Miljöutredning 2013 (.pdf) - Fortifikationsverket

Dokumentnamn 

Miljöutredning 2013 

Upprättad av 

Sofia Landstorp 

Fortifikationsverket 

Datum 

2013-05-14 

Utkast version 

2 



Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

1(56)

Förord 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

2(56) 

Mer än tio år har gått sedan vi tog fram den miljöutredning som legat till grund för vårt 

miljöledningssystem. Mycket har hänt sedan dess, organisationen har utvecklats och jag kan med stolthet 

säga att miljö idag är en integrerad del i den dagliga verksamheten och att engagemanget för miljöfrågor i 

verksamheten är stort. 

Det stora engagemanget för miljöfrågorna har också lett till att vi flera av de aspekter vi tidigare värderat 

som betydande nu inte har samma miljöpåverkan, vilket är en anledning till att vi idag har nio delvis nya 

miljöaspekter som ligger till grunden och ska driva vårt miljöarbete framåt. Vissa av dessa kommer vi styra 

med mål och aktiviteter, andra kommer att styras genom ett gemensamt arbetssätt som vi löpande följer 

upp. 

Avslutningsvis önskar jag dig en trevlig läsning som förhoppningsvis ökar förståelsen för hur vår 

verksamhet påverkar miljön. Med denna som gemensam grund kan vi tillsammans göra 

Fortifikationsverket till en ännu ”grönare” arbetsplats. 

Magnus Sand 

Kvalitets- och miljöchef 

2013-05-14

Sammanfattning 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

3(56) 

Fortifikationsverket har ett miljöledningssystem som sedan april 2008 är certifierat enligt ISO 14001. En 

miljöutredning genomfördes senast 2009. Då omvärlden och verksamheten ständigt förändras har 

Fortifikationsverket sett ett behov av att uppdatera miljöutredningen för att säkerställa att vi har fokus på 

rätt områden i vårt systematiska miljöarbete. Denna utredning baseras på 2012 års uppgifter och har 

genomförts av Fortifikationsverket i samarbete med konsulter från Goodpoint. 

Fortifikationsverkets direkta miljöaspekter har värderats enligt en modell där aspekternas miljöpåverkan 

och kvantitet har vägts samman i en samlad bedömning. De indirekta aspekterna har värderats utifrån såväl 

aspekternas miljöpåverkan som Fortifikationsverket påverkansmöjlighet på respektive aspekt. Värderingen 

av miljöaspekterna har resulterat i nio betydande miljöaspekter, se nedan. Det är dessa aspekter som vi 

kommer att fokusera på när vi sätter våra kommande miljömål. 

I denna miljöutredning beskrivs även vilka nationella miljökvalitetsmål som verkets aktiviteter berör. 

Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet Sverige vill att miljön ska ha år 2020. 

Fortifikationsverkets betydande miljöaspekter 

• Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen 

• Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen 

• Innehav av förorenade områden 

• Användning av fossila bränslen för uppvärmning 

• Användning av fjärrvärme för uppvärmning 

• Uppkomst av farligt avfall 

• Förbrukning av icke-förnybara drivmedel 

• Planering och projektering 

• Ställa miljökrav i upphandling

Innehåll 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

4(56) 

1. INLEDNING ........................................................................................................................................................ 6 

2. OM FORTIFIKATIONSVERKET ................................................................................................................... 7 

3. OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING ........................................................................................................ 10 

4. GENOMFÖRANDE .......................................................................................................................................... 11 

4.1. METOD ....................................................................................................................................................... 11 

4.1.1. Miljöaspekt ............................................................................................................................................ 11 

4.1.2. Värderingsmodell .................................................................................................................................. 11 

5. DE 16 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN ................................................................................... 14 

5.1. FORTIFIKATIONSVERKET OCH DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN .................................................... 19 

6. FORTIFIKATIONSVERKETS DIREKTA MILJÖASPEKTER ................................................................ 20 

6.1. BYGGNADER OCH FÖRSVARSANLÄGGNINGAR ............................................................................................ 20 

6.1.1. Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen....................................................... 20 

6.1.2. Innehav av köld- och släckmedia .......................................................................................................... 21 

6.1.3. Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen .............................. 23 

6.1.4. Innehav av cisterner och rörledningar som innehåller brandfarlig vara ............................................. 24 

6.1.5. Tillhandahållande av bullerskydd ......................................................................................................... 25 

6.1.6. Innehav och skötsel av byggnader/försvarsanläggningar med kulturarv ............................................. 25 

6.2. MARK ......................................................................................................................................................... 26 

6.2.1. Innehav av mark för fristående byggnad ............................................................................................... 26 

6.2.2. Förvaltning av kasernområden ............................................................................................................. 27 

6.2.3. Förvaltning av övnings- och skjutfält .................................................................................................... 27 

6.2.4. Innehav av förorenade områden ........................................................................................................... 29 

6.2.5. Innehav av skjutbanor ........................................................................................................................... 30 

6.3. EL- OCH VÄRMEANVÄNDNING .................................................................................................................... 31 

6.3.1. Användning av fossila bränslen för uppvärmning................................................................................. 32 

6.3.2. Användning av biobränslen för uppvärmning ....................................................................................... 33 

6.3.3. Användning av fjärrvärme för uppvärmning ......................................................................................... 34 

6.3.4. Användning av elenergi ......................................................................................................................... 34 

6.4. VATTEN OCH AVLOPP ................................................................................................................................. 35 

6.4.1. Hantering av dricksvatten ..................................................................................................................... 35 

6.4.2. Hantering av dagvatten ......................................................................................................................... 35 

6.4.3. Hantering av spillvatten ........................................................................................................................ 36 

6.4.4. Hantering av avloppsslam ..................................................................................................................... 37 

6.4.5. Drift och underhåll av avloppsreningsverk ........................................................................................... 37 

6.4.6. Innehav av våtmark i anslutning till ARV ............................................................................................. 38 

6.4.7. Drift och underhåll av mindre avloppsanläggningar ............................................................................ 39 

6.5. KEMIKALIER OCH KEMISKA PRODUKTER .................................................................................................... 39 

6.5.1. Innehav av miljö- och hälsofarliga kemikalier ...................................................................................... 40 

6.5.2. Användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och bekämpningsmedel ......................................... 40 

6.6. AVFALL ...................................................................................................................................................... 42 

6.6.1. Uppkomst av återvinningsbart avfall .................................................................................................... 43 

6.6.2. Uppkomst av farligt avfall ..................................................................................................................... 43 

6.6.3. Uppkomst av brännbart avfall............................................................................................................... 44 

6.6.4. Uppkomst av avfall till deponi .............................................................................................................. 44 

6.6.5. Uppkomst av avfall som kan återanvändas ........................................................................................... 45

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

5(56) 

6.7. RESOR OCH FÖRBRUKNING AV DRIVMEDEL ................................................................................................ 46 

6.7.1. Tjänsteresor exkl. egna maskiner och fordon........................................................................................ 46 

6.7.2. Förbrukning av icke-förnybara drivmedel (bensin, diesel) ................................................................... 47 

6.7.3. Förbrukning av förnybara drivmedel (E85, biogas, el) ........................................................................ 47 

6.8. FORDON, REDSKAP OCH MASKINER ............................................................................................................. 48 

6.8.1. Innehav av fordon och maskiner ........................................................................................................... 48 

6.8.2. Innehav av redskap och verktyg ............................................................................................................ 49 

6.9. KONTOR ..................................................................................................................................................... 49 

6.9.1. Innehav av möbler och andra inventarier ............................................................................................. 49 

6.9.2. Innehav av vitvaror ............................................................................................................................... 50 

6.9.3. Förbrukning av papper ......................................................................................................................... 50 

6.9.4. Förbrukning av övrigt kontorsmaterial ................................................................................................. 51 

6.9.5. IT/Användning av kontorsmaskiner ...................................................................................................... 51 

6.9.6. Förbrukning av livsmedel ..................................................................................................................... 52 

7. FORTIFIKATIONSVERKETS INDIREKTA MILJÖASPEKTER ............................................................ 53 

7.1. PLANERING FÖR INVESTERING OCH AVYTTRING ......................................................................................... 53 

7.2. MILJÖKRAV I UPPHANDLING ....................................................................................................................... 54 

7.3. INFORMATION OCH RÅDGIVNING ................................................................................................................ 55 

7.4. KOMPETENS ................................................................................................................................................ 56 

BILAGOR 

1. Miljöaspektförteckning 

2. Sammanställning miljöaspekter 

3. Miljöaspekternas koppling till de nationella miljökvalitetsmålen

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

1. Inledning 

Fortifikationsverket fick 1997 i uppdrag av regeringen, regeringsbeslut M97/4922/8, att införa ett 

miljöledningssystem. Uppdraget innebär att miljöarbetet så långt som möjligt skall inriktas på 

förebyggande insatser i enlighet med de mål regeringen lagt fram i skrivelsen ”Ekologisk hållbarhet” 

(1997/98:13) om att skydda miljön, använda energi- och andra naturresurser effektivt samt att på ett 

ekologiskt hållbart sätt nyttja förnybara naturresurser. 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

6(56) 

Fortifikationsverket gjorde i samband med detta uppdrag sin första miljöutredning 1998. Dock tog inte 

arbetet med att inför ett miljöledningssystem fart förrän 2002 då Fortifikationsverket genom 

regleringsbrevet fick i uppdrag att arbeta med ett miljöledningssystem. På grund av detta uppdrag och 

resultatet från en förrevisionen startade planeringen av projektet ”Införande av miljöledningssystem på 

Fortifikationsverket”. Projektet pågick under 2002-2004, där projektorganisationen sammanföll med 

Fortifikationsverket ordinarie linjeorganisation. I samband med detta, 2002, gjordes en ny miljöutredning. 

