Öppet Hus nr 2 2006 (.pdf) - Fortifikationsverket

Öppethus 

ETT MAGASIN FRÅN SPECIALISTEN PÅ FÖRSVARSFASTIGHETER NR.2 2006 

Pappalediga 

i Fortverket sid 8 

Marsch mot framtiden Boden satsar på utveckling sid 4 

Vaktad av svärdväktare Villa Ramdalen är välbevakad sid 12 

Nöjda kossor Fyrbenta kunder på heden sid 14 

Dåtid blir framtid Nytt museum på Arholma sid 16 

Driv i driften Fortifikationsverkets driftverksamhet effektiviseras sid 18

Med tidningen Öppet hus vill vi inom 

Fortifikationsverket spegla aktuella händelser 

inom vår verksamhet. 

I det här numret har vi valt att rikta blicken 

norrut – mot Boden. Det är en klassisk garnisonsstad 

vi talar om, uppbyggd för och 

omkring den militära verksamheten. Ett 

besök i Boden visar på ett tydligt sätt vilken 

förändring som försvaret gått igenom under 

senare år. Stora kasernområden har lämnats. 

Det civila samhället flyttar närmare det 

militära. Den nya tidens försvar kräver nya 

och mer tekniskt avancerade byggnader. Vi 

finns mitt i detta förändringsarbete. 

I ett stort reportage får vi i möta två medarbetare 

som nyligen blivit pappor – och som 

valt att stanna hemma länge med sina barn. 

Det är inte alla män som väljer att utnyttja 

de möjligheter en pappaledighet innebär. 

Här får vi läsa om hur våra färska pappor 

resonerade kring frågan. 

En av artiklarna i detta nummer beskriver 

något mycket viktigt – hur Fortifikationsverket 

arbetat med utvecklingen av sin 

fastighetsdrift. Under de senaste tre åren har 

väldigt mycket hänt. Kostnaderna sjunker. 

Kvaliteten höjs. Det finns anledning för 

medarbetarna inom verket att känna sig 

stolta över den utvecklingen. 

2 

EN DJUPARE INBLICK 

i vår verksamhet 

På en av Stockholms skärgårds alla öar 

arbetar vi just nu med att låta ett batteri gå 

en ny framtid till mötes. I det framtida försvaret 

fyller inte kustartilleriet någon funktion. 

Men för den historiskt intresserade 

allmänheten kan platsen istället komma att 

fungera som museum. 

Läs också om vårt arbete med att utveckla ett 

nytt verksamhetssystem, det ramverk som vi 

ska leda vår verksamhet utifrån. Det arbetet 

kommer få stor betydelse för oss under många 

år framöver. Texten om detta finns på nyhetssidorna 

längst bak i tidningen. 

Denna tidning kommer ut i anslutning till 

att Sveriges säkerhetsting genomförs i Eskilstuna. 

Det är ett arrangemang som Fortifikationsverket 

står bakom, i samverkan med 

andra myndigheter. För oss är det viktigt att 

berätta om vad vi kan på säkerhetsområdet. 

Och det är viktigt att frågan om samhällets 

säkerhet lyfts upp till diskussion. Det är därför 

tinget finns till. Jag hoppas på ett välbesökt 

och lyckat arrangemang. 

Jag önskar trevlig läsning av Öppet hus! 

Sören Häggroth, Generaldirektör 

Foto: Fotograf Niclas 

Innehåll 

8 

14 

Stor efterfrågan från utlandet 3 

Bättre service - ökad kundnytta 3 

Boden är störst i Sverige 4 

Pappaledigt på verket 8 

Villa vaktad av svärdväktare 12 

Ko-lossalt djurliv på övningsfält 14 

Att anlägga en framtid för turister 16 

Det ska vara driv i vår drift 18 

På väg mot ett fast jobb 20 

Nyheter 22 

Nästa stopp: Silvåkra! 24 

Öppethus 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets 

magasin Öppet hus anses inte nödvändigtvis 

som Fortifikationsverkets officiella 

ställningstagande. 

Hör gärna av dig med kommentarer och 

innehållsförslag. 

Telefon: 016-15 40 00 

Fax: 016-13 37 02 

www.fortv.se 

E-post: fortv@fortv.se 

Postadress: Fortifikationsverket 631 89 Eskilstuna 

Redaktion: 

Eva Hetting, ansvarig utgivare 

Kenneth Nilsson, redaktör 

Erica Jonsson 

Projektledning och produktion: 

Trafalgar 

Repro och tryck: 

Upplaga 

Nr. 02 

2006 

Omslagsbild: 

Linus Hallgren

STOR EFTERFRÅGAN FRÅN UTLANDET 

Den svenska modellen. Så kallas den arbetsmetod som gjort 

det svenska fortifikatoriska arbetet framgångsrikt – och internationellt 

uppmärksammat. Just nu upplever Fortifikationsverket 

ett ökat intresse från utlandet för vår kompetens. Ett land som 

är särskilt intresserat är Kina. 

Karl-Erik Hagström är ställföreträdande 

generaldirektör på Fortifikationsverket. Han 

ansvarar för verkets internationella arbete 

och har under senare tid fått träffa representanter 

från flera olika länder. Länder som 

är intresserade av Den svenska modellen 

för arbete kring exempelvis oljelagring och 

skydd av infrastruktur. 

– Kina ska genomföra ett enormt stort 

projekt, som syftar till att utveckla landets oljelagring. 

De ska bygga anläggningar som sammanlagt 

ska kunna lagra upp mot 90 miljoner 

kubikmeter. Sverige är ett av de länder som 

Kina valt ut att samarbeta med och Fortifikationsverket 

är en del av den svenska industrigrupp 

som arbetar med frågan, berättar han. 

Den svenska modellen förklarar Hagström 

som ett samarbete mellan offentlig och privat 

verksamhet i fråga om anläggningsbyggnad, 

något som är ovanligt på andra håll i världen. 

Fortifikationsverket har genom åren, med 

regeringens godkännande, genomfört ett 

antal projekt utomlands. Bland annat har verket 

varit med och utvecklat ett underjordiskt 

ammunitionslager i Singapore, samt samarbetat 

kring skyddsteknisk utveckling med länder 

i och utanför Europa. Såväl tekniska lösningar 

som arbetsmetoder som används i Sverige är 

fortsatt intressanta och Sverige får löpande 

förfrågningar från länder som vill lära sig mer 

eller få konkret hjälp. 

Stort miljökunnande 

– Regeringen är med i bedömningarna kring 

vilka projekt vi kan engagera oss i, säger 

Karl-Erik Hagström. 

– Just nu är flera projekt aktuella. Det 

kinesiska exemplet är det klart största. Vår 

roll i det är tänkt att bli rådgivande. Flera 

stora svenska företag är med och blir vik- 

BÄTTRE SERVICE – ÖKAD KUNDNYTTA 

I samband med försvarsbeslutet 2004 uppmanade regeringen 

myndigheter att göra satsningar i Arvidsjaur. Inom Fortifikationsverket 

påbörjades en förstudie och i början av 2006 beslutades 

att förlägga ett servicecentra på regementet i Arvidsjaur. 

Text: Eva Hetting 

Eva arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. 

Foto: Kent Norberg 

Kent arbetar med informationsfrågor på Arvidsjaurs kommun. 

Syftet med centrat är att öka kundnyttan. Till 

en början byggs det upp kring de fyra tjänsterna 

telefonväxel, IT helpdesk, felanmälan 

och fakturering. 

– Att skapa en gemensam telefonväxel är 

viktigt, en IT-helpdesk, fakturering och felanmälan 

av fastigheter ger stora synergieffekter 

genom att personalen kan samarbeta kring 

de olika områdena, säger Birgitta Thörnlund, 

chef för den administrativa enheten. 

Enhetliga arbetssätt 

Genom att förlägga den mer rutinmässiga 

delen av felanmälan för verkets fastigheter 

till servicecentra skapas förutsättningar för 

ett mera enhetligt arbetssätt i hela landet. 

En centralt organiserad felanmälan ska leda 

till att mottagning och registrering av fel 

blir snabbare – och mer kvalitetssäkra. 

– Vi skapar en sluss för våra kunder in till 

verket, säger Birgitta. 

– Kunden kommer att kunna ringa till servicecentret 

eller själv kunna gå in via webbportalen 

och göra sin felanmälan, vilket gör 

att våra drifttekniker får mer tid över för 

sina driftuppgifter. I och med det nya systemet 

kommer kunderna också att få information 

om att ärendet registrerats och därefter 

kunna följa var det befinner sig. 

En IT-helpdesk bemannad med egen personal, 

beräknas kunna lösa en stor del av ärendena 

direkt via telefonen eller webbportalen. 

Med egen personal kan kunskap byggas upp, 

som de tidigare köpta tjänsterna inte erbjöd. 

Bara en kontakt 

När det gäller fakturering är det främst 

utskick av fakturor gällande hyror, tilläggs- 

Text: Kenneth Nilsson 

Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informations- 

stab och ingår i Öppet hus redaktion. 

NYHETER 

tiga kuggar i det här enorma projektet. 

En modern anläggning, vare sig den är 

till för skydd eller lagring, ska kunna hantera 

olika typer av hot – krig, naturkatastrofer 

och terrorism, för att nämna några. En 

annan aspekt som är viktig är miljön. 

– Miljö är ett område som Sverige är bra 

på, vilket också ökar intresset för vårt kunnande, 

säger Hagström. 

Står till förfogande 

Ett annat aktuellt projekt, som kan utvecklas 

till ett svenskt engagemang med Fortifika- 

tionsverkets deltagande är byggandet av skydd 

av infrastruktur för telekommunikation i 

Algeriet. Den algeriska kommunikationsministern 

var i Sverige under tidig höst för 

att samla på sig fakta. 

– I den mån vi kan och det är gynnsamt 

för Sverige så hjälper vi på Fortifikationsverket 

till i den typen av projekt, säger Karl- 

Erik Hagström. 

