scanpiX


FoTo: scanpiX<br />

Jag kan inte göra<br />

något HalvHjärtat<br />

Marie-Helen ”Billan” Östlund vann VM-guld som 20-åring och var under en<br />

lång tid ohotad på tronen som Sveriges skiddrottning. Men ett galopperande<br />

hjärta satte stopp för hennes skidkarriär. Hon bytte spår och blev framgångsrik<br />

företagare. Att vara företagare är lite samma sak som att vara elitidrottare.<br />

Man vill uppnå resultat, säger hon. TEXT: daniEl mEllwing<br />

Marie-Helen ”Billan” Östlund<br />

Sport: Längdskidåkning<br />

Meriter: VM-guld 20 km 1987, VM-silver 10 km 1991, 19 individuella SM-guld<br />

1985-95, Bragdguldet 1987, Jerringpriset 1987<br />

företaget: Driver tillsammans med maken Erik Östlund Kungsholmen Restaurang<br />

och Konferens<br />

Mål: Utöka verksamheten och få jämnare beläggning<br />

omsättning: 4 miljoner kronor om året<br />

anställda: 5 stycken, har precis nyanställt<br />

bästa företagarminne: När vi byggde konferensanläggningens bastuflotte och<br />

vildmarkspool<br />

fritid: Äger en häst<br />

När deN 20-åriga Marie-Helen ”Billan” Östlund vann VM-guld i<br />

Oberstdorf 1987 var det en historisk seger. Damlandslagets framgångar<br />

hade länge lyst med sin frånvaro. Något så stort hade inte uträttats i<br />

skidspåren på över 20 år.<br />

– Det var en obeskrivlig känsla. Den går inte att förklara för någon<br />

som inte har upplevt samma sak, säger ”Billan”.<br />

Under 1995 fick hennes idrottskarriär ett snöpligt slut. Hon skulle<br />

tävla, men drabbades av häftig hjärtklappning efter bara 500 meter och<br />

blev liggande i snön. Hon tävlade aldrig mer.<br />

– Jag har aldrig saknat min idrottskarriär, den har jag lämnat jag<br />

bakom mig. Det är skönt att slippa uppståndelsen, jag trivdes inte i<br />

rampljuset. När de ringde och sa att jag vunnit Jerringpriset tyckte jag<br />

att det var pinsamt och förstod inte att det var jag!<br />

– Nu blickar jag framåt, idag är jag företagare och ingenting annat,<br />

säger hon.<br />

att hoN blev företagare var en ren tillfällighet. ”Billan” och hennes<br />

make Erik, också han en gammal skidfantom, köpte under 1988 en<br />

gammal flottarbostad ute på en egen ö i sjön Bergviken i Hälsingland,<br />

och paret började arrangera sommarskidläger för ungdomar.<br />

– En av föräldrarna frågade om de kunde få komma ett sällskap och<br />

äta lite mat. Vi letade rätt på en kock, som blev kvar i sex år eftersom<br />

vi fick nya förfrågningar. Sedan hörde folk av sig och ville att vi skulle<br />

arrangera konferenser. Vi tog på oss uppdrag i mån av tid och lust, säger<br />

”Billan”.<br />

Det var inte förrän 1995, när ”Billan” slutade sin aktiva karriär, som<br />

företaget Kungsholmen Restaurang och Konferens drogs igång på<br />

allvar.<br />

– Vi bestämde oss för att gasa. Vi rustade upp stället och började<br />

erbjuda en mängd olika aktiviteter i samband med konferenserna.<br />

Intresset var stort och vi fick snabbt många gäster, säger hon.<br />

”Billan” anser att hennes idrottsliga bakgrund har gynnat henne<br />

som företagare.<br />

– Att vara företagare är lite samma sak som att vara elitidrottare. Jag<br />

försöker att vara professionell i vad jag än håller på med och vill alltid<br />

uppnå resultat. Jag kan inte göra någonting halvhjärtat, säger hon.<br />

Det fanns till och med en baktanke med hennes medverkan i SVT:s<br />

succéprogram Mästarnas Mästare.<br />

– Vi satt hemma och spånade över hur vi skulle kunna locka fler<br />

gäster. Våra konferensgäster ska nu få tävla i samma grenar som<br />

idrottsstjärnorna i tv-programmet, säger hon. s<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 35


36 / Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

D


SLARV VID REKRYTERING STÅR DIG<br />

YRT<br />

Allt för många arbetsgivare<br />

har dåligt på fötterna<br />

när det är dags att rekrytera<br />

nytt folk. Snabba lösningar,<br />

bristande förarbete och för få<br />

referenser är vanliga fel.<br />

FACIT: en dyr nota.<br />

TEXT: PETER CEDER ILLUSTRATIONER: KJELL THORSSON<br />

SVERIGES FÖRETAG LIGGER i startgroparna för<br />

att nyanställa. Men det gäller att hitta rätt medarbetare.<br />

Enligt en undersökning från rekryteringskonsulten<br />

SHL, som publicerades förra året,<br />

så har åtta av tio företag någon gång råkat ut för<br />

felrekrytering.<br />

Typiska kännetecken är fel personliga egenskaper,<br />

fel kompetens för rollen och samarbetssvårigheter<br />

med övriga i arbetsgruppen.<br />

Men skador går att undvika. Starta alltid med att<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 37


38<br />

göra en ordentlig kravprofi l. Det här vill företaget att den nya medarbetaren<br />

uträttar. Tänk igenom företagskulturen och möt kandidaten vid<br />

fl era tillfällen och ha djupgående intervjuer. Då klargörs ömsesidiga<br />

förväntningar och man lär känna varandra.<br />

DET MENAR Anne-Christine Silfverstolpe Nordin, konsult på Neuhauser<br />

& Falck, med stor erfarenhet av chefrekrytering från såväl off entlig<br />

verksamhet som näringsliv.<br />

– Har det gått snett så handlar det ofta om personlighet och värderingar<br />

som inte passar ihop. Rekrytering handlar alltid om att hitta den<br />

bästa och rätta för företaget.<br />

Slarv förekommer vid rekryteringar. Snabba lösningar, bristande<br />

förarbete och för få referenser alltför sent i processen är vanliga fel,<br />

enligt Anne-Christine Silfverstolpe Nordin som därför ser att fl era i<br />

företaget är delaktiga i arbetet.<br />

– Lägg tid på intervjuerna. Ta gärna så många referenser om möjligt.<br />

Får man en entydig bild efter fem–sex kontakter så ökar sannolikheten<br />

att företaget får den medarbetare som beskrivs. Spretar omdömena,<br />

gräv vidare. Det kan vara en bra kandidat trots att det inte fungerat på<br />

en tidigare arbetsplats.<br />

Hon varnar för stajlade CV som blir allt vanligare. Medvetenheten<br />

är stor vad som ser bra ut i en meritförteckning långt ner i åldrarna. Vid<br />

intervjuer och referenser så gäller det att vara uppmärksam på vad som<br />

sägs mellan raderna och om svaren är undanglidande.<br />

ANNE-CHRISTINE SILFVERSTOLPE Nordin upplever att ett uppskruvat<br />

arbetstempo, höga krav och begränsat tålamod, inte minst på chefsnivå,<br />

är bränsle till allt fl er felrekryteringar.<br />

– Det är ofta bråttom. Först att hitta kandidater, sedan att välja en.<br />

Men det är ett stort och viktigt beslut som tar tid och måste få ta tid. Genomsnittet<br />

ligger på runt sju månader från rekryteringsstart till dess att<br />

kandidaten tillträder visar våra undersökningar. Och felrekryteringar<br />

står företag dyrt. I en rapport från revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers<br />

framkommer att varje misstag kostar runt 700 000<br />

kronor. Anne-Christine Silfverstolpe Nordins erfarenheter är att notan<br />

kan vara betydligt högre när det handlar om chefsrekryteringar. Beloppet<br />

bestäms också av hur mycket<br />

fart företaget tappar genom att<br />

värva fel.<br />

– För en chefspost blir det lätt<br />

många nollor om en rekrytering<br />

går snett.<br />

Anne-Christine Silfverstolpe Nordin,<br />

rekryteringskonsult.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

DET BLIR ÄVEN KÄNNBART för<br />

verksamheten på andra sätt, om<br />

en misslyckad chef eller annan<br />

nyckelperson plötsligt måste avvecklas.<br />

Förtroendekapital kan<br />

gå förlorat internt och externt.<br />

– Dessutom sprider sig oron<br />

om fel person kommer in i en<br />

organisation. Då fi nns risk att<br />

andra nyckelpersoner lämnar<br />

företaget, säger Anne-Christine<br />

Silfverstolpe Nordin. ▲<br />

STYRELSEN FÖRD<br />

BAKOM LJUSET AV<br />

VD<br />

Fagra löften från vd-kandidaten förförde<br />

styrelsen. Väl på plats upptäcktes brister i<br />

hennes kompetens. Följden blev att bemanningskoncernen<br />

e-Qualitys nya dotterbolag<br />

var en hårsmån från att gå i konkurs.<br />

TEXT: PETER CEDER FOTO: SÖREN ANDERSSON<br />

– NÄR SANNINGEN KOMMER fram och bilden som målats upp inte<br />

stämmer, då börjar problemen.<br />

Det konstaterar Louise Molin, vd för bemanningsbolaget e-Quality,<br />

efter att ha satsat fel i samband med en vd-tillsättning. Hon medger att<br />

hon påverkades av den jobbsökandes entusiasm inför att få jobba i ett<br />

familjeföretag med ambitiösa framtidsplaner.<br />

Upprinnelsen till händelsen är beslutet i e-Qualitys ledning 2009<br />

att expandera verksamheten. Till det behövdes en vd. Kravprofi len var<br />

ambitiös: erfarenhet av att göra aff ärer från bemanningsbranschen,<br />

vana vid budget- och ekonomiarbete och framför allt en säljande personlighet.<br />

LOUISE MOLIN TRÄFFADE den kvinnliga kandidaten vid fl era tillfällen,<br />

liksom styrelsen. Tidigare referenser gav idel lovord, eftersom profi len<br />

passade som hand i handske, så gjordes inga andra intervjuer.<br />

– Jag hade träff at henne i olika sammanhang via mitt vårdnätverk<br />

och fått ett positivt intryck. Hon var utbildad sjuksköterska, hade ett<br />

omfattande kontaktnät, goda försäljningsresultat och jobbat som vd för<br />

ett liknande bolag.


En extra ”morot” för den tilltänkta vd:n var beslutet att även satsa på<br />

Norge, där ledningen skulle ge allt tänkbart stöd.<br />

Anställningspappren skrevs på sommaren 2009. Efter en trevande<br />

start fick affärerna fart i det nya bolaget. Ett problem var att kundunderlaget<br />

inte växte i motsvarande takt. Louise Molin avvaktade utvecklingen,<br />

väl medveten om att det är svårt att vara ny på en chefspost.<br />

I augusti följande år kom en negativ överraskning. I samband med en<br />

genomgång av verksamheten upptäcktes att bolaget var konkursmässigt.<br />

Vd:s agerande hade stora brister. Redovisningen motsvarade inte<br />

aktiebolagslagen, dokumentationen av genomförda affärer var bristfällig<br />

och följde inte givna direktiv.<br />

Det fick leDningen att reagera och snabbt föra över pengar från andra<br />

bolag i koncernen för att klara situationen.<br />

– Det kostade oss närmare en miljon kronor av våra privata skattade<br />

medel, säger Louise Molin.<br />

Situationen förvärrades när det kom fram att hon tagit med sig kundregister<br />

med kontaktpersoner och siffror på omsättning från den förre<br />

arbetsgivaren.<br />

företagaren louise Molin har lärt av<br />

misstagen. nästa gång det är dags<br />

att tillsätta en högre tjänst i koncernen<br />

så blir det en intern rekrytering.<br />

Oron steg i e-Qualitys ledning. Rädslan för att beteendet skulle<br />

upprepas var överhängande, ansåg man. Senare på hösten 2010 avvecklades<br />

vd:n successivt från sin tjänst. Sista anställningsdagen var<br />

30 december. Dessförinnan hann hon rensa sin arbetsdator på alla<br />

dokument som rörde företagets verksamhet.<br />

– Hon duperade samtliga i styrelsen, påstod att hon kunde det mesta.<br />

Men när det kom till kritan så var det tvärtom. Det gör att vi nu sitter<br />

med ett årsbokslut med röda siffror och kan inte ge henne ansvarsfrihet.<br />

säger Louise Molin.<br />

Men probleMen slutade inte där. I felrekryteringens fotspår följde även<br />

minskade intäkter, oro på arbetsplatsen, minskad trivsel och negativ<br />

ryktesspridning i branschen som skadar företaget, konstaterar Louise<br />

Molin.<br />

Vad var det då som gick fel?<br />

Enligt Louise Molin så är förklaringen att ledningen inte tog reda på<br />

tillräckligt mycket om den tilltänkta vd:n.<br />

– Misstaget var att inte ta referens från den senaste arbetsgivaren. Det<br />

är en känslig fråga, men med facit i hand hade jag legat på och skaffat den.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 39


40<br />

” Jag är van att rekrytera. Det<br />

är vår aff ärsidé, ändå gick jag<br />

på pumpen.”<br />

LOUISE MOLIN, VD FÖR BEMANNINGSKONCERNEN E-QUALITY<br />

E-QUALITY HAR LÄRT LÄXAN. Nästa gång det är dags att tillsätta en<br />

högre tjänst i företaget så blir det en intern rekrytering. Fördelen är att<br />

personen är etablerad i företaget och vet hur det fungerar. Samtidigt<br />

minskar risken att gå på en blåsning, att falla för någon som säljer sig<br />

själv på ett förtjusande sätt men som sedan inte levererar, slår hon fast.<br />

Ett par andra käpphästar som måste uppfyllas för att avgöra om det<br />

är rätt person, är att reda ut förväntningar, lojalitet och moraliska rättesnören.<br />

– Etik och moral måste gå hand i hand med aff ärerna. Det är jätteviktigt<br />

för mig. En vd tar inte med sig kundregister och konsultdatabaser<br />

innan hon slutar.<br />

OCH JU HÖGRE UPP misstagen sker, desto mer kostar det bolaget. Eftersom<br />

det var en vd-post så fanns inget kollektivavtal att luta sig mot.<br />

Därmed återstår att driva ärendet som en civilrättslig process. Det blir<br />

dyrt, konstaterar Louise Molin.<br />

– När du ska bli av med en vd handlar det om att betala, för ett litet<br />

bolag kan det bli kännbart, säger hon. ▲<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

FRÅN LYCKOKAST<br />

TILL MARDRÖM<br />

En till synes lyckad rekrytering kan bli till en<br />

mardröm. För butiksägaren ledde en anställning<br />

till att arbetsplatsen blev olidlig och<br />

resultatet allt sämre.<br />

– Jag blev nog lite lurad under den första<br />

tiden. I efterhand har jag insett att i princip<br />

alla klarar av att sköta sig i ett halvår, det är<br />

inte särskilt svårt, säger arbetsgivaren.<br />

ALLT VERKADE SÅ BRA. Ett felfritt CV, bra referenser och en trevlig<br />

intervju. Framför allt kände arbetsgivaren en bra magkänsla när han<br />

valde att anställa den 48-åriga mannen för ett jobb i en av hans två<br />

butiker.<br />

– Jag såg inga problem alls med att anställa honom. Allt kändes hur<br />

bra som helst. Vi bestämde oss för att börja med en sex månaders provanställning,<br />

berättar arbetsgivaren.<br />

Även prövotiden gick bra, allt fl öt på som det skulle. Den anställde<br />

var en tillgång för företaget, han var kompetent och det märktes när<br />

han var borta eller på semester. Men under ytan var det något som inte<br />

stämde och snart började problemen.<br />

– Jag blev nog lite lurad under den första tiden. I efterhand har jag<br />

insett att i princip alla klarar av att sköta sig i ett halvår, det är inte<br />

särskilt svårt, säger arbetsgivaren.<br />

STÄMNINGEN I BUTIKEN hade förändrats, även om arbetsgivaren till en<br />

början inte kunde sätta fi ngret på vad det var. Han som alltid hade älskat<br />

att vara på arbetsplatsen kände sig nu illa till mods när han befann sig<br />

i sin egen butik. Snart uppdagades att den anställde avsiktligt försökte<br />

sabotera för arbetsgivaren och de anställda.<br />

– Det fi nns hur många exempel som helst. När en nyanställd tjej kom<br />

till butiken hälsade han med att säga ”välkommen till helvetet”, och på<br />

en julfest började han bråka om att maten var dålig. Allt var fel hela<br />

tiden, han var arg och hade psykopatiska drag. Det blev tydligare och<br />

tydligare ju längre tiden gick, säger arbetsgivaren.<br />

I OCH MED ATT MANNEN var äldre än de andra anställda och hade stor<br />

pondus vågade ingen berätta något för arbetsgivaren. Stämningen i<br />

butiken började snart påverka arbetsinsatsen hos de anställda. I smyg<br />

kom fl era anställda med klagomål och arbetsgivaren insåg att han var<br />

tvungen att avskeda 48-åringen. Det var dock lättare sagt än gjort.<br />

– För att bli av med honom var jag tvungen att säga upp tre andra<br />

på företaget, visade det sig. Det var oerhört jobbigt, jag fi ck skylla på


10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst Avgränsningen av inkomstslaget 10 kap. 1 § Till inkomstslaget tjänst räknas<br />

inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Med tjänst avses anställning,<br />

uppdrag, och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid<br />

avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om – tillgången eller materialet till denna<br />

förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller – det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller<br />

bearbetat tillgången. Lag (2007:1419). 10 kap. 2 § Som tjänst behandlas rätt till pension, livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska<br />

inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar, ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband<br />

med tjänst, engångsbelopp på grund av personskada, undantagsförmåner, och sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra stycket, 31<br />

–36 och 46 §§. Lag (2002:213). 10 kap. 3 § Till inkomstslaget tjänst räknas utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning<br />

som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag, kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den ut- sträckning som<br />

anges i 50 kap. 7 §, penninglån som avses i 11 kap. 45 §, avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§,<br />

avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §, och avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna<br />

i 58 kap. 19 och 19 a §§. Lag (2009:1412). 10 kap. 4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte räntor på skulder för utbildning eller på andra<br />

skulder för tjänsten, och vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta. Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och<br />

utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen,<br />

även om fastigheten innehas som en löneförmån. Definitioner Pension 10 kap. 5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut som allmän<br />

ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken, som ålders-, invaliditets- och efterlevan.<br />

depension enligt Europaparlamentets beslut <strong>nr</strong> 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europapar- lamentets ledamotsstadga(1),<br />

på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring,<br />

eller till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket. Med pension avses också ersättningar<br />

som betalas ut från pensionssparkonto till pensionsspararen, till förmånstagare på grund av förmånst agarförordnande,<br />

till den som fått rätten till pension genom bodelning, till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller vid återbetalning<br />

enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2010:1277).<br />

Periodiskt understöd 10 kap. 6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens<br />

inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419). Försäkring tecknad<br />

i samband med tjänst 10 kap. 7 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med tjänst om arbetsgivaren ska betala<br />

premierna för försäkringen och anmälan görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband med tjänst. Lag<br />

(2007:1419). Beskattningstidpunkten Intäkter 10 kap. 8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras<br />

eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419). 10 kap. 9 § Förmån av i<strong>nr</strong>ikes tågresor som<br />

värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag<br />

(2007:1419). 10 kap. 10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till<br />

del. Lag (2007:1419). 10 kap. 11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor,<br />

ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan<br />

innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor,<br />

tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Lag (2008:822). 10 kap.<br />

12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för – avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och – avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. Lag (2001:1176). Kostnader 10 kap. 13 § Utgifter ska<br />

dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna. Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap.<br />

37 §. Lag (2007:1419). 10 kap. 14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2007:1419). 10 kap.<br />

15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en sådan rätt som avses i 11 § andra stycket, har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp<br />

som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande.<br />

Lag (2007:1419). Resultatet 10 kap. 16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som<br />

kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419). Fotnoter 1 EUT L 262, 7.10.2005, s.1 (Celex 32005Q0684). 23 kap. Underprisöverlåtelser Tillämpningsområde 23 kap. 1 § I detta kapi-<br />

SPECIALPRIS FÖR ENTREPRENÖRS LÄSARE:<br />

2100 kR (ORD. PRIS 2500 kR)<br />

Som läsare av <strong>Entreprenör</strong> betalar du bara 2100 kr för<br />

Trygghetspaketet (exkl. moms). Då får du ett komplett skatteskydd<br />

i ett helt år. Ord pris 2500 kr. Uppge kampanjkod<br />

”entreprenör” när du beställer, gäller till <strong>2011</strong>-07-30. Du får<br />

även massor av andra nyttiga fördelar. Läs mer och köp redan<br />

idag på skattetrygghet.se<br />

TID ÄR PENGAR.<br />

Att som företagare möta Skatteverket är inte bara oerhört<br />

komplicerat och tidskrävande. Det kan även vara rent<br />

förödande för ditt företags framtid. Med Skattebetalarnas<br />

Trygghetspaket slipper du oroa dig. Vi blir ditt juridiska<br />

ombud samma dag som skatteverket hör av sig till dig. Helt<br />

utan extra avgifter eller kostnadstak. Så ta det lugnt.<br />

Fota denna kod med din smartphones QR-app så<br />

skickas du direkt till vårt erbjudande. För att ladda<br />

ner en gratis QR-app, gå till skattebetalarna.se/qr<br />

Skatterättsskydd Skattejuridisk rådgivning Medlemsförmåner Opinionsbildning Informationsbank Tidningen Sunt Förnuft<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 41


42<br />

arbetsbrist även om så inte alls var fallet. Istället fi ck jag fråga min<br />

sambo och mina syskon om de kunde jobba extra i butiken. Det kändes<br />

hemskt, suckar arbetsgivaren.<br />

SAMTIDIGT GJORDE SIG den anställde ovän med facket. Han hade nu<br />

arbetsgivare, fack och kollegor emot sig. Målet verkade med andra ord<br />

främst vara att förstöra för företaget, snarare än att gynna sig själv.<br />

– Han insåg att situationen var ohållbar och tack och lov sa han upp sig<br />

till slut. Det var en lättnad, nu kunde jag återanställa de som hade fått<br />

gå på grund av honom, säger arbetsgivaren.<br />

När ett företag växer fort kan rekryteringsprocessen bli lidande. För ett framgångsrikt itföretag<br />

ledde det till att en person som saknade rätt kompetens anställdes.<br />

– VÅR VIKTIGASTE LÄRDOM är att om man bara utvärderar arbetet en gång<br />

i halvåret, i slutet av en provanställningsprocess, så är det alldeles för sällan<br />

om man vill upptäcka eller rätta till problem, säger företagets vd.<br />

It-företaget är en framgångssaga. På ett år växte de från 10 medarbetare<br />

till 20, året därpå från 20 till 40. Men under den snabba expansionens<br />

andra år blev rekryteringsprocessen lidande och en person som<br />

inte var tillräckligt kompetent för arbetet anställdes på en nyckelposition.<br />