Sedan april 2008 är Fortifikationsverket miljöcertifierat enligt ISO14001:2004. Mellan åren 2009-2013 var 

Fortifikationsverket även EMAS-registrerade. Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga 

myndigheter anger att: 

”4 § Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa 

verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning). Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att 

den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. 

Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten.” 

Fortifikationsverket uppdaterade sin miljöutredning senast 2009 men ser nu ett behov av en ny 

uppdatering. Detta dels för att flera av aspekterna har förändrad status tack vare genomförda åtgärder under 

åren och dels för att få en tydligare koppling mellan miljöaspekter och VP mål, vilket var en av 

avvikelserna vid den externa revisionen 2012. Utgångspunkten är den senaste miljöutredningen, men en 

revidering av aspekterna har gjorts, vilket medfört vissa förändringar i indelning mm. I motsats till den 

förra miljöutredningen innehåller denna inte samma grundliga miljöriskanalys. Miljöriskanalys är 

självklart något som Fortifikationsverket arbetar med, men vi har denna gång valt att inte använda oss av 

riskanalysen i värderingen av miljöaspekterna så som gjordes 2009.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

7(56) 

2. Om Fortifikationsverket 

Fortifikationsverket ingår i försvarssektorn men är en fristående myndighet under Socialdepartementet. 

Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta Sveriges 

försvarsfastigheter. Fortifikationsverket har också ansvaret att genom sin specialistkompetens i 

skyddsteknik bidra till ett robust samhälle och är en del av Sveriges krisberedskap, där vårt 

samverkansområde är teknisk infrastruktur. 

Vårt uppdrag kommer från regeringen och beskrivs i en förordning med instruktion (SFS 2007:758). Varje 

år kompletteras detta med ett regleringsbrev som beskriver det kommande årets uppgifter. 

Fortifikationsverkets uppdrag enligt instruktionen är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, 

såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål. Verket ska också på uppdrag av regeringen genomföra ny- 

och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Myndigheten ska: 

• bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor och ansvara för anskaffning av mark samt för 

etablering, förvaltning och avyttring av bland annat byggnader och anläggningar för försvarets 

behov samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. 

• bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom 

skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. 

• på uppdrag av Försvarsmakten lämna underlag för inriktning och genomföra utvecklingsprojekt 

avseende skydds- och anläggningsteknik. 

• utbyta erfarenheter och information med andra myndigheter i syfte att öka civila och militära 

synergieffekter inom Fortifikationsverkets verksamhetsområde. 

I regleringsbrevet för 2012 anges att Fortifikationsverket ska medverka till att de statliga målen för 

arkitektur, formgivning och design uppnås; verka för att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt att 

hänsyn till miljö- och kulturvärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora 

fastighetsförvaltare. 

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter geografiskt fördelade över hela Sverige. Fastighetsbeståndet är 

brett och innefattar alltifrån kaserner, kontor och förråd till byggnadsminnen, flygplatser, bergrum och 

moderna övningsanläggningar. 2012 förvaltade Fortifikationsverket: 

• 3,3 miljoner kvadratmeter lokaler BTA, varav 3000 uppvärmda byggnader och 2800 ouppvärmda 

förråd, av dessa är cirka 300 statliga byggnadsminnen 

• 6 400 befästningar och anläggningar 

• 374 000 hektar mark varav ungefär 100 000 hektar är planlagd skogsmark 

• 11 flygfält 

• cirka 350 mil väg

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Huvudkontoret är placerat i Eskilstuna, där lednings- och verksamhetsstöd finns i staber och enheter. 

Fortifikationsverket är organiserat i fem avdelningar: 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

8(56) 

De två Fastighetsavdelningarna (Syd och Norr) är indelade i ett antal fastighetsenheter som förvaltar 

vårt fastighetsbestånd och de är i de flesta fall knutna till en garnisonsort. Ansvaret för drift och underhåll 

ligger på fastighetsavdelningarna. Driften på Berga och Ronneby är outsourcad till driftentreprenörer. 

Centrum för skyddsteknik har till uppgift att förvalta och utveckla verkets fastighetsbestånd med 

särskilda skyddskrav, dels att vidmakthålla och dels att utveckla den skydds- och anläggningstekniska 

kompetensen. 

Byggavdelningen ansvarar för verkets projektledarresurser och att stärka verkets roll som byggherre. 

Avdelningen ska också bidra till utveckling av metodik och kompetens i framtida byggande samt utveckla 

samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning. 

Markavdelningen ansvarar för förvärv av fastigheter, fastighetsregister, nyttjanderätter (exempelvis jakt- 

och fiskerätter samt jordbruksarrenden) och skogsförvaltning. Avdelningen ansvarar också för försäljning 

av fastigheter – både byggnader och mark. 

Fortifikationsverket har även viss internationell verksamhet, men då denna inte ingår i certifieringen av 

ledningssystemet beskrivs den inte närmare här. 

Uthyrning sker huvudsakligen till Försvarsmakten (cirka 90 % av uthyrningen), Försvarets materielverk, 

Försvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen, Polisen och Luftfartsverket. Vi har 

också ett antal civila kunder med särskilda krav på skydd och säkerhet, såsom Telia Net fastigheter, Volvo 

Personbilar Sverige AB, Saab AB och Tieto Sweden AB. Vi har även många kunder i form av 

jordbruksarrenden eller som arrenderar jakt- och fiskerätter. 

Fortifikationsverket verksamhet anpassas hela tiden till Försvarsmakten och de förändringar som sker inom 

försvaret. Ett exempel är den förändring som skett i och med att Försvaret numera har kontraktsanställda 

istället för värnplikta, vilket ställer andra krav på de anställdas bostäder. Där man tidigare bodde många 

personer i våningssängar i samma rum ska nu alla ha egen bostad med egen möjlighet till t ex matlagning 

vilket i sin tur påverkar miljön på ett annat sätt. 

Generaldirektören har det övergripande ansvaret för miljöarbetet. På huvudkontoret finns även kvalitets- 

och miljöchef, och två miljöcontrollers. Dessutom finns en miljösamordnare/miljöspecialist på 

byggavdelningen, sex regionala miljösamordnare fördelade på resterande avdelningar samt 19 lokala 

miljöhandläggare på respektive fastighetsenhet. Under 2012 hade verket 643 anställda (medelvärde över 

året).

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Figur 1 Skiss över Fortifikationsverkets organisation 2013. 


Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

9(56)

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

10(56) 

3. Omfattning och avgränsning 

Miljöutredningen omfattar Fortifikationsverket direkta och indirekta miljöpåverkan och innefattar både 

positiva och negativa effekter på miljön. 

I första hand omfattar miljöutredningen de aktiviteter som Fortifikationsverket ansvarar för. Aktiviteter 

som är relaterad till uthyrda fastigheter, såsom uppvärmning, eldistribution, vattenanvändning, hantering 

av avfall från driften, farliga ämnen i byggnaderna etc. ingår också i Fortifikationsverkets verksamhet. 

Däremot ingår inte den påverkan som sker genom kunders aktiviteter på Fortifikationsverket domän, 

såsom flygrörelser, skjutningar, markövningar och fartygsrörelser orsakade av Försvarsmaktens aktiviteter. 

Inte heller halon i flygplan, hyresgästens avfall etc. ingår, då detta omhändertas av Försvarsmaktens 

logistikenhet. 

Fortifikationsverket har viss internationell verksamhet, men då denna är exkluderad certifieringen av 

ledningssystemet ingår den inte i denna miljöutredning. 

Miljöutredningen omfattar inte heller våra leverantörers och entreprenörers egen miljöpåverkan utan 

avgränsas till de krav Fortifikationsverket ställer på våra leverantörer eller vilken information som ges till 

dem. Underlaget till denna miljöutredning grundar sig på data från 2012.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

11(56) 

4. Genomförande 

Denna miljöutredning är en uppdatering av Fortifikationsverket senaste miljöutredning från 2009. En 

revidering har gjorts av miljöaspekterna, vilket inneburit vissa förändringar av framför allt indelningen. 

Aspekterna har tydligare delats upp i direkta och indirekta aspekter och vissa aspekter har lagts till, andra 

har slagits ihop eller utgått. 

Till skillnad från den senaste miljöutredningen innehåller denna inte samma breda miljöriskanalys 

(riskobjekt). 

Värderingen har också gjorts om och även den delats upp tydligare i direkta och indirekta aspekter, med 

varsin värderingsmodell. 

Underlag till denna miljöutredning har främst baserats på den tidigare miljöutredningen samt på miljödata 

som sammanställs från verkets olika datasystem och som även används i bland annat 

hållbarhetsredovisningen 2012. 

4.1. Metod 

4.1.1. Miljöaspekt 

En miljöaspekt är en aktivitet i Fortifikationsverkets verksamhet som ger, eller kan ge, upphov till positiv 

eller negativ påverkan på den yttre miljön. Verksamheterna delas in i olika aktiviteter och för varje 

aktivitet redovisas de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan. 

Fortifikationsverkets miljöaspekter identifieras och sammanställs i en miljöaspektförteckning, se bilaga 1. 

Verksamhetens miljöaspekter kan beskrivas som direkta eller indirekta. Enligt Förordningen (2009:907) 

om miljöledning i statliga myndigheter definieras direkt och indirekt miljöpåverkan på följande sätt: 

2 § I denna förordning avses med indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som 

uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att 

myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller 

lämnat information, och direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer 

som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan. 