Margareta Jolstedt och Birgitta Thörnlund leder arbetet med 

att inrätta Fortifikationsverkets servicecenter i Arvidsjaur. Ett 

tiotal tjänster kommer att skapas i ett initialt skede. 

tjänster och nyttjanderätter som centrat ska 

ansvara för. Även detta kommer att leda till 

ett enhetligt, kvalitetssäkrat arbetssätt. 

– Idén med ett servicecentra ligger helt i 

tiden. På sikt kommer vi antagligen att 

lägga fler tjänster här, säger Margareta 

Jolstedt, som är projektledare för arbetet. 

– Ett lämpligt exempel är sjukanmälan, 

men vi kommer även att bygga på med flera 

tjänster. Avsikten är att man har ett enda 

ställe att vända sig till så att man gör en sak 

en enda gång, ”One & done”. På längre sikt 

räknar vi även med att kunna samverka med 

andra myndigheter inom vissa områden. 

Servicecentrat ska vara i drift senast 

den 1 mars 2007. Omkring tio medarbetare 

kommer att anställas. 

3

4 

BODEN ÄR STÖRST 

I SVERIGE 

Det är inte många orter som kan skryta med att vara detta. Alla 

som har besökt Boden kan nicka igenkännande när de hör att 

stan är störst i Sverige. Hurdå störst, kanske ni undrar? 

Störst garnison är svaret, sett till lokalyta. Här finns över 

300 000 kvadratmeter militära lokaler. 


Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets 

informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion.

Fortifikationsverkets fastighetsenhet i Boden 

sysselsätter 40 medarbetare, varav 35 arbetar 

i och omkring centralorten. De övriga sköter 

om de militära byggnader och anläggningar 

som finns i andra delar av norra Norrland. 

– Vi har ett stort bestånd att ta hand om, 

trots de senaste årens nedskärningar, konstaterar 

Gunnar Andersson, som är enhetschef 

i Boden. 

– Att minska är inte alltid så kul, men 

fördelen för oss är att vi också har kunnat 

utveckla fastighetsbeståndet och jobba mycket 

med modern teknik och verksamhetsutveckling. 

Jag kan se på våra nyckeltal i dag att vår 

konkurrenskraft är god. 

Problem och möjligheter 

Alla som är verksamma i försvarssektorn 

vet hur arbetsklimatet varit under de senaste 

åren. Nedskärningar har kommit i försvarsbesluten, 

organisationerna anpassas, 

verksamheter flyttas och så vidare. Gunnar 

Andersson medger att det ibland är tufft att 

arbeta i en sådan miljö. 

– Men samtidigt är det ju vårt jobb att 

fixa omställningen, för kundernas skull. 

Det är lätt att fastna i problem, men här i 

Boden har vi försökt förhålla oss positiva 

till förändringarna. 

– Energieffektivisering är exempel på ett 

område som vi jobbat hårt med. Eftersom vi 

lyckas bra blir medarbetarna stärkta av det. 

Framtidstro är avgörande. Framtidstro 

måste finnas om utvecklingen av verksamheten 

ska kunna fortsätta. Gunnar Andersson 

tror att den finns och kan utvecklas ytterligare. 

– En faktor som kommer att betyda 

mycket är om vi får bygga det motorområde 

som planeras. Frågan ligger nu hos regeringen 

för behandling. För våra kunder blir det nya 

motorområdet ett stort lyft – och för oss som 

fastighetsägare betyder det en klar förbättring 

av möjligheterna att göra ett bra jobb. 

(Mer om motorområdet finns i en separat 

artikel på nästa uppslag). 

Långsiktigt arbete 

I stort sett alla större byggnader på kasernområdena 

i centrala Boden är renoverade. Bara 

en större byggnad är i dagsläget beroende av 

en oljepanna för sin uppvärmning. Det problemet 

kommer att åtgärdas i samband med 

byggandet av det nya motorområdet. 

– Vi försöker arbeta långsiktigt och med 

en tydlig inriktning mot energisnåla lösningar, 

säger Lars Flygare, som är utvecklingsledare 

inom Fortifikationsverket i norra Sverige. 

– Det är ett lyft för alla inblandade att vi 

på senare år kunnat rusta upp byggnaderna, 

sänka energiförbrukningen och ökat den 

tekniska nivån. 

Lars berättar att det finns exempel på 

byggnader som man med kloka och långsiktiga 

lösningar kunnat spara stora pengar på. 

– Vi har gått från uppvärmningslösningar 

som legat på 400 kilowattimmar per 

kvadratmeter till 100 kilowattimmar per 

kvadratmeter. 

En av de drifttekniker som arbetat hårdast 

med den nya tekniken är Anders Ögren. Han 

har bland annat till uppgift att sköta de styr- 

och övervakningssystem som är installerade i 

byggnaderna och den fjärravläsning av energiförbrukning 

som används inom garnisonen. 

Från ett skrivbord med bara två datorer kan 

Anders och hans kollegor sköta ett arbete som 

förr om åren var omfattande och tungrott. 

– Vi har betydligt bättre koll i dag än för 

ett par år sedan och sparar dessutom en massa 

arbetstid, säger han. 

Jobbar med gestaltning 

Samarbetet med Försvarsmakten är självfallet 

en grundförutsättning för att Fortifikationsverket 

ska kunna göra ett bra jobb. 

Gunnar Andersson berättar att man i Boden 

fokuserar hårt på att utgå från en gestaltningsplan 

i utvecklingen av garnisonen. 

– För den del som utnyttjas av I 19 finns 

en gestaltningsplan som vi arbetar utifrån. 

För det nya Artilleriregementet håller vi på 

I 19 i Boden är ett av de regementen som 

utbildar flest soldater under ett år. Här pågår en 

fordonslektion. 

att ta fram en gestaltningsplan. I allt utvecklingsabete 

som sker så ligger planerna till 

grund för diskussion. Det är en trygghet, särskilt 

nu när försvarets egna fastighetskontor 

ska läggas ner och vi inom verket ska få ett 

större ansvar. Det är fortfarande lite otydligt 

hur rollfördelningen ska bli efterhand, men 

jag tror och hoppas att det blir bra. 

Ökad standard 

Thomas Widmark är stabschef på I 19 i Boden. 

– Bodens garnison är nog den av de kvarvarande 

garnisonerna i landet som påverkats 

mest av försvarsbesluten under de senaste 

åren. Vi har blivit av med flera verksamheter, 

fått Artilleriregementet till oss och har nu 

också ansvar för verksamheten i Arvidsjaur. 

– Hur det blir med vårt nya motorområde är 

fortfarande lite oklart, det enda vi kan göra är att 

arbeta vidare utifrån de förutsättningar vi har. 

Thomas ser positivt på hur byggnadsbeståndet 

utvecklats under senare tid: 

– Vi har fått en märkbar standardökning, det 

är bara ett par kaserner kvar som ska åtgärdas. 

– Jag är säker på att samarbetet med Fortifikationsverket 

kommer att fungera väldigt 

bra framöver, jag har ingen som helst anledning 

att tro något annat. 

5

VIKTIGT FÖR FRAMTIDENS 

VERKSAMHET 

Snart är anläggningen som ger nya övningsmöjligheter klar. 

För att täcka de framtida behoven ska ett helt nytt motorområde 

byggas i Boden. Området, som kommer att bidra till ett bättre 

miljöarbete, ska innehålla alla de byggnader och funktioner som 

behövs i form av spolhall, smörjhall, övnings-, och vårdhall samt 

en systemstödshall. 

Text: Eva Hetting 

Eva arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. 

Försvarsbeslutet 2004 innebar bland annat 

att helikopterverksamheten flyttades från 

Boden till Halmstad och att Ing 3 området 

skulle lämnas. På området fanns en del 

byggnader och funktioner som även fortsättningsvis 

behövs för att bedriva verksamheten. 

– Det nya motorområdet är en förutsättning 

för att vi ska klara av att bedriva 

verksamheten i framtiden, säger Thomas 

Widmark, stabschef vid I 19. I och med att 

vi lämnar Ing 3 området har vi inte längre 

tillgång till de funktioner som behövs om 

inte det nya området byggs. 

Alla tyngre fordon ska samlas på det 

50 000 kvadratmeter stora området, som 

byggs samman med redan befintliga delar 

för den mekaniserade verksamheten. 

Senaste tekniken 

Området kommer att bidra till en säkrare 

arbetsmiljö genom att det går en väg runt 

hela motorområdet. Det innebär att de tunga 

fordonen aldrig kommer att behöva korsa 

vägen eftersom alla nödvändiga funktioner 

byggs inne på området, 

Spolhallen som ska byggas på området 

är av senaste teknik. Ena delen av hallen är 

utrustad med helt automatiska högtryckssprutor, 

i den andra delen ska tvätten ske 

manuellt. 

– Det blir en miljövänlig spolhall, där vi 

återvinner vatten och tar hand om lösningsmedel 

och slam, berättar biträdande projektledare 

Lars Flygare. 

6 

Den nya smörjhallen kommer att ha en 

central oljedepå från vilken oljorna trycks 

ut till smörjgropen och där förbrukningen 

registreras digitalt. Hallen innehåller fyra 

smörjgropar som är nästan 30 meter långa. 

De ska ge service och underhåll till många 

olika fordon och måste därför kunna regleras 

i bredd. I hallen ska också en domkraft 

som kan lyfta de tunga fordonen finnas. 

Detta ställer stora krav på golv och byggmaterial 

som måste hålla för den stora tyngd 

som uppstår när fordonen lyfts. 

Anslutet till fältet 

Samliga hallar är tekniktunga och den 2000 

kvadratmeter stora systemstödshallen är 

utrustad med rörligt golv för att kunna hantera 

bredden på de olika fordonen. I hallen 

ska även ett trettiotal kontorsrum finnas. 

Motorområdet ligger praktiskt nog i direkt 

anslutning till Södra skjutfältet, som nyttjas 

flitigt i övningsverksamheten. På fältet byggs 

också en ny strid i bebyggelseanläggning, en 

så kallad SIB. 

– Den SIB-anläggning vi bygger ska 

vara klar i december, berättar Berth Wiklund, 

projektledare. 