– När man växer så fort som vi gjorde så kan kontrollen av vilka som<br />

anställs bli lidande. Personen saknade relevant kompetens för sin roll,<br />

men dessvärre visade sig detta först efter ett tag. Dessutom bygger ett<br />

företag av vårt slag på att folk är drivna och självgående, men det var<br />

personen i fråga inte heller, berättar vd:n.<br />

DEN ANSTÄLLDES BRISTER BLEV TYDLIGARE och tydligare, vilket både<br />

personen i fråga och medarbetarna märkte. Kompetensbristen gjorde<br />

att många andra på företaget var tvungna att hjälpas åt för att göra medarbetarens<br />

arbete. Efter en tid sjukskrev sig medarbetaren för utbrändhet.<br />

Arbetsgivaren kunde inte göra mycket annat än att vänta på att den<br />

SÅ UNDVIKER DU ATT ANSTÄLLA FEL PERSON<br />

Anders Rydbacken, vd för chefrekryteringsföretaget<br />

Effect Management<br />

Search, lär ut knepen.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

u Säkerställ att den överenskomna kravprofi len möter<br />

den verklighet som väntar en ny medarbetare, undvik ”bra<br />

att ha – men inte avgörande egenskaper”.<br />

u Var tydlig med förväntningarna och lyft fram eventuella<br />

utmaningar i tjänsten som företrädaren kanske inte varit<br />

tillräckligt bra på.<br />

u Var noggrann med att analysera färdighetstesternas<br />

resultat – det är viktigt att säkerställa att du mäter på rätt<br />

nivå. Ett ”för bra” resultat kan vara lika illa som ett resultat i<br />

nivå med medel.<br />

u Använd personlighetsformulär för att ställa de<br />

obekväma frågorna du annars inte kan ställa till kandidaten.<br />

SKILLNADEN MÄRKTES OMGÅENDE. Arbetsgivaren beskriver skillnaden<br />

som natt och dag och hävdar att de anställda nu arbetar dubbelt så bra<br />

som tidigare. Trots den jobbiga situation som uppstod så har arbetsgivaren<br />

svårt att se hur han skulle kunna ha gjort något annorlunda.<br />

– Det var väldigt svårt att förutse att det här skulle ske. Men för min<br />

egen del har jag lärt mig att jag inte ska lita för mycket på magkänslan,<br />

den stämmer ofta inte. Han verkade ju vara perfekt för jobbet. Å andra<br />

sidan kan en person som man spontant får en dålig känsla av visa sig<br />

vara en pärla, säger arbetsgivaren.<br />

JAKOB STENBERG<br />

STORA FAROR FÖR SNABBVÄXARE<br />

anställde skulle bli frisk. Sjukskrivningen gjorde inte belastningen<br />

mindre och när den anställde återvände ett år senare förklarade ledningen<br />

att medarbetaren fi ck behålla sitt jobb, men att det inte fanns<br />

några möjligheter för den anställde att avancera inom företaget.<br />

– Det tyckte inte medarbetaren lät intressant och valde istället att<br />

säga upp sig. På det sättet blev det en bra lösning för båda parter, tror<br />

jag. Det blev ett naturligt avslut och den anställde kunde gå vidare till<br />

ett nytt jobb, säger vd:n.<br />

Efter den tärande perioden har företaget infört mer regelbundna<br />

uppföljningar för hur det går för de anställda samt kontinuerlig uppföljning<br />

under provanställningsperioden.<br />

– Nu har vi återkommande utvärdering och diskussion med alla<br />

medarbetare var tredje månad under det första året. Vår viktigaste<br />

lärdom är att om man bara utvärderar arbetet en gång i halvåret så<br />

är det alldeles för sällan om man vill upptäcka och justera eventuella<br />

problem, både för företaget och för medarbetaren. Att vi också har en<br />

mycket mer öppen dialog och kontinuerlig utvärdering under just<br />

provanställningsperioden har gett mycket positivt resultat, säger vd:n.<br />

u Använd personlighetsformuläret tillsammans med<br />

referenspersonerna om du inte fått tillfredsställande svar av<br />

kandidaten.<br />

u För att undvika ”skelett i garderoben” fi nns det numera<br />

företag som är specialiserade på bakgrundskontroller av<br />

slutkandidater. De kan vara en bra investering.<br />

u Använd din rekryteringspartner som just partner och<br />

inte bara leverantör – speciellt på högre befattningar.<br />

u Kommunikation är alltid viktigt – var övertydlig.<br />

JAKOB STENBERG


Halvera dina kostnader<br />

med vårt nya affärspaket.<br />

Det är dags att ta död på myten att det är billigare att ringa och surfa via det fasta nätet.<br />

Med Fasttelefoni och Bredband via mobilnätet kan du surfa och ringa för 199 kr/mån!<br />

Då halverar ni kostnaderna för vad samma tjänster kostar via telejacket. Väljer ni endast<br />

Fasttelefoni via mobilnätet betalar ni bara 69 kr/mån.<br />

Fasttelefoni<br />

och Bredband<br />

199 kr/mån<br />

Affärspaket<br />

för kontoret<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 43<br />

Ingen bindningstid men 3 mån uppsägningstid. Samtal till fasta nätet 19 öre/min, till mobiler 59 öre/min. Öppningsavg 59 öre/samtal. Startavg 99 kr tillkommer. Priserna gäller inom Sverige.<br />

Fasttelefoni och Bredband 199 kr/mån: hastighet upp till 6 Mbit/s, hastigheten begränsas upp till 200 Kbit/s om användandet överstiger 10 GB per månad. För utlandspriser se tele2.se/business.


44<br />

fängslad på grund av<br />

SkatteverketS<br />

Slarv<br />

tingSrätten 2009-11-23. Det är måndag morgon och företagaren Jimmy Eck är på<br />

väg till Södertörns tingsrätt. Det är med blandade känslor som han styr bilen mot rätten.<br />

Å ena sidan känner han sig lugn, han vet att han är oskyldig. Å andra sidan känner han sig<br />

pressad och oförberedd. Han fick kallelsen att infinna sig i tingsrätten endast tre dagar<br />

tidigare.<br />

TEXT: daniEl mEllwing foTo: colourboX<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se


ÖVERKÖRD<br />

AV SKATTEVERKET<br />

VART TOG RÄTTSSÄKERHETEN VÄGEN?<br />

Skattverket vill framstå som<br />

en modern och öppen myndighet.<br />

Men när verket jagar<br />

fuskare krackelerar fasaden<br />

och även oskyldiga företagare<br />

riskerar att dras med.<br />

I en serie artiklar granskar<br />

<strong>Entreprenör</strong> Skatteverkets<br />

metoder. Har rättssäkerheten<br />

satts ur spel?<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 45


H<br />

46<br />

JIMMY ECK<br />

Ålder: 65 år<br />

Bolag: Dyvik Fastighets & Kapitalförvaltning,<br />

avslutades 2009-05-04<br />

Verksamhet: Fastighets- och<br />

kapitalförvaltning, samt handel med<br />

fordon och byggvaror<br />

Omsättning: Omkring 1,5 miljoner<br />

kronor/år<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Hur ska man kunna försvara sig om man inte ens får tid att kontakta<br />

vittnen eller sätta sig in i anklagelserna? Jag lyckades få tag i min<br />

advokat två dagar före rättegången och fick då en timmes genomgång,<br />

det var allt, säger Jimmy Eck.<br />

I tingsrätten väntar motståndaren Skatteverket, som menar att<br />

Jimmy Eck har gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott. De hävdar<br />

att hans bolag Dyvik Fastighets & Kapitalförvaltning saknar bokföring<br />

för åren 2005–2009 och yrkar på tre års fängelse och sju års näringsförbud.<br />

– Jimmy beskylls för att inte ha bevarat bokföringen på ett betryggande<br />

sätt. Det är den enda anklagelsen. Det är aldrig någon som har<br />

påstått att han har fuskat med skatten. Det är viktigt att understryka,<br />

säger Magnus Torbjörnsson, jurist på Nordiska Juristbyrån, som utan<br />

ersättning stöttar Jimmy i processen mot Skatteverket.<br />

Förhandlingarna börjar och åklagaren ställer genast Jimmy Eck mot<br />

väggen.<br />

”Om det nu har skett löpande bokföring i ditt bolag, som du säger. Var<br />

är då bokföringen?”<br />

– Den har ju ni! Ni beslagtog bokföringen och en massa annat för<br />

några månader sedan. Har ni glömt det? svarar en förbryllad Jimmy<br />

Eck.<br />

Men ord står mot ord. Skatteverket påstår att Dyvik inte har någon<br />

bokföring. Jimmy Eck hävdar motsatsen. Han hävdar att bokföringen<br />

finns och att Skatteverket har den i sin ägo efter beslaget hos honom den<br />

16 september 2009.<br />

Beslaget 2009-09-16.<br />

Klockan var sex på morgonen när det ringde på Jimmy Ecks dörr. Han<br />

öppnade och möttes av två poliser och en skatteutredare.<br />

”Vi är här för att hämta din bokföring”, löd deras inledningsfras,<br />

berättar Jimmy Eck.<br />

Men eftersom bokföringen inte fanns i Jimmy Ecks bostad, utan på<br />

hans kontor, frågade Jimmy om han skulle följa med dit istället. Det<br />

behövdes inte, eftersom det handlade om den lägre graden av brottsmisstanke.<br />

– Jag gav dem nyckeln och sade att de kunde lämna den i min brevlåda<br />

när de var klara. När jag kom in till kontoret vid tio-tiden hade de tagit<br />

med sig rubb och stubb. Alla pärmar med bokföring var borta, liksom<br />

datorer och fakturor. De lämnade efter sig en jäkla röra, men inte några<br />

kvitton på vad de hade tagit med sig, säger han.<br />

Fem dagar efter beslaget ringde Ekobrottsmyndigheten till Jimmy<br />

Eck och sade att bokföringen för Dyvik inte hade återfunnits vid beslaget.<br />

De beordrade honom att komma in med bokföringen omedelbart.<br />

– Det var en otäck känsla, de hade ju redan hämtat allt. Det var mitt<br />

ord mot deras och jag hade inget kvitto på vad de hade tagit. Jag har<br />

vittnen som kan intyga att bokföringen fanns på kontoret innan beslaget.<br />

Dessutom finns ett polisprotokoll, där det står att det påträffades<br />

pärmar med bokföring vid tillslaget. Jag vädjade att de skulle gå igenom<br />

beslaget en gång till, säger han.<br />

Ekobrottsmyndigheten gick med på att göra en förnyad genomsökning,<br />

och påträffade handlingar som avsåg åren 2005–2009. Under<br />

tiden framkom dessutom att Skatteverket redan innan beslaget hade<br />

haft tillgång till Dyviks bokföring, från en tidigare revision av bolaget<br />

under slutet av 2007.<br />

– Vid revisionen togs en spegelkopia av min bokförares hårddisk, som<br />

innehöll Dyviks bokföring för åren 2005 och 2006. De beslagtog även


pärmar med fakturor och andra verifi kationsunderlag. Skatteverket<br />

hade inga invändningar vid revisionen och bokföringen återlämnades<br />

helt utan anmärkningar, säger han.<br />

Efter genomgången av beslaget dröjde det innan Jimmy Eck hörde<br />

från Skatteverket. Han berättar att han invaggades i tron om att ”faran”<br />

var över. Men det var bara lugnet före stormen. Skatteverkets utredare<br />

jobbade för fullt med att förbereda åtalet mot honom.<br />

Och kallelsen till tingsrätten damp ned i brevlådan.<br />

TINGSRÄTTEN 2009-11-23<br />

Samma skatteutredare som godkände bokföringen vid revisionen,<br />

och som gick igenom beslaget, påtalade nu för åklagaren att Dyvik helt<br />

saknade bokföring för åren 2005–2009.<br />

– När han godkände revisionen var tydligen allt ok, åtminstone för<br />

åren 2005 och 2006. Men plötsligt påstod han att det inte har gjorts<br />

någon bokföring för dessa år. Jag förstod ingenting, säger Jimmy Eck.<br />

Skatteutredaren hade slumpvis valt ut några fakturor från beslaget,<br />

och jämfört deras verifi kationsnummer mot de transaktioner som hade<br />

motsvarande verifi kationsnummer i datafi len innehållande Dyviks<br />

bokföring. Eftersom fakturorna inte stämde överrens med det som<br />

fanns bokfört i datafi len drog han slutsatsen att materialet inte kunde<br />

vara Dyviks bokföring.<br />

– Eftersom fl era av verifi kationsunderlagen för 2005 och 2006 inte<br />

stämde mot datafi len, tolkades resten av beslaget som en samling ”lösa<br />

papper”. Det gjordes därför ingen ordentlig utredning, säger Magnus<br />

Torbjörnsson.<br />

Tingsrätten litade blint på utredningen och dömde Jimmy Eck till<br />

tre års fängelse och sju års näringsförbud, för att inte ha bevarat bokföringen<br />

på ett betryggande sätt.<br />

– Jag fi ck aldrig en chans att försvara mig. Utredningen påstod att<br />

det saknades ett hundratal verifi kationer. Jag menar vad ska rätten tro?<br />

Jag kände på mig att något var fel, men jag kunde inte kontrollera vad<br />

som fanns i beslagen. Jag vet att min bokförare Eva Lundin har skött<br />

bokföringen löpande, men det kunde jag ju inte bevisa, säger han.<br />

JIMMY ECK ÖVERKLAGADE tingsrättens dom till hovrätten. Inför förhandlingarna<br />

i hovrätten skedde någonting väldigt märkligt, berättar<br />

Jimmy Eck.<br />

– Jag fi ck tillbaka verifi kationsunderlagen från beslaget. Men när jag<br />

tittade på underlagen så märkte jag att de inte tillhörde mitt företag. Jag<br />

hade fått tillbaka material från två andra bolag, Art Moving och Team<br />

Nekocan. Jag ringde till Ekobrottsmyndigheten för att påtala detta,<br />

men de verkade inte vara intresserade av att få tillbaka materialet.<br />

Han kontaktade skatteutredaren och fi ck utskrifter från den speglade<br />

datafi len från revisionen innehållande Dyviks bokföring för åren<br />

2005 och 2006. Det var då som det gick upp för Jimmy Eck varför<br />

fakturorna i beslaget inte hade matchat bokföringen i datafi len. Skatteutredaren<br />

hade blandad ihop sina utredningar.<br />

– Han hade försökt matcha Art Movings och Team Nekocans verifi -<br />

kationsunderlag mot Dyviks bokföring. Inte konstigt att han inte fi ck<br />

bokföringen att stämma, säger Jimmy Eck.<br />

– Hade han tagit informationen från rätt ställe så fanns allting. Alla<br />

verifi kationsnummer från de ”riktiga” underlagen stämde exakt med<br />

dem i datafi len. Jag tror inte att det var uppsåtligt, men man kan konstatera<br />

att han slarvade med utredningen och drog förhastade slutsatser,<br />

säger Magnus Torbjörnsson.<br />

ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET<br />

VART TOG RÄTTSSÄKERHETEN VÄGEN?<br />

DET KAN HÄNDA ALLA<br />

I kölvattnet av det svenska skattesystemets<br />

växande snårighet och Skatteverkets<br />

tuffare metoder, har fl era tjänster för<br />

företagare vuxit fram. En av dem är Skattebetalarnas<br />

förenings Trygghetspaket.<br />

– FÖRETAGARE BETALAR helt enkelt en klumpsumma om året och<br />

för den får man obegränsad juridisk hjälp av en skattejurist. Det är<br />

egentligen ingen försäkring eftersom vi förbehåller oss rätten att<br />

tacka nej till uppdrag som i förväg kan bedömas som hopplösa, säger<br />

Robert Gidehag, vd för föreningen. Trygghetspaketet gäller inte bara<br />

den juridiska personen (det vill säga företaget), utan även företagaren<br />

och dennas familj. Så fort en företagare får brev eller samtal från<br />

Skatteverket kan och ska företagaren kontakta en skattejurist och inte<br />

försöka hantera ärendet själv. Dessutom ingår möjligheten att få hjälp<br />

av jurister även innan olyckan varit framme.<br />

– I grunden är det förstås ett problem för samhället och företagsklimatet<br />

att en sådan här tjänst alls behövs, men det är väldigt lätt att<br />

göra fel i kontakten med myndigheten, och då kan det gå väldigt illa,<br />

säger Robert Gidehag. En företagare är alltid underläge kompetensmässigt<br />

gentemot en utredare på Skatteverket, Trygghetspaketet är<br />

ett sätt att göra spelplanen mera jämn, enligt Skattebetalarna.<br />

– De fl esta företagare tror att det inte händer dem. Men det kan hända<br />

alla och då upptäcker man för sent att man inte har den hjälp man<br />

trodde av revisor eller redovisningsbyrån.<br />

IDAG HAR RUNT 5 000 företagare tecknat sig och under åren har<br />

många företag fått hjälp. Att tjänsten behövs<br />

är Robert Gidehag övertygad om, med tanke<br />

på att skattelagstiftningen är så snårig och att<br />

mycket handlar om tolkningar:<br />

– Det fi nns två perspektiv på det hela, dels<br />

statens fullt legitima rätt att ta in skattepengar,<br />

dels den enskildes rättsäkerhet och rätt att<br />

får en rättvis bedömning. Det är inget tvivel<br />

om att statens rätt att få in sina pengar går före den enskildes rätt just<br />

nu, säger Robert Gidehag, som är helt övertygad om att problemen som<br />

<strong>Entreprenör</strong> skrivit om i senaste numren inte är olycksfall i arbetet,<br />

utan ett reellt fenomen.<br />

– Det fi nns många företagare som dömts alldeles för hårt eller som<br />

är helt oskyldiga. Men när man tar fram problemet för politikerna<br />

skyller de på att Skatteverket tolkar regelverket fel, och Skatteverket<br />

skyller i sin tur på lagstiftningen. Sanningen är att man måste både<br />

ändra lagar och Skatteverkets metoder. ▲<br />

SKATTEBETALARNAS SYN PÅ<br />

RÄTTSSÄKERHETEN FÖR FÖRETAGARE<br />

Företagare måste få rätt till anstånd med skatteinbetalningar<br />

under pågående process.<br />

Företagare måste få rätt till rättshjälp.<br />

Skattelagstiftningen måste bli enklare.<br />

Handläggningstiderna måste bli kortare<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 47


48<br />

Detta har hänt jimmy eck<br />

2007-10-30 Revision av Dyvik.<br />

Skatteverket tar en spegelkopia av<br />

bokföraren Eva Lundins hårddisk,<br />

innehållande bokföring för åren<br />

2005 och 2006. De beslagtar även<br />

pärmar med fakturor och andra<br />

verifikationsunderlag. Skatteverket<br />

har inga invändningar vid revisionen<br />

och bokföringen återlämnas helt utan<br />

anmärkningar.<br />

2009-05-04 Bolaget Dyvik avslutas.<br />

Målet handlar alltså om ett inaktivt<br />

bolag med redan deklarerade och<br />

beskattade pärmar.<br />

2009-09-16 Tillslag hos Dyvik.<br />

Pärmar med bokföring, datorer och<br />

fakturor tas i beslag. Inga kvitton<br />

lämnas på vad som har tagits i beslag.<br />

Fem dagar senare hör Ekobrotts-<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

myndigheten av sig och säger att<br />

bokföringen inte har återfunnits i<br />

beslaget.<br />

2009-11-20 Får kallelsen om att<br />

infinna sig i tingsrätten tre dagar<br />

senare.<br />

2009-11-23 Förhandlingarna i<br />

tingsrätten sätter igång. Skatteverket<br />

åtalar honom för att inte ha bevarat<br />

Dyviks bokföring på ett betryggande<br />

sätt för åren 2005–2009.<br />

2009-12-07 Döms för grovt<br />

bokföringsbrott i tingsrätten. Domen:<br />

Tre års fängelse och sju års näringsförbud.<br />

Han överklagar domen.<br />

2009-12-07 Jimmy Eck påtalar för<br />

Ekobrottsmyndigheten att han fått<br />

Dessutom hittade Jimmy Eck en datakopia av bokföringen för 2005–2007 hos en av<br />

Dyviks konsulter, som stämde exakt med underlagen i beslaget. Nu fanns med<br />

andra ord komplett bokföring för 2005–2007 och samtliga verifikationsunderlag<br />

för 2008 och 2009. Men hovrätten beaktade inte den nya bevisningen. De ville<br />

inte pröva saken eftersom de ansåg att försvararen hade gjort ett formellt<br />

fel i sitt överklagande av tingsrättsdomen. De ansåg att han skulle ha överklagat<br />

själva domskälet, huruvida det fanns bokföring eller inte, och inte<br />

bara påföljden.<br />

– Bevisen låg framför näsan på dem, men de vägrade att titta. När<br />

min försvarare överklagade påföljden var inte alla bevisen på plats, de<br />

framkom flera månader senare. Det kan inte finnas några ursäkter för<br />

att inte pröva fallet. Bokföringen innebär ju nya omständigheter för<br />

utgången av fallet. Det om något borde motsvara resningsgrund, säger<br />

Jimmy Eck.<br />

– Ett parallellfall vore om Jimmy hade blivit dömd för mord och<br />

försvaren bara överklagade påföljden och det senare visade sig att den<br />

”mördade” faktiskt levde, men att Jimmy ändå av formella skäl skulle<br />

dömas för mord, säger Magnus Torbjörnsson.<br />

Hovrätten dömde Jimmy Eck till två års fängelse och sju års näringsförbud.<br />

Han dömdes för att bokföringen saknades för åren 2005–2009.<br />

Detta trots att det visade sig att bokföringen faktiskt fanns för åtminstone<br />

åren 2005–2007.<br />

– Det finns ingen anledning att hovrätten finns kvar om den inte<br />

undersöker inkomna bevis. Jag blir förbannad, för jag inser att jag inte<br />

är den enda som har råkat illa ut. Det borde vara kriminellt att fälla mig<br />

för Skatteverkets slarv. Det borde inte vara jag som ska sitta inne, utan<br />

de, säger han. s<br />

tillbaka fel material från beslaget.<br />

De verkar inte intresserade av att få<br />

tillbaka materialet.<br />

2010-08-30 Jimmy Eck kontaktar<br />

skatteutredaren (från revisionen) och<br />

får utskrifter av Dyviks bokföring för<br />

åren 2005 och 2006. Det går upp för<br />

Jimmy Eck varför fakturorna i beslaget<br />

inte stämde mot bokföringen i datafilen.<br />

Skatteutredaren har blandad ihop<br />

sina utredningar, och försökt matcha<br />

två andra bolags verifikationsunderlag<br />

mot Dyviks bokföring.<br />

2010-09-02 Överlämnar nya bevis<br />

till hovrätten med bokföring för åren<br />

2005–2007. Men hovrätten beaktar<br />

inte den nya bevisningen. De vill inte<br />

pröva saken eftersom de anser att<br />

försvararen har gjort ett formellt fel i<br />

sitt överklagande av tingsrättsdomen.<br />

De anser att han skulle ha överklagat<br />

själva domskälet, huruvida det fanns<br />

bokföring eller inte, och inte bara<br />

påföljden.<br />

2010-10-01 Fälls i hovrätten för<br />

att bokföringen saknas för åren<br />

2005–2009. Detta trots att bokföringen<br />

faktiskt fanns för åtminstone<br />

åren 2005–2007. Domen: Två års<br />

fängelse och sju års näringsförbud.<br />

2010-10-21 Överklagar hovrättens<br />

dom. Ansöker om prövningstillstånd till<br />

Högsta domstolen. Ansökan avslås.<br />

<strong>2011</strong>-01-20 Jimmy Eck skickar in en<br />

JO-anmälan.<br />

<strong>2011</strong>-03-14 Jimmy Eck frihetsberövas.