4.1.2. Värderingsmodell 

Utifrån tillgänglig information görs en värdering av miljöaspekterna. Fortifikationsverket har två 

värderingsmodeller, en för direkta och en för indirekta miljöaspekter. Hur identifiering och värdering av 

miljöaspekter går till finns även beskrivet i vår rutin ”Rutin för identifiering och värdering av 

miljöaspekter”.

Direkta aspekter 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

12(56) 

Direkta aspekter värderas i två steg. Steg ett innebär en värdering av miljöpåverkan från alla identifierade 

miljöaspekter. Steg två innebär en värdering av miljöaspekternas kvantitet i verksamheten. Miljöpåverkan 

och kvantitet bedöms enligt skalan 1-3, se modell nedan. 

Miljöpåverkan 

Miljöpåverkan bedöms utifrån fyra olika kriterier: miljöfarlighet, knapphet/ändlighet, känslighet och risk. 

För varje del anges poäng mellan 1-3. Dessa poäng läggs sedan ihop till en summa och beroende på vad 

summan av poängen är så blir aktiviteten bedömd med 1-3 poäng. (4-6 = 1 p, 7-9 = 2 p, 10-12 = 3p). 

Bedömning av miljöpåverkan har gjorts i projektgruppen, se bilaga 2. 

Kvantitet 

Kvantitet värderas inbördes relativt Fortifikationsverkets totala verksamhet. Vid värderingen 

tas inte hänsyn till förutsättningarna eller resursåtgång för att reducera miljöpåverkan eller vad 

det skulle kosta. När aktiviteterna värderas förs ett resonemang kring varför miljöpåverkan och 

omfattning bedöms på ett visst sätt. Ett poängsystem används som kompletterar resonemanget, 

där aktiviteterna poängsätts, se nedan. Observera att man endast gör en intern relativ jämförelse 

avseende kvantitet/omfattning. Bedömning av kvantitet har gjorts vid en workshop med ett 10tal 

nyckelpersonen vid Fortifikationsverket, se bilaga 2. 

Modell 

Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng 

Miljöpåverkan Miljöaspekten 

bedöms ha stor 

miljöpåverkan 

Miljöaspekten bedöms 

ha medelstor 


Kvantitet Stor Medelstor Liten 

Miljöaspekten bedöms ha 

liten/ingen miljöpåverkan

Indirekta aspekter 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

13(56) 

Indirekta aspekter värderas också i två steg. Steg ett innebär (som för direkta aspekter) en värdering av 

miljöpåverkan. I steg två görs en bedömning av Fortifikationsverket påverkansmöjlighet på de 

identifierade aspekterna. Miljöpåverkan och påverkansmöjlighet bedöms enligt skalan 1-3, se modell 

nedan. 


Vid värdering av de indirekta miljöaspekterna görs en bedömning av vilken miljöpåverkan aspekten har. I 

jämförelse med de direkta aspekterna är det här ofta svårare att bedöma en konkret miljöpåverkan, 

eftersom aspekten kan påverka miljön på många olika sätt. Både positiv och negativ miljöpåverkan vägs in. 

Påverkansmöjlighet 

Därefter görs en värdering av vilken möjlighet Fortifikationsverket har att påverka den aktuella aspekten. I 

vissa fall kan man ha stor möjlighet att påverka, t.ex. vilken information man ger ut. I andra fall är 

möjligheterna mer begränsade. Bedömning av påverkansmöjligheten har gjorts vid en workshop med ett 

10-tal nyckelpersonen vid Fortifikationsverket, se bilaga 2. 

Modell 



Positiv eller negativ 

Miljöaspekten 

bedöms ha stor 


Miljöaspekten bedöms 

ha medelstor 


Påverkansmöjlighet Stor Medelstor Liten 

Betydande miljöaspekter 

Miljöaspekten bedöms ha 

liten/ingen miljöpåverkan 

De miljöaspekter som vid en summering av de två värderingsstegen erhåller en hög sammanlagd värdering 

(5 och 6 poäng) är de betydande miljöaspekterna. De betydande miljöaspekterna ligger till grund för 

verkets miljömål och för vad som i ett första skede kräver verksamhetsstyrning, övervakning och mätning.

Dokumentnamn 


Upprättad av 


5. De 16 nationella miljökvalitetsmålen 


Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

14(56) 

I början av 1970-talet startade miljö- och utvecklingsarbetet inom FN med den första FN-konferensen i 

Stockholm. På uppföljningskonferensen i Rio de Janeiro 1992 framhölls vikten av både globalt och lokalt 

miljöarbete, vilket kom att bli mycket betydelsefullt för Sveriges arbete med miljöfrågor. Den politiska och 

juridiska visionen inom miljöområdet beskrivs i Miljöbalken 1 kap 1 §: 

Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och 

kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten 

att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett 

ansvar för att förvalta naturen väl. 

Miljöbalken skall tillämpas så att: 

• Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av 

föroreningar eller annan påverkan, 

• Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 

• Den biologiska mångfalden bevaras, 

• Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och 

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 

• Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi 

främjas så att kretslopp uppnås. 

Ambitionen konkretiseras av det nationella generationsmålet, "Det övergripande målet för miljöpolitiken är 

att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade 

miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser". Det innebär att miljöpåverkan måste minska till 

hållbara nivåer före år 2020. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. 

Det anger vilken samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att vi ska få en bra miljö. 

Generationsmålet inriktar miljöarbetet mot återhämtade ekosystem, bevarad biologisk mångfald och natur- 

och kulturmiljö, en god hälsa för människor, effektiva och giftfria kretslopp, hushållning med 

naturresurser, effektiv energianvändning samt konsumtionsmönster. Läs om målet i sin helhet på 

www.miljömål.se. 

För att underlätta det arbetet och göra generationsmålet mer konkret finns 16 miljökvalitetsmål och ett 

antal etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet som det är önskvärt att miljön ska ha år 2020. 

Det finns 16 miljökvalitetsmål inom olika områden – allt från luft utan föroreningar och sjöar som inte har 

problem med 

övergödning eller försurning, till fungerande ekosystem i skogar och jordbruksmark. För varje mål finns ett 

antal preciseringar, som förtydligar vilket tillstånd i miljön som ska uppnås inom olika områden.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

15(56) 

För att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen fastställer regeringen 

etappmål inom prioriterade områden. Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som behövs för 

att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. 

Många måste arbeta tillsammans för att vi ska nå miljömålen. Myndigheter, företag och även vi som 

enskilda individer måste engagera oss och ta vår del av ansvaret. 

Regeringen samlar in information om hur miljöarbetet går och om vi närmar oss miljömålen. Det blir 

underlag för propositioner om exempelvis nya lagar, skatter eller andra styrmedel som ska driva arbetet 

framåt. Regeringen och riksdagen beslutar också om etappmål och nya styrmedel i miljöarbetet. 

Åtta myndigheter har ansvar för de olika miljökvalitetsmålen. De arbetar tillsammans med organisationer 

och företag inom sin samhällssektor för att miljökvalitetsmålen nås. Varje myndighet ansvarar för 

uppföljningen av sina miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket samordnar och sammanställer uppföljningarna 

och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Även andra myndigheter är delaktiga i 

miljömålssystemet och lämnar bland annat underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålen, däribland 

Fortifikationsverket. 

Miljömålsberedningen ger råd till regeringen om strategier, styrmedel och åtgärder för att nå miljömålen. 

Beredningen består av riksdagspolitiker som har stöd av experter och företrädare från olika 

intresseorganisationer. Målet är att nå en bred politisk samsyn kring frågor som kräver långsiktiga politiska 

avvägningar. Under arbetet förs en bred samhällsdialog med forskare och aktörer inom miljöområdet. 

Lokalt och regionalt arbete påverkar möjligheten att nå miljömålen. Det gäller exempelvis hur 

bebyggelse, vägar och annan infrastruktur utformas och lokaliseras, eller hur grönområden och 

kulturmiljöer bevaras och används. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ansvarar för det regionala arbetet 

med miljömålen. Även kommuner arbetar med miljömålen. Miljöarbete och uppföljning av miljömålen på 

regional nivå samordnas av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). 

Näringslivets miljöarbete har stor betydelse för möjligheterna att nå miljömålen genom företagens 

produktion, transporter och teknikutveckling. Miljöorganisationer och andra organisationer bidrar också 

genom att bilda opinion och skapa förståelse för de förändringar som behövs för att nå miljömålen. 

Slutligen kan vi individer göra stora insatser, till exempel genom att välja hur vi bor, reser och konsumerar. 

Ett internationellt samarbete inom bland annat EU är nödvändigt för att vi ska kunna nå våra svenska 

miljömål, då flera miljöfrågor endast kan lösas genom samverkan mellan länder, till exempel för att minska 

utsläppen av olika föroreningar. Sverige kan påverka de beslut som fattas och på så vis bidra både till 

arbetet med våra egna miljömål och till det internationella miljöarbetet.

De 16 miljökvalitetsmålen och deras definition: 

1. Begränsad klimatpåverkan 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

16(56) 

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar 

stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska 

uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, 

livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har 

tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 

Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket 

2. Frisk luft 

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 


3. Bara naturlig försurning 

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten 

tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska 

material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 


4. Giftfri miljö 

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors 

hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan 

på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära 

bakgrundsnivåerna. 

Målansvarig myndighet: Kemikalieinspektionen

5. Skyddande ozonskikt 

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 


6. Säker strålmiljö 


Datum 



2 

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 

Målansvarig myndighet: Stålsäkerhetsmyndigheten 

7. Ingen övergödning 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

17(56) 

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, 

förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 

Målansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten 

8. Levande sjöar och vattendrag 

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig 

produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och 

vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 


9. Grundvatten av god kvalitet 

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter 

och djur i sjöar och vattendrag. 