– Det är en investering på knappt 20 miljoner 

kronor som krävs för att träna de värnpliktiga 

i krigföring i stadsmiljö. När försvaret 

förändras ställs nya krav på de svenska 

insatsstyrkorna som snabbt ska vara på plats 

och kunna kriga och försvara i stadsmiljö. 

Därför behövs bra träning på hemmaplan. 

DETTA FINNS 

PÅ BODENS 

GARNISON 

Bodens garnison av idag är: 

– Norrbottens regemente, I 19, består för- 

utom regementsstaben av Norrbottens 

pansarbataljon med ett tillfört ingen- 

jörskompani, en jägarbataljon som 

utbildas i Arvidsjaur. 

– Artilleriregementet har flyttats till 

Boden från Kristinehamn. Det ligger nu 

på området som tidigare kallades S3. 

– 2006 övertog I 19 ansvaret för utbild- 

ningen av hemvärnet samt stödet till 

frivilligorganisationerna i Västernorrland, 

Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. 

– En del av Försvarsmaktens vinterenhet 

finns i Boden. Där utvecklas kunskaper 

kring förmågan att verka i subarktiska 

miljöer. 

– I Boden finns omkring 2000 bäddar 

för värnpliktiga. 1 500 anställda arbetar 

inom försvarsverksamheten. 

– Luftvärnsutbildningen har nyligen 

flyttats från Boden till Malmen och 

Linköping. 

På Bodens garnison går husen i samma stil. Arkitekturen 

är sammanhållen och flertalet av husen nyrenoverade.

Fakta om verkets 

fastighetsenhet 

i Boden: 

Fortifi kationsverkets enhet i Boden 

är indelad i tre fastighetsgrupper. 

• Den största av dessa sköter om 

fastigheterna på kasernområdena 

i centrala Boden. 

• En grupp sköter om vägar och 

markområden. 

• Den tredje gruppen tar hand om 

verksamheten på andra håll i 

Norrland. Det handlar främst om 

byggnader som nyttjas av 

Hemvärnet och anläggningar 

avsedda för försvarets insats- 

organisation. 

- Inom enheten jobbar medarbetarna 

med så kallat husansvar. En drift- 

tekniker har ansvaret för upp mot 

30 000 kvadratmeter. 

- 40 man arbetar på verkets enhet 

i Boden 

- Enheten förvaltar cirka 310 000 

kvadratmeter lokaler 

- Nyligen såldes det så kallade Ing 

3-området till Bodens kommun, 

eftersom försvaret inte längre 

behövde så stora ytor. 

- I Bodens närhet fi nns två större 

skjutfält, dels Södra skjutfältet dels 

Kusträsk. Därutöver fi nns skjutfälten 

Lomben och Kiruna skjutfält inom 

enhetens ansvarsområde. 

- Fortifi kationsverket ansvarar för 

vägförvaltningen på skjutfälten och 

på kasernområdena i Boden. Bara 

de körbara ytorna i Boden uppgår till 

omkring 140 fotbollsplaner. 

- I Boden har det sedan försvarsbes- 

lutet 2004 investerats för omkring 

200 miljoner kronor, för att anpassa 

byggnaderna för den framtida verksam- 

heten samt modernisera beståndet. 

Ytterligare investeringar är att vänta. 

Välkommen in i vår värld 

Våra byggnader har tiotusentals dörrar 

tillsammans. Dörrar som ska öppnas för 

de människor som arbetar, besöker eller 

gör sin värnplikt i husen. Vi inom Forti- 

fi kationsverket vill att dörren ska leda in 

människor till goda arbetsmiljöer och an- 

passade utbildningslokaler. 

Vi vill att våra kaserner, verkstäder, kon- 

tor, förråd och anläggningar ska erbjuda 

kunderna inom försvaret precis det de 

vill ha – hög kvalitet till en skälig hyra. 

Många har vandrat ut och in genom våra 

dörrar genom åren. Offi cerare, värnplik- 

tiga, repgubbar, föräldrar, kungar och 

andra dignitärer. Vi fi nns där försvaret 

fi nns. 

EN SPECIALISERAD HYRESVÄRD 

Tydliga uppdrag 

Vårt uppdrag är att förse myndigheter 

inom försvarssektorn med mark, anlägg- 

ningar och lokaler av hög kvalitet – till ett 

lågt pris. Vi är en myndighet som arbetar 

för att hålla kundnöjdheten hög och kost- 

naderna låga. 

Försvarsmakten är vår största kund. För- 

svarets materielverk (FMV), Totalförsva- 

rets forskningsinstitut (FOI) och Pliktver- 

ket är exempel på andra kunder inom den 

offentliga sektorn. 

Stora förändringar pågår 

Försvaret går igenom stora förändringar. 

Det gamla invasionsförsvaret ska bort. 

Ett nytt fl exibelt försvar, med förmåga att 

göra insatser över hela världen håller på 

att byggas upp. Fortifi kationsverket har 

en viktig roll i den här utvecklingen. Kra- 

ven på våra fastigheter och vår kunskap 

ökar hela tiden. Det är spännande utma- 

ningar och det ställer krav på vår kompe- 

tensutveckling och kreativitet. De kraven 

är vi redo att möta. 

7

8 

”– JAG TROR I PRINCIP INTE PÅ 

KVOTERING, MEN I DETTA FALL 

ÄR JAG INTE HELT SÄKER. 

ATT VARA FÖRÄLDRALEDIG 

BÖR DELAS LIKA”

”Meeeed språng!” 

■ Namn: Magnus Sand och dottern Signe 

■ Ålder: 34 respektive 5 

■ Befattning: Kvalitetscontroller på 

ledningsstaben 

■ Pappaledig: 15 augusti 2002 – 30 december 

2003 med Signe och 1 november 2005 – 

15 mars 2006 (halvtid) med Stella 

■ Det bästa med att vara pappaledig: 

Att kunna ta dagen som den kommer. 

Carpe diem. 

PAPPALEDIGT PÅ VERKET 

Anders Lindgren och Magnus Sand, fastighetsenhetschef respektive 

kvalitetscontroller på Fortifikationsverket, tog ett steg 

från den invanda världen med daglig projektgång, möten och 

ansvar, till en annan värld med betydligt större krav på fart, 

underhållning, snabbt fotarbete, fantasi och flexibilitet. 

– Pappaledigheten var ingen semester, erkänner Magnus Sand, 

pappa till Signe, 5 år. Men det var skönt att få varva föräldra- 

ledigheten med att jobba. 

Toff-toff-toff-toff-toff-toff... Militärer i förflyttning 

över kaserngården. Soldatkängornas 

sulor studsar hårt mot asfalten och sedan 

mot kavallerikasernens pampiga tegelfasader 

på Lidingövägen i Stockholm. 

Här är bilar, människor och hästar i ständig 

rörelse. Regementets stallar är imponerande 

byggnader i ett hörn av den öppna 

planen med ridytan i mitten. 

En vägskylt med pilar markerar riktning 

för de värnpliktiga, alla viktiga poster och 

stationer står utsatta: Ridhus. Stall. Lilla 

mässen. Förråd. Lektionssalar. 

Grönt, grönt, grönt. Uniformer. Uppställning. 

Kloppet av hovar från stallarnas cementgolv. 

Hö. Gödsel. Doften av höst och kastanjer. 

Och mitt i allt: en barnvagn. 

Här sover Olivia, 2 år, obekymrad om aktiviteten 

omkring henne. Hon är på trygg mark 

– pappas. Anders Lindgren är fastighetsansvarig 

och nybliven pappa för andra gången. 

Nykomlingen i familjen är Otto, född den 6 

september. 

Han har liksom Magnus Sand sin pappaledighet 

bakom sig – tills vidare. Anders 

har varit borta från sin tjänst på verket i sex 

Text: Dan Linder 

Dan arbetar som Copywriter på Trafalgar. 

Foto: Linus Hallgren 

Linus är frilansfotograf. 

månader och har precis kommit tillbaka. 

– Det var inga problem med arbetsgivaren, 

säger han. Allt gick mycket smidigt och 

metodiskt tillväga, tycker jag. En tidigare 

driftchef, numera uppdragsledare inom 

avdelningen och tillgänglig resurs för min 

chef, kunde lätt sätta sig in i mina arbetsuppgifter 

så det inte blev något glapp när jag 

försvann. Nu har jag hans jobb! Eftersom 

vi ju fått ytterligare ett barn nu i höst, med 

nya pappadagar som följd, så kom jag och 

min chef tidigt överens om att under hösten 

passa på att varva med kompetensutveckling. 

Min vikarie kan då också fullfölja ett helt år 

9

10 

med allt vad det innebär, exempelvis med att 

hålla budgetar. Vid nyår återtillträder jag min 

ordinarie tjänst. 

Tiden med Olivia var viktig, menar 

Anders. 

– Självklart undrade jag hur lång tid jag 

skulle våga be om pappaledigt, Olivia var 

första barnet. Arbetsgivaren var väldigt progressiv 

och vi kom överens om sex månader 

och min ersättare var snabbt på plats. 

Men det var inte smärtfritt. Stoltheten fick 

sig en knäck. 

– Visst vill man vara oumbärlig! skrattar 

Anders. 

Precis som Anders var Magnus medveten 

om att pappaledigheten ställde helt andra 

krav på uthållighet och flexibilitet än jobbet. 

– Ja, det var ingen semester! Jag gjorde 

väl som alla andra, planerade vad jag skulle 

göra när jag var hemma med Signe: renovera 

och tapetsera. Det blev inte så mycket av de 

planerna och det är ju en viktig insikt det 

med, menar han. 

Att vara pappaledig var en självklarhet. 

– Visst ska man dela på ansvaret och ta tillvara 

på möjligheten, säger Magnus. 

Själv tillbringade han hösten 2002 med 

Signe. På Luciadagen 2004 föddes hans 

andra dotter Stella. Andra perioden Magnus 

var föräldraledig var mellan oktober 2005 

och mars 2006. Skillnaden mot förra gången 

var att han nu arbetade halvtid. 