”SYSTEMFEL”<br />

DOMSTOLARNA LÅNAR UT processförare till Skatteverket. Och inte<br />

sällan är de tillbaka hos domstolen när besluten ska fattas.<br />

– Skatteverket sitter alltså på dubbla stolar, dels som processförare,<br />

dels som domare, säger advokaten Carl-Johan Malmberg.<br />

Strax före nyår släppte tankesmedjan Den Nya Välfärden den uppmärksammade<br />

rapporten ”Skatteprocessen hotar rättssäkerheten”.<br />

Författarnas slutsatser var att drygt 900 företagare varje år drabbas av<br />

onödiga skatteprocesser, och att företagarna inte har en chans när de<br />

väl har hamnat i klorna på Skatteverket och förvaltningsdomstolarna.<br />

– Vår rapport visar att bristerna i rättssäkerheten inte handlar om<br />

olycksfall i arbetet från Skatteverkets sida, utan om ett systemfel.<br />

Skatteverket kan på synnerligen lösa grunder trakassera företagare, sa<br />

Micha Velasco, företagarombudsman vid Den Nya Välfärden, när han<br />

presenterade rapporten under ett seminarium bakom lyckta dörrar.<br />

Björne Sjökvist, skattedirektör på Skatteverket, försökte att tona<br />

ned kritiken.<br />

– Var och en blir exponerad väldigt sällan. Det är bara vi som är verksamma<br />

med det här hela tiden som kan göra en rimlig bedömning av<br />

problemet, sa han.<br />

Micha Velasco var snabb med att svara.<br />

– Rapporten är bara en förlängning av vad vi får höra dagligen,<br />

många företagare ringer och känner sig överkörda, sade han.<br />

I RAPPORTEN RIKTAR DEN NYA VÄLFÄRDEN skarp kritik mot Skatteverket,<br />

som beskrivs som en övernitisk myndighet som fattar partiska<br />

beslut och driver skatteprocesser på obefi ntliga, feltolkade eller påhittade<br />

grunder.<br />

– Ofta framgår det överhuvudtaget inte vilken bevisning som Skatteverket<br />

stöder sig på för att beskatta, de bara tycker någonting. De som<br />

jag känner på Skatteverket säger att det inte är så noga med kvaliteten<br />

på besluten, utan det är tiden som är det viktiga, det ska gå snabbt, sade<br />

Eva Furén, advokat på fi rman Lexum, med ett förfl utet på Skatteverket.<br />

Skälet till att Skatteverket lyckas vinna så många fall trots undermålig<br />

bevisning är att ingen sätter stopp för dess framfart, ansåg Micha<br />

Velasco.<br />

– I första hand borde förvaltningsdomstolarna reagera, men de<br />

verkar inte ta sin kontrollfunktion på allvar. Domskälen är inkonsekventa.<br />

När den skattskyldige förlorar så är domskälen sämre skrivna än<br />

när Skatteverket förlorar. Det är märkligt, det borde ju vara tvärtom,<br />

sa han.<br />

”När domstolen slarvar så vinner Skatteverket nästan alltid. När<br />

domstolen inte förklarar vad den har gjort vinner Skatteverket. När<br />

Skatteverket vinner kan domstolen inte förklara vad den gjort. Det<br />

betyder att man kan utgå från att Skatteverkets framgångar beror på<br />

att domstolarna åsidosätter beviskraven”, står det i rapporten ”Skatteprocessen<br />

hotar rättssäkerheten”.<br />

UNDER 2008 VANN OMKRING 3 000 företagare skattemål mot Skatteverket,<br />

men under samma år betalade staten inte ut mer än 12,1 miljoner<br />

kronor i ersättning för ombudskostnader.<br />

ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET<br />

VART TOG RÄTTSSÄKERHETEN VÄGEN?<br />

Skatteverket kan på lösa grunder<br />

trakassera företagare,<br />

hävdar Micha Velasco, företagarombudsman<br />

vid Den Nya<br />

Välfärden.<br />

– Med andra ord fi ck företagare som vann mot Skatteverket i snitt<br />

inte mer än 4 000 kronor i ersättning. Det motsvarar inte många advokattimmar.<br />

Företagare tar alltid en stor ekonomisk risk när de processar<br />

mot Skatteverket. Många väljer att lägga sig, även om de tycker att<br />

de har rätten på sin sida, sade Tommy Adamsson, företagarombudsman<br />

vid Den Nya Välfärden.<br />

Advokaten Carl-Johan Malmberg, Lex advokatbyrå, ansåg att det<br />

fi nns en jävsituation mellan Skatteverket och domstolarna.<br />

– Domstolarna lånar ut folk till Skatteverket som processförare, och<br />

det händer att personerna är tillbaka i domstolen när domen ska meddelas.<br />

Även om personen inte formellt är med och beslutar i ärendet är<br />

det klart att det påverkar utgången i målet, sa han.<br />

– Domstolarna som vi har talat med säger kategoriskt att de inte har<br />

lånat ut en enda person, påpekade Micha Velasco.<br />

– Men det sker systematiskt. Jag har namn på fl era stycken som har<br />

lånats ut på det här sättet och alltså suttit på dubbla stolar. Senast jag<br />

bevittnade det var i Göteborgs Kammarrätt, då jag fi ck reda på det tack<br />

vare att jag kände personen som var utlånad. Det är lite inkvisition över<br />

det hela, det är ju samma person som får köra hela racet. Även Domstolsverket<br />

lånar personal från domstolarna, sade Carl-Johan Malmberg.<br />

När <strong>Entreprenör</strong> frågar Skatteverkets generaldirektör Ingemar<br />

Hansson om ”utlåningen”, säger han att dessa uppgifter inte stämmer,<br />

någon utlåning sker inte. Däremot kan det hända att personer byter<br />

eller provar andra jobb, och det är något som uppmuntras av staten som<br />

arbetsgivare. ▲<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 49


50<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se


SKATTEDIREKTÖREN:<br />

Skatteverket får ofta höga betyg när det gäller att svara i telefon, svara på<br />

frågor och er webbplats anses pedagogisk. Samtidigt vittnar ett stort antal<br />

företagare om hur de blir överkörda av den utredande och processförande<br />

delen. Vad säger du om det?<br />

– Vi har en enhetlig policy för alla anställda, och alla ska ha ett bra bemötande<br />

och ska tillämpa respekt för den enskilde. Det ska inte vara<br />

någon skillnad. Vi håller just på att uppdatera vår strategi kallad ”Skatteverkets<br />

i<strong>nr</strong>iktning” och där står det uttryckligen i inledningen att vi<br />

ska ha respekt för den enskilde.<br />

Lyckas ni med det?<br />

– Vi har 10 000 anställda så det är klart att det görs misstag ibland, det<br />

kan fi nnas enskilda individer som gör misstag och som kanske inte har<br />

den respekten för den enskilde som alla borde ha. Det är bland annat<br />

därför jag jobbar med detta, men det är som nollvisionen i trafi ken, det<br />

kommer aldrig att bli noll. Det kommer alltid att ske olyckor. Men det<br />

är viktigt att vi har respekt, även när vi höjer skatten eller till och med<br />

skickar brottsanmälan.<br />

Senaste året kom åtminstone tre organisationer med rapporter kring<br />

rättssäkerheten i skattefall där de tydligt säger att den är i fara för företagare.<br />

Har du läst dem?<br />

– Jag har läst en del av dem.<br />

Vad är din reaktion?<br />

– Jag kan svara för Skatteverkets del. Vi jobbar med rättssäkerhet och<br />

tycker att det är viktigt, och jobbar med ett bra bemötande och korrekt<br />

hantering. Vi vill inte att någon ska betala mer skatt än de är skyldiga.<br />

En tredjedel av de ändringar vi gör är faktiskt sänkningar, vi upptäcker<br />

fel även i den riktningen. Vi vill att folk ska betala den skatt riksdagen<br />

beslutat. Folk ska känna att de är korrekt hanterade och att vi lyssnat på<br />

dem. Sen håller vi inte alltid med, det fi nns många som vill betala lägre<br />

skatt än riksdagen beslutat, men vi ska se till att det görs på ett säkert<br />

och respektfullt sätt.<br />

Vi har i vår artikelserie fl era exempel på att Skatteverkets personal<br />

förvränger uttalanden som företagare gör och använder det som bevis i<br />

skattemål. Vad säger du om det?<br />

– Nu känner jag inte till de fall du pratar om, men jag kan säga att när<br />

vi frågar företagen säger de allra fl esta att de är nöjda med vårt bemötande.<br />

ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET<br />

VART TOG RÄTTSSÄKERHETEN VÄGEN?<br />

DET ÄR SOM MED<br />

NOLLVISIONEN I TRAFIKEN<br />

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson anser inte att problemet med företagares<br />

rättssäkerhet ligger hos Skatteverket. Myndigheten kan förvisso göra fel ibland,<br />

men han ser inte att det skulle fi nnas en ogin attityd mot företagare.<br />

UTFRÅGARE: NICKLAS MATTSSON FOTO: ANNIKA AF KLERKER<br />

VI HAR 10 000 ANSTÄLLDA SÅ DET<br />

ÄR KLART ATT DET GÖRS MISSTAG<br />

IBLAND, DET KAN FINNAS ENSKILDA<br />

INDIVIDER SOM GÖR MISSTAG OCH<br />

”<br />

SOM KANSKE INTE HAR DEN RE-<br />

SPEKTEN FÖR DEN ENSKILDE SOM<br />

ALLA BORDE HA.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 51


52<br />

STRAFFBART<br />

ATT FÖLJA<br />

SKATTEVERKETS RÅD?<br />

Bilhandlaren Klas i Värmland visste inte hur han skulle redovisa<br />

momsen när han skulle importera bilar, och tog därför<br />

råd från Skatteverket. Råd som visade sig bli kostsamma.<br />

Klas var bilhandlare i Värmland och skulle importera bilar.<br />

Eftersom han inte visste hur han skulle behandla momsen tog<br />

han kontakt med sitt skattekontor och frågade om råd. Han<br />

lämnade alla behövliga uppgifter och fi ck ett svar som han<br />

följde. Det gick några år, men sedan blev det skatterevision<br />

och han påfördes moms och skattetillägg. Klas ilsknade till<br />

och ringde runt till en massa skattekontor och ställde på nytt<br />

frågan om hur momsen skulle redovisas. Han fi ck samma svar<br />

som första gången.Klas spelade in samtalen med skattetjänstemännen<br />

och presenterade inspelningarna för regionskattechefen,<br />

som beslutade att han skulle slippa skattetillägget.<br />

Några år senare lämnade regionskattechefen sin tjänst.<br />

Strax därefter lämnade Skatteverket in en åtalsanmälan mot<br />

Klas för skatte- och bokföringsbrott. Åtalsanmälan kom in till<br />

åklagaren den 23 april 2001 och blev liggande till sommaren<br />

2004. I slutet av 2006 väckte åklagaren åtal mot Klas, bara<br />

någon vecka innan ärendet skulle preskriberas. Varför lade<br />

åklagaren inte ned utredningen när det fanns tydliga tecken<br />

på att Klas hade fått felaktiga råd? Förklaringen kom när<br />

förundersökningen blev offentlig. Åklagarens trumfkort var ett<br />

förhör med Klas egen revisor som sade att han hade upplyst<br />

Klas om att han gjorde fel vid momsredovisningen. Men vad<br />

åklagaren och revisorn inte visste var att Klas hade spelat<br />

in ett samtal med revisorn, som klart och tydligt visade att<br />

revisorn inte hade en aning om hur momsen skulle redovisas.<br />

Kan det vara straffbart att göra fel i en momsredovisning<br />

när man har följt de råd som har lämnats av Skatteverkets<br />

egna anställda?<br />

Svaret är ja.<br />

Under 2007 fälldes Klas i tingsrätten.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Upptäcker ni sådana här problem själva?<br />

– En del av rättssäkerheten är att vi rutinmässigt gör en rättslig kvalitetsuppföljning.<br />

Vi väljer ut ett område där vi misstänker att det kan<br />

fi nnas problem, sätter ett gäng erfarna jurister på det som väljer ut<br />

ett hundratal fall och kollar dem utifrån underlag, skicklig hantering,<br />

tidsaspekter och beslut. Baserat på de största bristerna som hittas görs<br />

åtgärdsprogram som genomförs.<br />

Vad kommer ni fram till i de undersökningarna?<br />

– Vi hittar ju alltid någon typ av brister, det är sällan det blir grönt rakt<br />

av. Det kan vara att beslutet är krångligt formulerat eller att allt det som<br />

ska arkiveras inte har arkiverats. Visst förekommer det fel av det slaget.<br />

Hur stort är problemet?<br />

– Det fi nns ingen entydig siff ra. Det förkommer brister, men den allmänna<br />

kvaliteten är god. Den svenska skatteförvaltningen står sig<br />

väldigt väl i relation till andra skatteförvaltningar i världen och i förhållande<br />

till andra myndigheter i Sverige, vad gäller kvalitet, förtroende<br />

och resultat. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre och ser vi till<br />

exempel att det saknas handlingar i akter, ser vi till att åtgärda det.<br />

– Sen fi nns det såklart enskilda individer som känner sig felaktigt behandlade,<br />

som kan tycka att lagarna är fel och att de tycker att de betalar<br />

mer skatt än de skulle vilja. Andra kan vara kritiska mot domstolarnas<br />

sätt att hantera frågor, ytterligare andra kan vara kritiska mot oss.<br />

Idag vinner Skatteverket 75 procent av skattemålen, i vanliga brottmål<br />

ligger det på runt hälften. Många jurister vi pratat med anser att det tyder<br />

på att något är skevt i styrkeförhållandet mellan Skatteverket och den<br />

enskilde. Din kommentar?<br />

– Det kan jag inte alls förstå. Vi följer ju noga lagen och gör våra tolkningar<br />

av den samt bevakar domstolarnas utslag. Vi väljer ju medvetet<br />

att om vi tror att det bara är 50 procents sannolikhet att domstolen<br />

går på vår linje, går vi inte till domstol. Vi vill medvetet hamna över 50<br />

procent, om vi hade haft bara 50 procents fällande domar hade vi gått<br />

till domstol för ofta. Vi siktar på att ligga någonstans mellan 60 och 90<br />

procent vunna mål, annars går vi till domstol på för lösa grunder.<br />

Men det är ofta samma person som godkänner omprövning eller anstånd<br />

som gjort själva utredningen. Är det ett problem?<br />

– Det kan det vara och den nya skatteförfarandeutredningen säger att<br />

det ska vara en annan person som gör det. Det anser jag är en bra förändring,<br />

för då får man nya ögon som tittar på fallet. det kostar nog oss lite<br />

grand, men det kan det vara värt.<br />

Stämmer det att antalet ekonomer och utredare vida överstiger antalet<br />

jurister och processförare på Skatteverket, vilket gör att processförarna<br />

är överlastade av arbete och har svårt att värja sig?<br />

– Nej, vi försöker ha en välbalanserad kompetens och det är inget jag fått<br />

indikationer på från organisationen.<br />

Tror du att det fi nns företagare som är oskyldigt dömda i skattemål?<br />

– Exempel kan det säkert fi nnas. Även domstolar gör misstag, det görs<br />

misstag i alla organisationer. Nu kan jag inte svara för domstolarna,<br />

men de har alldeles säkert en nollvision. Man ska ständigt sträva efter<br />

att alla skyldiga döms och alla oskyldiga frias, men visioner är inte alltid


uppnåbara. Jag önskar att det ska bli noll döda i trafi ken, men ska jag<br />

göra en prognos blir det inte det heller nästa år.<br />

Skatteverket begär in underlag med kort varsel, ibland ”vid vite”, men<br />

svarar själv på frågor ”när det passar utredarna”. Vad säger du om det?<br />

– Att det skulle fi nnas en sådan stor asymmetri är inget jag känner<br />

till, men uppenbarligen fi nns det folk som upplever det så. Vi strävar<br />

allmänt efter så korta genomströmningstider som möjligt och sätter<br />

upp mål för det. Vi följer upp chefer och medarbetare och vill både av<br />

service- och av eff ektivitetsskäl att det ska gå så fort som möjligt.<br />

Vad gör ni ifall era anställda ser konstigheter i lagar eller ärendehanteringen?<br />

– Vi ser ju hur lagarna tillämpas i praktiken och hur folk förstår reglerna,<br />

och om vi tycker att något är onödigt komplicerat och om folk<br />

missförstår det ofta. Det mest markanta är väl reavinstbeskattningen<br />

på aktier, många redovisar för låg vinst, men minst lika många redovisar<br />

för hög vinst. Reglerna är så svåra att de inte förstår hur de ska räkna<br />

ut vinsten. Vi samlar ihop sådan information, funderar på om det kan<br />

göras bättre och utarbetar lagförslag. Ibland skickar vi hemställan till<br />

fi nansdepartementet och påpekar att reglerna borde ändras. Vi jobbar<br />

mycket med det.<br />

Handläggare har ofta en rå ton i mejl. Exempelvis skriver en handläggare<br />

”de är fyra delägare, så det fi nns att ta av” när han med en kommunal<br />

tjänsteman diskuterar om de ska använda den lägre eller högre si ran i en<br />

skönsbeskattning. Hur ser du på det?<br />

– Har du en stor organisation med 10 000 anställda är det klart att det<br />

sker misstag, men vår policy är att minimera de misstagen. ”Respekt för<br />

den enskilde” är något som står inledningsvis i vår policy. Jag tycker att<br />

vi kommit långt, men tanken är att vi med denna strategi ska komma<br />

längre.<br />

I Elias Melkis bok ” När Skatteverket anfaller” påstås en revisor säga ”i<br />

vårt viktiga arbete får man räkna med att en och annan oskyldig drabbas”.<br />

Vad säger du om det?<br />

– Vår revisor påstår att hon aldrig sagt det och Elias Melki bedyrar att<br />

han har en minnesanteckning om det, så ord står mot ord och vi vet inte<br />

vad som är korrekt och även en journalist borde väl ha det förhållningssättet?<br />

Och om det skulle skett är det är det i så fall ett misstag, för så ska<br />

inte Skatteverkets anställda uttrycka sig.<br />

Beviskraven är för låga i processdomstolarna, anser många experter. Har<br />

Skatteverket någon intern kvalitetsfunktion som kan hindra att handläggare<br />

slentrianmässigt använder det luddiga ordet “sannolikt” i inlagor till<br />

domstolarna?<br />

– För det första försöker vi göra så goda utredningar som möjligt. Sen<br />

följer vi domstolarnas bedömningar och anpassar då vilka frågor vi går<br />

vidare med...<br />

Ser ni något problem i detta?<br />

– Naturligtvis önskar vi att utredningarna är ännu bättre än vad de är<br />

så att det är solklart vem som är skyldig och inte. Men det är som med<br />

nollvisionen i trafi ken, misstag kommer nog alltid att göras. ▲<br />

ÖVERKÖRD AV SKATTEVERKET<br />

VART TOG RÄTTSSÄKERHETEN VÄGEN?<br />

LAGRÅDET KRITISKT MOT<br />

NY SKATTELAGSTIFTNING<br />

DET ÄR INTE BARA SKATTVERKETS metoder i skattemål som får<br />

företagare att se rött. Även regelkrånglet är ett stort problem. Nu fi nns<br />

planer på att förenkla regelverket. Men den nya skatteförfarandelagen<br />

gör inget åt den dubbelbestraff ning som skattetilläggen innebär.<br />

På ett seminarium i maj arrangerat av Institutet Skatter & Rättssäkerhet<br />

riktade Lagrådets Rune Lavin hård kritik mot förslaget till<br />

ny skatteförfarandelag. Rune Lavin, som i dag är domare men tidigare<br />

varit regeringsråd och JO, har ansvarat för Lagrådets granskning<br />

av förslaget. Den nya skatteförfarandelagen ska på samma sätt som<br />

miljöbalken ersätta ett antal andra regelverk som idag är utspridda<br />

på ett fl ertal lagar. Tanken är även att nya skatteförfarandelagen ska<br />

medföra förenklingar. Rune Lavin har inte arbetat med skattelagstiftning<br />

tidigare och blev därför förvånad över dess omfattning och<br />

detaljeringsgrad. Den nya förenklade skatteförfarandelagen kommer<br />

att ha 71 kapitel och omfatta hela 1000 paragrafer. Detta kan jämföras<br />

med miljöbalken som har 500 paragrafer.<br />

GRANSKNINGEN AV SKATTEFÖRFARANDELAGEN är Rune Lavins sista<br />

uppdrag på lagrådet. Lavin är redan pensionär och han underströk<br />

fl era gånger att detta gjorde att han därför kunde tala fritt om vad<br />

han tyckte om förslaget. Hans främsta kritik mot Skatteförfarandeutredningen<br />

är att den inte gör något åt den dubbelbestraff ning som<br />

skattetilläggen innebär.<br />

– Jag har en känsla av att det är Finansdepartementet som inte<br />

vill göra något åt dubbelbestraff ningen. Förklaringen är väl att det<br />

nuvarande systemet är mycket eff ektivt. Vi skriver att det är ”högst<br />

anmärkningsvärt” att man inte gör något åt dubbelbestraff ningen, sa<br />

Rune Lavin.<br />

LAVIN VAR OCKSÅ KRITISK till själva utformningen av lagen och överraskad<br />

över att så många begrepp har annan betydelse i skatteförfarandelagen<br />

än i andra sammanhang.<br />

– I övrig lagstiftning är ”kontrollavgift” något som man betalar för<br />

att få en tjänst utförd. När detta inte görs brukar det bli protester. I<br />

skatteförfarandelagen används kontrollavgift som en sanktion när<br />

företag inte har kassaregister eller personalliggare, sa Lavin.<br />

Blir förslaget till ny skatteförfarandelag antaget kommer ett antal<br />

inarbetade begrepp att ersättas med nya. Begreppet taxeringsbeslut<br />

ska försvinna och ersättas med ”beslut om slutlig skatt”. Dagens<br />

”självdeklaration” ska ersättas med ordet ”inkomstdeklaration”<br />

och ”F-skattesedel” som ska ersättas med ”Beslut om godkännande<br />

av F-skatt”. De så kallade skattenämnderna försvinner också och<br />

kommer att ersättas med ”En särskilt kvalifi cerad beslutsfattare”, som<br />

istället ska besluta i omprövningsärenden.<br />

För företagare kommer kanske den största skillnaden att bli att deklarationstiderna<br />

ändras. Juridiska personer ska inte längre deklarera<br />

den 2 maj. I stället blir det en deklarationsfrist på sex månader från<br />

utgången av beskattningsåret. För de som har kalenderår blir sista<br />

datum för deklaration den 1 juli, det vill säga två månader senare än<br />

enligt dagens regler. Den som deklarerar elektroniskt får dessutom<br />

ytterligare en månad på sig för att deklarera. ▲<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 53


Har du plats för en politiker?<br />

Sällskapet Politik & Näringsliv har funnits sedan<br />

1980 och har till uppgift att främja kontakterna<br />

mellan närings livet och de politiskt verksamma<br />

inom Riksdagen, de politiska partierna och den<br />

statliga förvaltningen.<br />

En av våra kärnverksamheter är att erbjuda politiker<br />

kvalificerade företagsbesök inom näringslivet.<br />

Vi har idag fler än 200 företag som ställer<br />

upp som värdar för besöken.<br />

Besöket, som är på tre dagar, kan innehålla t ex:<br />

- ingående studier av branschen och företaget<br />

- hur företaget påverkas av politiska beslut<br />

- information till medarbetare i företaget om<br />

politikens villkor<br />

- praktiskt arbete<br />

Är du intresserad av att erbjuda plats åt politiker<br />

i ditt företag? Kontakta oss så berättar vi mer om<br />

hur det går till.<br />

www.svensktnaringsliv.se/spn<br />

spn@svensktnaringsliv.se


Vd har ordet<br />

INNEHÅLL #5<br />

Vid Vätterns strand mellan<br />

NYLIGEN TRÄFFADE JAG FÖRETAGARE och politiker i en av LFK-rankingens toppkommuner, Habo, vid<br />