Målansvarig myndighet: Sveriges geologiska undersökning 

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska 

mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

18(56) 

samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska 

bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och 

andra störningar. 


11. Myllrande våtmarker 

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla 

våtmarker bevaras för framtiden. 


12. Levande skogar 

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska 

mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 

Målansvarig myndighet: Skogsstyrelsen 

13. Ett rikt odlingslandskap 

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska 

skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 

Målansvarig myndighet: Jordbruksverket 

14. Storslagen fjällmiljö 

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- 

och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar 

utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 

Målansvarig myndighet: Naturvårdsverket

15. God bebyggd miljö 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

19(56) 

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en 

god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och 

anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning 

med mark, vatten och andra resurser främjas. 

Målansvarig myndighet: Boverket 

16. Ett rikt växt- och djurliv 

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida 

generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter 

ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha 

tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och 

välfärd. 


5.1. Fortifikationsverket och de nationella miljökvalitetsmålen 

Fortifikationsverket arbetar aktivt med de nationella miljökvalitetsmålen. Hittills har verket främst 

fokuserat på följande miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Giftfri 

miljö, Skyddande ozonskikt och Ett rikt växt- och djurliv. 

I denna miljöutredning har en översiktlig bedömning av Fortifikationsverkets direkta miljöaspekters 

koppling till de 16 miljökvalitetsmålen gjorts, se bilaga 3. I miljöutredningens bilaga 2 återfinns även en 

bedömning av vilka etappmål som miljöaspekterna berör. 

Fortifikationsverkets indirekta miljöaspekter kopplar också till miljökvalitetsmålen, men då det kan variera 

mycket inom varje aspekt vilka mål som berörs är det i de flesta fallen svårt att peka ut några av målen som 

påverkas mer än andra. 

De miljömål som är mest relevanta i förhållande till Fortifikationsverkets verksamhet är: 

• Giftfri miljö (relevant för 24 av verkets direkta miljöaspekter) 

• Levande sjöar och vattendrag (relevant för 15 av verkets direkta miljöaspekter) 

• Grundvatten av god kvalitet (relevant för 12 av verkets direkta miljöaspekter) 

• Begränsad klimatpåverkan (relevant för 11 av verkets direkta miljöaspekter) 

• Ingen övergödning (relevant för 11 av verkets direkta miljöaspekter) 

• God bebyggd miljö (relevant för 10 av verkets direkta miljöaspekter) 

• Frisk luft (relevant för 8 av verkets direkta miljöaspekter)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6. Fortifikationsverkets direkta miljöaspekter 


Datum 



2 

Här presenteras alla Fortifikationsverket direkta miljöaspekter i text. Varje aspekt innehåller en kort 

beskrivning, en precisering av miljöpåverkan och uppgifter om miljöaspektens kvantitet i 

Fortifikationsverket verksamhet. Aspekternas värdering presenteras också. I bilaga 1 finns en 

sammanfattande lista över alla aspekter. 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

20(56) 

6.1. Byggnader och försvarsanläggningar 

Fortifikationsverket huvudverksamhet består av att förvalta byggnader och anläggningar. Dessa bidrar till 

olika miljöproblem, en del av problemen är relaterade till användningen av byggnaden eller anläggningen, 

andra är mer relaterade till byggnadens existens. 

6.1.1. Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen 

Fortifikationsverket har många olika slag av byggnader från olika tidsperioder. Med åren har samhället 

blivit mer medvetet om hur olika ämnen påverkar hälsa och miljö. Många av dessa ämnen finns i 

byggnadsmaterialen och är således inbyggda i byggnaderna. Det handlar framför allt om ämnen som PCB, 

kvicksilver, bly, radon och asbest. 

Precisering av miljöpåverkan 

Miljöpåverkan består främst i en risk för spridning av farliga ämnen i miljön. Ämnen som PCB och 

tungmetaller är giftiga och kan tas upp av organismer och ackumuleras i näringskedjan. Miljöfarliga ämnen 

finns inbyggda i byggnader och anläggningar, vilka blir till farligt avfall när de saneras bort. Det är viktigt 

att dessa omhändertas på ett miljöriktigt sätt så att risken för spridning minimeras. Vissa ämnen kan också 

brytas ned och spridas på grund av väder och vind, exempelvis PCB i fogar. 

Kvantifiering och kommentarer 

Fortifikationsverket har ett elektroniskt stödverktyg, ”Miljöstatus” för att samla information utifrån 

inventeringar av byggnader med avseende på asbest, bly, freon, kvicksilver, PCB, radon, tryckimpregnerat 

virke, miljöstörande ämnen, fukt, olja och om mark och/eller grundvatten är förorenat. Idag används 

uppgifterna i Miljöstatus som ett underlag inför ombyggnad/renovering, rivning eller försäljning. I 

skrivande stund finns det totalt 5954 rapporter kopplade till enskilda s.k. k-nummer. Vid den senaste 

kvalitetsgranskningen 2007, fanns det totalt 5185 byggnader. Dock var inte alla rapporter kompletta, i flera 

fall saknades det bland annat byggbeskrivningar. Det finns en urvalsfunktion för att visa en 

sammanställning som bygger på att man anger årtal och BTA (byggnadens bruttoarea). Om man ska ha en 

sammanställning i en Excelfil, måste detta ske med hjälp av konsult från WSP, (som gör det på plats på 

HK Eskilstuna). Information om exakt hur många byggnader som innehåller de olika miljöbelastningarna 

går i nuläget inte att ta fram på ett enkelt sätt. 

När det gäller sanering av PCB i utvändiga fogar i byggnader har Fortifikationsverket sanerat och idag 

återstår endast en byggnad att sanera.

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Miljöaspekten påverkar framförallt följande miljökvalitetsmål: 

• God bebyggd miljö 

• Giftfri miljö 

• Säker strålmiljö 


Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

21(56) 

6.1.2. Innehav av köld- och släckmedia 

Köldmedia används för att transportera kyla och värme, t.ex. i luftkonditionsanläggningar, kyl, frys och 

värmepumpar. Släckmedia finns i de släckanordningar som Fortifikationsverket ansvarar för. De 

släckanordningar som är till för att skydda byggnaden ansvarar Fortifikationsverket driftpersonal för. 

Övriga släckanordningar som främst är till för att skydda hyresgästens utrustning ägs av denne men 

förvaltas oftast av verkets driftpersonal som en tilläggstjänst. 

De köld- och släckmedier som påverkar växthuseffekten innehåller fluorerade växthusgaser, vilka kan 

indelas i tre ämnesgrupper: 

• Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), 

• Fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC, ex. CFC) 

• Respektive svavelhexafluorid (SF6). 


De fluorerade växthusgaserna har en mycket stor påverkan på växthuseffekten och omfattas av 

Kyotoprotokollet. Ämnena bidrar även till uttunningen av ozonskiktet. För jämförelsens skull kan nämnas 

att koldioxids så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential) är 1 medan de fluorerade 

växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 140 och 23 900. Det bör noteras att det är först om gasen 

skulle läcka ut t.ex. på grund av fel i utrustningen eller handhavandefel som den blir ett miljöproblem. 

Vid användning av släckanordningar kan släck- och brandvatten orsaka förorening av mark och vatten, 

beroende på hur installationen är utförd. Möjliga miljöeffekter är svåra att prata om i generella ordalag, 

eftersom de till stor del beror på vad som brinner och hur släckningsarbetet sköts. Utsläpp av släckmedia 

såsom halon och halotron påverkar växthuseffekten. Det är dock endast halon som påverkar ozonskiktet. 

Idag har de flesta Fe och AnlE en avvecklingsplan för de typer av släckmedia som påverkar 

växthuseffekten.

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Tabell 1 Syntetiska växthusgaser och deras viktigaste användningsområden. 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

22(56) 

För de av verkets köldmediaanläggningar innehållande en köldmediamängd på 10 kg eller mer lämnas 

varje år en köldmediarapport in till tillsynsmyndigheten. Där redovisas mängden påfylld och 

omhändertagen köldmedia för de aggregat som ingår i anläggningen och som innehåller 3 kg köldmedia 

eller mer. Påfyllning och skötsel utförs i regel av verkets egen ackrediterade personal. Den största mängden 

köldmedia som verket innehar är ersättningsmedlet HFC. Den största mängden släckmedia som verket 

innehar är ersättningsmedlet halotron. Halonanläggningar är förbjudna men Fortifikationsverket har 

medgivits undantag för användning av halon i stridsledningscentraler, om det inte finns ersättningsmedel. 

Under 2013 uppskattas allt halon vara utfasat från verket. 

Tabell 2 Innehav av olika typer av köld- och släckmedia samt utsläpp till atmosfären via läckage 2012 

Källa: Doknr. 107239 

Typ köld- och 

skäckmedia 

Innehav 

mängd, kg 

Utsläppt 

mängd, kg 

Utsläppt mängd, 

CO2-ekv (ton) 

Emmissionsfaktor 

er (drn 2096/2012) 

CFC 12 0 0 8500 1 

HCFC 904 0 0 1700 0,055 

HFC 7 626 282 429,745 1525 0 

Halon 182 0 0 5600 10 

Haltron 13 198 0 0 2050 0 

SF6 2 242 0,25 5,975 

Övrigt 3 279 - - - - 

Summa 22 444 282,25 435, 72 - - 

ODP 1 

1 

ODP = Ozone depletion potential 

2 

Det framgår inte av sammanställningen om hur stor del av uppgifterna som är dokumenterade eller uppskattade när 

det gäller mängden SF6 gas. 