Viktigt med vuxenkontakt 

– Det har varit full fart, men roligt. Föräldrar 

och kompisar har hälsat på när jag varit 

hemma. Vuxenkontakten blir väldigt viktig 

efter ett tag, man behöver lite intellektuell 

stimulans emellanåt. Nackdelen med att arbeta 

halvtid och vara föräldraledig var i mitt fall 

svårigheter att begränsa arbetet till just halvtid, 

det var lätt att det blev betydligt mer även om 

min chef försökte fördela arbetet, säger han. 

Både Magnus och Anders återkommer 

till den värdefulla tiden. Att ta vara på den 

som pappa och att göra det mesta av den på 

hemmaplan och på jobbet. 

”– VISST VILL 

MAN VARA 

OUMBÄRLIG!” 

■ Namn: Anders Lindgren och dottern Olivia 

■ Ålder: 46 respektive 2 

■ Befattning: Fastighetsenhetschef, 

Fastighetsenhet Stockholm 

■ Pappaledig: 9 januari – 30 juni 2006 

■ Det bästa med att vara pappaledig: 

Att komma sitt barn in på livet!

– Mycket handlar om att det ska vara 

smidigt och problemfritt att lämna över uppgifter 

och ansvar under pappaledigheten, gå 

igenom vilka som kan hoppa in och ta över, 

säger Anders. Jag känner att förmågan och 

viljan inför problemlösning är god på verket, 

inget tjafs eller irritation. 

Magnus tror även att det ökande antalet 

pappor som utnyttjar sin föräldraledighet 

hjälper till med jämställdheten i hela samhället. 

– Jag tror i princip inte på kvotering, men 

i detta fall är jag inte helt säker. Att vara 

föräldraledig bör delas lika. En fördel är ju 

att taket för föräldrapenningen har höjts och 

stimulerat papporna att vara hemma. Det 

innebär att det inte blir en ekonomisk fråga 

i samma utsträckning längre. 


Vår värld består av många 

spännande områden 

Fortifi kationsverket fi nns över hela 

landet. Verksamheten är indelad i 

tre verksamhetsområden; Lokaler, 

Fortifi kation och Mark. 

Avdelningen Mark säljer fastigheter och 

mark som försvaret inte längre behöver. 

Ibland ska fastigheter föras över till an- 

dra myndigheter istället för att säljas, till 

exempel när naturvärden ska bevaras. 

Markavdelningen sköter också inköpen av 

fastigheter. 

Anders lägger till att Fortifi kationsverket 

därtill täcker upp med ett föräldrapenningstillägg 

på 10 procent av daglönen. Det gör 

att situationen för en anställd blir ännu mindre 

problematisk. Något som alla arbetsgivare 

borde ta efter. 

Att vara hemma en sammanhängande tid 

upplever de båda som positivt. 

– Många tror väl som jag att de är alldeles 

oersättliga på jobbet, säger Anders och 

ler. De tar några dagars pappaledigt i stöten 

men det kan vare sig bli bra arbete eller 

ledighet av en sådan lösning. 

På pappas axlar 

Olivia har vaknat, kanske väckt av hästarna 

på gårdsplanen och hovarnas ihågliga tram- 

På våra ägor fi nns höga berg och djupa 

dalar – och en väldig massa skog. Just 

skogen kräver speciell omvårdnad. Vi dri- 

ver ett skogsbruk som är anpassat efter 

försvarets speciella behov. 

De uthyrningar och arrenden vi gör, så 

kallade nyttjanderätter, sköts också från 

Markavdelningen. Det handlar om allt från 

jakt- och fi skerätter till jordbruksarrenden 

och uthyrning av fritidshus. På markavdel- 

panden mot asfalten. Kavallerikasernens 

stallar är k-märkt egendom och statligt byggnadsminne 

och renoveringar och upprustning 

av lokalerna måste gå försiktigt tillväga. 

De totalrenoverade stallarna har en 

anrik fasad och är moderna foderanstalter 

på insidan, komplett med varje häst personliga 

meny för alla dagar i veckan. En häst 

har stämpeln SJUK på sin meny. 

Framöver planeras nya renoveringar på 

området: Sjukan ska renoveras och köket 

till värnpliktsmatsalen byggas om. 

– Vi väntar bara på besked från den nya 

regeringen, säger Anders. 

När fotografen Linus har riggat sin utrustning 

är bilden given: Signe och Olivia högt över 

marken på varderas pappas axlar – var annars? 

ningen fi nns även vårt fastighetsregister 

och vår expertis på övnings- och skjutfält. 

Hemliga försvarsanläggningar 

Inom området Fortifi kation bedrivs vår 

verksamhet med hemliga försvarsanlägg- 

ningar. Det innebär anläggningar som 

används i krigsorganisationen. De fi nns i 

skog och mark runt om i landet. 

Inom avdelningen arbetar man också 

mycket med att utveckla moderna skydds- 

tekniska lösningar för försvarets och öv- 

riga kunders bruk. 

Inte bara förvaltning 

Vi tar hand om lokalerna och marken i det 

öppna beståndet på bästa sätt, för kunder- 

nas skull och för att värdet på fastighe- 

terna ska vara så högt som möjligt. Detta 

sker i verksamhetsområdet Lokaler. 

Merparten av de anställda inom verket 

arbetar med fastighetsdriften. Men vi byg- 

ger även nytt och förädlar befi ntliga bygg- 

nader och utbildningsanordningar när så- 

dana behov fi nns. 

11

Högt uppe i sluttningen ovanför 4:e sjöstridsfl ottiljens röjdykardivision 

i Skredsvik ligger Villa Ramdalen. Utsikten över Gullmarsfjorden 

är vidunderlig. Villan ligger intill berget Smörkullen som 

sägs vara Bohusläns mest egendomliga och sägenomspunna berg. 

Text och foto: Ingela Andersson 

Villan, i fornnordisk stil, uppfördes 1898- 

1901 av ingenjör Alban Engelbert Jacobi 

(1841-1913). Ett avsnitt ur en tidningsartikel 

från juni 1936 lyder: ”Ing. A. Jacobi köpte 

en gång Ramdalen, som avstyckats från 

Cederslund och bebyggde det efter sitt sinne. 

Och det gjorde han så egendomligt men på 

samma gång storslaget att bygget blev det 

allmänna samtalsämnet i bygden. En stilig, 

efter dåtida förhållanden modern villa reste 

sig mitt inne i den vildvuxna strandskogen. 

Det röjdes mark, en stor vacker trädgård 

anlades och alla upptänkliga planteringar, 

träd, buskar och blommor trollades fram.” 

Möts av väktare 

Av den en gång så storslagna parken syns 

inte mycket idag. Villan däremot har många 

spännande detaljer bevarade. För de märkliga 

snidade detaljerna stod skulptören Karl 

12 

”Egen härd guld värd” 

står det över den öppna spisen i vikingasalen. 

VILLA VAKTAD AV 

VILLA VAKTAD AV 

SVÄRDVÄKTARE 

Tålig. I den stora vikingasalen omges man av 

groteska huvuden snidade på pelarna och i 

dörren möts man av en väktare med svärd. 

1936 invigdes ett konvalescent- och semesterhem 

i villan. Den 9:e augusti detta år bjöd 

konfektionsföretaget A-B. Schwartzman och 

Nordström till invigning av semesterhemmet 

som var avsett att användas av företagets 

anställda. Invigningen var pampig och förrättades 

av landshövdingen som i samband 

med invigningen utdelade förtjänstmedaljer 

till några av företagets anställda. 

Åter i bruk 

Den 8:e maj 1953 förvärvar Kronan marken 

för att inrätta en bas och ett övningsområde 

för ett örlogsförband. Örlogsbasen lades ned 

1:a juli 1985. Detta innebar att värnpliktsutbildningen 

avbröts och att kök och mat- 

Villa Ramdalen, uppförd vid sekelskiftet 1900, 

ligger med utsikt över Gullmarsfjorden. 

inrättning lades ned. Kvar blev den ”civila” 

delen för underhåll och service. Röjdykarutbildningen 

var borta i två år men återkom 

1987 och var då istället fartygsbaserad och 

självförsörjande. 

Villan har nu åter kommit i bruk. Den 

används nu som förläggningsbyggnad. 

Det fi nns även samlingsutrymmen i lokalerna. 

Taklagsfest hölls i juni månad, efter 

att renoverings- och ombyggnadsarbete 

genomförts. 

Källor: 

Artiklar ur Bohuslänningen, 

Bohusläns föreningsarkiv 

Ramdalen, historik sammanställd 

av Övlt Lennart Ekberg 

En snidad träfi gur med 

svärd står på vakt vid entrén.

KO-LOSSALT DJURLIV PÅ ÖVNINGSFÄLT 

14 

Livet på heden är inte så ensamt som det ter sig. Omkring 1500 djur vandrar på de fria ytorna, 

beroende vilken tid på året det är. Förbipasserande kommer nära djuren.

Normalt sett arbetar Fortifikationsverket med tvåbenta kunder. 

Men vi har fyrbenta också. De mänskliga tar vi hand om på 

bästa sätt och de får sätta betyg på oss i ett NKI – nöjd kund index. 

De fyrbenta fick en sensommardag chans att göra sitt eget 

NKI – nöjd ko index. 

– Toppbetyg, säger deras språkrör, lantbrukaren Carl-Axel Dahlgren. 

Anledningen till att Öppet hus åkte till 

Revingehed för att besöka de fritt strövande 

kreaturen är tudelad. Dels ville vi berätta 

om dessa ganska speciella hyresgäster, dels 

ville vi beskriva varför kossornas vara eller 

inte vara på fältet är en så het potatis. Faktum 

är att kornas framtid är hotade, om inte 

en rad väderskyddande hallar byggs. 