Vätterns västra strand. I ett mindre industriområde mellan bostäder och rapsfält hade jag privilegiet<br />

att besöka Gnotec och under ett par timmar prata med vd Stefan Ottosson och platschef<br />

Anders Freding.<br />

Att se deras verksamhet och höra dem berätta om företagarens vardag var minst sagt inspirerande.<br />

Gnotec är ett gammalt industriföretag, som vuxit, överlevt svåra tider, gett arbete till<br />

många och just kommit igen efter hårda utmaningar under fi nanskris och lågkonjunktur.<br />

Ute i industrilokalen jobbar medarbetarna. Stämningen är god. Det är märkbart många kvinnor,<br />

trots att det är ett typiskt industriföretag där man tror att bara grabbar ska jobba.<br />

FÖR STEFAN OTTOSSON och Anders Freding är uppdraget tydligt. Ständig förbättring, alltid lite bättre.<br />

Nyckeln är hårt arbete och rätt medarbetare. Men det senare blir allt svårare att hitta. Unga<br />

utbildar sig inte för branscher där de behövs och parallellt med hög arbetslöshet sliter företagare<br />

för att hitta personer att anställa.<br />

Gnotecs situation verkar onödig. Det fi nns unga människor som söker arbete och företag som<br />

väntar på att få anställa och växa och skapa stabila arbetsrelationer. Alldeles uppenbart väljer<br />

unga inte utbildning med tanke på jobb och anställning. Det är ett stort problem. Såväl för de<br />

unga som för våra företag.<br />

KOLLEGORNA PÅ GNOTEC BESKRIVER hur de tar in unga med en annan utbildning än den som egentligen<br />

krävs. I stället för att hamna rätt och få använda sina kunskaper får de, steg för steg, lära sig<br />

Gnotecs uppgifter på plats. Det tar tid och är kostsamt för alla inblandade.<br />

Detta är en verklig utmaning för våra vänner på Gnotec och på många andra ställen.<br />

2008 hade Gnotec nyanställt några unga och optimistiska medarbetare. När fi nanskrisen kom<br />

var de tvungna att varsla och avskeda. Det var turordningsreglerna som avgjorde. De unga fi ck<br />

gå och man missade såväl kompetens som förnyelse i företaget. Så ser det ut i verkligheten när<br />

anställningsår, inte kompetens och lämplighet får styra.<br />

DE BERÄTTAR OCKSÅ att all rekrytering sker via bemanningsföretagen. När Arbetsförmedlingen<br />

inte klarar uppdraget är det andra företag som lyckas bidra till Gnotecs utveckling. När man behöver<br />

rätt kompetens är det bråttom, annars går kunder och uppdrag förlorade och det är en tuff<br />

uppförsbacke att komma tillbaka igen.<br />

Detta må kallas mismatch eller misslyckande eller något annat. Men det är högst reellt och våra<br />

företag, i synnerhet i industribranschen, sliter dagligen med detta. För landet som helhet och för<br />

vårt välstånd, handlar det om skillnaden mellan en ljusare framtid eller sakta stagnation.<br />

55<br />

56-62<br />

64<br />

66-68<br />

BOSTÄDER OCH RAPSFÄLT<br />

VD HAR ORDET<br />

Nyligen hade jag privilegiet att besöka företaget Gnotec vid Vätterns västra strand<br />

och under ett par timmar prata med vd Stefan Ottosson och platschef Anders Freding,<br />

skriver Urban Bäckström.<br />

SVENSKT NÄRINGSLIV<br />

Företagsamma människor och deras berättelser stod i centrum på årets Framtidsmöte<br />

på Svenska Mässan i Göteborg. 700 företagare från hela landet deltog för att nätverka<br />

och skapa en ännu starkare företagarrörelse i Sverige.<br />

KALENDARIUM<br />

Axplock ur Svenskt Näringslivs digra evenemangstablå kommande månad<br />

OPINION<br />

Det bästa sättet att bekämpa och förebygga barnfattigdom är att driva en politik som<br />

gör att fl er kommer i arbete. Höga startlöner utestänger grupper från arbetsmarknaden<br />

och spär på fattigdomen, skriver ekonomen Björn Lindgren.<br />

Ute i industrilokalen<br />

jobbar medarbetarna.<br />

Stämningen<br />

är god. Det är märkbart<br />

många kvinnor<br />

som jobbar här, trots<br />

att det är ett typiskt<br />

industriföretag där<br />

man tror att bara<br />

grabbar ska jobba.<br />

Urban Bäckström, vd, Svenskt Näringsliv<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / Tidningen 55


Svenskt Näringsliv<br />

56<br />

Svenskt Näringslivs<br />

nya styrelse<br />

Svenskt Näringslivs stämma har valt<br />

ny styrelse och SME-kommitté vid<br />

Framtidsmötet i Göteborg. Nyvalda<br />

ledamöter och suppleanter i Svenskt<br />

Näringslivs styrelse <strong>2011</strong>-2012<br />

Susanne Andersson Pripp Best Western<br />

Hotell Gamla Teatern, Östersund.<br />

Santhe Dahl Vida AB, Alvesta.<br />

Anders Danielsson Skanska Sverige<br />

AB, Solna.<br />

Jan Forsberg SJ AB, Stockholm.<br />

Göran Fredriksson Frösunda LSS AB,<br />

Solna.<br />

Michael G:son Löw Preem AB, Stockholm.<br />

Per Strömberg Lantmännen ek.för<br />

Stockholm.<br />

Anders Svensson ICA Sverige AB,<br />

Solna.<br />

Carin Stoeckmann Byggmästar’n i<br />

Skåne AB, Helsingborg.<br />

Suppleanter:<br />

Lars-Erik Edgarsson Saint-Gobain<br />

Byggprodukter AB, Weber, Solna.<br />

Fredrik Holst AB Abetong, Växjö.<br />

Monica Lingegård Samhall AB,<br />

Stockholm<br />

Olle Wijk AB Sandvik Materials Technology,<br />

Sandviken<br />

Nyvalda ledamöter i arbetsutskottet<br />

Anna-Lena Bohm, UniGuide AB,<br />

Stockholm<br />

Tomas Carlsson, NCC Construction<br />

Sverige AB, Solna<br />

Nyvalda ledamöter i SME-kommittén:<br />

Michael Prising Feskarn i Saluhallen<br />

HB, Uppsala<br />

Andreas Gyllestrand Cubsec Bevakning,<br />

Västra Frölunda<br />

Per B Stenström Bertegruppen AB,<br />

Slöinge<br />

Maria Olofsson Bil AB Ove Olofsson,<br />

Handen<br />

Carin Stoeckmann Byggmästar’n i<br />

Skåne AB, Helsingborg<br />

Birgitta Hedlund Bra Hus från Hedlunds<br />

AB, Furudal<br />

Kajsa Hjelte-Terve Gästhemmet Edsby<br />

Slott AB, Upplands Väsby<br />

Nyvalda ledamöter i valberedningen<br />

Birgitta Böhlin, Stockholm<br />

Peter Gossas, Borlänge<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Foto: niCklas mattsson LOV ökar möjligheten för kvinnliga företagare<br />

konkurrens Det kvinnliga nyföretagandet inom vård och omsorg fick ett<br />

uppsving under 2010. Störst är ökningen i de 85 kommuner som infört valfrihetssystem.<br />

Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Mediantillväxten<br />

uppgick till 3,8 procent medan övriga kommuner legat stilla.<br />

– I de kommuner som kommit längst finns nu 500 företagsamma kvinnor, säger<br />

Carolina Brånby ansvarig för Lokalt Företagsklimat på Svenskt Näringsliv.<br />

Att allt fler kvinnor startar företag inom vård och omsorg har också positiva<br />

effekter på företagandet i allmänhet, visar rapporten ”Fler företagsamma<br />

kvinnor i kommuner med LOV”.<br />

Berättelser i centrum<br />

på årets framtidsmöte<br />

700 företagarna jobbade med sin företagshistoria för att bli bättre kommunikatörer.<br />

Framtidsmötet <strong>2011</strong><br />

Företagsamma människor<br />

och deras berättelser stod i<br />

centrum på årets Framtidsmöte<br />

på svenska mässan i<br />

Göteborg. 700 företagare<br />

från hela landet deltog för<br />

att nätverka och skapa en<br />

ännu starkare företagarrörelse<br />

i sverige.<br />

tre tåg avgick från Malmö,<br />

Kalmar och Gävle, via Stockholm,<br />

med över 500 företagare<br />

ombord. Strax före lunch ankom<br />

tågen till station Liseberg i Göteborg<br />

och där anslöt sig företagarna<br />

till de 200 kollegor som<br />

redan fanns på plats på Svenska<br />

Mässan.<br />

Temat för årets Framtidsmö-<br />

te är företagsamma människor<br />

och deras företagarliv.<br />

– Vi vill vässa de över 700<br />

företagarna att bli ännu starkare<br />

kommunikatörer genom att<br />

jobba med berättelser. Genom<br />

att företagarna kan berätta om<br />

sina egna upplevelser får allmänheten<br />

och opinionsbildare<br />

förhoppningsvis en ökad förståelse<br />

för deras vardag och villkor,<br />

sade Lars Göran Johansson, vice<br />

vd och arkitekten bakom årets<br />

möte.<br />

redan före framtidsmötet hade<br />

företagarna fått arbetsböcker<br />

som de under de två dagarna i<br />

Göteborg fick jobba intensivt<br />

med. Bland annat skriva ned<br />

berättelser om den mest företag-<br />

Foto: Colourbox<br />

samma människa de mött, hur<br />

de kom igång med sitt företag<br />

och hur det var att anställa den<br />

första medarbetaren.<br />

– Den mest företagsamma<br />

människa jag mött är min svåger<br />

Olle. Han var en fantastiskt inspirerande<br />

visionär och lekfull<br />

affärsman som efter att ha jobbat<br />

i 24 år på bank hoppade av<br />

och startade eget inom restaurangbranschen,<br />

sade Lillebeth<br />

Holmdahl, verksamhetschef på<br />

bemanningsföretaget Vikariepoolen<br />

NGS Group.<br />

Syskonen Michael och Charlotte<br />

Gavestam, som driver friluftsbutiken<br />

Naturkompaniet<br />

i Uppsala, jobbade gemensamt<br />

med att skriva ned berättelsen<br />

om hur de startade företag.


”Alla vi som är här vet att pengar inte<br />

är den främsta drivkraften för företagsamma<br />

människor. Det är så mycket annat<br />

som betyder mer. Känslan av att få förverkliga<br />

sin dröm. Och att få göra skillnad.<br />

Ordförande Kenneth Bengtsson i sitt öppningstal vid Framtidsmötet<br />

– Vi hade båda precis pluggat<br />

färdigt och vår pappa frågade<br />

vid julbordet: ”Jaha, och vad ska<br />

ni två göra nu?” Kort därefter<br />

såg vi en annons i tidningen om<br />

att Naturkompaniet sökte franchisetagare<br />

i Uppsala och alla i<br />

familjen slängde sig på telefonen<br />

för att tipsa varandra. Vi kände<br />

direkt att det var möjligheten som<br />

vi väntat på, berättade Charlotta<br />

Gavestam, som varit företagare<br />

sedan 1997.<br />

MAXIMILIAN HERMELIN driver gasellföretaget<br />

Hermelin IT Partner<br />

och ha besökte Framtidsmötet<br />

för första gången.<br />

– Jag vill få ett större perspektiv<br />

på företagandet än det som<br />

händer varje dag och helst knyta<br />

några kontakter också, sade han.<br />

Även Peter Settman, dagens<br />

moderator, bidrog med sin berättelse<br />

om hur han startade sitt<br />

företag och sin karriär som programledare.<br />

Framför allt hyllade<br />

han sin mamma som på 70-talet<br />

startade eget företag inom gruvtruckbranschen.<br />

– Min mamma är en idol på<br />

många sätt. Hennes företag blev<br />

aldrig större än tre anställda men<br />

framför allt lärde hon mig att det<br />

är inte så svårt eller så konstigt att<br />

starta företag. Själv ville jag först<br />

bli skådis men till slut blev det tvbranschen<br />

och ett eget företag i<br />

alla fall, sade han, och skojade och<br />

underhöll företagarna från scen.<br />

SVENSKT NÄRINGSLIVS ordförande<br />

Kenneth Bengtsson slog i sitt välkomsttal<br />

fast att Sverige skulle<br />

kunna vara världens mest företagsamma<br />

land. Men för att det<br />

ska ske krävs att hela företagarrörelsen<br />

jobbar tillsammans.<br />

– Svenskt Näringsliv är som<br />

organisation duktig på att ta<br />

fram fakta, siff ror och diagram<br />

som beskriver företagandet i<br />

Sverige. Men för att verkligen<br />

beröra behöver vi era berättelser<br />

med känslor, tvivel, drömmar och<br />

engagemang, sade han till de 700<br />

företagarna på mötet.<br />

Och de fl esta verkade vara med<br />

på noterna och började fl itigt<br />

arbeta med sina berättelser i arbetsböckerna<br />

under ledning av<br />

Peter Settman.<br />

Under dag två på Framtidsmötet<br />

fi ck företagarna ytterligare<br />

möjligheter att nätverka och<br />

träff a kollegor från samma region<br />

i landet. Resultatet kommer att<br />

följas upp av Svenskt Näringslivs<br />

regionkontor i höst.<br />

– Jag hoppas att företagarna<br />

både är entusiastiska och vassa<br />

kommunikatörer när de lämnar<br />

Framtidsmötet och att de längtar<br />

efter de regionala uppföljningsmötena<br />

i höst, sade vice vd Lars<br />

Göran Johansson.<br />

Min mamma är en idol på många sätt. Hennes<br />

företag blev aldrig större än tre anställda men<br />

framför allt lärde hon mig att det är inte så svårt<br />

eller så konstigt att starta företag.<br />

Moderator Peter Settman bidrog med sin berättelse om hur<br />

han startade sitt företag.<br />

AD<br />

Tyskt kärnkraftsbeslut<br />

urholkar svensk konkurrenskraft<br />

ENERGI Beslutet att samtliga tyska kärnkraftverk stängs senast 2022 får<br />

stora konsekvenser för den elintensiva svenska industrin. Följden blir höjda<br />

elpriser och försämrad konkurrenskraft för näringslivet samt ökade kostnader<br />

för att nå klimatmålen. Det menar Maria Sunér Fleming ansvarig för energioch<br />

klimatfrågor. Hon tror inte att det är realistiskt att ersätta kärnkraft med<br />

förnybar energi och effektivisering på bara tio år. Så vad kommer att hända<br />

i Tyskland? Maria Sunér Fleming siar att kärnkraften ersätts av gas samtidigt<br />

som en utfasning av äldre kolkraftverk skjuts på framtiden.<br />

Nicolinpriset till<br />

lågmäld opinionsstrateg<br />

FRAMTIDSMÖTET Janerik Larsson får året Nicolinpris. Han<br />

mottog utmärkelsen i samband med Svenskt Näringslivs<br />

framtidsmöte i Göteborg.<br />

JANERIK LARSSON fi ck årets Nicolinpris. Han mottog utmärkelsen i<br />

samband med Svenskt Näringslivs framtidsmöte i Göteborg.<br />

Han prisas för att under fl era årtionden ”gjort synnerligen betydande<br />

insatser i opinionsbildningen för ett mer företagsamt Sverige.”<br />

Av motiveringen framgår att han bland annat bidragit till att göra det<br />

lättare att starta och driva företag.<br />

SEDAN SLUTET AV 1970-talet har Janerik Larsson haft en rad olika roller<br />

inom näringslivets opinionsbildande verksamhet. Chefredaktör<br />

på SAF-tidningen, informationsdirektör inom samma organisation<br />

samt vice vd på Svenskt Näringsliv. Idag är han seniorkonsult på prbyrån<br />

Prime.<br />

Svenskt Näringslivs pris till Curt Nicolins minne delas ut till en eller<br />

fl era personer som i samhällsdebatten gjort framstående insatser<br />

i Curt Nicolins anda. Prissumman är 50 000 kronor.<br />

3 MAJ – 7 JUNI<br />

MEST LÄST PÅ www.svensktnaringsliv.se<br />

1. Ranking <strong>2011</strong> www.svensktnaringsliv.se/131977<br />

2. Aktiebolag nästa steg för mästarna i UF-företagande www.svensktnaringsliv.se/132868<br />

3. Less på fackets trakasserier – 43 målare förlorade jobbet www.svensktnaringsliv.se/133144<br />

4. Ställ in Greklandsresan, Juholt! www.svensktnaringsliv.se/133626<br />

5. Berättelser i centrum på årets Framtidsmöte www.svensktnaringsliv.se/133921<br />

6. Svenskt Näringslivs nya styrelse på plats www.svensktnaringsliv.se/133857<br />

7. Med tonvikt på löner www.svensktnaringsliv.se/84627<br />

8. Årets superklättrare www.svensktnaringsliv.se/131697<br />

9. Västerås lägger ut personlig assistans på entreprenad www.svensktnaringsliv.se/132717<br />

10. Premiär för nya upphandlingslagen www.svensktnaringsliv.se/132352<br />

Nummer 5-<strong>2011</strong> / 57


Svenskt Näringsliv<br />

58<br />

Rätt lönenivåer viktigare än procentsiffran<br />

AvtAl <strong>2011</strong> Statliga<br />

Konjunkturinstitutet gör<br />

bedömningen att lönerna<br />

kan öka i genomsnitt 3,1<br />

procent per år. Svenskt<br />

Näringsliv vill inte låsa fast<br />

sig vid en procentsiffra utan<br />

talar om att hitta rätt nivå<br />

för en stabil tillväxt.<br />

lönerna kan inte öka mer än i genomsnitt<br />

3,1 procent per år. Den<br />

bedömningen gör statliga Konjunkturinstitutet,<br />

KI, i en rapport<br />

om lönebildningen kommande<br />

år. Vice vd Christer Ågren menar<br />

att KI väl belyser det som är<br />

den stora frågeställningen inför<br />

den kommande avtalsrörelsen.<br />

Månadens siffra<br />

i samarbete med ekonomifakta.se<br />

Löner och inflation<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

TjänsTer Sju av tio svenskar vill ha kvar avdraget för hushållsnära tjäns-<br />

ter, rut. Det är en ökning jämfört med förra året. Samtidigt vill två av tio<br />

avskaffa möjligheten, visar en opinionsmätning som Svenskt Näringsliv<br />

låtit göra. Starkast är stödet bland äldre. I gruppen över 60 år tycker 78<br />

procent att avdraget ska vara kvar medan 15 procent vill avskaffa det.<br />

Även bland yngre personer i åldern 16-29 år, är en majoritet positiva. 69<br />

procent svarar att de vill fortsätta dra av för hushållsnära tjänster. Bland<br />

S-väljare har stödet ökat från 33 till 49 procent på ett år. I årets mätning<br />

intervjuades 1 015 personer.<br />

– Ska vi driva igenom något som<br />

blir bättre för alla på lite sikt,<br />

som får ner arbetslösheten och<br />

höga löneökningar innebär inte alltid ökad köpkraft för löntagarna. Under<br />

perioder då lönerna ökat väldigt kraftigt har tvärtom inflationen ätit upp det<br />

mesta. Mellan 1970 och 1994 ökade lönerna med i genomsnitt 8,4 procent<br />

om året för arbetare, men med hänsyn tagen till inflationen blev ökningen<br />

endast 0,6 procent. Mellan 1995 och 2009 ökade lönerna med 3,2 procent.<br />

Den väsentligt lägre inflationstakten under dessa år innebar dock att<br />

reallönerna ökade med i genomsnitt 2 procent om året.<br />

Löneutveckling och inflation för arbetare<br />

Årlig genomsnittlig nominell löneökning uppdelad på<br />

inflation och real löneökning<br />

10 %<br />

8 %<br />

6 %<br />

4 %<br />

2 %<br />

0 %<br />

1970-1994 1995-2009<br />

Källa: Svenskt Näringsliv och SCB, samt beräkningar av Ekonomifakta<br />

Rut skördar framgångar<br />

En facklig huggsexa är förödande<br />

för avtalsrörelsen, menar vice<br />

vd Christer Ågren.<br />

Ination<br />

Reallöneökning<br />

Foto: scanpix<br />

upp reallönerna, eller blir det en<br />

avtalsrörelse med för höga löneökningar<br />

som knäcker tillväxten<br />

och sysselsättningsökningen,<br />

säger han.<br />

Konjunkturinstitutet pekar<br />

på att många företag avstod från<br />

omfattande uppsägningar under<br />

krisen. Nu anställer företagen,<br />

samtidigt som KI påpekar att<br />

ekonomin är i balans först 2014.<br />

Christer Ågren framhåller att<br />

Sverige inte får missa den historiska<br />

möjligheten att få en stabil<br />

och uthållig tillväxt som fortsätter<br />

att minska arbetslösheten och<br />

få fler i arbete samtidigt som reallönerna<br />

ökar.<br />

– Varje ökning av lönerna utö-<br />

ArbetSmArKNAd Svenskt<br />

Näringsliv vill att jobb- och<br />

utvecklingsgarantins tredje<br />

fas fortsätter till dess att<br />

deltagarna erbjuds riktiga<br />

arbetsuppgifter.<br />

regeringen har beslutat att deltagare<br />

i jobb- och utvecklingsgarantins<br />

tredje fas ska ha möjlighet till<br />

arbetsmarknadsutbildning om de<br />

bedöms kunna få ett arbete i anslutning<br />

till avslutad utbildning.<br />

Bra, men inte tillräckligt, anser<br />

Svenskt Näringsliv som vill att<br />

stödet fortsätter till dess att riktiga<br />

arbetsuppgifter erbjuds.<br />

arbeTsmarknadsexperT Carina<br />

Lindfelt menar att det ligger ett<br />

stort värde i att personer som av<br />

olika skäl inte varit anställningsbara<br />

under lång tid får komma in<br />

i värmen på en arbetsplats med<br />

ver vad företagen och ekonomin<br />

tål får betalas av hundratusentals<br />

människor som ställs utanför<br />

arbetsmarknaden. Det visar KI<br />

tydligt i sina beräkningar av olika<br />

nivåer av löneökningar och arbetslöshet.<br />

chrisTer ågren menar att fackliga<br />

lönekrav som är till för att stärka<br />

den egna positionen mycket väl<br />

kan urholka tilltron till deras förmåga<br />

att ta samhällsansvar och<br />

vara ett stöd för medlemmarna.<br />

Samtidigt betonar han att löntagarna<br />

kom igenom krisåren 2009<br />

och 2010 med reallöneökningar<br />

på fem procent.<br />

Jobbgarantin måste ge riktiga jobb<br />

Foto: colourbox<br />

riktiga arbetsuppgifter. Risken för<br />

snedvridande konkurrens mellan<br />

företag bedömer hon som liten om<br />

stödet enbart kan användas till<br />

personer i den aktuella gruppen.<br />

– Därför borde det vara tilllåtet<br />

att ge personer i denna grupp<br />

riktiga arbetsuppgifter. I längden<br />

tror vi det kommer skapa fler riktiga<br />

jobb, säger hon.<br />

enligT svenskT Näringsliv bör politiken<br />

utformas så att specialiserade<br />

företag får uppdrag att hjälpa<br />

individer att komma tillbaka till<br />

ett arbete.<br />

– Det finns goda exempel där arbetsförmedlingsföretag<br />

i konkurrens<br />

med varandra ger individanpassat<br />

stöd och där ersättningen<br />

till företaget är beroende av att<br />

individerna får nytt, varaktigt<br />

jobb, säger Carina Lindfelt.