3 

Övriga köldmedia avser t.ex. ammoniak och propan.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



• Begränsad klimatpåverkan 

• Skyddande ozonskikt 


Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

23(56) 

6.1.3. Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga 

ämnen 

Fortifikationsverket innehar olika typer av utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen, såsom EL-, VVS, 

styr- och övervakningsutrustning, radiomaster, radar och utrustning för signalspaning. Innehavet avser 

även gatubelysning, lysrör och andra lampor som kan innehålla tungmetaller. 


Det finns en risk för spridning av farliga ämnen till miljön från teknisk och elektronisk utrustning. Exempel 

kan vara kvicksilver i nivåvippor, termometrar och lampor eller bromerade flamskyddsmedel i elektronik. 

Viss utrustning, såsom radiomaster, medför ett ingrepp i naturen och riskerar att störa omgivande växt- och 

djurliv. 


När en inventering görs på byggnader avseende Miljöstatus ser man över den tekniska och elektroniska 

utrustning som finns i byggnaden. Några exakta antal går inte att få fram idag. På grund av sekretess 

saknas även uppgifter om innehav av radiomaster, radar och utrustning för signalspaning. 

Före varje ombyggnad eller rivning görs en kontroll av inventeringsrapporten som finns tillgänglig i 

Miljöstatus. Avfallet hanteras enligt gällande riktlinjer och lagstiftning. Inköp av nya produkter och varor 

ska bland annat följa den styrning som finns i ”Försvarssektorns överenskommelse gällande kemiska 

produkter och andra hälsofarliga ämnen”. 




• God bebyggd miljö

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

24(56) 

6.1.4. Innehav av cisterner och rörledningar som innehåller brandfarlig vara 

Förvaring av bränsle sker i cisterner, antingen i byggnad ovan mark eller under mark. Dessa ligger till 

största del i anslutning till flygfält, förbandens fordonsplatser samt fortifikatoriska anläggningar. Innehavet 

täcker även cisterner inom vattenskyddat område. Mer än 95 procent av produkterna som förvaras i 

cisternerna ägs av Försvarsmakten, så det är de som har ansvar för eventuellt spill och läckage vid själva 

tankningen. Fortifikationsverket ansvarar för installationen, det vill säga ledningar och cisternen med 

tillhörande skyddsåtgärder så som invallning och larm. 


Vid olycka kan ett utsläpp ske till mark och vatten och då kan det även uppstå en grundvattenförorening. 

Vid rengöring av cisternerna vid t.ex. avyttring uppkommer farligt avfall som måste tas om hand. Utsläpp 

kan även ske vid cisternen under påfyllning eller att cisternen eller rörledningen sprungit läck. 


Antalet bränsle- och drivmedelscisterner är till största delen klarlagt. Det finns gemensamma 

cisternregister inom försvarssektorn, som Försvarsmakten HKV MARKI förvaltar. FMV FSO utför på 

uppdrag av FORTV all cisternvård och drivmedelsinspektörer utför viss tillsyn för MSB. Registret är idag 

inte kvalitetssäkrat, men ett förbättringsarbete pågår. 

Verkets register är uppdelade på hemliga och öppna verksamheter. En genomgång av registret från 

drivmedelsinspektörerna visar att den öppna verksamheten innehar (dvs. äger) 203 cisterner i mark, och 

445 cisterner ovan mark eller i byggnad. Registret har vissa brister i uppdateringar bland annat beroende på 

att försäljning inte alltid rapporterar in vad som är avvecklat. Siffrorna ska dock stämma ganska bra. 

Utöver dessa tillkommer de cisterner som finns för den hemliga verksamheten. 

De bränsle- och drivmedelscisterner som antingen blivit uppsagda i samband med försvarsbeslut eller som 

ur miljö- och hälsosynpunkt anses utdömda, är under avveckling. Detta arbete bidrar till att vi minskar 

risken för läckande cisterner i mark då de antingen avvecklas helt eller grävs upp och vallas in. 


• Grundvatten av god kvalitet 

• Levande skogar 

• Levande sjöar och vattendrag

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

25(56) 

6.1.5. Tillhandahållande av bullerskydd 

Fortifikationsverket tillhandahåller bullerdämpande skydd t.ex. i närheten av vägar, flygfält och skjutbanor. 


Att Fortifikationsverket tillhandahåller bullerdämpande skydd minskar miljöpåverkan från de 

bullergivande aktiviteterna som sker. Positiv miljöaspekt. 


Inga uppgifter finns. 



6.1.6. Innehav och skötsel av byggnader/försvarsanläggningar med kulturarv 

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. För att 

reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser eller föreskrifter för 

varje byggnadsminne. Som ett led i att kvalitetssäkra byggnadernas och parkernas kulturhistoriska värden 

har Fortifikationsverket som mål att alla statliga byggnadsminnen ska ha ett vårdprogram. 


Det finns en risk att kulturhistoriska byggnader/anläggningar/miljöer går förlorade. För att reglera det 

kulturhistoriska värdet finns skyddsbestämmelser samt vård-, drift- och underhållsprogram. På så sätt är 

aspekten positiv. Den negativa miljöpåverkan som kan uppstå till följd av t.ex. mark- och parkskötsel tas 

upp under framför allt kemikalier och kemiska produkter samt transporter. 


Fortifikationsverket förvaltar 28 statliga byggnadsminnen och 4 vanliga byggnadsminnen. Totalt omfattar 

byggnadsminnena drygt 300 byggnader och anläggningar med tillhörande markområden och parker. 

Förutom dessa finns ungefär lika många kulturhistoriskt värdefulla byggnader, t.ex. inom Världsarvet 

Karlskrona Örlogsstad. För att kvalitetssäkra byggnadernas och parkernas kulturhistoriska värden har 

Fortifikationsverket som mål att alla SBM klassade byggnader och parker ska ha ett vårdprogram. I princip 

alla byggnadsminnesskyddade byggnader, anläggningar och parker inom Fortifikationsverket omfattas av 

vårdprogram. Sedan 2006 har Fortifikationsverket därför avsatt ca 163 miljoner kronor (ca 20 miljoner 

kr/år) för antikvariska merkostnader i underhållsprojekt för byggnader klassade som byggnadsminnen eller 

som har ett högt kulturhistoriskt värde ur regionalt eller lokalt perspektiv.

Dokumentnamn 


Upprättad av 






Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

26(56) 

6.2. Mark 

Huvudändamålet med den mark och skog Fortifikationsverket förvaltar är att tillhandahålla lämpliga 

miljöer för totalförsvarets övnings-, skjut-, test- och provverksamhet. Denna verksamhet är ibland klassad 

som riksintresse. Inom ramen för de förutsättningar som ges av huvudändamålet bedriver 

Fortifikationsverket också domänförvaltning i form av bl.a. skogsförvaltning och förvaltning av fiske-, 

jakt- och jordbruksarrenden. 

Markinnehav Yta, ha 

Totalt innehav av mark 372 600, varav 5 700 ha är vatten 

Mark som har Gröna skogsbruksplaner 146 177 (39% av total yta) 

Källa: MYRAN 

Av arealen är 143.300 ha nyckelbiotopsinventerad och 4818 nyckelbiotoper har påträffats. 

6.2.1. Innehav av mark för fristående byggnad 

Avser mindre markområden för förråd i skogen. Förvaltningen av denna mark är i viss mån 

ogräsbekämpning, men detta tas upp under framför allt kemikalier och kemiska produkter 


Förvaltning av denna mark innebär främst mekanisk röjning av sly, men även i begränsad omfattning 

kemisk bekämpning av ogräs. 


Fortifikationsverket innehar fristående markområden för byggnad till en yta av 20 800 ha, varav 300 ha 

utgörs av vatten. 



• Levande sjöar och vattendrag 

• Myllrande våtmarker 


• Ett rikt odlingslandskap 

• Ett rikt växt- och djurliv

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

6.2.2. Förvaltning av kasernområden 

Avser grönytor, parker mm. inne på garnisonerna som Fortifikationsverket har skötselansvar för. 


Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

27(56) 

Miljöpåverkan består av utsläpp till luft, mark och vatten. Utsläpp till luft av klimatpåverkande gaser sker 

när fossila drivmedel används i maskiner, t.ex. mindre traktorer, åkgräsklippare, gräsklippare. 

Grönyteskötsel sker idag till stor del på entreprenad. Dessutom används på vissa garnisoner ogräsmedel för 

bekämpning av oönskad grönska på grus- och plattgångar och vid stängsel. Senaste inventeringen av 

omfattning och typ av medel gjordes 2007. Information om nya alternativa metoder samt framtagning av 

en särskild blankett för anmälan till Generalläkaren har tagits fram efter inventeringen. 


Fortifikationsverket innehar kasernområden till en yta av 4 600 ha, varav 100 ha utgörs av vatten. Idag 

finns ingen sammanställning på hur stor mängd handelsgödsel, kalk eller andra produkter som förbrukas 

vid grönyteskötsel. 





• Ett rikt växt- och djurliv 

6.2.3. Förvaltning av övnings- och skjutfält 

Fortifikationsverket förvaltar de övnings- och skjutfält som framförallt Försvarsmakten använder. Det 

innebär huvudsakligen skötsel av skog men även en hel del öppen mark. Innehavet är utspritt över hela 

Sverige vilket innebär att ett brett spektrum av naturtyper finns representerade – från fjäll till skånsk 

slättbygd. 


Förvaltning av övnings- och skjutfält kan innebära både positiv och negativ miljöpåverkan. Att bevara 

biologisk mångfald är en positiv miljöpåverkan, vilket torde bli resultatet av att en stor andel av 

markinnehavet fått naturskydd. Även om ett mark- eller vattenområde har ett områdesskydd enligt 

Miljöbalkens 7 kapitel får dock verksamhet bedrivas där. 