Behandlas i höst 

För att göra en lång historia kort är läget 

som följer: 

Kossorna har funnits på Revingehed 

utanför Lund i 40 år. Sida vid sida med den 

militära verksamheten har de strövat på 

fältet – året runt. Under senare år har djurskyddslagarna 

skärpts och Djurskyddsmyndigheten 

menar att korna har för få utrymmen 

att vistas i. Carl-Axel Dahlgren, som 

driver ranchen som korna hör till, har en 

annan åsikt. Parterna blir inte överens och 

det hela har utvecklats till en rättsprocess 

som drar ut på tiden. 

I länsrätten vann Carl-Axel och hans 

fru mot Djurskyddsmyndigheten. Fallet är 

överklagat och kommer att tas upp i Kammarrätten 

under hösten. Kuggfrågan som 

ska lösas är huruvida hallar måste byggas 

eller inte. En investering i mångmiljonklassen 

som Carl-Axel menar att han inte har 

råd med. Och skulle Fortifikationsverket 

som mark- och fastighetsägare genomföra 

bygget skulle hyran bli för hög. Kammarrätten 

tar upp ärendet senare i höst. 

Carl-Axel är egentligen västgöte, men 

tillsammans med sin hustru har han valt att 

slå sig ner i Skåne för att driva sin ganska 

ovanliga verksamhet. 

– En stor del av vår verksamhet bygger 

på att vi har en bra stam. Nu, efter många 

års arbete, kan man säga att vi börjar närma 

oss en egen art, Revingekon. Vi är väldigt 

noggranna med vilka djur vi avlar med och 

att de ska klara de förutsättningar som livet 

på heden innebär, säger han. 

– I dag ser vi att vi lyckats. Korna vet 

var på fältet de ska söka skydd och hitta 

mat, kunskaperna förs från ko till kalv i 

generationer. Inga djur mår dåligt av väder 

och vind, de är avlade för att klara utelivet 

och de speciella förhållandena. De är under 

ständig uppsikt av oss, kringboende och 

turister. Därför känns det så märkligt att vi 

nu får den här konflikten. 

Inga samarbetsproblem 

Djurbesättningen varierar under året mellan 

1400-och 1800 djur. De rör sig på 2500 

hektar som gården har rätt att nyttja i det 

avtal man tecknat med Fortifikationsverket. 

Fältet som helhet är omkring 4500 hektar, 

vilket innebär att det alltid finns fria ytor för 

försvaret att öva på. Dessutom flyttas korna 

från del till del på arrendet, vilket gör att 

försvaret kan nyttja de områden de behöver. 

Runt 15 mil stängsel finns runt fältet, och 

mindre hägn inom den ramen. Inom hägnen 

rör sig korna fritt. 

– Samverkan fungerar perfekt, inga problem 

alls med varken Försvarsmakten eller 

Fortifikationsverket, säger Carl-Axel. 

Carl-Axel Dahlgren har drivit sin verksamhet på 

Revingehed sedan mitten av 80-talet. Han hoppas 

på en fortsättning. 

Text och foto: Kenneth Nilsson 

Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab 

och ingår i Öppet hus redaktion. 

Fortifikationsverket är inte inblandad i 

den pågående rättsprocessen, men chefen 

vid fastighetsenheten i Revinge, Leif-Göran 

Ståleker, följer ändå utvecklingen. Utgången 

får genomslag på verksamheten. 

– För oss fyller ranchdriften en stor 

funktion, eftersom korna sköter stora delar 

av naturvården på fältet. På somrarna håller 

de det öppet och på vintern ringbarkar och 

rensar de sly och buskar. Det är helt enkelt 

en billig och effektiv form av naturvård för 

oss, som måste ersättas med mankraft om 

de försvinner. 

Carl-Axel ser över sitt hus nu och funderar 

på alternativen om han förlorar den 

pågående processen. Kanske finns marker 

i närliggande länder, där lagstiftningen 

ser annorlunda ut? Kanske går det att hitta 

andra lösningar på plats på heden? 

– Än så länge hoppas jag så klart att vi 

kan vara kvar. Vi trivs här – och framför allt 

trivs djuren här. 

På fråga om vad djuren skulle ge för 

NKI (nöjd ko index) svarar han: 

– Toppbetyg! 

15

FAKTA 

Om Arholmabatteriet: 

Arholma är ett modernt kustartilleri- 

batteri med två pjäser – en 10,5 cen- 

timeters pjäs och en 40 millimeters 

pjäs, m/48. Anläggningen föreslås 

bevarad både exteriört och interiört. 

16 

ATT ANLÄGGA 

en framtid för turister 

Det som är dåtid för vissa kan bli framtid för andra. Det gamla 

batteriet på Arholma i Stockholms norra skärgård är ett exempel. 

Det är på god väg att bli ett museum. 


Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informationsstab och ingår i Öppet hus redaktion. 

När en gammal anläggning väl är avyttrad 

– ja då går det inte att få tillbaks den igen. 

Batteriet på Arholma är det sista av sin typ, 

som fortfarande finns kvar. Därför är det 

extra intressant för staten att se till att det blir 

kvar för eftervärlden att beskåda. 

Många är med 

Anläggningen på Arholma är en del av det 

numer nedlagda fasta kustartilleriet. Det är 

Fortifikationsverkets uppdrag att avveckla 

gamla befästningar, då de inte längre tjänar 

något syfte för verkets kunder. Vissa anläggningar 

ska dock bevaras. Arholma är föreslagen 

att bli ett statligt byggnadsminne och kan 

då få finnas kvar – den tanken utgår bevarandearbetet 

ifrån. Det är regeringen som fattar 

slutgiltigt beslut om byggnadsminnesförklaringen. 

Engagemanget för att anläggningen ska 

bevaras är stort. Norrtälje kommun är engagerat 

i Arholmas framtid och är en del av det 

myndighetsövergripande projekt som arbetar 

med att få det nya museet till stånd. 

Fortifikationsverket representeras i arbetet 

av Lennart Aldrin, som är avyttringsledare. 

Det innebär att han ansvarar för att fasa 

ut anläggningar som inte längre behövs i försvarets 

insatsorganisation. Oftast plomberas 

eller rivs anläggningarna. I det här fallet får 

istället Lennart fokusera på att anläggningen 

ska vara i så gott skick som möjligt, när den 

överlämnas. 

– Vi har nu kontinuerlig samverkan 

med Fastighetsverket, Riksantikvarieämbetet, 

kommunen och Statens maritima museer 

kring det här. Kommunen har redan kontaktat 

en firma, som kan tänka sig att driva 

museet och ett vandrarhem i de kåkar som 

finns ovan jord. De är också med i arbetet, 

berättar Lennart. 

– Även om inget är klart, så har alla parter 

en positiv inställning till det här. Det finns 

ett nationellt intresse kring att anläggningen

ska bevaras och dessutom gynnas turismnäringen 

i kommunen om museet drar igång. 

Planerar för 60 bäddar 

En förutsättning för att ett museum ska bli 

av, är att någon entreprenör vill driva det. 

När Fastighetsverket tar över som ägare och 

förvaltare, ska de själva inte driva verksamheten. 

Deras uppdrag är att vara statens ägarföreträdare. 

Marie och Per Eriksson, ett ungt par som 

står bakom företaget Skärgårdsaktiviteter, är 

dock intresserade av att starta ett vandrarhem 

och driva museet. 

– Vi planerar för en blandning av boende, 

bar, bad och museum på Arholma. Men det är 

en del bekymmer som måste redas ut innan vi 

vet om det kommer att fungera, berättar Marie. 

– Framför allt är det problem med vatten 

och avlopp till byggnaderna omkring anläggningen. 

Ska vi kunna ta hand om turister på 

ett bra sätt måste sådant fungera. Sen måste 

vi se över tillgängligheten på ön också, med 

promenadvägar och sånt. 

På sikt planerar Per och Marie för 60 

bäddar i vandrarhemmet. Ambitionen, om 

allt går i lås, är att vara igång i mindre skala 

redan nästa sommar. 

– Det fi nns så fantastiskt mycket att se 

både här på Arholma och i skärgården i 

övrigt, säger Per. 

Lennart Aldrin på Fortifi kationsverket 

tror att en lösning för Arholma ska kunna 

komma till stånd. 

– Det är vad vi alla jobbar för. Vi har inga 

resurser för att bygga om och nytt innan vi 

lämnar över anläggningen till Fastighetsverket, 

men alla parter bidrar så gott de kan och 

vi försöker i möjligaste mån att tillgodose de 

önskemål som fi nns för att anläggningens 

framtid ska bli så positiv som möjligt. 

Om Fortifi kationsverkets 

bevarandearbete: 

När Försvarsmakten eller någon av 

verkets andra kunder inte längre 

har behov av att hyra en byggnad 

eller anläggning blir det verkets 

uppgift att avyttra byggnaden 

ur beståndet. Det kan innebära 

försäljning, rivning, plombering 

eller överföring till annan statlig 

myndighet. 

När det handlar om äldre eller 

unika byggnader, i regel klassade som 

statliga byggnadsminnen, blir det ofta 

aktuellt med överföring till Statens 

Fastighetsverk. De har till uppgift att 

förvalta byggnader som är en del av 

det nationella kulturarvet. 

Fortifi kationsverket, Fastighetsver- 

ket och Riksantikvarieämbetet sam- 

arbetar tätt i dessa frågor. Just nu är 

det många befästningar, särskilt längs 

kusterna, som är aktuella att bevara. 

Men även andra objekt, som byggna- 

der på Axvalla hed, Marma läger och 

Säve depå är uppe till diskussion. 

Hur snabbt övertagandena sker 

beror på standarden, möjligheter att 

hyra ut till nya kunder och en rad 

andra faktorer. Fortifi kationsverket har 

ansvar för de statliga byggnadsmin- 

nena fram till dess att Fastighets- 

verket tar över dem, även om ingen 

hyresgäst nyttjar dem. 

Marie och Per Eriksson, ett ungt par som står bakom företaget Skärgårdsaktiviteter, 

är intresserade av att starta ett vandrarhem och driva museet på Arholma. 

Hyresgäster 

på jorden 

En bra hyresvärd tar inte bara hand om 

sina kunder. En bra hyresvärd tar ansvar 

för sin omgivning också. Därför arbetar 

Fortifi kationsverket mycket med miljö- 

frågor. 