”Det behövs politiker<br />

med visioner, politiker<br />

som tar ansvar och som<br />

sätter ned foten. Där börjar ett<br />

bättre företagsklimat.”<br />

Christer Mård, chef för regionverksamheten, i magasinet 290<br />

Näringslivet säger<br />

nej till skattesamarbete<br />

samarbetsmodell skatteverket<br />

inför ett nytt arbetssätt<br />

mot storföretag. syftet<br />

är att minska företagens<br />

skatterisker, jobba förebyggande<br />

och ge bättre service.<br />

Näringslivet tvekar och<br />

undrar om alla företag behandlas<br />

lika och om resurser<br />

läggs på rätt saker.<br />

skatteverket planerar att införa<br />

ett fördjupat samarbete med näringslivet.<br />

Syftet är att minska<br />

företagens skatterisker, jobba<br />

mer förebyggande och ge bättre<br />

service.<br />

Enligt regionskattechef Anette<br />

Landén så är utgångspunkten att<br />

det ska vara lätt att göra rätt för<br />

sig och svårt att göra fel. Och för<br />

dem som inte uppfyller lagens<br />

krav och ägnar sig åt ”aggressiv<br />

skatteplanering väntar en djupare<br />

granskning. Det framkom när<br />

hon talade vid Svenskt Näringslivs<br />

seminarium om myndighetens<br />

nya arbetssätt.<br />

– Vi har riggat för att sätta<br />

igång. Vi räknat med att det ska<br />

fungera, sade hon.<br />

i ett första skede är storkoncerner<br />

måltavla, på sikt hoppas<br />

Skatteverket att de flesta större<br />

företag ska delta.<br />

Samarbetsmodellen ifrågasätts<br />

dock från flera håll. Många<br />

oroas över hur Skatteverket ska se<br />

på dem som tackar nej till att delta<br />

samtidigt som det är osäkert hur<br />

företagsinformation hanteras.<br />

Anette Landén försäkrade<br />

att för företag som inte deltar i<br />

samarbetet så gäller dialog och<br />

information som tidigare.<br />

– Det här ska inte ses som<br />

ett tvång eller hot utan som en<br />

möjlighet. Men finns det inget<br />

intresse från företagen, så blir det<br />

inget av.<br />

Skatteexpert Richard Hellenius<br />

på Svenskt Näringsliv efterlyste<br />

en konsekvensanalys av<br />

arbetsmodellen. Är fördelarna så<br />

betydande att företag överväger<br />

att betala de kostnader och resurser<br />

som krävs? undrade han<br />

För att lyckas krävs att myndigheten<br />

utvecklar en kommersiell<br />

medvetenhet om hur näringslivet<br />

resonerar, har fokus på att<br />

rätt saker och inte bara letar fel,<br />

framhöll Richard Hellenius.<br />

– Dessutom gäller det att ge<br />

snabba korrekta svar till företagen<br />

och inte ha någon dold<br />

agenda. Framgång för det nya<br />

förslaget förutsätter att företagen<br />

har förtroende för Skatteverket.<br />

thomas andersson, från Deloitte<br />

och rådgivare åt flera storföretag,<br />

konstaterade att näringslivet<br />

får räkna med tätare och tuffare<br />

Svenskt Näringsliv välkomnar tuffa tag<br />

Näringslivet oroas över hur Skatteverket ska se på de storföretag som<br />

tackar nej till att delta i det nya samarbetet.<br />

upphandling De nya reglerna för offentlig upphandling praktiseras<br />

för första gången i domstol. Konkurrensverket kräver Statliga<br />

Akademiska Hus på maximalt bötesbelopp, tio miljoner kronor i<br />

upphandlingsskadeavgift, för att de inte följt upphandlingsreglerna.<br />

Konkurrenterna fick bland annat inte chansen att lägga anbud på<br />

avtalet som värderas till en miljard kronor. Enligt upphandlingsexpert<br />

Olof Erixon är det bra att Konkurrensverket tar uppgiften på<br />

allvar.<br />

– Tråkigt att de är förhindrade att klämma till ordentligt, säger han.<br />

foto: colourbox<br />

granskning i kölvattnet av den senaste<br />

finanskrisen. Han rekommenderade<br />

parterna att skynda<br />

långsamt.<br />

– Men det blir svårt att tacka<br />

nej, då företag vill ha goda relationer<br />

till Skatteverket, sade han.<br />

Myndigheten har även tampats<br />

med kritik för att den fördjupade<br />

samverkan åsidosätter likabehandlingsprincipen.<br />

Professor<br />

Robert Påhlsson, vid Handelshögskolan<br />

i Göteborg menade att<br />

det är ett konstitutionellt problem<br />

om inte alla behandlas lika.<br />

Flera av debattörerna avrådde<br />

Skatteverket från att komma<br />

med moraliska pekpinnar. Rune<br />

Andersson, ordföranden i Näringslivets<br />

skattedelegation,<br />

konstaterade att de flesta företag<br />

gör rätt för sig och efterlyste en<br />

tydlig rollfördelning.<br />

– Vi måste lära oss att vi har<br />

olika roller och kan komma till<br />

olika slutsatser, sade han.<br />

Thomas Andersson höll med<br />

och konstaterade att skatt inte är<br />

en moralisk fråga, utan en fråga<br />

om att följa lagen.<br />

PC<br />

Stor skillnad<br />

i attityden till<br />

företagsamheten<br />

Företagsklimat södertälje<br />

får dåliga betyg från sina<br />

företagare medan solna<br />

befäster sin topplacering<br />

i kommu<strong>nr</strong>ankingen. en<br />

faktor bakom skillnaden är<br />

attityden hos politiker och<br />

tjänstemän.<br />

solna ångar på. För fjärde året<br />

i rad har kommunen det bästa<br />

företagsklimatet i Sverige, enligt<br />

Svenskt Näringslivs ranking av<br />

landets 290 kommuner. Värre<br />

är det cirka 37 kilometer söder<br />

ut i Södertälje. Företagarnas kritiska<br />

synpunkter får kommunen<br />

att dala 18 placeringar. Fjolårets<br />

185:e plats ersätts i år med plats<br />

203.<br />

– Södertäljes låga siffror beror<br />

på att näringslivet upplever<br />

att politiker och tjänstemän är<br />

anonyma. De deltar inte i arbetsmöten,<br />

finns inte representerade<br />

i gemensamma nätverk. Därmed<br />

blir den viktiga dialogen lidande,<br />

säger Stefan Holm, regionchef<br />

för Stockholm.<br />

I Solna är inställningen den<br />

motsatta. Topplaceringen sporrar<br />

till ytterligare förbättringar<br />

av möjligheterna för kommunens<br />

8 000 företag, de flesta med ett<br />

par anställda, att göra affärer.<br />

Det är stora skillnader i attityden<br />

till det lokala näringslivet i<br />

Solna och Södertälje.<br />

foto: colourbox<br />

Nummer 5-<strong>2011</strong> / 59


Svenskt Näringsliv<br />

60<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

SJUKLÖNEKOSTNAD Den 1 juli 2010 infördes ett högkostnadsskydd mot<br />

sjuklönekostnader. Arbetsgivarna ska, för att kunna ta del av högkostnadsskyddet,<br />

ansöka om ersättning senast 31 maj <strong>2011</strong>. Svenskt Näringsliv har<br />

i en skrivelse till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson begärt att tiden för<br />

att ansöka om högkostnadsskydd för sjuklönekostnader ska förlängas.<br />

– Det är inte rimligt att arbetsgivare ska ha kunskap om möjligheten att<br />

ansöka om ersättning med kort varsel. Det är troligt att många inte ens nåtts<br />

av information om denna möjlighet, säger Sofi a Bergström, socialförsäkringsexpert<br />

på Svenskt Näringsliv.<br />

Dags att rigga scenen i Almedalen<br />

POLITIKERVECKAN Dags att<br />

bryta åsikter i Almedalen.<br />

Svenskt Näringsliv satsar på<br />

färre och mer genomarbetade<br />

aktiviteter för att synas<br />

och höras.<br />

LIKT GETINGAR som lockas till saftglaset<br />

dras samhällets elit från<br />

politik, näringsliv och intresseorganisationer<br />

varje sommar<br />

till politikerveckan i Visby för att<br />

slåss om uppmärksamheten.<br />

Förra året var skaran av aktörer<br />

och evenemang fl er än någonsin<br />

tidigare. 800 arrangörer försökte<br />

fånga så många som möjligt<br />

av de 11 000 besökarna i Visbys<br />

trånga gränder. Veckan färgades<br />

framför allt av vård och omsorg,<br />

klimat och miljö samt sysselsättning<br />

och arbetsmarknad.<br />

Men hur blir det i år, ett icke valår?<br />

Vilka ämnen hamnar i fokus,<br />

vilka uppfattningar krockar hårt<br />

och högljutt och är Almedalen det<br />

hetaste stället att vara på för den<br />

samhällsintresserade?<br />

Kommunikationschef Peter Is-<br />

ling räknar med politiska utspel,<br />

dels för att samtliga partiledare<br />

tackat ja till att resa till Visby under<br />

politikerveckan 3-10 juli,<br />

dels för att Almedalen är en unik<br />

mötesplats för beslutsfattare och<br />

opinionsbildare att lyfta fram och<br />

diskutera viktiga frågor.<br />

– I år är det ett intressant politiskt<br />

läge med en ny ledning för<br />

Socialdemokraterna som har behov<br />

av profi lering, säger han.<br />

SVENSKT NÄRINGSLIV fortsätter<br />

strategin från förra året och<br />

kraftsamlar på en handfull genomarbetade<br />

aktiviteter. Dragplåstret<br />

är måndagens seminarium<br />

på temat globaliseringens<br />

inverkan på svenska företag, ett<br />

ämne som nästan försvunnit<br />

från den politiska debatten, menar<br />

Peter Isling. Värd är Urban<br />

Bäckström, medverkar gör också<br />

författaren och debattören Johan<br />

Norberg samt Hans Stråberg tidi-<br />

Sommarförskola räddar familjefriden i Almedalen<br />

POLITIKERVECKAN Att kombinera<br />

arbete med familjeliv<br />

är för de fl esta småbarnsföräldrar<br />

ett stort problem.<br />

Debattingen tar hand om<br />

bekymret i Almedalen.<br />

MEDAN FÖRÄLDRARNA lyssnar på<br />

föredrag, deltar i seminarier och<br />

knyter aff ärskontakter står ett tiotal<br />

utbildade förskolepedagoger<br />

från fyra fristående förskolor till<br />

förfogande för att göra Almedalsveckan<br />

till en minnesvärd upple-<br />

Förläng ansökan om högkostnadsskydd<br />

Almedalsveckan är en plattform för de politiska partierna och arrangemangets<br />

legitimitet bygger på att de är närvarande.<br />

velse för barnen. I år samarbetar<br />

Svenskt Näringsliv med Sveriges<br />

Fristående Förskolor och erbjuder<br />

alla barn i åldrarna 2-6 år att<br />

kostnadsfritt delta i sommarförskolan.<br />

– Det är viktigt att visa upp de<br />

fristående förskolorna så att folk<br />

får en bild av hur de arbetar. Förskolebranschen<br />

har stor potential<br />

och det behövs fl er entreprenörer<br />

i branschen, säger Robert Thorburn<br />

som är projektledare för<br />

Debattingen.<br />

Under Almedalsveckan har barnen<br />

möjlighet att välja olika teman<br />

som naturvetenskap, rörelse<br />

och skapande. De kan dessutom<br />

följa med den mobila förskolan,<br />

en buss som varje eftermiddag gör<br />

DEBATTINGEN:<br />

FOTO: :SCANPIX<br />

gare koncernchef för Electrolux.<br />

– Det brukar dra mycket folk<br />

och kommer säkert att göra det<br />

även i år.<br />

Andra frågor är hur kvalitén inom<br />

vård, skola och omsorg påverkas<br />

av begränsade vinstmöjligheter<br />

för företag i välfärdssektorn,<br />

samt vilka konsekvenser det får<br />

att svenska studenter gör entré på<br />

arbetsmarknaden relativt sent.<br />

I TAKT MED ATT utbudet vuxit hårdnar<br />

kampen om uppmärksamheten.<br />

Peter Isling betonar vikten<br />

av att ha genomtänkta budskap<br />

som kan ge eko även långt efter<br />

politikerveckan. Han nämner<br />

bland annat Svenskt Näringslivs<br />

lyckade satsning på ungdomsarbetslösheten<br />

ett år innan valet<br />

2010.<br />

– Sedan ska man komma<br />

ihåg att året har fl er dagar än<br />

Almedalsveckan. För att göra avtryck<br />

krävs även ett bredare och<br />

mer långsiktigt perspektiv, säger<br />

Peter Isling.<br />

PC<br />

utfl ykter i Visbys omnejd.<br />

– Nytt för i år är att vi satsar<br />

mer på pedagogiska inslag samtidigt<br />

som vi samarbetar med<br />

en förskola i Visby, säger Robert<br />

Thorburn.<br />

CA<br />

För vem: alla barn i åldrarna 2-6 år.<br />

När: måndag-fredag 9.30–16.30.<br />

Var: Förskolan Slottsparken, Kommendantsbacken 6 (200 meter från<br />

Donners Plats).<br />

Föranmälan kan göras på www.debattingen.se


Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

<br />

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

<br />

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för<br />

leverantör av bästa redovisningsprogram<br />

Vårt bokföringsprogram BL Bokföring har för fj ärde året i rad utsetts till<br />

vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) stora undersökning<br />

”Nöjd kund”. Programmet har de mest nöjda användarna på<br />

samtliga punkter – funktion, användarvänlighet och programsupport.<br />

BL Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration och<br />

kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering, lön, mm.<br />

Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med<br />

att beställa en demo på www.blinfo.se.<br />

Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se<br />

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i över tjugo år genom bl a handböcker och program försett företag och<br />

deras rådgivare med information inom skatt, redovisning, personal och juridik.<br />

2010<br />

BL ADMINISTRATION<br />

– det kompletta ekonomisystemet!<br />

Bästa bokföringsprogrammet<br />

– för fjärde (4!) året i rad!


Svenskt Näringsliv<br />

56 62<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

FOTO: SCANPIX<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

SMÅTT<br />

STORT<br />

&<br />

Läs mer på www.svensktnaringsliv.se/<br />

e/ / edlems<br />

310000<br />

Tummelplatser<br />

Svar på tal<br />

för Svensk Handels kemiälskare<br />

telefo<strong>nr</strong>ådgivning ”Svar<br />

plast- direkt” har och haft kemiföretagen premiär. Organisationens firar kemins ex- år<br />

under perter <strong>2011</strong>. svarar Universitet, på medlemsföretagarnas högskolor, företag, frågor<br />

organisationer om handel och och företagande. science centers Som företagare runt om i<br />

landet<br />

slår du<br />

arrangerar<br />

numret 010-471<br />

aktiviteter<br />

86 90<br />

med<br />

varje<br />

kemin<br />

vardag<br />

i fokus.<br />

kl<br />

08.00-17.00.<br />

e m<br />

/m<br />

/ / Nummer 3-<strong>2011</strong> 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

Rit-avdrag vinner gehör<br />

personer fick ett jobb med hjälp av<br />

nya<br />

bemanningsföretag<br />

personbilar räknar<br />

visar<br />

BIL<br />

Bemannings-<br />

Sweden med att registreraindikatorn<br />

under <strong>2011</strong>.<br />

för 2010.<br />

Det är 15 000 fl er bilar jämfört med<br />

en tidigare prognos.<br />

skatter Svenskt Näringsliv välkomnar 72 EU-kommissionens PROCENT av svenskarna förslag till är en positiva gemensam till ett konso- skatteavdrag för<br />

liderad bolagsskattebas, CCCTB. Skattehinder it-tjänster för i hemmet. gränsöverskridande Det är en ökning affärstransaktioner<br />

från förra året med fyra<br />

leder till betydande kostnader för tillväxt procent, och sysselsättning. visar en undersökning Dessa hinder från måste Almega. tas Entusiasmen bort inför<br />

för att säkerställa ett konkurrenskraftigt möjligheten Europa, anser att få organisationen.<br />

hjälp med till exempel att installera bredband eller<br />

För att vara av intresse för näringslivet, nya måste funktioner en gemensam i mobiltelefonen konsoliderad är störst bolagsskat- i gruppen 15-22 år. Åtta av<br />

tebas vara frivillig för företagen, möjliggöra tio är konsolidering ganska eller mycket av vinster positiva och förluster till ett rit-avdrag. från<br />

systemets början och möjliggöra förenklingar Mer än genom varannan att av endast de 1010 en deklaration tillfrågade tror behöver att ett avdrag skapar<br />

lämnas för hela koncernen. fl er nya jobb.<br />

KRAFTTAG MOT SVARTJOBB<br />

byggbranschen tar krafttag mot svartarbete<br />

som förstör för ärliga företagare. De<br />

får draghjälp av installationsindustrin. Tillsammans<br />

ska de under tre år driva kampanjen<br />

”Ren byggbransch” och kommunicera<br />

med konsumenter, företag, installations- och<br />

byggelever, lärare och politiker om vikten av<br />

att ”jobba vitt” och att anlita seriösa entreprenörer.<br />

Besök görs på skolor och mässor<br />

samtidigt som branschföreträdare deltar i<br />

seminarier och syns i olika medier.<br />

Mer information hittar du på<br />

www.renbyggbransch.nu<br />

FÖRARLÖST Att utrota I piratproblemet SKOGEN är ett ansvar<br />

I FRAMTIDEN kan det bli möjligt för en obemannad skogsmaskin att navigera på egen<br />

hand för genom världens skogen och undvika regeringar hinder, visar en avhandling och vid parlament<br />

Umeå universitet. Enligt<br />

doktoranden Ola Ringdahl lär det dock dröja minst 10-20 år innan det är verklighet.<br />

Bakgrunden och inte är att moderna den skogsmaskiner civila sjöfartsnäringen.<br />

är så effektiva att föraren<br />

”<br />

riskerar att bli en<br />

fl Håkan askhals Friberg, om produktiviteten vd för Sveriges ökar Redareförening, ännu mer, skriver reflekterar Skogsindustrierna kring på sin hemsida.<br />

piratinfekterade farvatten i Indiska Oceanen.<br />

Skatteförslag underlättar investeringar över gränser<br />

Skatter på utbildning<br />

hämmar tillväxten<br />

almega: Efterfrågan på företagstjänster ökar rekordartat, men allt<br />

fler företag tvingas att ställa in sina beställningar eftersom de inte<br />

hittar kompetent arbetskraft. Bara i år väntas 40 procent av de jobb<br />

som kräver högskoleutbildning bli bristyrken. Och läget kommer<br />

Meningsmotståndare<br />

prisas för sin kritik<br />

snabbt att förvärras, anser Lena Hagman, chefekonom på Almega.<br />

– BEMANNINGSFÖRETAGENS Efterfrågan på tjänster blir nyinstiftade allt starkare, kritikerpris samtidigt har som tilldelats tillströmSam<br />

ningen Dandemar, av kompetent egenföretagare arbetskraft och inte tidigare växer ombudsman i samma takt. för Det HTF är och för<br />

få Unionen. som utbildar Priset sig går till till de en yrken person som som ökar varit mest konstruktivt i betydelse. kritisk mot<br />

Behovet bemanningsbranschen av arbetskraft är och störst genom inom sina it- och synpunkter byggbranschen, bidragit till men att<br />

hotet föra om diskussionen personalbrist om växer branschens även inom roll och andra utveckling kunskapsintensiva framåt. Enligt<br />

branscher. förbundsdirektör He<strong>nr</strong>ik Bäckström är det viktigt att bemannings-<br />

– företagen Det är nödvändigt kan föra att en slopa dialog värnskatten även med meningsmotståndare och sänka marginalskat- och<br />

terna lyssnar för att när fler kritiken ska vilja är konstruktiv. gå fleråriga högskoleutbildningar. Det<br />

måste – Det finnas är den incitament typen av åsiktsbrytningar för personer att som söka skapar sig till de dynamik yrken och som<br />

växer utveckling, mest i betydelse. det är bra för Man alla. kan ju inte locka personer till bristyrken<br />

om Kritikerpriset utbildningarna består inte av ger ett rimlig diplom avkastning. och en minnessak i glas och<br />

delades ut på bemanningsgalan på Berns i Stockholm.<br />

arbetskraftsbristen gör att företag inte kan växa i den utsträckning<br />

de vill. Det krävs en bättre tillgång till högkvalificerad arbetskraft<br />

POJKAR för kunskapsintensiva PÅ NY tjänster, POST! menar Lena Hagman.<br />

– Om de svenska företagen inte klarar av att möta efterfrågan, kommer<br />

industrin snabbt att vända sig till företag utomlands. s<br />

SÅ TYCKER VI OM VÅRDEN<br />

u Sju av tio svenskar tror att konkurrens mellan vårdgivare är<br />

bra för personalen.<br />

u En majoritet av de vårdanställda tycker att privata aktörer<br />

har lika bra vårdkvalitet som offentliga.<br />

u JONAS Mer än HAGELQVIST varannan är kommun- ny vd och TOMAS landstingspolitiker CARLSSON är ny ordföran- anser<br />

för att Industri- andelen och privata KemiGruppen aktörer bör de öka för Sveriges till 2012. Byggindustrier<br />

KÄLLA SYNOVATE, VÅRDINDIKATORN<br />

FOTO: SCANPIX<br />

FOTO: FOTO: COLUORBOX SCANPIX


64<br />

Kalendarium<br />

FOTO:SCANPIX<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Juni<br />

Ett axplock från<br />

www.svensktnaringsliv.se/kalendarium<br />

20 juni<br />

Företagsbesök på rull<br />

Inbjudan till riksdagsledamöter och kommunpolitiker i Stockholms län.<br />

Svenskt Näringsliv arrangerar besök hos fyra restaurangföretagare.<br />

Branschen får en allt större samhällsekonomisk betydelse och är en viktig<br />

jobbskapare. Ta chansen att ta del av de utmaningar och möjligheter<br />

företagen möter i vardagen.<br />

Företagare:<br />

Lotta och Tomas Klein, grundare av Klein’s Kitchen, ett företag med verksamhet inom<br />

skolmat och skolmatsalar.<br />

James Lorentzon, grundare av RestaurangAssistans,ett bemanningsföretag i Hotelloch<br />

Restaurangbranschen.<br />

Babak Kharazmi, grundare av Persiska Köket, ett restaurang- och cateringföretag.<br />

Mats Eriksson, grundare av MEC och momsbloggen<br />

Vi åker i gemensam buss från Slussen (OKQ8-macken vid Katarinavägen) klockan<br />