Generellt sett bedrivs en betydligt mer extensiv markanvändning jämfört med konventionellt jord- och 

skogsbruk. En vanlig skötselform på öppna marker är att hävda dem med naturbete vilket gynnar arter som 

annars är undanträngda i ett mer kommersiellt spannmålsinriktat jordbruk.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

28(56) 

I skog lämnas stora områden orörda som en följd av att avverkningsnivån ligger på endast ca hälften av 

tillväxten. Detta gör också att den genomsnittliga omloppstiden förlängs vilket gynnar arter som behöver 

den långa kontinuitet som riktigt gammal skog kan erbjuda, något som annars blir allt ovanligare i Sverige. 

Avverkning av sådan skog medför en stor miljöpåverkan som rubbar det lokala ekosystemet och påverkar 

den biologiska mångfalden negativt. 

Arter som däremot gynnas av störningar får även de sina behov tillgodosedda på övnings- och skjutfält, 

dels via militära aktiviteter, men även vid t.ex. slutavverkning och naturvårdsbränning. Sådana åtgärder 

påminner om de processer som sker naturligt i den typen av skog. Riktad skötsel kan även göras i form av 

naturvårdande gallring för att exempelvis bibehålla glesa, ängsliknande bestånd eller styra mot ökad 

lövandel. 


Fortifikationsverket äger ca 372 000 ha övnings- och skjutfält varav ca 5 400 ha är vatten. 

Skogsbruket bedrivs certifieringsanpassat vilket betyder att åtgärder och rutiner harmoniseras med de 

regler som gäller för skogscertifiering och att det krävs små modifieringar om en sådan skulle bli aktuell. 

Poängbedömning enligt Skogsbiologernas Naturvärdesbedömning görs i alla bestånd vid nyindelning (dvs. 

när man inventerar skogen för att göra nya skogsbruksplaner) och inför varje avverkning för att se vilka 

områden som behöver en anpassad skötsel eller är lämpliga att helt undantas från skogsbruk. 

I skogsbruksplanerna är de bestånd som har naturvärden (Naturreservat, Natura 2000-områden, SNUSobjekt, 

nyckelbiotoper, NO-bestånd och NS-bestånd) inlagda i registret och speciellt markerade på kartan. 

Det är en avvägning att värna om naturvärden samtidigt som den militära verksamheten inte får hindras. 

Om det ställs på sin spets tillgodoses försvarsintresset i första hand eftersom det är syftet med ägandet. 

Tabell 3 Innehav av skyddat område. Notera att samma område kan vara skyddat på flera sätt, naturreservat är t.ex. ofta 

även klassat som Natura 2000, det går inte bara att summera arealerna. 

Formellt skydd 

Naturreservat 

Natura 2000 

Frivilligt skydd 

SNUS 

NO/NS 

150 000 ha 

160 000 ha 

33 000 ha 

17 000 ha

Dokumentnamn 


Upprättad av 







• Ett rikt odlingslandskap 

• Storslagen fjällmiljö 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

29(56) 

6.2.4. Innehav av förorenade områden 

Fortifikationsverkets mark har använts under lång tid. Följden har blivit att det kan finnas förorenade 

områden, varav vissa är kända och andra inte. En del finns i ett register över farliga lämningar, medan 

andra blir upptäckta vid exempelvis avyttring eller nyinvesteringar. Det kan handla om föroreningar från 

gamla drivmedel, impregnering mm. Provtagning sker på de kända områdena för att övervaka att 

situationen inte förvärras. På många fält finns stora mängder oexploderad ammunition (OXA), vilket man 

främst ser ur ett säkerhetsperspektiv och inte ur ett miljöperspektiv. Att rensa dessa områden från all 

oexploderad ammunition skulle troligtvis vara ett mycket kostsamt projekt. 


Föroreningarna kan spridas till yt- och grundvatten, tas upp av växter eller djur och förorena dricksvatten. 

Föroreningarnas läge och utbredning kan vara svåra att bedöma eftersom de har möjlighet att sprida sig 

långt bort från källan under en längre tid. 

Inom Sveriges gränser har Försvarsmakten sedan många år disponerat hundratals områden som militära 

övningsområden och skjutfält. Under årens lopp har en stor mängd oexploderad ammunition 

(blindgångare) ansamlats under markytan inom många av dessa områden. Av ekonomiska och tekniska 

skäl har man inte kunnat lokalisera och röja efter genomförda övnings- och provskjutningar. Så länge 

marken kvarstår som militärt övningsområde utgör OXA knappast någon fara för allmänheten. 


Totalt används i dag cirka 184 000 hektar mark, ägd av Fortifikationsverket, som övnings- och skjutfält. 

Vidare finns 15 000 hektar mark som är under avveckling och utveckling. De fält som används är inte 

klassificerade med avseende på förekomst av OXA, medan sådan klassificering däremot finns för de fält 

som är under avveckling. Klassificeringen ger dock i sig inget direkt underlag för att kunna beräkna 

kostnader för riskreducerande åtgärder. Däremot bildas underlag för att kunna minimera insatsbehovet. 

Det är i dagsläget inte möjligt att kostnadsberäkna insatsbehovet för riskreducerande åtgärder kopplat till 

en kontrollerad planering för framtida markanvändning, bl.a. då det kan variera kraftigt från fält till fält. 

Det är heller inte möjligt att vare sig tekniskt eller ekonomiskt skapa ett förhållande med nolltolerans för 

förekomst av OXA. Kostnaderna för att uppnå en situation med nolltolerans för de områden som nu 

planeras för avveckling kan komma att uppgå till miljardbelopp.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

30(56) 

I och med den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten blir många övningsfält överflödiga och kan 

övertas av nya ägare (oftast kommuner). I detta sammanhang utgör OXA-förekomst en viktig riskfaktor 

som måste beaktas vid de diskussioner som föregår beslut om eventuellt nytt, civilt markutnyttjande. 

Eftersom en 100 % röjning av ett större område är förknippat med oerhörda kostnader och ofta innebär en 

oacceptabel miljöförstöring måste ett beslut om marköverlämnande föregås av en omsorgsfull OXAriskanalys. 

(http://www.risknet.foi.se/OXA/) 




6.2.5. Innehav av skjutbanor 

Verkets skjutbanor används och brukas av Försvarsmakten. Det är således Försvarsmakten som är 

verksamhetsutövare och ansvarar för spridning av farliga ämnen i omgivningen. Fortifikationsverket 

ansvarar för skötseln av kulfång samt för skjutbanor inomhus. 


Miljökulfången minskar risken för spridning av metaller, under förutsättning att de sköts enligt 

driftanvisningar (gummiduk, vattenanalys). Det generella kravet på miljökulfång vid användning av 

blyammunition har tagits bort. Den som ansvarar för anläggningen är skyldig att vidta åtgärder så att 

ammunition som innehåller bly inte kan orsaka skada på, eller olägenhet för människor eller miljö. Risk 

finns för spridning av bly, koppar, zink och stål. Metaller är skadligt för växter, djur och människor om de 

uppträder i alltför höga halter. Detta gäller framförallt för tungmetaller som bly som dessutom binds 

mycket effektivt i marken och transporteras långsamt därifrån. Det har visat sig att miljökulfången, som 

innehåller höga halter zink, i sig kan innebära viss negativ miljöpåverkan. Problemet som kan uppstå 

sker om lakvattnet från skjutbanan hanteras felaktigt. Idag ska allt lakvatten lämnas på destruktion. 


Antalet skjutbanor är totalt 164 stycken fördelat på följande: 

• 5 inomhusbanor 

• 2 st 22 långbanor i grus (skidskyttebanor) 

• 5 st grusbanor 

• 103 skjutbanor med miljökulfång i drift 

• 6 st skjutbanor av miljökulfångstyp som väntar på avveckling 

• 43 Handgranatsbanor i drift 

Fortifikationsverket samarbetar med hyresgästen för att minska miljöpåverkan genom att ersätta gamla 

sandkulfång med nya så kallade miljökulfång. Idag är 98-99 % av kulfången miljökulfång.

Dokumentnamn 


Upprättad av 






Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

31(56) 

6.3. El- och värmeanvändning 

Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och har dels egna 

värmeproduktionsanläggningar men köper också in bland annat fjärrvärme och el från andra företag. Flera 

oljepannor har byggts om till biobränslepannor, med spetslast olja. Ett antal mindre oljepannor finns också 

kvar, t.ex. i byggnader på övnings- och skjutfält. Dessa ska fasas ut successivt. 

Drift och underhåll av verkets byggnader sköts i huvudsak av verkets egen driftpersonal, dock har vi 

konkurrensutsatt driften på två Fastighetsenheter, Södertörn och Ronneby. Driftens aktiviteter kan vara allt 

från att tillgodose hyresgästen med el och värme till att reparera, renovera och byta ut objekt. 

Siffrorna avser förbrukning från Fortifikationsverket egna fastigheter samt fastigheter hyrda för egen 

verksamhet. Det är inte möjligt att dela upp energiförbrukningen i den egna och hyresgästens förbrukning. 

Energianvändning är till stor del beroende av hyresgästernas nyttjande. Kvantiteten är ändå ett mått på 

egna energibesparingsåtgärder samt åtgärder som syftar till att hyresgästens förbrukning minskar. Under 

2012 minskade värmeanvändningen med 4,8% (graddagsjusterade värden och jämförbart bestånd). 