Vi försöker hela tiden att bli bättre på vårt 

arbete med miljön. Det viktigaste målet är 

att alla arbetsmoment vi utför sker med 

så liten miljöpåverkan som möjligt. Vi vill 

driva en verksamhet som varken skadar 

miljön eller slösar på naturresurserna. 

En ren miljö 

Verket har en miljöpolicy där vi slår fast att 

vi ska använda så lite energi som möjligt i 

fastigheterna, att vi ska hushålla med allt 

material vi använder och att vi alltid ska 

följa miljölagstiftningen. Det är tuffa mål 

som kräver mycket arbete, oftast i nära 

samarbete med hyresgästerna. För varje år 

som går blir vi lite bättre. Inom kort ska vi 

vara certifi erbara, alltså klara hårda gransk- 

ningar av vårt miljöarbete. 

Fortifi kationsverket är en hyresvärd, men 

bara hyresgäst på jorden. Det arv vi lämnar 

efter oss ska vara något att vara stolt över 

– en ren miljö. 

17

DET SKA VARA DRIV I VÅR DRIFT 

Målet är tydligt. Fortifi kationsverkets 

driftverksamhet ska 

göra sitt arbete så effektivt 

som möjligt. Under de senaste 

åren har därför många 

insatser gjorts för att öka effektiviteten. 

De medarbetare 

som leder utvecklingsarbetet 

ser nu tydliga resultat. 

– Vi har idag en väl fungerande 

driftverksamhet, med hög 

konkurrenskraft mot andra alternativ, 

säger Anders Böhlin, 

driftutvecklingsledare. 

Utvecklingen av Fortifi kationsverkets drift 

är inne i ett intensivt skede. Tid och resurser 

har satsats på att modernisera verksamheten 

– mycket har hänt på bara två, tre år. 

– Fortifi kationsverket har arbetat mycket 

med att förstärka sin styrning, generellt 

inom verket. Driften har på ett naturligt sätt 

kommit med i det arbetet. När målen blir 

tydligare, är det också lättare att bedriva ett 

utvecklingsarbete, säger Anders Böhlin. 

Anders Böhlin och hans kollega Morgan 

Eriksson, som jobbar med energi- och 

underhållsutveckling, menar att driften, likt 

verket i övrigt, ska sikta på den nya visionsformulering 

som började gälla 2005. ”Bäst 

på nyttofastigheter och skyddsteknik”. 

– Vi kan inte bli bäst i det stora hela utan 

att fastighetsdriften är bäst, säger Morgan. 

Utvecklingsarbetet tog fart på allvar 

under den senare delen av 2003 och inledningen 

av 2004. Målarbetet för driften blev 

mer prioriterat inom verket och resursen på 

huvudkontoret att arbeta med utvecklingsfrågor 

rörande driften förstärktes. 

Åtgärdar brister 

Under 2004 genomfördes något som kallades 

Framtidsstudien inom verket. I den studien 

konstaterades att det fanns brister inom driften. 

Kostnaderna, styrningen och uppföljning 

var tre stora faktorer. 

– Framtidsstudien var en bra utgångspunkt 

för vad vi skulle jobba vidare med. 

Nu, två år senare, är vi på god väg att åtgärda 

bristerna, säger Anders Böhlin. 

18 


Kenneth arbetar på Fortifi kationsverkets informations- 


Illustrationer: Trafalgar 

Driftverksamhetens utveckling 

5 

Kvalitetsmätning 

av driften 

4 

Driftmöten utvecklas som 

metod. Uppföljning och 

planering ska alla vara 

medverkande i 

I den tidsaxel som fi nns här intill går det att 

få en schematisk överblick av utvecklingsarbetet 

inom fastighetsdriften. Anders och 

Morgan kommenterar några av de enskilt 

största faktorerna för framgång. 

Nytt stödsystem 

Införandet av ett nytt system som skulle 

underlätta det dagliga arbetet i driftorganisationen 

har pågått under ett par år. Systemet 

kallas för TFS (Tekniskt fastighetssystem). 

Tanken är att medarbetarna genom systemet 

ska kunna få sina ordrar, rapportera sin tid och 

sina utförda insatser. Arbetet med att införa 

TFS är avklarat, men ännu fungerar inte systemet 

perfekt. 

– Det blir bättre och bättre. I takt med att 

användarna blir mer vana, bristerna åtgärdas 

och vi lär oss att ta ut rätt information 

ur systemet när vi följer upp verksamheten, 

tror jag det kommer att bli mycket bra, säger 

Morgan Eriksson. 

De kanske mest betydande insatserna 

som gjorts och är i görningen är dessa: 

ß Arvidsjaurprojektet 

På sidan tre i denna tidning ges en 

större bild av vad projektet går ut på. 

Den del som i störst utsträckning 

påverkar fastighetsdriften, är att en 

central felanmälan införs inom verket. 

– Ambitionen är att kundernas nöjdhet 

ska öka och att vi ska sänka kostnaderna 

för administration, säger 

Morgan. 

1. 

Ledningen sätter mål 

2 

Grundläggande insatser 

som utveckling av handbok 

samt driftnormering 

sätter igång 

3 

Utvecklingsprojekt som 

ska förbättra och förstärka 

driftens processer startas. 

Exempelvis driftplaner 

och felanmälan 

ß Driftmöten 

Fasta agendor, där planering och 

uppföljning diskuteras och arbetsläget 

gås igenom är en kommande satsning 

inom verket. 

– Vi har enskilda kompetenser men 

jobbar som ett team. Dessutom måste 

vi öka nyttan av de uppföljningsmaterial 

vi får ut från våra stödsystem. 

Det här är ett bra sätt att svetsa samman 

gruppen tror jag, säger Anders Böhlin. 

ß Driftrosen 

Driftrosen är en metod för utvärdering 

av de olika lokala enheterna inom 

verket. Den har gjorts en gång, med ett 

lyckat resultat. Arbetet med driftrosen 

ska fortsätta. 

– Metoden ger ett direkt engagemang 

från medarbetarna. Dessutom ser man 

inom enheten tydligt sina egna svag- 

heter och styrkor, säger Anders Böhlin 

ß Nyckeltal 

Till planeringsarbetet inför 2007 har 

vägda nyckeltal tagits fram. Finessen är 

att fastighetsenheterna nu har ett tydligt 

mål att rätta sig efter i planeringsarbetet 

och att verket som helhet samtidigt 

genomför en intern benchmarking, 

alltså en jämförelse internt. 

Utvecklingsarbetet fortsätter. De insatser som 

görs utvärderas och ger nya förutsättningar 

för att fortsätta framåt – det ska bli mer driv 

i driften!

Det här har vi gjort – och det här ska vi fortsätta att arbeta med 

2003 

• Effektiviseringsprojektet startade. Målet 

sattes till att minska kostnaderna med 

100 miljoner kronor till utgången av 2006. 

Det målet är på väg att klaras av. Projektet 

har utgjort en ram för stora delar av de 

insatser som är gjorda. 

2004 

• En grundlig kartläggning för hur man 

kunde spara pengar inom effektiviseringsprojektet 

gjordes 

• Driftnormering genomfördes och började 

sedan användas i organisationen. Alla 

enheter skulle ha rätt bemanning utifrån 

sin storlek och sina byggnadstyper. 

• Revidering av drifthandboken inom 


Anor från stormaktstiden 

Sättet vi gör vårt jobb på är modernt. 

Men anorna i arbetet är gamla. Den mili- 

tära fortifi kationen startades redan 1635 

i Sverige. 

Det var under stormaktstiden och det 

30-åriga kriget som fortifi kationen föddes. 

Sverige hade ett behov av befästningar 

på många håll i sitt stora rike. Det ansågs 

klokt att samla vetenskapligt och militärt 

kunnande inom området på samma 

ställe. 

Under 1800-talet hade utbildning av 

lantmätare, kartografer och väg- och 

vattenbyggare nära samröre med forti- 

fi kationen. 1937 omvandlades Kungliga 

2005 

verket – modernisering av termer och 

arbetsmetoder. 

• Ledningen avsatte 40 miljoner kronor till 

investeringar på energisidan, för att 

spara kostnader och minska miljöpåverkan. 

Pilotprojektet för TFS, det tekniska 

fastighetssystem, pågick under hela 

året. 

• Inom hela verksamheten utreddes vårt 

sätt att organisera jourstyrkor och jourens 

arbetssätt. Det ledde på många håll till nya 

arbetssätt. 

• En driftnormering av vårt arbete med mark 

och park inleddes. 

• I maj månad började TFS införas i praktiken 

inom verket. 

• I september utsågs energiansvariga på 

varje enhet, för att stärka kompetensen på 

det området. 

• Det så kallade datalagret, där mycket fakta 

om vår verksamhet fi nns, stärktes i slutet 

av året, genom att information från energiförbrukningssystem 

fördes dit. 

Fortifi kationen till Fortifi kationskåren, 

Ingenjörstrupperna och Signaltrupperna. 

1948 bildades Fortifi kationsförvaltningen. 

Det var en del av Försvarsmakten, men 

med ett tydligt avgränsat ansvar för be- 

fästningar och byggnader. 

1994 bildades Fortifi kationsverket när 

riksdagen beslutade att skilja på brukare 

och ägare inom statens fastighetsförvalt- 

ning. Verket överfördes efter en tid till 

Finansdepartementet. 

1997 övertogs fastighetsdriften från För- 

svarsmakten. Sedan dess fi nns ägande, 

förvaltning och drift inom samma verk- 

samhet. 

2006 

• TFS var infört i alla enheter i februari. 

Utvecklingsarbete pågår ännu. 

• En driftstrategi har formulerats för 

verket. 

• Driftrosen – kvalitetsmätningen av 

verket, var klar för alla enheter under 

tidig vår. 

• Arbetet med att alla enheter ska ha 

Vad som blir klart i närtid 

• Drifthandboken är på väg in i tryck 

• Normeringen av våra driftstyrkor för mark och 

park är på väg att bli färdig 

• Formerna för våra driftmöten är på väg att sätta 

sig. 