08.15 och avslutar klockan 13.00 (inklusive lunch) i Vasastan.<br />

Ort: Stockholm Tid: 08:15-13:00<br />

Mer information hittar du på www.svensktnaringsliv.se/regioner/stockholm<br />

20 juni<br />

Bättre företagsklimat med<br />

kommunal regelförenkling<br />

Näringslivets Regelnämnd, NNR, genomför under <strong>2011</strong> och 2012 en<br />

satsning på regelförenkling på kommunal nivå. I rapporterna framkommer<br />

stora skillnader i villkor och kostnader för företagen. Skillnader som riskerar<br />

att snedvrida konkurrensen mellan kommunerna och på så vis försämra det<br />

lokala företagsklimatet.<br />

Varmt välkommen till ett seminarium där resultatet<br />

av NNR:s undersökning presenteras och där vi<br />

tillsammans diskuterar vilka framtida förbättringar och<br />

utmaningar som fi nns.<br />

Du får även möjlighet att byta erfarenheter med andra<br />

aktörer och ta del av goda exempel.<br />

Rapporterna presenteras av Andrea Femrell, sakkunnig<br />

från NNR och från Svenskt Näringsliv i Jönköping deltar<br />

regionchef Elisabeth Sandberg.<br />

Kaffe serveras kl 09.00.<br />

Ort: Jönköping Tid:09.00-11.30 Plats: Svenskt Näringsliv, Skolgatan 4<br />

Du anmäler dig via e-post till eva.odeen@svensktnaringsliv.se<br />

Axplock från<br />

WEBB-TV<br />

www.svensktnaringsliv.se/tv<br />

Las engagerade under Framtidsmötet<br />

Företagarna vid årets Framtidmöte uttryckte glädje över att Las ligger högt<br />

upp på Svenskt Näringslivs prioriteringslista. Att gå efter en turordningslista<br />

i stället för kompetens vid uppsägning skadar företagen, ansåg fl era av<br />

deltagarna.<br />

UF kickstartar företagandet<br />

217 unga företag från hela landet visade upp sig på året UF-mässa. För<br />

många gymnasielever är deltagandet i Ung Företagsamhet ett första steg<br />

mot en framtid som företagare.<br />

FOTO:COLOURBOX


Vem vinner fajten på Google,<br />

du eller dina konkurrenter?<br />

Google är idag Sveriges största köp- och säljkanal för både företag<br />

och privatpersoner, med fler än 20 miljoner sökningar per dag.<br />

Är det du eller dina konkurrenter som syns när din målgrupp vill köpa?<br />

Frågeställningen är ofta helt avgörande för om du ska lyckas eller inte.<br />

Med Jajja når du topp tio på Google på dina viktigaste sökord,<br />

samtidigt som du enbart betalar när vi lyckas.<br />

Ring oss direkt på 08–546 66 200 eller besök oss på jajja.com,<br />

så visar vi dig hur du kan vinna fajten på Google.<br />

Jajja Communications AB, som grundades år 2000, är Sveriges största sökoptimeringsföretag och omsatte 59 miljoner kronor 2010. Jajja har 60<br />

anställda i Sverige. Jajja är helt fokuserade på att göra kunderna synliga i det organiska resultatet på sökmotorerna (sökmotoroptimering eller<br />

seo). Jajja arbetar tillsammans med ett stort antal partners såsom Eniro, webbyråer, mediebyråer, internetkonsulter och webbhotell för att skapa<br />

trygga relationer till sina kunder.<br />

Aktuella BNP-siffror, artiklar om kapitalskatt, internationella jämförelser, ungdoms-<br />

arbetslöshet då och nu, inflationssnurra, underlag till inlägget eller insändaren, valuta-<br />

omräknare, kunskapstester, räkna ut din skatt eller vad tjänsten kostar, arbetslösheten där<br />

du bor, antal företagare, frågor och svar, förklaring av värnskatt och jobbskatteavdraget,<br />

företag inom välfärdssektorn, energi, miljö, offentlig ekonomi, lektionsunderlag, diagram till<br />

presentationen eller bloggen, fakta till middagsdiskussionen, ordlista, siffror på utbildning<br />

och forskning, börs, elcertifikat, skatteintäkter, skattetryck och widgets. Hos oss finns det.


66<br />

Opinion<br />

Startlön Det bästa sättet att<br />

bekämpa och förebygga barnfattigdom<br />

är att driva en politik som gör att<br />

fler kommer i arbete. Höga startlöner<br />

utestänger grupper från arbetsmarknaden<br />

och bidrar till att låglönejobb<br />

försvinner och spär på fattigdomen,<br />

skriver ekonomen Björn Lindgren.<br />

i början av februari släppte Rädda Barnen en<br />

rapport som visar att barnfattigdomen halverats<br />

sedan 1997. Den efterföljande debatten<br />

fokuserade på den marginella ökningen av<br />

barnfattigdomen på grund av den ekonomiska<br />

krisen. LO-tidningen hade på sin webbplats<br />

den 4 februari rubriken ”Barnfattigdomen en<br />

skam för Sverige” och påstod sedan felaktigt<br />

att barnfattigdomen ökat under senare år.<br />

Den som vill sansa debatten bör fundera<br />

på vad det är som gör att människor undgår<br />

fattigdom. Svaret är ganska enkelt, arbete.<br />

Svenskar som stiger upp och går till jobbet<br />

fem dagar i veckan har det i allmänhet rätt bra<br />

ekonomiskt ställt. Det är de grupper som inte<br />

har ett jobb som drabbas av fattigdom.<br />

såväl långtidsutredningens utredare Nils<br />

Gottfries som finansminister Anders Borg har<br />

pekat på att höjda startlöner höjer murarna<br />

mot arbetsmarknaden för utsatta grupper.<br />

Två nya forskningsstudier pekar på att konsekvenserna<br />

är värre än så. Människor i låglönejobb<br />

riskerar att förlora jobbet och i stället<br />

hamna i riktig fattigdom.<br />

Den första studien (Effects of Increasing<br />

Minimum Wages on Employment and Hours:<br />

Evidence from Sweden’s Retail Sector) av Per<br />

Skedinger på Institutet för Näringslivsstudier,<br />

drar slutsatsen att den höjda minimilönen<br />

leder till att företagen säger upp fler anställda<br />

som har minimilön än vad de annars skulle ha<br />

gjort.<br />

Den andra studien av Sen, Rybzynski och<br />

Van De Waal (Teen employment, poverty and<br />

the minimum wage: evidence from Canada)<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Den paradoxala slutsaten är att krav på höjda<br />

minimilöner kan leda till ökad fattigdom.<br />

drar slutsatsen att höjda minimilöner paradoxalt<br />

nog leder till ökad fattigdom eftersom<br />

sysselsättningen för ungdomar minskar. När<br />

minimilönen ökar med tio procent så ökar<br />

andelen fattiga familjer med fyra-sex procent.<br />

ny statistik som svenskt näringsliv tagit fram<br />

visar att det är en ytterst liten andel av de<br />

förvärvsarbetande som tjänar minst under en<br />

längre period. Av de tio procent som hade lägst<br />

löner under 2005 var det redan ett år senare<br />

bara en tredjedel som låg kvar bland dem med<br />

lägst lön. Efter sex år, det vill säga 2010, hade<br />

nio av tio högre lön än de som då hade lägst lön.<br />

Mycket pekar mot att de som inte klarar av<br />

att förbättra sitt löneläge också har en lägre<br />

produktivitet. Orsakerna skiljer sig från fall<br />

till fall. Men resultatet blir att om de skulle<br />

Röster från Svenskt Näringsliv,<br />

läs mer på www.svensktnaringsliv.se<br />

Höga ingångslöner spär på barnfattigdomen<br />

2008 levde 220 000 barn i fattigdom i Sverige, enligt siffror från Rädda Barnen.<br />

förlora det jobb de har skulle de också få svårt<br />

att få ett nytt jobb.<br />

Den till synes paradoxala slutsatsen är att<br />

krav på höjda minimilöner kan leda till ökad<br />

fattigdom. Den grupp som fackförbunden<br />

säger sig vilja hjälpa blir i stället stjälpta.<br />

Barnfattigdom bekämpas således inte<br />

genom höjda löner utan genom en relevant<br />

jobbpolitik. Den som tar Rädda Barnens<br />

rapport om barnfattigdom på allvar måste<br />

börja i den änden. Det skulle verkligen hjälpa<br />

barn som har det svårt ekonomiskt.<br />

Björn Lindgren<br />

ekonom, Svenskt näringsliv<br />

Foto: coLourBox


Väx med Visma!<br />

Ekonomiprogram för både<br />

stora och små företag!<br />

Sveriges<br />

mest köpta<br />

ekonomiprogram!<br />

Prova gratis i 45 dagar<br />

på vismaspcs.se<br />

Eller kontakta oss<br />

på 0470-70 61 00.<br />

Visma Administration 200<br />

Innehåller bland annat<br />

följande funktioner<br />

Bokföring<br />

Leverantörsreskontra<br />

Betalningsservice<br />

Pris inkl. 6 mån serviceavtal<br />

1.590:– exkl. frakt och moms.<br />

Visma Administration 1000<br />

Innehåller bland annat<br />

följande funktioner<br />

Bokföring<br />

Order<br />

Lager<br />

Fakturering<br />

Kund- och<br />

Leverantörsreskontra<br />

Betalningsservice<br />

Statistik<br />

Pris inkl. 12 mån serviceavtal<br />

10.490:–<br />

exkl. frakt och moms.<br />

Visma Administration 500<br />

Innehåller bland annat<br />

följande funktioner<br />

Bokföring<br />

Fakturering<br />

Kund- och leverantörsreskontra<br />

Betalningsservice<br />

Statistik<br />

Pris inkl. 6 mån serviceavtal<br />

5.990:– exkl. frakt och moms.<br />

Visma Administration 2000<br />

Innehåller bland annat<br />

följande funktioner<br />

Bokföring<br />

Leverantörsreskontra<br />

Offert<br />

Order<br />

Lager<br />

Inköp<br />

Fakturering<br />

Kund- och leverantörsreskontra<br />

Betalningsservice<br />

Statistik<br />

Pris inkl. 12 mån serviceavtal<br />

16.290:– exkl. frakt och moms.<br />

Välkommen till storfamiljen<br />

för småföretagare!<br />

1267<br />

Samtliga priser avser en användarlicens<br />

och de är giltiga tom 30/6 <strong>2011</strong>.<br />

KONTOR OCH BUTIKSLOKALER<br />

När moderna kontor och<br />

butikslokaler är centralt<br />

Funktionella lokaler tar din affär till<br />

en högre nivå. Verksamhetsanpassning,<br />

design och läge är starkt sammankopplade<br />

med effektivitet och varumärke.<br />

Rätt utfört blir lokalen en<br />

affärsstödjande och prisvärd affär.<br />

Kontakta oss på 060­64 12 00<br />

eller gå in på norrporten.se och<br />

läs mer om vad vi menar med<br />

affärsstödjande arbetsplatser.<br />

Norrporten är ett av Sveriges största fastighetsbolag.<br />

Bolaget äger och förvaltar fastigheter<br />

med en uthyrningsbar yta om drygt 1,1 miljon kvm<br />

varav 80 procent är kontor, 15 procent butiker och<br />

resterande del bostäder. Fastigheternas värde<br />

uppgår till cirka 20 miljarder kronor. Norrporten<br />

är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Norrporten<br />

ägs av Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden.<br />

Luleå<br />

Umeå<br />

Sundsvall<br />

Gävle<br />

Stockholm<br />

Örebro<br />

Linköping<br />

Jönköping<br />

Växjö<br />

Helsingborg<br />

Köpenhamn<br />

Hamburg<br />

frosting.se


Ungdomsarbetslöshet<br />

kräver engagemang Vi måste vara på vakt mot sammanblandningsekonomin<br />

ARBETSMARKNAD Mänskligt och ekonomiskt är arbetslösheten<br />

bland ungdomar och nyanlända ett stort<br />

problem. Det krävs ett brett och långsiktigt engagemang<br />

för att vända utvecklingen i rätt riktning och<br />

bryta utanförskapet som många tvingas leva i, skriver<br />

åtta företagare.<br />

NATURLIGTVIS KÄNNER många företag ett stort engagemang i denna<br />

fråga. Vårt gemensamma intresse är att ge en hjälpande hand till<br />

dem som är på väg in på arbetsmarknaden och att dela med oss av<br />

våra erfarenheter av hur man söker och förhoppningsvis får ett<br />

jobb.<br />

Ett övergripande bekymmer är att den som ännu inte har<br />

kommit in på arbetsmarknaden av naturliga skäl har dåliga kunskaper<br />

om sådant som hur yrkeslivet fungerar, hur en platsansökan<br />

bör utformas och vad man ska tänka på i samband med en<br />

anställningsintervju.<br />

DET ÄR VIKTIGT ATT de som söker jobb får rätt information om arbetsmarknaden<br />

och om de företag som behöver anställa. Den som står<br />

på tröskeln till arbetsmarknaden gör inte sällan skillnad på jobb<br />

och jobb. Många vill ha drömjobbet redan från starten. Det fi nns<br />

å andra sidan gott om unga människor som efter uppmuntrade rekommendationer<br />

söker hundratals jobb utan<br />

att ens få komma på en anställningsintervju.<br />

Det blir kvantitet och inte kvalitet. Istället<br />

för sådana massutskick är det bättre att koncentrera<br />

sina insatser på jobb som man verkligen<br />

passar för och verkligen vill ha. Det är<br />

inte bra för självförtroendet att gång på gång<br />

få avslag på sin jobbansökan. Men genom<br />

Det är viktigt att de som att ge saklig information och förmedla rätta<br />

söker jobb får rätt infor- kunskaper kan vi underlätta det individuella<br />

mation om arbetsmark- vägvalet.<br />

naden och om de företag<br />

Näringslivet går ständigt igenom om-<br />

som behöver anställa,<br />

skriver åtta företagare.<br />

struktureringar. Branscher försvinner och<br />

sysselsättningstillfällen kommer aldrig<br />

tillbaka. Samtidigt föds nya företag och nya verksamhetsområden<br />

med nya jobb. Oavsett förändringar är våra arbetsplatser i behov<br />

av medarbetare. Därför är det extra angeläget med ett engagemang<br />

och en utsträckt hand mot företagens kär<strong>nr</strong>esurs – människorna<br />

och i synnerhet ungdomarna.<br />

Intervjuboken ”Jobb! – tips från dem som anställer” hittar du på<br />

www.svensktnaringsliv.se/material/webbutik<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

LOTTA BJÖRK, Svenska McDonald´s<br />

EVA BENGTSSON, SIBA<br />

VIKTORIA KNUTSSON NILSSON, Knut Karlssons Snickerifabrik<br />

JOHAN TALENTI, Silentium<br />

IRINA SWAHN, Hemänglarna<br />

CECILIA STÅHL, Manpower Telge Jobbstart<br />

ANASTASIA GEORGIADOU, Svensk Personlig Assistans<br />

KJELL ALENIUS OCH ROSHANAK KIANI, Hörsam<br />

Aktuella åsikter i aktuella<br />

frågor, läs hela texterna på<br />

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren<br />

Kommentar i korthet<br />

Det är sällsamt att politiska drömmar om gångna tider<br />

lever kvar i en tid då näringslivet är internationellt, då<br />

EG:s regelverk vad gäller statsstöd till företag är tufft<br />

och där överhuvudtaget den sortens gammaldags manipulering<br />

av företagsvillkor är utmönstrat som ineffektivt.<br />

Lars-Göran Johansson, vice vd<br />

Överdrivna överskott löser inte nästa kris<br />

En strävan efter bättre stabilitet och en långsiktigt högre<br />

ekonomisk tillväxt har under det senaste kvartsseklet<br />

präglat den ekonomiska politiken i vårt land. Modiga personer<br />

i skilda politiska partier klev fram och formade en inte sällan<br />

imponerande politisk dagordning. Viktiga lärdomar från det<br />

dystra 1970- och 80-talen tjänade som inspiration. På det hela<br />

taget blev det en framgångsrik omläggning av politiken.<br />

Urban Bäckström, vd<br />

Ställ in Greklandsresan, Juholt!<br />

De fl esta svenskar är idag mycket lättade över att inte<br />

vara i samma sits som Grekland, eller som Sverige var<br />

i under 1990-talskrisen. Att göra Sverige mer stöttålig har<br />

krävt principfasta beslut att bygga om socialförsäkringar så att<br />

kostnaderna inte skenar iväg. Det belönas nu med att företag<br />

törs investera och anställa mer än på länge.<br />

Stefan Fölster, chefekonom<br />

Tysklands beslut blir hela Europas bekymmer<br />

Som en reaktion på den japanska kärnkraftsolyckan har den<br />

tyska regeringen beslutat att kärnkraften i landet ska avvecklas<br />

till 2022. Detta kommer att få konsekvenser för hela Europas<br />

elförsörjning, elpriser, kostnader för att nå klimatmålen och för<br />

näringslivets konkurrenskraft.<br />

Maria Sunér Fleming ansvarig för energi- och klimatfrågor.<br />

Färre unga förtidspensionärer med fl er jobb i privat sektor<br />

Det senaste året har långtidsarbetslösheten bland unga fördubblats<br />

och förtidspensioneringen av unga fortsätter lika starkt som<br />

förut. En ny studie visar dock att betydligt färre unga slås ut från<br />

arbetsmarknaden i kommuner där en högre andel arbetar i privat<br />

sektor. För att hindra att unga fastnar i ett livslångt utanförskap är<br />

därför reformer som förbättrar företagsklimatet avgörande.<br />

Li Jansson, ekonom<br />

Miljöpartiet och näringslivet<br />

Politiskt beslutade investeringar – det kommer att vara ett centralt<br />

tema för de närmaste årens svenska politiska debatt. Den<br />

gynnsamma utvecklingen av den svenska statens, landstingens<br />

och kommunernas ekonomi innebär att utrymmet för politiska<br />

beslut, politiskt utformade vägval och regleringar kommer att<br />

vara betydande.<br />

Lars-Göran Johansson, vice vd<br />

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren


”<strong>Entreprenör</strong><br />

träffar mig<br />

rätt i pallet,<br />

varje gång.”<br />

DOUGLAS ROOS<br />

Douglas Roos, entreprenör<br />

Prenumerera nu!<br />

Du håller just nu ett nummer av tidningen<br />

<strong>Entreprenör</strong> i din hand. Se till att du inte<br />

missar nästa. Gör som Douglas Roos och<br />

prenumerera på Sveriges största tidning för<br />

entreprenörer. Du får 10 nummer för bara<br />

551 kronor inkl. moms direkt i brevlådan.<br />

INTERNET www.prenservice.se<br />

MEJLA prenumeration@entreprenor.se RING 08-762 61 40<br />

Prenumerera på<br />

0:-<br />

entreprenörskap<br />

innovation<br />

småföretagande<br />

www.esbri.se/entre<br />

entreprenörskap entreprenörskap | | innovation innovation | | småföretagande småföretagande | | 2 2 • • <strong>2011</strong> <strong>2011</strong><br />

Steven Steven Steven Steven Klepper Klepper Klepper Klepper<br />

kung kung kung av av av branschkunskap<br />

branschkunskap<br />

branschkunskap<br />

ANNA ANNA EKSTRÖM:<br />

EKSTRÖM:<br />

»Elever »Elever »Elever ska ska ska vara vara vara aktiva aktiva aktiva aktörer« aktörer« aktörer«<br />

ska vara aktiva aktörer«<br />

»Elever ska vara aktiva aktörer«<br />

»Elever<br />

ANNA EKSTRÖM:<br />

DESSUTOM DESSUTOM Socker Socker och och sprit sprit | | Nätverk Nätverk<br />

<strong>Entreprenör</strong>skap <strong>Entreprenör</strong>skap i i skolan skolan | | Stör Stör en en innovatör innovatör<br />

Upplysta Upplysta uppfinnare uppfinnare | | QM QM | | Glesa Glesa miljöer miljöer<br />

Upplysta uppfinnare | QM | Glesa miljöer<br />

DESSUTOM Socker och sprit | Nätverk<br />

<strong>Entreprenör</strong>skap i skolan | Stör en innovatör


70<br />

I praktiken<br />

När FredriK PeTerSeN startade<br />

sitt företag, IT Office, i januari 2008<br />

behövde han snabbt se till att få ett<br />

bra it-stöd för verksamheten. Han<br />

uppskattade investeringsbehovet till<br />

mellan 500 000 och en miljon kronor<br />

för att köpa in servrar, mjukvara och<br />

konsulttjänster. Tack vare en smart<br />

molntjänst fick han tillgång till allt det<br />

för en låg månadskostnad, helt utan<br />

egna investeringar.<br />

– jag fick nys om ett norskt system, 24seven<br />

Office, som erbjöd det mesta av det vi behövde.<br />

Det har mail, gruppkalender, to-do-listor,<br />

projekthantering, filutforskare och förstås<br />

redovisningssystem för bokföringen, säger<br />

Fredrik Petersen.<br />

Molnet gör det möjligt för små företag att<br />

få robusta och billiga it-system på samma<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter<br />

som delar med sig av sina erfarenheter.<br />

Med molnet ligger driftskostnaden för våra it-system på ett<br />

par tusenlappar i månaden.<br />

Fredrik Petersen, IT Office<br />

Bättre affärer med molntjänster<br />

sätt som de största företagen i världen. Tack<br />

vare att man inte behöver betala för mer än<br />

det man faktiskt använder kan små företag<br />

man få tillgång till en infrastruktur med<br />

tusentals servrar och hundratals tekniker<br />

som sköter om dem otroligt mycket billigare<br />

än det skulle vara att köpa in och själv sköta<br />

driften av systemen. Förutom rena it-tjänster<br />

har IT Office även lagt in telefonerna i molnet.<br />

– Vi har en virtuell telefonväxel och till den har<br />

vi softphones i datorerna. Allt man behöver är<br />

ett USB-headset för att kunna ringa.<br />

it office affärsidé är att hjälpa kunderna<br />

att få en effektiv dokumenthantering. Konkret<br />

så innebär det att de säljer skrivare,<br />

kopiatorer samt servrar och mjukvara för att<br />

hantera dokument och arkiv. De hjälper även<br />

kunderna att komma igång med systemen.<br />

– I vissa fall har vi kunnat hjälpa våra kunder<br />

att minska kostnaderna för dokumenthanteringen<br />

med 30 procent, säger Fredrik Petersen.<br />

Han tycker att fördelarna med molntjänsterna<br />

kan sammanfattas med tre ord: pris,<br />

tillgänglighet och enkelhet.<br />

– Vi har otroligt låg driftskostnad för våra<br />

it-system. Istället för att investera och drifta<br />

egna servrar så hyr vi in oss. Med molnet ligger<br />

driftskostanden för våra it-system på ett par<br />

tusenlappar i månaden. Vi spar både pengar<br />

och tid eftersom en egen server måste klappas<br />

om minst ett par timmar varje vecka för att<br />

den ska fungera.<br />

tillgängligheten är också en viktig faktor.<br />

Tjänsterna är i princip alltid igång.<br />

– Upptiden är fantastisk. De hade 99.99 procent<br />

upptid förra året. Vad blir det? En kvarts<br />

nedtid på hela året. Det är inte lätt att få sådan<br />

Fredrik Petersens företag IT Office har sparat mycket tid och pengar genom att använda molntjänster istället för att investera i egna servrar. Tillgängligheten<br />