Beroende på vilken typ av energi som används så är miljöpåverkan olika stor i form av nyttjande av 

resurser och utsläpp till luft. Idag är koldioxidutsläppet från fossila bränslen viktigt att fokusera på, i och 

med att växthuseffekten, som påverkar klimatet, är ett av de största och svåraste globala miljöproblemen 

världens länder står inför. Klimatförändringarna orsakar bland annat att vattennivån höjs, naturkatastrofer 

blir fler, havsströmmar kan vända, etc. Utsläppen bidrar även till försurning och övergödning. 

Fortifikationsverket totala energianvändning är 516,6 GWh, varav cirka 90 % kommer från förnyelsebara 

energikällor. Arbetet med att minska andelen fossilt bränsle sker i huvudsak genom konvertering till 

biobränslen, träpellets, bioolja av vegetabiliskt ursprung eller genom anslutning till lokala fjärrvärmenät. 

Tabell 4 Energianvändning 2012, ej graddagsjusterad. 

Källa: Doknr. 107239 

Totala utsläpp Mängd, 

GWh 

Värme 235,1 

Elenergi 281,5 

Summa 516,6

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

32(56) 

Under 2011 arbetade Fortifikationsverket med två olika pilotprojekt för energieffektiva byggnader där vi 

ställt högre energikrav än vad gällande byggregler anger. 

Fortifikationsverket har under en längre tid arbetat med energieffektivisering och konverteringar av fossila 

bränsleanläggningar. 

Energideklarationer av byggnader är till för att det ska bli lättare att se hur mycket energi en byggnad 

förbrukar och för att kunna jämföra byggnaden med andra. Fortifikationsverket har energideklarationer för 

alla byggnader som krävs enligt tidigare föreskrift, dvs. byggnader större en 1000 m2. Byggnader större en 

250 m2 är under planering för genomförande av energideklaration. 

6.3.1. Användning av fossila bränslen för uppvärmning 

Fortifikationsverket har som ovan beskrivits egen värmeproduktion (gasol, olja och naturgas) i egna 

värmeverk samt elproduktion för reservkraft i kraftaggregat (diesel). Denna produktion ingår i 

nedanstående siffror. Den största mängden kraftaggregaten finns i huvudsak i anläggningar och ett mindre 

del kopplade till garnisoner. Dock redovisas denna användning av diesel under drivmedelsanvändning. 


Användning av fossila bränslen för uppvärmning av byggnader och anläggningar medför utsläpp till luften 

av en rad olika ämnen. Användningen av fossila bränslen bidrar till koldioxidutsläpp och påverkar därmed 

växthuseffekten och klimatförändringarna. Klimatförändringarna orsakar bland annat att vattennivån höjs, 

naturkatastrofer blir fler, havsströmmar kan vända, etc. Användningen av fossila bränslen i olika syften är 

också ett utnyttjande av ändliga resurser som bör minskas. 

Fossila bränslen tas från jordskorpan och tillgångarna är begränsade. Utsläpp till luft av miljö- och 

hälsoskadliga ämnen. Förbränningen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären, vilket bidrar till 

växthuseffekten. Utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen, som bidrar till växthuseffekten, 

försurning och övergödning. (CO2,NOx, SOX, VOC, Stoft) 


Användning av fossila bränslen för uppvärmning 2012, inklusive egen produktion: 

Energislag Mängd, Koldioxid Svavel Kväve VOC kg Stoft kg 

GWh (CO2) ton (Sox) kg (Nox) kg 

Olja 20,6 5 508,3 1 854,4 3 708,8 445,1 103 

Gasol 95 0,3 68,6 0 52,7 1,1 1,2 

Naturgas 0 0 0 0 0 0 

Summa 

Källa: CC 

20,9 5 576,9 1 854,4 3 761,5 446,2 104,2

Dokumentnamn 


Upprättad av 




• Frisk luft 

• Bara naturlig försurning 

• Ingen övergödning 

6.3.2. Användning av biobränslen för uppvärmning 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

33(56) 

Användning av biobränslen innebär nyttjande av förnybara resurser, vilka är en del av naturens kretslopp. 

Användningen innebär dock ett utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen, såsom NOx och Stoft. 

Förbränningen genererar dock inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. 


Användning av biobränslen för uppvärmning 2012: 



Träbränsle 53,3 585,8 3 834,6 11 503,9 1 150,4 745,6 

Vegetabilisk 

olja 

5,2 298,7 i.u. i.u. i.u. i.u. 

Summa 

Källa: CC 

58,5 884,5 3 834,6 11 503,9 1 150,4 745,6 




• Ingen övergödning

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.3.3. Användning av fjärrvärme för uppvärmning 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

34(56) 

Fjärrvärme produceras ofta genom förbränning av t.ex. olja, naturgas, biobränslen, avfall eller av andra 

källor såsom spillvärme från industrier eller kärnenergi. Miljöpåverkan beror på vilken typ av bränsle som 

används. Utsläpp sker till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen. 


Användning av fjärrvärme för uppvärmning 2012: 



Fjärrvärme 155,8 7 618,6 40 040,6 100 335,2 32 250,6 2 492,8 

Summa 

Källa: CC 

155,8 7 618,6 40 040,6 100 335,2 32 250,6 2 492,8 






6.3.4. Användning av elenergi 


Miljöpåverkan beror på energimixen. Fortifikationsverket köper el från vatten- och vindkraft, vilket 

innebär att förnybara resurser används. Både vatten- och vindkraft innebär dock ingrepp i naturen som kan 

störa växt- och djurliv. 


Användning av el (verksamhetsel samt värme) 2012: 



Elenergi 

Källa: CC 

281,5 2899 2,8 28,1 0,0006 2,8 



• Ett rikt växt- och djurliv

6.4. Vatten och avlopp 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

35(56) 

6.4.1. Hantering av dricksvatten 

Avser produktion och distribution av dricksvatten samt förbrukning. Fortifikationsverket hanterar i vissa 

fall dricksvatten i egen regi i egna vattenverk och egna vattentäkter 4 , men till största delen används 

kommunalt vatten. Fortifikationsverket vattenförbrukning är till största del knuten till hyresgästens 

användning. 


Vid produktion av dricksvatten används kemikalier och vid distribution används el för drift av pumpar. 

Dricksvatten är livsmedelsklassat och det är viktigt att använda vattnet med förnuft. Det finns idag LCA 

(livscykelanalys) studier på hur vattnet påverkar miljön. Det är dock inga generella uppgifter utan kopplat 

specifik till den plats där man gjort studien. Man kan konstatera att den största miljöpåverkan sker vid 

energianvändningen för distribution av vatten, då i form av el. Miljöpåverkan beror på vilken sorts el som 

används. Tillsatskemikalierna har en miljöpåverkan men den är relativt liten i jämförelse med 

energianvändningen till distribution. Förbrukning av vatten innebär förbrukning av en förnyelsebar 

naturresurs. Man bör beakta att det finns platser i Sverige där det råder brist på sötvatten. 


Under 2012 var Fortifikationsverket totala användning av dricksvatten 844 910 m3. Det är en minskning 

med 19 % jämfört med föregående år. Det råder en viss osäkerhet kring uppgifterna då vissa anläggningar 

inte har någon vattenmätare. Idag finns det inte någon kartläggning om hur och till vilka ändamål vi 

använder dricksvatten. 



6.4.2. Hantering av dagvatten 

Fortifikationsverket ansvarar för åtgärder för rening och hantering av dagvatten som krävs för att inga 

skadliga utsläpp skall ske där föroreningar i vattnet når recipient. Aspekten är på så sätt positiv. Exempel 

på åtgärder är skötsel och drift av oljeavskiljare som förhindrar att olja sprids till mark och vatten. 


Dagvatten kan föra med sig olika typer av föroreningar från byggnader, gator mm ner i mark och vatten. 

4 Med begreppet vattentäkt avses i miljöbalken själva bortledandet av vatten (åtgärden). Bortledande för 

vattenförsörjning gäller inte bara dricksvatten utan också industriers process- och kylvatten. Även bortledande av 

vatten (öppet system) för värmeutvinning utgör vattentäkt. Källa: Havs- och vattenmyndigheten.


Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Det saknas uppgift om areal hårdgjord yta. Uppgift om antalet oljeavskiljare kopplade på 

dagvattenledningar är möjligt att ta fram men har inte gjorts till denna utredning. 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

36(56) 

Oljeavskiljare ska installeras vid uppställningsplatser för fordon, där läckage av olja, bränsle mm kan 

inträffa. Vattnet som passerat oljeavskiljare går sedan i vissa fall på spillvattenledning till reningsverk, 

innan vattnet släpps ut till recipient, och i vissa fall på dagvattenledning och släpps direkt ut. Det finns 

även många dagvattenbrunnar på hårdgjorda ytor som inte går via oljeavskiljare, där utsläpp alltså kan ske. 

Det är något oklart vilka rutiner som finns för riskbedömningar i samband med installeringar som kan leda 

till utsläpp till dagvatten. 





6.4.3. Hantering av spillvatten 

Avser spillvatten från kontor, tvätthallar, brandövningsplatser, verkstäder mm. 

Hanteringen avser åtgärder för att inga skadliga utsläpp till mark och vatten ska ske, såsom hantering av 

olje- och fettavskiljare, underhåll av brandövningsplatser mm. 


Risk för utsläpp av kemikalier, metaller och andra föroreningar till mark och vatten. Vid brandövningar 

kan t.ex. dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten (PAH), PCB och andra 

svårnedbrytbara organiska halogener frigöras och brandrester innehåller tungmetaller. Bristande funktion i 

t.ex. oljeavskiljare kan medföra påverkan på mark, ytvatten, grundvatten eller orsaka störningar i 

reningsverk som finns anslutna till spillvattennät. Det avfall som uppstår som ett resultat av tömning och 

rengöring av oljeavskiljare finns upptaget under farligt avfall. 