• En särskild översyn av energikostnaderna är 

initierad och ska genomföras. 

Vad som återstår att arbeta med 

• Servicecentret i Arvidsjaur ska starta 2007. 

• Vi vill ta fram enklare checklistor till driftens 

medarbetare, för olika typer av insatser. 

• Vi vill göra överenskommelser med olika 

tillsynsmyndigheter för vår verksamhet, om 

hur tillsynen enklast går till och hur vi ska 

agera inför och efter tillsyn. 

• Det pågående kompetensutvecklingsarbetet 

inom verket som helhet måste utvecklas, så 

att kompetensanalyser fi nns för alla delar inom 

driftverksamheten. 

• Fortsatt arbete med att utveckla metoder för 

kostnadsstyrning. 

egna driftplaner pågår och ska vara 

klar i slutet av året. 

• Vägda nyckeltal, siffror som visar den 

lokala verksamheten på vilka riktkostnader 

man ska ha för olika driftinsatser 

och olika typer av lokaler har tagits 

fram som underlag för verksamhetsplaneringen 

inför 2007. 

19

20 

Hon är en av få kvinnor i en mansdominerad värld. Det ser hon 

som en utmaning. Att lära sig så mycket som möjligt under sin 

trainee-period på Fortifikationsverket ser hon också som en 

utmaning. Stephanie Hamer är på god väg mot ett fast jobb som 

projektledare inom Fortifikationsverket. Men att bygga ett hus 

till sig själv – det är hon inte intresserad av. 

Stephanie Hamer är på gång att få en fast anställning hos 

Fortifikationsverket. När det sker kommer hon ha nytta av de 

kunskaper hon fått under traineetiden.

PÅ VÄG MOT ETT FAST JOBB 

Stephanie är 30 år och kommer ursprungligen 

från Tyskland. Hon hittade till Sverige 

1995 då hon var aupair under ett år. 1999 

kom hon tillbaka som utbytesstudent och har 

varit kvar sedan dess. Hon har en examen i 

arkitektur från Tyskland och Sverige samt 

en examen i internationell företagsekonomi 

från Chalmers i Göteborg. Efter att ha gjort 

sitt examensarbete på Ericsson och arbetat 

en kortare tid på ABB fi ck hon jobb på fastighetskontoret 

i Uppsala kommun. 

– Jag var projektledare för tidiga skeden 

i byggprocessen, alltså ansvarig från 

idé till projektering. Jag jobbade mycket 

med nybyggnader av förskolor samt ny- och 

ombyggnader av skol- och idrottslokaler. 

Ute i verkligheten 

Här på Fortifi kationsverket är Stephanie 

trainee under ett års tid på fastighetsutvecklingsenhetens 

investeringsgrupp. Efter 

årsskiftet ska hon sedan arbeta som ordinarie 

projektledare. Hon har under det första 

halvåret varit ute mycket i organisationen 

för att lära känna så mycket som möjligt 

kring den. Hon har varit hos Fastighetsenheten 

i Uppsala från april till juni för att se 

hur saker och ting fungerar i praktiken och 

för att lära känna människorna. 

Hon deltar dessutom i två projekt för 

tillfället. Tillsammans med projektledare 

Carl-Erik Persson tittar Stephanie på 

ombyggnader av kontor i en fastighet på 

Berga. Det andra projektet gör hon med 

Curt Molén, investeringsledare, gällande 

en eventuell helikopteretablering för polis, 

ambulans och sjöräddning i Myttinge. 

Verket investerar för cirka 1,2 miljarder 

kronor under 2006, så projektledarna har 

fullt upp. Genomförandet av bygginvesteringarna 

präglas i hög grad av regeringens 

försvarsbeslut 2004. En konsekvens av 

försvarsbeslutet är en betydande ökning av 

investeringarna under ett par år då många 

anpassningar krävs för den verksamhet som 

ska drivas vidare inom försvaret. Dessa 

pågår för fullt på fl era håll. Malmen och 

Ronneby anpassas för nya helikoptertyper, 

Skövde planeras få en ny motorskola, på 

Berga byggs en ny militärrestaurang, på 

försvarsmaktens tekniska skolor i Halmstad 

sker om-, ny- och tillbyggnader samt en 

mängd andra små och stora om- och nybyggnader 

parallellt på fl era platser i landet. 

Van vid män 

Byggbranschen består fortfarande av övervägande 

män, men det är inget som bekymrar 

Stephanie. 

– Jag har alltid studerat och jobbat i 

grupper där tjejer är underrepresenterade. 

Under delar av min utbildning var vi 30 

killar och två tjejer, så för mig är det inget 

problem att vara en av få tjejer i ett mansdominerat 

yrke. Jag fokuserar på att lära mig 

så mycket jag kan av de personer jag träffar, 

de fl esta har otroligt mycket kunskap. 

Stephanie reser mycket. Ute på fältet 

träffar hon personer som representerar 

en mångfald olika yrkesroller, det är 

många involverade i Fortifi kationsverkets 

investeringsprojekt. Kommunrepresentanter, 

kunder, experter, arkitekter med fl era ska 

alla administreras av projektledaren som är 

ansvarig för att tiden planeras korrekt, att 

ekonomin stämmer och att konsulterna får 

de instruktioner de behöver. 

Något riktigt drömprojekt har hon inte. 

För henne är det viktigaste i projekten att 

samspelet i gruppen fungerar så att uppgiften 

kan lösas på ett effektivt sätt. Hon älskar 

utmaningar och menar att ju mer komplext 

desto roligare är projektet. 

Föredrar gammalt 

På frågan om hon skulle vilja bygga ett eget 

hus en dag skrattar hon högt och skakar 

ivrigt på huvudet. 

– Nej, fy så hemskt att själv vara ansvarig 

för husets alla fel som man kommer på i 

efterhand! Jag föredrar att bo i ett äldre hus. 

Det som känns opraktiskt och ogenomtänkt 

i ett nytt hus är oftast ganska charmigt i ett 

gammalt. De brukar dessutom ha en uppväxt 

trädgård vilket också är ett stort plus. 

Efter sommaren kommer Stephanie att 

vara en period i Kungsängen på Fastighetsavdelning 

Svealand. Under hösten kommer 

hon att gå runt på huvudkontoret i Eskilstuna 

på de olika avdelningarna. 

– Det är bra att få vara lite överallt för 

att få en helhetsbild av verket, det är som 

en egen liten värld. Det är jättebra att få all 

den grundkännedomen för att lära sig vilka 

resurser och vilken expertis som fi nns att 

tillgå inom företaget. 

Namn: Stephanie Hamer 

Familj: Sambo med Janne 

Ålder: 30 

Text och foto: Erica Jonsson 

Erica arbetar på Fortifi kationsverkets informationsstab 

och ingår i Öppet hus redaktion. 

Bor: Lägenhet i Västerås hamn 

Fritid: Konditionstränar gärna och 

har klarat den svenska klassikern 

Om sitt yrkesval: ”Båda mina för- 

äldrar är arkitekter så jag utvecklade 

tidigt ett intresse för byggnader. Men 

jag vill inte bara rita husen utan vara 

med i hela processen från första idén 

tills byggnaden står klar. Jag trivs på 

beställarsidan eftersom man får en 

stor möjlighet att påverka. Jag tycker 

själv att det är en perfekt kombina- 

tion mellan konst och teknik.” 

Om sin framtid inom Fortifi kations- 

verket: ”Jag är anställd som trainee 

för att bli projektledare i investerings- 

gruppen, så det blir min närmaste 

framtid inom Fortifi kationsverket.” 

21

N Y H E T E R 

SNABBA RYCK PÅ KVARN 

Ritningarna är redan klara – snart står den nya kasernen på plats. 

Fortifi kationsverket bygger en ny kasern i Kvarn utanför Motala. Projektledare Patric 

Salomonsson fi ck projektet på sitt bord i maj 2006. Frågan: Kan ni bygga en tvåvånings- 

kasern för helikopterfl ottiljen för utbildning och boende plus källare på totalt 2600 

kvadratmeter på momangen? Inga problem. 

Illustration: Carl Bro 

Det fanns ingen tid att spilla; samarbetet 

mellan Fortifikationsverkets projekt- 

ledare och Försvarsmaktens objektledare 

drogs igång direkt i maj. De genomförde 

en orientering av området för att hitta 

alternativa byggplatser för kasernen. Man 

kom fram till fem olika förslag. En konsult 

kontaktades genom gällande ramavtal för 

att genomföra en geoteknisk undersök- 

ning. Denna visade att två platser var 

att föredra. Ett första projektmöte hölls 

därefter där behovsunderlaget för kasern- 

byggnaden överlämnades. 

22 

– Vår ambition var att få igång projektet 

innan sommarsemestrarna för att inte 

förlora så mycket tid, säger Patric, så vi 

parallelljobbade med fl era saker samtidigt. 

Konsulter på plats 

I slutet av maj fanns en konsultgrupp 

inklusive arkitekt upphandlad genom 

ytterligare ett ramavtal. Projektmöte två 

och tre hölls i juni där skisser och planlös- 

ningar stämdes av. Generalläkaren, som 

har myndighetsansvar för miljöfrågor i 

militär verksamhet, yttrade sig muntligt 

om det planerade bygget. Innan semes- 

trarna tog fart på allvar kunde ett preli- 

minärt investeringsavtal skrivas mellan 

Fortifi kationsverket och Försvarsmakten. 

I slutet av augusti hölls det fjärde 

mötet. Där spikades planlösningar och 

utformning av lokalerna. Innan augusti 

var slut sattes annonsen för upphandling 

av total- respektive anbudsentrepre- 

nad ut. Under september kommer alla 

bygghandlingar att genomarbetas och 

bli klara. 

Vad händer härnäst? 

Den sjätte november är sista dagen för att 

lämna anbud. Därefter kommer buden att 

utvärderas och fem kandidater väljas ut 

för att fortsätta räkna på projektet i detalj. 