gör också att han enkelt kan jobba på distans.<br />

Foto: pontus johansson


upptid om man driftar själv.<br />

Det går självklart att använda<br />

tjänsterna via Internet, inte bara<br />

för Fredrik Petersen och hans<br />

anställda utan även för redovisningsbyrån.<br />

Hela systemet är tillgängligt<br />

och det enda som behövs<br />

är en webbläsare.<br />

– Vår redovisningsbyrå träff ar<br />

vi nästan aldrig numera. Vi har<br />

en verifi kationsstämpel som vi<br />

stämplar fakturorna med innan<br />

vi scannar och lägger in dem i<br />

redovisningssystemet. Sedan<br />

sköter byrån konteringen och<br />

betalningen av fakturorna, säger<br />

Fredrik Petersen.<br />

Att systemet är tillgängligt via<br />

Internet har också gjort att de kan<br />

arbeta med nya och mer eff ektiva<br />

metoder.<br />

– När våra tekniker är ute och<br />

konsultar hos kunderna tidsredovisar<br />

de direkt i 24seven Offi ce,<br />

när vi sedan träff ar kunderna kan<br />

vi direkt berätta för dem när vi<br />

gjort saker åt dem och hur lång tid<br />

det tog att göra dem.<br />

FREDRIK PETERSEN har en stationär<br />

dator på jobbet och en bärbar<br />

hemma. Han behöver aldrig ta<br />

med sig dokument hem på kvällen<br />

utan kommer enkelt åt dem om<br />

han behöver dem via fi lutforskaren<br />

i molnet hos 24seven Offi ce.<br />

Även om Fredrik verkligen<br />

gillar molntjänsterna han<br />

använder menar han att det<br />

även fi nns nackdelar med dem.<br />

– En nackdel med att inte ha en<br />

egen server och en egen it-person<br />

är att man tappar den personliga<br />

kontakten med dem som sköter<br />

om ens system. När vi ringer<br />

support nu hamnar vi hos en helpdesk.<br />

Det är förstås inte lika bra<br />

som att ha en egen it-person, men<br />

skillnaderna i pris gör att det ändå<br />

är värt det.<br />

SÄKERHETEN ÄR NÅGOT som de<br />

fl esta som överväger att börja<br />

med molntjänster tar upp som ett<br />

allvarligt problem men det oroar<br />

Vad är molnet?<br />

Det fi nns fl era olika typer av<br />

molntjänster. Programuthyrning via<br />

Internet lanseras ofta som molntjänster.<br />

Detta börjar bli vanligt och<br />

är väldigt lönsamt, trots att det ofta<br />

är billigt för kunden. Förklaringen<br />

är att marginalkostnaden för en ny<br />

kund i princip är noll kronor så det<br />

lönar sig snabbt för leverantörerna<br />

när de börjar få många kunder.<br />

En annan typ av tjänst är att<br />

hyra virtuella servrar, eller andra<br />

virtuella maskiner i molnet. De<br />

fungerar som en vanlig dator och<br />

du kan installera program i dem.<br />

När de maskiner du har igång får<br />

för mycket att göra kan du starta<br />

fl era kopior så att de kan hantera<br />

den ökade belastningen.<br />

Den tredje molntrenden är att<br />

hyra funktioner i molnet och i<br />

vissa fall går det till och med att<br />

kombinera funktionerna i molnet till<br />

helt nya tjänster. Det kan handla om<br />

att köpa funktionerna för telefonväxel,<br />

e-post, antispam, antivirus,<br />

fi llagring, meddelandesystem,<br />

redovisningssystem och andra<br />

funktioner.<br />

inte Fredrik Petersen.<br />

– Visst är det teoretiskt möjligt<br />

att någon hos 24seven Offi ce<br />

skulle kunna kopiera alla kunddata,<br />

men det skulle en egen<br />

it-person också kunna göra. Det<br />

man verkligen behöver kolla upp<br />

är att ens leverantör är stabil och<br />

inte riskerar att gå i konkurs eller<br />

liknande.<br />

Andra tips när man väljer en<br />

molnleverantör är att verkligen<br />

kontrollera att leverantören<br />

sköter backuper, har redundans<br />

och hög tillgänglighet. Prata med<br />

referenskunder och hör hur det<br />

fungerat och om supporten är bra.<br />

– Jag tror inte att vi skulle ha<br />

kunnat komma så här långt på så<br />

kort tid om vi hade driftat våra<br />

egna servrar och inte hade använt<br />

molntjänster, säger Fredrik<br />

Petersen.<br />

Lars Wallgren<br />

Expertens 10<br />

Predrag Mitrovic<br />

Upphovsman till CloudSweden, är rådgivare i<br />

molnfrågor till ett fl ertal svenska och amerikanska<br />

företag<br />

Så kommer du igång med<br />

molntjänster<br />

Sätt igång och prova en molntjänst! Börja med en tydligt avgränsad funktion<br />

där du har störst e ekter att hämta hem, exempelvis e-post, webbpublicering<br />

eller samarbetsplattformar.<br />

Utvärdera, mät och utvärdera på nytt när det gäller kostnaderna. Det är<br />

lätt att missa någon debitering i molnet, speciellt om du köper infrastruktur<br />

som en tjänst.<br />

Produktivitetsfaktorn får inte underskattas. I molnet är åtkomsten starkt<br />

förenklad och kan nås via webbläsare eller mobil.<br />

Alla molntjänster är inte en molntjänst. Om någon säljer virtualisering<br />

som en molntjänst så är det en varningsklocka. Molntjänster ska vara<br />

enkla att starta upp, skala upp eller ner, ha tydliga gränssnitt och kosta dig<br />

för det du använder.<br />

Tänk på att du inte får lagra personuppgifter utanför EU:s gränser. Säkerställ<br />

att din molnleverantör inte ”läcker” uppgifter utanför de gränserna.<br />

Kontrollera att leverantören sköter backuper och annan infrastruktur.<br />

Undersök vilka rutiner de har för att hantera katastrofer som brand och<br />

översvämning. Vilken ersättning kan du få från dina eller deras försäkringar<br />

om något skulle drabba dina data?<br />

Försäkra dig om att det är du som äger dina data och att du rimligt enkelt<br />

kan tanka ut data ur deras system. Då minskar du risken för att drabbas<br />

allvarligt om molnleverantören av någon anledning skulle hamna på<br />

obestånd.<br />

Jämför olika leverantörer på fl er punkter än priset. Det viktigaste är att du<br />

blir nöjd. Bra lättanvända, funktioner och en support i världsklass är oftast<br />

viktigare än det allra lägsta priset.<br />

Passa på att undersöka om du kan förenkla eller förbättra dina rutiner när<br />

du byter till en molntjänst.<br />

Prata med andra som använder molntjänster för att få tips och idéer.<br />

Glöm inte att kolla<br />

www.entreprenor.se<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 71


72<br />

I praktiken<br />

HÄRJEDALSKÖK fl yttade fokus från<br />

försäljningssiff ror till medarbetarnas<br />

trivsel. Då steg lönsamheten till höjder<br />

som de inte själva trodde var möjliga.<br />

Säljarna nådde bättre resultat och produktionen<br />

på fabriken ökade.<br />

MATHIAS ABRAHAMSSON och kompanjonen Tord<br />

Erik Zetterström startade HärjedalsKök för<br />

femton år sedan som ett produktionsbolag<br />

och ett säljbolag. Bägge hade alltid gått med<br />

god vinst. Men trots det visade det sig fi nnas<br />

förbättringspotential.<br />

– Det är så lätt att det bara handlar om<br />

marknadsföring och försäljningssiff ror. Men<br />

om man som medarbetare inte mår bra eller<br />

inte känner stolthet inför sitt jobb, då gör man<br />

inget bra arbete, säger Mathias Abrahamsson<br />

som är vd för HärjedalsKöks säljbolag.<br />

För två år sedan gick han en utbildning<br />

vid Ledarskapscentrum i Umeå. I samband<br />

med det fi ck han idén att försöka skapa en ny<br />

företagskultur genom att börja arbeta med<br />

värdegrunden. Målet var att skapa en ny stämning<br />

med fokus på medarbetarnas välmående<br />

och där medarbetarna uppmuntras till eget<br />

engagemang. Något som enligt Mathias Abrahamsson<br />

sedan har lett till att personalomsättningen<br />

har halverats de senaste åren.<br />

– Och lönsamhetsmässigt handlar det inte<br />

bara om en fördubbling, det går faktiskt nästan<br />

fyra gånger så bra. Vi visade otroligt starka<br />

siff ror 2010, säger Mathias Abrahamsson.<br />

DET FÖRSTA STEGET i värdegrundsarbetet var<br />

att samla företagens medarbetare under en<br />

heldag. Medarbetarna delades in i grupper och<br />

alla fi ck prata om vad som är viktigt för dem i<br />

jobbet. Målet var att de skulle enas kring en<br />

värdegrund bestående av tre ledord som alla<br />

kunde stå för.<br />

– I början fanns ett ganska stort motstånd,<br />

särskilt på fabriken. De tyckte väl att det lät<br />

lite töntigt med värdegrund, men där blev det<br />

nästan starkast engagemang senare, säger<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter<br />

som delar med sig av sina erfarenheter.<br />

Och lönsamhetsmässigt handlar det inte bara om en<br />

fördubbling, det går faktiskt nästan fyra gånger så bra.<br />

Mattias Abrahamsson, HärjedalsKök<br />

Stark företagskultur ökar lönsamheten<br />

Numera när Mathias Abrahamsson och kompanjonen Tord Erik Zetterström har möten i arbetsgrupperna<br />

får alla först berätta lite om sig själva och hur de mår. ”Pratar man inte om sådant kan<br />

man gå och undra varför en kollega är tyst eller inte lyssnar ordentligt.”<br />

Mathias Abrahamsson.<br />

Han kommer ihåg hur heta diskussionerna<br />

blev under mötet. Ett ledord på förslag var<br />

”ärlighet”. Men vad betydde det? Menade man<br />

egentligen inte öppenhet?<br />

– I och med att vi började prata öppnades<br />

klimatet för att diskutera mjuka värden. Och<br />

det var den stämningen vi ville ha på arbetsplatsen.<br />

Det ska vara okej att vara stolt, glad,<br />

ledsen, må skit eller till och med vara kaxig på<br />

jobbet om man vill det.<br />

DEN VÄRDEGRUND som medarbetarna på HärjedalsKök<br />

så småningom enades om består<br />

av de tre ledorden mod, passion och ansvar.<br />

Mod handlar bland annat om att våga gå<br />

emot normer, att tänka nytt. Passion handlar<br />

om att vara personligt engagerad i sitt jobb.<br />

Ansvar innebär att ta tag i problem och hitta<br />

lösningar.<br />

– Engagemanget i arbetet ska komma av<br />

egen fri vilja. Och det är precis det vi lyckas<br />

med. Har man en seg dag som säljare ska man<br />

automatiskt tänka: ”nu tar jag och gör en säljinsats<br />

som jag aldrig gjort tidigare”. Och så gör<br />

man det.<br />

HärjedalsKök uppmuntrar personalen genom<br />

att dela ut priser till dem som visat prov<br />

på att vara bra förebilder. Medarbetare som är<br />

modiga, passionerade och ansvarstagande.<br />

FOTO: JOCKE GUSTAFSSON


– Vi arbetar inte längre så<br />

mycket med piska och morot.<br />

Om någon jobbar mycket övertid<br />

på fabriken så visst är det bra,<br />

och vi ger bonus till våra säljare,<br />

men det är inte det vi i huvudsak<br />

sysslar med, berättar Mathias<br />

Abrahamsson och fortsätter:<br />

– Värdegrunden används i vardagen.<br />

Om en konfl ikt ska lösas<br />

kan man säga ”Här är ledorden<br />

vi är överens om. Hur känner du<br />

att du har förhållit dig till dem?”<br />

Samma sak vid feedback. ”Du är<br />

en bra förebild för värdegrunden.<br />

Du visar mod.”<br />

HärjedalsKök använder även<br />

värdegrunden när de rekryterar<br />

nya medarbetare.<br />

– Vi visar ledorden och säger:<br />

”Berätta, vad känner du inför<br />

det här”. Det är viktigare för oss<br />

än att fråga efter till exempel<br />

säljerfarenhet, säger Mathias<br />

Abrahamsson.<br />

Den nya värdegrunden har<br />

skapat förutsättningar för att<br />

bygga en bättre och mer fl exibel<br />

organisation. Värnar man om<br />

varandra blir det också lättare att<br />

släppa fram varandra. Men om<br />

det här går så bra, varför gör inte<br />

HÄRJEDALSKÖK AB<br />

fl er företag likadant?<br />

– Att arbeta efter ledord och<br />

värdegrund, det låter ju rätt fl ummigt.<br />

Det kan vara svårt att förstå<br />

vad de här mjuka värdena kan<br />

göra för resultatet. Utan utbildningen<br />

hos Ledarskapscentrum<br />

hade inte jag heller vågat satsa.<br />

Men egentligen är det rätt självklara<br />

grejer det handlar om.<br />

FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR att lyckas i<br />

värdegrundsarbetet att alla medarbetare<br />

verkligen är delaktiga.<br />

Den kostnad de har haft för arbetet<br />

har bestått av tid och utbildning,<br />

men det har betalat sig bra,<br />

enligt Mathias Abrahamsson.<br />

– Vi är vinstdrivande och kan<br />

se resultatet i pengar. Men jag är<br />

övertygad om att arbetssättet kan<br />

användas med framgång i vilken<br />

organisation som helst.<br />

Under <strong>2011</strong> ska HärjedalsKök<br />

förnya värdegrundsarbetet, även<br />

om det inte är tänkt att bli lika<br />

djuplodande som förra gången.<br />

Den stora utmaningen är att<br />

hålla värdegrunden levande. Alla<br />

måste hjälpas åt att påminna om<br />

den. Varje dag.<br />

Therese Säfström<br />

Bakgrund: HärjedalsKök startades 1995 och består av två bolag: produktionsbolaget<br />

som tillverkar kök i en fabrik i Funäsdalen, och säljbolaget som arbetar<br />

över hela landet. Bolagen ingår i och ägs sedan 2008 av Nordic Kitchen Group.<br />

Affärsidé: Att tillverka, sälja och installera köksi<strong>nr</strong>edningar i samarbete med<br />

kunden.<br />

Vd: Mathias Abrahamsson i säljbolaget och Tord Erik Zetterström i produktionsbolaget.<br />

Antal anställda: Omkring 80 stycken.<br />

Omsättning: Cirka 105 miljoner kronor (2010).<br />

VÄRDEGRUND OCH FÖRETAGSKULTUR<br />

Värdegrunden ingår i företagets kultur. För att skapa en ny värdegrund<br />

kan ledord vara till hjälp. De sammanfattar vad som är viktigt i arbetet och<br />

på arbetsplatsen. När värdegrunden är etablerad behöver medarbetarna inte<br />

fundera över hur de ska agera. Det ”sitter i väggarna”. Företagets vision,<br />

värdegrund och medarbetarnas inställning är delar av företagskulturen.<br />

Två exempel på organisationer med starka företagskulturer är Ikea och<br />

Handelsbanken.<br />

Expertens 10<br />

Christer Olsson<br />

Konsult på Utvecklingspoolen och författare, med<br />

värdegrundsarbete som specialitet.<br />

SÅ SKAPAR DU EN FRAM-<br />

GÅNGSRIK FÖRETAGSKULTUR<br />

Ska a en klar och tydlig vision: Varför fi nns vi som företag.<br />

Vart är vi på väg? Vad vill vi med vår verksamhet?<br />

Den äkta entusiasmen kommer när medarbetarna förstår<br />

visionen i företaget och delar värdet i den.<br />

Motivationen hos medarbetarna är central för företagets<br />

framgång. Den är per defi nition en i<strong>nr</strong>e drivkraft som gör att<br />

medarbetarna vill prestera bättre, att sälja mer.<br />

Ha alltid kundnyttan för ögonen. Ägnar medarbetarna liv<br />

och lust åt att öka merförsäljningen vid kassan, kanske kassakön<br />

blir så lång att kunderna lägger sina varor och går. Då<br />

har man missat kundnyttan. En överdriven styrka kan bli en<br />

svaghet.<br />

Arbetsglädje hänger samman med produktivitet. Människor<br />

har lättare att vara både produktiva och e ektiva när de känner<br />

glädje.<br />

Kunder vill möta företag med sunda värderingar. Och det är<br />

kunden som betalar lönen.<br />

Om du vill förändra värdegrunden på företaget - bli konkret.<br />

Handlar det till exempel om värdet ”miljövänlighet”, se till att<br />

byta alla bilar till miljöbilar. Förändringen ska synas och vara<br />

tydlig.<br />

Tänk på att värdegrunden skapas hela tiden. Det är inte ett<br />

projekt som tar slut. Det handlar om att hitta, utveckla och<br />

bevara en kultur.<br />

Ett företag med rätt kultur attraherar rätt personer. Det är<br />

företagskulturen som bestämmer om de personer och den<br />

kompetens du vill ha också kan tänka sig att arbeta i ditt<br />

företag.<br />

Det spelar inte någon roll vilken typ av organisation det<br />

handlar om. Alla kan skapa större framgång genom att fundera<br />

över hur verksamhetskulturen ser ut.<br />

www.entreprenor.se Nummer 5-<strong>2011</strong> / 73


74<br />

Experterna<br />

Hur skydda en idé?<br />

FÖR EN TID SEDAN KONTAKTADE jag ett företag beträff ande en idé som<br />

jag har om hur de kan utveckla sin försäljning. En av cheferna på<br />

företaget har svarat att de vill att jag skall skicka mer information. För<br />

egen del är det självklart så att jag vill tjäna pengar på min idé. Hur skall<br />

jag göra så att de inte bara tar hela idén utan att jag får någon ersättning?<br />

IDÉER I SIG KAN VARA SVÅRA att skydda, inte minst idéer som exempelvis<br />

handlar om att utveckla tjänster – såsom försäljning. Det<br />

fi nns dock olika saker man kan göra för att förbättra läget.<br />

Ett första praktiskt steg är att du för egen del konkretiserar idén.<br />

Skriv helt enkelt ner vad idén går ut på, inklusive varför de olika momenten<br />

ser ut som de gör. Denna dokumentation kan det vara bra att<br />

”säkra” på något sätt, för att vid en eventuell tvist kunna visa när du<br />

hade din idé. Det är också bra att göra detta arbete för att göra det lättare<br />

att på ett konkret sätt beskriva idén.<br />

Ett sätt att använda dokumentationen är att lägga den i ett förseglat<br />

kuvert och skicka det som rekommenderat brev till dig själv. Lägg<br />

brevet på ett säkert ställe och ta fram det endast i händelse av tvist. Då<br />

kan brevet öppnas i närvaro av Notarius Publicus, och dokumentationen<br />

kan användas som bevis.<br />

När idén är konkretiserad bör du välja ut vad som kommuniceras om<br />

idén och i vilka skeden. Det fi nns inget som säger att du vid det första<br />

mötet behöver lämna all information. Du kan exempelvis vid det första<br />

mötet berätta om de parametrar i företagets försäljning som du beaktar<br />

i din idé och vilka problem din idé löser.<br />

Vid möten är det bra om du har med dig något att lämna över, exempelvis<br />

ett bildspel. På det du lämnar över kan du ange att det är skyddat<br />

av upphovsrätten och att informationen inte är fri att använda. Du bör<br />

också själv på något sätt föra en ”loggbok” där du skriver upp vad du<br />

Kolla med AJ först!<br />

FÖR KONTOR, LAGER & INDUSTRI<br />

www.ajprodukter.se<br />

/ Nummer 2-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

94x60.indd 1 <strong>2011</strong>-05-02 15:27:48<br />

Fråga experterna<br />

Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se.<br />

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fi xar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar.<br />

Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.<br />

KOMPETENS<br />

DANIEL LAURÉN<br />

Kompetensutveckling<br />

Vd, Area Of Excellence<br />

FÖRSÄKRINGAR JURIDIK<br />

MONIKA ENGBLOM<br />

Försäkringskonsult<br />

Svenskt Näringsliv<br />

lämnat ut, till vem och vid vilket tillfälle.<br />

Om ni kommer så långt att ni skall skriva avtal – tänk igenom avtalskonstruktionen<br />

noga! I princip kan valet av avtalskonstruktion<br />

vara helt avgörande. Det kan till och med vara så att du skall fundera på<br />

avtalskonstruktionen innan du börjar presentera din idé.<br />

Christina Wainikka<br />

ATT TÄNKA PÅ:<br />

■ Det är bra av många olika skäl att ägna kraft åt att<br />

defi niera sin idé. Tänk ”elevator pitch”!<br />

■ Utarbeta tidigt en kommunikationsstrategi. Den behöver<br />

inte vara så märkvärdig, men lämna inte ut allt omedelbart.<br />

■ Spara information om vem du träffat och vad ni talat om.<br />

Ändra lönemodell?<br />

PÅ VÅRT FÖRETAG är det lika<br />

lön till alla som gällt under<br />

fl era år. Nu ser vi behov av att differentiera<br />

lönerna. Hur göra?<br />

DET FINNS INGEN ”quick fi x”. Är<br />

likalön-kulturen etablerad så<br />

ska ni ta tid på er för att bryta den.<br />

Minst en 2-årsplan behövs. Jag<br />

vill trycka på att ni först startar<br />

med att tydligt informera om<br />

företagets aff ärsmål, marknads-<br />

CHRISTINA WAINIKKA<br />

Jurist<br />

Wainikkas Innovationsbyrå<br />

position och konkurrensfördelar.<br />

Ta sedan hjälp av medarbetare för<br />

att utifrån er verklighet urskilja<br />

vad som skiljer ett bra bidrag till<br />

konkurrenskraften från ett<br />

mindre bra. På så sätt hittar ni<br />

säkert 3-4 kriterier som ni initialt<br />

kan använda för att börja en differentiering.<br />

Det behövs nog också<br />

att chefer och medarbetare får tillfälle<br />

till dialog om löneprocessen.<br />

Tommy Hellström<br />

FOTO: COLOURBOX.COM


Vi ärver inte vår VVS-miljö,<br />

vi lånar den av våra barnbarn.<br />

För att kommande generationer ska kunna njuta av samma<br />

rena vatten som vi gör, men med bättre energibesparing,<br />

krävs moderna former av kunskap, metoder och material.<br />

Är du fastighetsägare hjälper vi dig gärna med kunskap, så<br />

att du kan planera och genomföra ditt renoveringsprojekt<br />

på bästa sätt. VVS Företagen är 1400 medlemsföretag som<br />

har kompetensen att skapa en renare miljö, bättre ekonomi<br />

och högre komfort för oss alla.<br />

Läs mer på www.vvsforetagen.se


76<br />

Fråga experterna<br />

Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se.<br />

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fi xar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar.<br />

Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.<br />

FÖRSÄLJNING<br />

PATRIK NORDKVIST<br />

Försäljnings- och marknadschef<br />

www.vendator.se Experterna<br />

VANLIGASTE MISSTAGEN?<br />

VILKA ÄR DE VANLIGASTE misstagen man<br />

gör som ny företagare?<br />

OM MAN TITTAR på internationell statistik<br />

över företag och deras överlevnad<br />

så gäller ungefär att sex av tio nya företag<br />

går under innan de hunnit fylla fem år. Orsakerna<br />

till detta varierar givetvis – vissa<br />

lägger ned av andra anledningar än att<br />

bolaget går dåligt, till exempel ifall bolaget<br />

säljs till annan part före femårsdagen eller<br />

slås ihop med annat bolag och så vidare.<br />

Men de tre vanligaste anledningarna till<br />

misslyckanden är brister i försäljning, marknadsföring<br />

och aff ärsplanering. Det vill säga:<br />

1) att försäljningen inte blivit av eller att<br />

den var felaktigt estimerad från början.<br />

2) man inte nått ut med sitt budskap,<br />

eller hade avsatt för liten budget för det.<br />

3) att entreprenörerna varit alltför positiva<br />

eller haft bristande färdigheter i att arbeta<br />

igenom sin aff ärsplan. Detta kan ibland<br />

bero på att entreprenören är så förblindad<br />

av sin egen idé att denne då inte ser den stora<br />

skillnaden mellan en bra idé och en bra aff är.<br />

FÖRSÄKRING FÖR SOMMARJOBBARE?<br />

VÅRT FÖRETAG HAR försäkringsavtal med<br />

Fora och Collectum för våra anställda.<br />

Under sommaren anställer vi en hel del feriearbetare.<br />

Gäller försäkringarna även för dem?<br />

/ Nummer 2-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Stefan Lindström<br />