Beräknad byggstart för projektet är satt 

till den första december och beräknad 

byggtid ligger i dagsläget på mellan elva 

och tolv månader. 

FLER TRAINEES 

TILL VERKET 

Fortifi kationsverkets ambition är att 

ha ett färdigt traineeprogram vid års- 

skiftet för att regelbundet kunna ta 

emot fl er personer som trainee. 

– Vi räknar med att kunna ta emot 

6-7 personer per år, säger personal- 

chef Jan-Olof Wara. 

Det fi nns många fördelar med att 

erbjuda ett traineeprogram till nyut- 

examinerade studenter. Dels betyder 

det arbetslivserfarenhet och person- 

lig utveckling för individen och dels 

får man möjlighet att se helheten på 

arbetsplatsen då man får tid att lära 

känna företaget och bygga upp ett 

eget kontaktnät. Fortifi kationsverket 

har stort behov av att rekrytera ny 

personal då en stor del av arbetsstyr- 

kan kommer att gå i pension under 

de närmsta åren. 

– Traineeprogrammet syftar till 

att hjälpa oss att genomföra den 

kompetensväxling och kompetensö- 

verföring som vårt företag behöver, 

säger Jan-Olof. 

Behov av tekniker 

Fortifi kationsverket har störts behov 

av att rekrytera inom tekniksidan, 

till exempel fastighetsingenjörer, 

byggnadsingenjörer och studenter 

från samhällsbyggarlinjen men alla är 

välkomna att ansöka. I dagsläget fi nns 

två personer som genomgår trainee- 

program på Fortifi kationsverket. 

Traineeprogrammet startar med 

upprättandet av en plan med hjälp av 

personalavdelningen. En mentor utses 

som fi nns med personen genom hela 

programmet. Den första perioden går 

ut på att få en helhetsbild av verket och 

hinna se så mycket som möjligt. Man 

får lära känna olika personer och börja 

bygga upp sitt kontaktnät. Den följande 

tiden består av praktikperioder på 8-10 

veckor där man, tillsammans med en 

handledare, har mer egna uppgifter. En 

period på huvudkontoret i Eskilstuna 

fi nns också med. 

– Det här är en bra möjlighet 

både för den enskilda arbetstagaren 

och för oss som arbetsgivare, säger 

Wara.

SÅ HÄR JOBBAR VI HOS OSS 

Fortifi kationsverket har påbörjat ett arbete med att beskriva hur olika delar av verk- 

samheten genomför sina arbetsuppgifter. Inom verket kallar vi detta ett verksamhets- 

system och med det menar vi metoder som vi använder för att uppnå våra mål. 

Tanken är att det på ett enkelt och över- 

skådligt sätt ska hjälpa alla våra medarbe- 

tare att få vägledning om hur vi ska göra 

för att göra rätt. 

Utgångspunkten i arbetet är att vi 

bättre ska ta hand om kundernas och re- 

geringens behov och krav på ett sätt som 

gör att de blir nöjda med vår verksam- 

het. För att lyckas med detta krävs det att 

verket har ett systematiskt sätt att arbeta 

som är baserat på gemensamma rutiner 

och hjälpmedel. 

Målet är också att kunna öka effektivi- 

teten eftersom vi inte behöver uppfi nna 

hjulet varje gång vi gör något. Förhopp- 

ningsvis ökar också arbetstillfredsstäl- 

lelsen tack vara att det blir enklare med 

hjälpmedel i form av mallar, checklistor 

och goda exempel. 

Alla interna dokument som styr och 

stödjer verksamheten ingår i systemet 

och kompletterar varandra. 

NÄRMARE SAMARBETE 

Utgångspunkten i systemet är de 

huvudprocesser som diskuterats fram 

i organisationen under början av 2006. 

Utifrån dessa processer kan man sedan 

Försvarets behov av byggnader och annan infrastruktur ändras både på kort och lång sikt. Genom ett gemen- 

samt infrastrukturprojekt med Försvarsmakten, vill Fortifi kationsverket förbättra den långsiktiga planeringen. 

Samarbetet med Försvarsmakten ska bli ännu bättre. Ett projekt har startat som syftar 

till att visa hur man långsiktigt ska arbeta med infrastruktursfrågor. 

Fortifi kationsverkets roll i den mer lång- 

siktiga planeringen av försvaret ska bli 

starkare. Med anledning av Försvars- 

förvaltningsutredningen kommer verket 

att få många nya uppgifter. Det medför 

bland annat att verket mer aktivt ska bidra 

med framtagning av förslag till en successiv 

förändring av den militära infrastrukturen, 

det vill säga de byggnader, anläggningar 

samt den mark som Försvarsmakten 

behöver för att genomföra sitt uppdrag. 

Detta ställer krav på utveckling av 

ett mer partnerliknande förhållande där 

verket även deltar i Försvarsmaktens 

perspektivplanering. 

Ett utökat samarbete kommer även 

att krävas när det gäller internationellt 

samarbete. 

söka sig ner för att hitta just den aktuella 

arbetsuppgiften om man behöver stöd i 

hur man skall hantera situationen. 

Det är också viktigt att alla delar i 

systemet samverkar: Vem ska göra vad, 

hur och när? 

Sammanfattningsvis kan sägas att 

det idag fi nns mycket framtaget och att 

arbetssätten idag är de som även gäller i 

N Y H E T E R 

framtiden. Problemet är att dokument fi nns 

utspridda på många håll i organisationen. 

Den stora uppgiften blir därför att struktu- 

rera och samla allt på ett ställe, intranätet. 

ÖVERTAR UPP- 

GIFTER FRÅN 

FÖRSVARET 

Försvarsförvaltningsutrednings 

förslag håller på att genomföras. Det 

innebär en renodling av arbetsupp- 

gifterna mellan Försvarsmakten och 

Fortifi kationsverket. 

För verkets del innebär det överta- 

gande av driftsuppgifter i Stockholms 

skärgård, funktioner från Försvars- 

maktens Anläggningskontor samt 

drift av väg, mark och park på fem av 

försvarets verksamhetsorter i södra 

och mellersta Sverige. Det innebär 

sammantaget att ett femtiotal perso- 

ner övergår från Försvarsmakten till 

Fortifi kationsverket . Övergången sker 

stegvis, vid årsskiftet samt halvårs- 

skiftet 2007. 

Inom verket är fl era projektgrupper 

i full gång med planering inför överta- 

gandet. Bland de arbetsuppgifter som 

överförs från Försvarsmakten fi nns 

också förvaltning av nyttjanderättsav- 

tal för mark, anläggningar och lokaler. 

23

NÄSTA STOPP: 

SILVÅKRA! 

Under stora delar av 1900-talet gick ett omfattande järnvägsnät 

kors och tvärs över det skånska landskapet. Stora delar av nätet 

är borta – men spåren efter det finns fortfarande kvar. Stationshuset 

i Silvåkra är ett sådant. Fortifikationsverket har precis 

helrenoverat huset. 

Huset är byggt i sekelskiftet, mellan 1800- 

och 1900-talen. Stationshuset tjänstgjorde i 

50 år, innan järnvägslinjen lades ner. I dag 

står huset på försvarets övningsområde på 

Revingehed. Sin historia bär det med sig, 

men invändigt är huset som nytt. 

– Att det är ett gammalt stationshus syns 

fortfarande tydligt, säger Torbjörn Röhr, 

som för Fortifikationsverkets räkning lett 

arbetet med renoveringen. 

– Jag åkte själv på den här tåglinjen, en 

gång i tiden, så det känns ganska speciellt 

att arbeta med huset. 

Uppskattad insats 

Fortifikationsverket äger ett flertal äldre hus 

och gårdar på Revingehed. Under de senaste 

åren har stora insatser gjorts för att lyfta 

standarden på dem. Flertalet av husen finns 

med i Lunds kommuns bevarandeplan – och 

flera av dem är sannerligen att betrakta som 

pärlor. 

– I närtid har vi renoverat stationshuset 

samt en gammal Skånegård och ytterligare 

en fastighet, säger Torbjörn Röhr. 

– Det rör sig rätt mycket turister här på 

heden, utöver allt folk som bor i området. 

Det är uppskattat att vi gör renoveringarna 

när chansen dyker upp. 

Att renovera ett gammalt hus utan att 

vara ovarsam mot det ursprungliga utseendet 

är kostsamt. Det tillsammans med 

faktumet att renoveringsarbetet är svårt att 

genomföra så länge hyresgäster haft kontrakt 

är skälet till att renoveringarna sker 

löpande, när möjligheten dyker upp. 

– Silvåkra är nu tänkt att hyras ut som 

permanent boende, som en så kallad nyttjanderätt 

hos oss på Fortifikationsverket. 

Tidigare användes det som sommarboende. 

Text och foto: Kenneth Nilsson 

Kenneth arbetar på Fortifikationsverkets informations- 


Silvåkra station är en pärla på Revingehed. Huset har renoverats invändigt och snyggats till utvändigt. Den gamla biljettluckan finns kvar. Torbjörn Röhr, projektledare 

(närmast kameran) säljer biljett till Leif-Göran Ståleker, enhetschef för Fortifikationsverket på Revingehed. 

När vi nyligen hade visning kom mycket 

folk, så intresset är stort, berättar Röhr. 

Avstånd till metropol 

För den eller de som får chansen att bo i 

stationshuset, kommer ett pittoreskt utedass 

med på köpet. Dessutom finns chansen för 

släktingar och vänner att binda sina hästar 

utanför huset, den gamla bindbocken finns 

kvar. Den lilla paviljong där resenärer satt 

och väntade invid stationen är också 

intakt. Det ser nästan ut som i det gamla 

vilda västern! 

På baksidan, där spåret en gång passerade, 

får man också klart för sig vart i 

världen man befinner sig. Till Malmö är det 

33,4 kilometer. Till den skånska metropolen 

Bjärsjölagård är det 16,3. Men tåget – det 

stannar inte längre i Silvåkra.

Öppet Hus nr 2 2006 (.pdf) - Fortifikationsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?