TILLVÄXT ENTREPRENÖRSKAP<br />

MARKNADSFÖRING<br />

THOMAS AHRENS<br />

STEFAN LINDSTRÖM<br />

JOHAN DRAKENBERG<br />

Tillväxtkonsult<br />

Entreprenolog<br />

Mediastrateg/vd<br />

Ahrens & Partner<br />

www.stefanlindstrom.com<br />

www.opusett.se<br />

FÖR EN FERIEANSTÄLLD arbetare gäller<br />

försäkringarna precis som för de ordinarie<br />

arbetarna. För tjänstemän gäller olika<br />

regler beroende på födelseår. Tjänstemän<br />

födda 1979 och senare och som fyllt 18 år, eller<br />

om företaget tillämpar ITP 1 för alla tjänstemän,<br />

så gäller ITP direkt. Både arbetare och<br />

tjänstemän ska ha fyllt 25 år för att tjäna in<br />

pension. Skulle någon av vikarierna som är<br />

tjänsteman vara född 1978 eller tidigare måste<br />

anställningen vara i minst tre månader och<br />

personen måste arbeta minst åtta timmar i<br />

snitt per vecka för att anmälas till ITP via Collectum.<br />

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada<br />

(TFA) gäller för alla anställda oavsett ålder,<br />

anställningsform och längd på anställningen.<br />

TUMREGEL FÖR REKLAM?<br />

FINNS DET NÅGON tumregel för hur man ska<br />

fördela sina marknadsföringspengar om man<br />

vill vända sig till konsumenter?<br />

Monika Engblom<br />

VI MARKNADSFÖRARE älskar givetvis tumregler<br />

men de blir allt färre. Fortfarande lever<br />

”80/20-regeln” avseende balansen mellan<br />

produktion av reklam respektive distribution<br />

av reklam. Man skall alltså inte skapa reklam<br />

för mer än 20 procent av budgeten, det viktiga<br />

är ju att nån ser eller hör den.<br />

En försvårande faktor är att förhållandet<br />

till marknadsföring förändras och mediekonsumtionen<br />

har fragmentiserats kraftigt. Stora<br />

grupper, inte minst unga, konsumerar t ex ofta<br />

fl era medier samtidigt. Stora krav sätts på oss<br />

Vi är ett byggbolag som vill utvecklas<br />

SÖKER BOLAG ÅKERI / BYGG / FASTIGHETER<br />

Samt andra bolag<br />

AKTIEBOLAG KÖPES / SÄLJER MED F-Skatt.<br />

BANKKONTO. JURIDISK HJÄLP.<br />

Aktiebolaget Vidi Bygg | 031-24 00 40 | mail: Vidi-bygg@live.se<br />

marknadsförare och vi kan inta bara köra på i<br />

invanda spår. Sedan vet jag inte vilken tjänst<br />

eller produkt du har att marknadsföra.<br />

Vad du först måste göra är en målgruppsanalys.<br />

Data kan lämpligen hämtas från TNS Sifos<br />

databas Orvesto. Med en målgruppsanalys<br />

kan du se vilka attityder till reklam och media<br />

din målgrupp har. Du får också svar på vilka<br />

intressen och vilket konsumtionsmönster<br />

målgruppen har. Därefter kan du fördela<br />

marknadsföringspengarna över olika mediegrupper<br />

eller andra kommunikationsvägar<br />

som t ex mässor och event. Johan Drakenberg


Företagarna som byggde Sverige<br />

Företagsamheten.se berättar historien om människorna som vågade satsa på<br />

sina idéer. Många lyckades och deras företag lever vidare än idag. Andra lyckades<br />

mindre bra, men deras uppfinningar kom att spridas via andra modiga företagare.<br />

Upptäck sekler av svensk företagshistoria på www.foretagsamheten.se. Där kan du<br />

läsa mer om entreprenörer, företag och företagsamma regioner som på olika sätt<br />

gjort Sveriges ekonomiska utveckling möjlig.<br />

www.foretagsamheten.se


78<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

Tips & Trix<br />

Maxad marinad<br />

DET ÄR SOMMAR. Det känns på doften.<br />

Alltså inte från blommorna, utan från<br />

alla de miljoner utegrillar som nu går för<br />

högtryck. Tidningen <strong>Entreprenör</strong> drar sitt<br />

strå till stacken och tipsar om en fi n-fi n<br />

asiatisk marinad, som gjord för kyckling<br />

eller fl äskfi lé. Den räcker till ungefär fyra<br />

personer. Kolla sedan in vinstocken.se<br />

efter passande grillviner. Det kan ju vara<br />

kul att slippa Rosévin i alla fall en kväll…<br />

4 msk hoisinsås<br />

4 msk japansk soya<br />

2 msk sweetchilisås<br />

1 msk honung<br />

FOTO: CARLSSON & CO<br />

Rejäla tag<br />

i rabatten<br />

TRÖTT PÅ ATT PETA runt med blomspade<br />

och miniräfsa? Då är en TCH 05<br />

minidumper med självlastning precis<br />

vad som behövs för att sätta lite fart på<br />

trädgårdsarbetet. Det är Messersi som<br />

tillverkar den smidiga lilla traktorn, endast<br />

70 cm bred. Motorn är en Honda på 5<br />

hk och med hydrauldrift och gummilarver<br />

tar den sig fram i trånga utrymmen och<br />

på mjuka underlag utan att göra märken.<br />

Går dessutom att utrusta med jordborr.<br />

Kostar runt 70 000:-. Ett givet köp.<br />

www.carlsson-co.se<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

FOTO: FIREBOX<br />

Bergtagen av bergbilder<br />

Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara!<br />

tipsochtrix@entreprenor.se<br />

MOUNT EVEREST och andra berg fi nns nu att beskåda i fantastiska 3D-bilder. Bilder som dessutom har högre upp-<br />

lösning än Google Earth. På tyska sajten www.realitymaps.de fi nns direktlänkar som visar bland annat Zermatt,<br />

Allgäuer Alpen, St Anton och några skidorter i Dolomiterna. Bilderna som ger den hisnande närvarokänslan är<br />

uppbyggda av satellitbilder från Worldview 2.<br />

FOTO: OSXDAILY.OCM<br />

Buss-bra<br />

tältande<br />

EN KLASSISK FOLKBUSS är<br />

drömmen om frihet, resor<br />

och rockband. Det fi nns inte<br />

en hippiefi lm värd namnet där<br />

det inte ingår en folkabuss. Avundsjuk?<br />

Sugen på att trotsa åldersfi xeringen<br />

och dra iväg på en rockfestival? Då har<br />

www. rebox.com något att locka med:<br />

Ett fyramannatält som ser ut som en<br />

folkabuss från 1965. Finns i tre färger<br />

och kostar blott 3 000 kronor. Glöm inte<br />

pannbandet och gitarren.<br />

Tala i tung telefon<br />

RETRO ÄR RÄTT. Det menar i alla fall skaparna<br />

av det här nya skalet till iPhone. De vill få oss att<br />

minnas svunna tider när det fräckaste som fanns,<br />

vara att konka runt på en mobiltelefon som såg<br />

ut som en tegelsten. Det är bara att hälla ner<br />

telefonen i det här garanterat stötsäkra skalet och<br />

sen casha in beundrande blickar från omvärlden.<br />

Kostar ca 150 kronor. Finns att beställa på en rad<br />

sajter, bl a geeky-gadgets.com<br />

Uti skogen ska<br />

vi gå med gps:en<br />

som är på<br />

FOTO: COLOURBOX<br />

DEN TÅL VATTEN OCH smuts och<br />

är fullmatad med kartor. Med den<br />

barometriska höjdmätaren går det att<br />

profi lera den kommande rutten med<br />

hjälp av medföljande höjdvärden. En<br />

3-axlig kompass ger rätt kurs även när<br />

du står stilla eller inte håller enheten<br />

i våg. Montana 650 har dessutom<br />

inbyggd kamera så att du kan fota<br />

platsen som du navigerat fram till.<br />

”Uppfyller alla behov man kan tänka<br />

sig vid utomhusaktiviteter”, säger<br />

Garmin som tillverkar den, Nåja,<br />

nästan alla i alla fall… Kostar ca 5.700<br />

kronor. www.garmin.se<br />

FOTO: GARMIN


så var dEt<br />

1980<br />

En dokumEntärsEriE i sEx dElar<br />

Var det Verkligen bättre förr?<br />

www.savardet1980.se


UR<br />

ARKIVET<br />

Edward Blom, näringslivshistoriker och programledare,<br />

berättar om föremål, foton eller dokument ur<br />

Centrum för näringslivshistorias stora samlingar.<br />

Kronprinsens Buick<br />

DET ÄR VALBORGSMÄSSOAFTON år 1923. Kronprinsen,<br />

den blivande kung Gustav VI<br />

Adolf, har precis fått sin nya bil levererad<br />

från Ostermans exklusiva bilhandel. Det<br />

är ägaren och f.d. tävlingsföraren Hans Osterman<br />

själv som levererat det praktfulla<br />

åkdonet till yttre borggården vid Stockholms<br />

slott.<br />

Bilen är en blå Buick modell 49 Special,<br />

av 1923 års modell, med 7-sitsig touringkaross.<br />

Den är monterad i Kanada och anlände<br />

till Stockholm i början av mars med<br />

S/S Baltic. Motorn är sexcylindrig och på 45<br />

hästkrafter.<br />

Med sig har kronprinsen sönerna prins<br />

Sigvard t.v. och prins Gustav Adolf t.h. Barnet<br />

i läderluva skulle kunna vara blivande<br />

motorprinsen Bertil. Det behövdes ingen<br />

större nummerplåt på ekipaget, eftersom<br />

den fi ck registreringsnummer A4 ...<br />

För kalenderbitaren kan berättas att<br />

kronprinsens Buick hade chassinummer<br />

63394, motornummer CPx 4763 samt levererades<br />

med fyra Goodyear 33x4½-däck.<br />

Reservhjul saknades.<br />

Edward Blom<br />

Centrum för näringslivshistoria bevarar och berättar det<br />

svenska näringslivets historia på uppdrag av företag och<br />

organisationer. Bli medlem – deponera material!<br />

www.naringslivshistoria.se.<br />

”Det är inte kommunens<br />

primära uppgift att driva<br />

hamnar”<br />

Lars Stjernkvist, tidigare partisekreterare (s) och numera<br />

kommunalråd i Norrköping, gör ett realpolitiskt<br />

och förnuftigt uttalande.<br />

LYSSNA OCKSÅ!<br />

Härligt hes singer-songwriter<br />

DET LÅTER SÅ VÄLBEKANT, lite tidigt hes Rod Steward,<br />

lite Paul Simon, lite Bryan Adams, lite Cat Stewens men<br />

ändå friskt och nytt. Akustiskt baserat och icke förvånande<br />

att Mark Knopfl er dyker upp på spelningarna ibland. Musik<br />

att titta ut på regnet som sakta häver sig mot fönstret<br />

och känna sig lite melankolisk men ändå glad innerst inne.<br />

Särskilt när gitarrsolot bryter in på en av låtarna. Möjligen<br />

typiskt manlig musik. Bra i vilket fall.<br />

Jon Allen<br />

Sweet Defeat<br />

Monologue Records/<br />

Border Music<br />

Bland 130 förnäma företag<br />

DET FINNS CIRKA 130 företag som kan titulera sig Kunglig<br />

Hovleverantör. Därmed har de, tack vare att hovet beställer<br />

varor eller tjänster, rätt att pryda företaget med ett diplom<br />

med riksvapnet. Det är en unik förmån som annars bara<br />

är förbehållen Sveriges riksdag och regering. Detta och<br />

mycket annat, till exempel hur Jämtlandsfl yg, Läkerol och<br />

Brio blev hovleverantörer, beskrivs i boken.<br />

Kunglig Hovleverantör<br />

Gunnarsson/Hedberg<br />

Bild & Kultur Förlag<br />

FOTO: SCANPIX<br />

LÄS OCKSÅ!<br />

På spaning efter en<br />

svensk modell<br />

DEN SVENSKA arbetsmarknadsmodellen är en av<br />

1900-talets viktigaste organisatoriska innovationer i<br />

vårt land. Den präglas av arbetsfred och långtgående<br />

ansvarstagande av arbetsmarknadens parter.<br />

Forskningen om modellens tillkomst har oftast haft<br />

ett arbetstagarperspektiv. Men arbetsgivarperspektivet<br />

har naturligtvis ett lika stort intresse.<br />

DÄRFÖR ÄR DET GLÄDJANDE att Jan O. Berg har lagt<br />

fram en välskriven idéhistorisk doktorsavhandling om<br />

detta: På spaning efter en svensk modell – Idéer<br />

och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897-1909.<br />

Berg har under många år arbetat inom näringslivets<br />

organisationer, bland annat som informationsdirektör<br />

i Industriförbundet. Jan O. Berg tar sin<br />

utgångspunkt i tre framträdande företagare kring<br />

förra sekelskiftet: John Bernström, vd i Separator<br />

och ledande inom Verkstadsföreningen, R.F. Berg,<br />

disponent för Skånska Cement och grundare av<br />

Skånska Cementgjuteriet samt Theodor Adelswärd,<br />

storföretagare i Åtvidaberg med bland annat kopparoch<br />

träindustrier. Adelswärd var även initiativtagare<br />

till Träindustriförbundet. Bernström var politiskt<br />

konservativ medan Berg och Adelswärd var liberaler.<br />

GEMENSAMT FÖR DESSA företagare var att de gjorde<br />

ambitiösa välfärdsinsatser för de anställda men<br />

reagerade avvisande när fackliga organisationer på<br />

1890-talet började uppträda i deras företag. Kort<br />

efter sekelskiftet ändrade dock Berg och Adelswärd<br />

uppfattning och förordade att fack och arbetsgivare<br />

skulle erkänna varandras legitima intressen och<br />

eftersträva fredliga lösningar på olika meningsmotsättningar.<br />

Bernström kom dock att framhärda med<br />

en mer hårdför linje, även om Jan O. Berg avvisar<br />

den ofta framförda uppfattningen att Bernström<br />

ville ”krossa facket”. Berg och Adelswärd fi ck inte<br />

gehör för sin linje inom SAF. Avhandlingen slutar<br />

med storstrejken 1909 som innebar en fullständig<br />

seger för SAF som följde Bernströms linje. Jan O.<br />

Berg menar, i likhet med Adelswärd (R.F. Berg var<br />

då avliden), att det var en dyrköpt seger som skulle<br />

leda till fortsatta konfl ikter på arbetsmarknaden.<br />

Först med Saltsjöbadsavtalet 1938 segrade den linje<br />

som R.F. Berg och Theodor Adelswärd hade förordat<br />

sedan tidigt 1900-tal. ANDERS JOHNSON<br />

FOTO: SCANPIX


Den vilDa<br />

jakten på tillväxt<br />

Framgångsbolaget Qliktech är inte en ensam entreprenörs verk. Snarare en brokig, spännande historia<br />

om hur ett antal innovatörer, riskkapitalister, visionärer och räknenissar gick från en barack i Lund till<br />

Nasdaq-börsen i USA. Tillväxtfokus och ”onboarding” är idag nyckelbegrepp för koncernchefen Lars Björk,<br />

som är lite ledsen över att ingen skidort kan ta emot Qliktech:s anställda längre. Bolaget är för stort.<br />

Han flyttade Boston till Sverige<br />

<strong>Entreprenör</strong>en Jonas Reinholdsson älskar USA och gör ingen hemlighet av det. Där finns ingen jantelag<br />

och ingen svensk avundsjuka som hindrar den som vill framåt. Kärleken till det stora landet – och till en<br />

viss kvinna vid namn O´Leary – gav bränsle åt den snabbväxande restaurangkedjan O´Learys, som ska bli<br />

störst i världen.<br />

Ung och grön<br />

Michael Hammar, 24 år, tänkte sälja konstgräs till golffantaster som ville ha en egen green i trädgården.<br />

Men efterfrågan kom från annat håll. I dag levererar hans företag Konstgräsexperten till skolgårdar,<br />

lekplatser och trafikmiljöer. Och siktet är inställt på den stora sportmarknaden.<br />

Ute den 26 augusti


82<br />

fritiden<br />

Sjöräddning ger perspektiv<br />

på hela livet<br />

den här veckan har magnus olofsson jour. Det har han i och för sig<br />

alltid. Dygnet-runt-service är en del av kundvården på De3 Interiör, ett<br />

i<strong>nr</strong>edningsföretag som han driver tillsammans med två kompanjoner.<br />

Men den här jourtjänsten är annorlunda och betydligt allvarligare<br />

eftersom Magnus Olofsson är en del av Sjöräddningssällskapet.<br />

- Femton minuter efter larm ska vi ha båten i sjön och vara på väg till<br />

dem som behöver hjälp. Och det oavsett om det är på natten eller blåser<br />

halv storm.<br />

Det är lätt att se dramatiska bilder farmför sig med saltstänkta sjöräddare<br />

i grov sjö och även om verkligheten är betydligt beskedligare<br />

än så, var det ideella engagemanget i Sjöräddningssällskapet knappast<br />

en självklarhet.<br />

- Nej, jag var jätterädd för havet och hade aldrig varit ombord på en<br />

båt innan en kompis tog med mig och berättade hur Sjöräddningssällskapet<br />

arbetar. Efter det tvekade jag inte ett ögonblick, trots havet.<br />

att vara en av de cirka 2 000 frivilliga inom Sjöräddningssällskapet<br />

innebär en ideell och medmänsklig insats ”som ligger på en helt annan<br />

nivå än att vara företagare”, som Magnus Olofsson uttrycker det. Det<br />

innebär också jour minst var tredje vecka och ett ständigt övande varje<br />

vecka för att vara i topptrim när larmet och allvaret kommer.<br />

- Ett brinnande engagemang är A och O för oss som är med. Samtidigt<br />

måste allt klaffa när det blir allvar, det är därför vi övar, övar, övar.<br />

Den helhjärtade inställningen märks också på dagarna, i arbetet på<br />

De3 Interiör. Affärsidén, att designa och installera i<strong>nr</strong>edning i både offentlig<br />

och privat miljö, visade sig vara ett lyckokast.<br />

- Vi var tre kompisar som lämnade Kinnarps och satsade på eget.<br />

Det är fem år sen och målsättningen var att vi skulle kunna försörja<br />

oss själva. Idag försörjer vi 13 anställda i Kristianstad och ska öppna<br />

två nya kontor, i Karlshamn och Karlskrona. Nu kan vi på allvar ta upp<br />

konkurrensen med de största på marknaden och kan knyta till oss de<br />

allra bästa leverantörerna.<br />

samtidigt påpekar Magnus Olofsson att pengar inte är allt. Den medmänsklighet<br />

och möjligheten att kunna hjälpa som engagemanget i<br />

Sjöräddningssällskapet innebär, är något helt annat och mycket värdefullt.<br />

- Jag är i ett helt annat sammanhang här, bara det att jag tagit en<br />

skepparexamen och nu är skeppare på en räddningsbåt stationerad i<br />

Yngsjön har gett mig helt nya insikter. Och de gånger som vi varit ute<br />

och kunnat hjälpa till, det är en sån kick, en känsla som knappt går att<br />

beskriva.<br />

/ Nummer 5-<strong>2011</strong> www.entreprenor.se<br />

Vad gör företagareN När haN eller hon inte är på jobbet? Var finns andningshålen,<br />

det där andra som ger energi att fortsätta strävandet i den egna verksamheten?<br />

Tidningen <strong>Entreprenör</strong> undersöker hur landets entreprenörer kopplar av.<br />

Magnus Olofsson<br />

– De3 Interiör<br />

AC<br />

Sjöräddningssällskapet bildades 1907 och har under alla år varit en<br />

helt ideell organisation med ett enda mål för verksamheten – att rädda liv<br />

till sjöss. Förra året gjordes nästan 1 500 utryckningar från någon av de<br />

65 stationerna längs hela den svenska kusten och vid de stora sjöarna. Det<br />

motsvarar ca 70 procent av de samlade svenska sjöräddningsinsatserna.<br />

- Och det gör vi utan bidrag från staten, hela verksamheten bygger på<br />

medlemskap och donationer, säger Bert-Ola Lindros, en av de blott 25 fast<br />

anställda. Övriga nära 2 000 sjöräddarna arbetar helt ideellt.<br />

www.sjoraddning.se<br />

Namn: Magnus Olofsson<br />

Profession: Delägare i i<strong>nr</strong>edningsföretaget De3 Interiör<br />

Passion: Sjöräddning<br />

Foto: ola torkelsson


Därför skapade vi Trygga företagaren.<br />

Trygga företagaren är ett prisvärt grundförsäkringsskydd för dig som driver eget.<br />

Du får olycksfallsförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring och vårdförsäkring och du betalar<br />

endast från 191 kr/mån. Välkommen in på närmaste kontor, ring 0771-62 53 53 eller<br />

besök seb.se/enklafi rman


BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 4,9-8,2 L/100 KM. CO2 UTSL. 129-190 G/KM, MILJÖ EU5. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. AUDI LEASING 36 MÅN, 30% SÄRSKILD LEASINGAVGIFT, 50% RESTVÄRDE, RÖRLIG RÄNTA BASERAD PÅ STIBOR 90<br />

DAGAR. LEASING EXKL. MOMS. FÖRMÅNSVÄRDE NETTO PER MÅN VID 50% MARGINAL SKATT. VI RESERVERAR OSS FÖR EV ÄNDRINGAR/AVVIKELSER. VARJE ÅTERFÖRSÄLJARE SVARAR FÖR SIN EGEN PRISSÄTTNING. STENSTRÖM RED CELL.<br />

Nya Audi A6 kommer inte att göra dig besviken. Vi har byggt den från grunden och utvecklat en lättviktskonstruktion<br />

av aluminium och höghållfast stål. Det gör bilen lättare och styvare. Tillsammans med våra nya starkare motorer får<br />

du upp till 19 % lägre förbrukning, från 0,49l/mil, bättre prestanda och en ny riktigt rolig upplevelse bakom ratten.<br />

Dessutom kan du välja till all tänkbar teknik för bland annat navigation, ljud och internetuppkoppling.<br />

Lägg därtill att den redan i grundversionen är ordentligt utrustad. Bland annat med Audi drive select som ger<br />

dig möjligheten att välja allt från ekonomisk till sportig distinkt körning. Vi vågar lova att du blir mer än nöjd.<br />

Upplev nya Audi A6 hos närmaste Audiåterförsäljare. Välkommen in.<br />

Pris från 339.000 kr. Leasing 2.165 kr, förmånsvärde 2.217 kr.<br />

Skruva upp förväntningarna. Nya Audi A6.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!