En översikt över omfattningen saknas. 

Fortifikationsverket innehar 37 st brandövningsplatser. Alla brandövningsplatser är anslutna till 

oljeavskiljare och flera har även efterföljande reningssteg som mobilt reningsverk eller biodamm innan 

släckvattnet släpps ut till spillvattennätet. På de platser där lättskumssläckning används byggs 

uppsamlingsrännor och förvaringscisterner in i anläggningar på flygflottiljer för att samla upp släckmedel 

för renare sanering.

Dokumentnamn 


Upprättad av 






6.4.4. Hantering av avloppsslam 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

37(56) 

Avloppsslam bör enligt SNV inte betraktas som avfall utan som en resurs. Olika sätt att behandla slam från 

reningsverk: Förbränning, täckning av restmaterial från gruvdrift, salixodlingar, jordtillverkning, 

vassbäddar, ReVAQs slamspridning på åkermark. Avloppsslammet innehåller dock fosfor och andra 

näringsämnen. Det kan även innehålla metaller, smittoämnen, organiska föroreningar och 

läkemedelsrester. 


Fortifikationsverket tar hand om det avloppsslam som uppstår i de egna anläggningarna som inte är 

anslutna till kommunala avloppsnät. Vid oregelbunden beläggning på anläggningarna behöver man ibland 

köpa in avloppsslam för att hålla bakteriekulturen levande. 




6.4.5. Drift och underhåll av avloppsreningsverk 

Fortifikationsverket äger och sköter ett antal avloppsreningsverk som oftast ligger i anslutning till 

garnisonerna. Den stora miljöpåverkan kommer från utsläppen vilka orsakas av hyresgästen. För drift och 

skötsel för dessa tekniska anordningar så är Fortifikationsverkets uppgift att minska miljöpåverkan och att 

se till att reningen fungerar som det är avsett. 


Utsläpp från avloppsreningsverk vid normal drift utgörs framför allt av kväveföreningar, som orsakar 

övergödning i bl.a. kustnära områden. Om föroreningar som inte är behandlingsbara, eller för stora 

mängder vatten, tillförs avloppsreningsverken kan dessa ge upphov till störningar och försämrad 

reningseffekt. Det resulterar i att näringsämnen och syreförbrukande ämnen släpps ut till vattendrag, och 

att icke behandlingsbara kemikalier passerar igenom.


Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

38(56) 

Fortifikationsverket har idag ingen sammanställning över större avloppsreningsverk (ARV) och enskilda 

mindre avlopp (med trekammarbrunn och markbädd eller liknande). Vi har heller inga uppgifter på 

belastningen vilket gör att det är svårt att bedöma utsläppt mängd fosfor och kväve, som utgör den stora 

miljöpåverkan. 

För de större ARV som omfattas av kontrollprogram vore det möjligt att utgå ifrån de analyser på utgående 

vatten som tas och utifrån dessa data beräkna årlig utsläppsmängd, men detta arbete har vi inte gjort till 

denna uppdatering av utredningen på grund av arbetstid kontra nyttan. För att få fram relevanta siffror på 

hur stor miljöbelastningen är från våra enskilda avlopp och avloppsreningsverk behöver vi göra en djupare 

bedömning genom att titta på varje enskilt ARV för att få fram rätt data. Ett problem som uppstår för vissa 

ARV är att belastningen variera då verksamhet endast sker i korta perioder eller att anläggningen är 

överdimensionerad. Detta kan äventyra funktionen av reningen. De flesta anläggningar är byggda för en 

helt annan verksamhet hos kund än den som bedrivs idag. Förr var belastningen i många fall större och 

jämnare över tiden. 

Fortifikationsverket jobbar med förbättringar där det är möjligt, bl.a. genom att titta på alternativa 

lösningar vid ombyggnad. Att vi följer de handlingsplaner med prioriteringar vi tagit fram efter den 

inventering som gjorts och ser till att det finns väl fungerande egenkontrollprogram. 





• Hav i balans samt levande kust och skärgård 

6.4.6. Innehav av våtmark i anslutning till ARV 


Reducerade utsläpp av kväve, fosfor, syreförbrukande ämnen och bakterier till mottagande recipient. 

Positiv aspekt. 


I Revingehed finns en 44 ha konstgjord våtmark i anslutning till ARV. Vid Ravlunda skjutfält finns 1 500 

m2 biodammar i anslutning till ARV. Det finns även fler våtmarker, i anslutning främst till flygflottiljer för 

att rena vattnet från urea.

Dokumentnamn 


Upprättad av 







6.4.7. Drift och underhåll av mindre avloppsanläggningar 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

39(56) 

Näringstillförsel av fosfor och kväve till sjöar, vattendrag och kust bidrar till övergödning. För utsläpp av 

avloppsvatten från vattentoalett till ett vattenområde måste avloppsvattnet genomgå längre gående rening 

än slamskiljning (t.ex. kemisk eller biologisk). 

Slamavskiljare + markbädd/infiltrationsanläggning har en procentuell reduktion på 25-90% vad gäller 

fosfor och 10-40 % på kväve. 5 Positiv miljöaspekt. 


Cirka 250 avlopp i den öppna verksamheten, till denna uppgift tillkommer de avlopp för den sekreta 

verksamheten. Omfattningen bedöms som liten. Se även ovan under drift och underhåll av 

avloppsreningsverk. 





• Hav i balans samt levande kust och skärgård 

6.5. Kemikalier och kemiska produkter 

Avser alla kemikalier och kemiska produkter för drift och underhåll av egna byggnader och anläggningar 

(två outsourcade anläggningar är exkluderade), för tekniska anordningar (avloppsrening, vatten, 

simbassäng) samt kemikalier för skötsel av väg, mark och park. 

Under 2011 har ett projekt avseende hantering av kemiska produkter tagit ytterligare steg framåt. Syftet 

med projektet är att förenkla hanteringen av kemiska produkter och att uppnå minskad hälso- och 

miljöpåverkan. Inventering av användningen av produkterna har gjorts och vi har kraftigt reducerat antalet 

kemiska produkter som används inom fastighetsdriften. Under året påbörjades arbete med ett enhetligt 

5 Källa Naturvårdsverkets hemsida, reningseffekter i vissa typer av småskaliga anläggningar.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

40(56) 

produktsortiment över de kemiska produkter som ska användas inom verket. Som stöd för arbetet har även 

ett kemikaliehanteringssystem införts under 2011. 

6.5.1. Innehav av miljö- och hälsofarliga kemikalier 


Vid normal hantering av kemikalier uppstår alltid små utsläpp till luft, mark och vatten. Vid felaktig 

hantering finns risk för större utsläpp med miljöolyckor som följd. Fortifikationsverket använder ett stort 

antal kemikalier och för att minska miljöpåverkan och få bättre kontroll på vad som används gäller det att 

minska produktantalet och få ett enhetligt sortiment. 

Innehav av miljö- och hälsofarliga kemikalier medför krav på säker förvaring och hantering. Bristande 

förvaring och märkning av innehåll kan medföra risker, både för människors hälsa och för utsläpp till 

miljön. Gamla kemikalier som blir stående kan innebära en risk för t.ex. explosioner. Miljöpåverkan kan 

vara stor om utsläpp/olyckor skulle ske. 


Fortifikationsverket innehar miljö- och hälsofarliga kemikalier men mängderna är inte kända. Viss del av 

beståndet kan vara gamla kemikalier som borde kasseras. Vissa kemikalier har använts av Försvarsmaktens 

eller externa entreprenörer och lämnats kvar. Det är dock Fortifikationsverkets ansvar att förvara och 

hantera dessa kemikalier på ett säkert sätt och att eventuellt bortskaffa de kemikalier som inte ska vara 

kvar. Det finns i dagsläget ingen översikt över innehavet av kemikalier, men det pågår en översyn där 

innehavet av kemikalier dokumenteras. Därefter ska kemikalieförråden rensas och det ska säkerställas att 

säkerhetsdatablad finns för alla kemikalier i verksamheten. 





6.5.2. Användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och bekämpningsmedel 


Bekämpningsmedel är en kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt 

reglera tillväxt av skadliga organismer. Bekämpningsmedel indelas av Kemikalieinspektionen i 

växtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Växtskyddsmedel används i huvudsak inom jordbruket 

medan biocidprodukter används i industriella sammanhang. Risk för att dessa ämnen förorenar mark och 

vatten. En felaktig hantering medför även en risk med miljöolyckor som följd. Vid användning av 

bekämpningsmedel så ska anmälan alltid göras till Generalläkaren.


Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

41(56) 

Fortifikationsverket har under 2012 tecknat avtal med en leverantör av kemikalier och kemiska produkter, 

Tools. Dock har inte Tools alla varor och en stor mängd köps in från andra leverantörer. 

Fortifikationsverket saknar uppgifter om mängder inköpta kemikalier under året. Endast statistik på 

inköpta antal finns. 

När det gäller bekämpningsmedel genomförde vi under 2007 en undersökning av användningen av 

kemiska ogräsbekämpningsmedel. Undersökningen visade att vi använder cirka 1100 liter Roundup Bio 

2L, som innehåller glyfosat som hittills har ansetts mindre giftigt för bland annat växt- och djurliv än 

alternativen, men det här ämnet håller just nu på att utvärderas i en mångårig process av USA:s och 

Kanadas myndigheter. Det finns vissa studier som pekar på att glyfosat kan vara giftigare än man tidigare 

trott och röster från miljörörelsen varnar för hälsorisker på grund av överanvändning. USA:s utvärdering 

av kemikalien ska vara färdiggranskad till år 2015. Samma år ska också EU vara klar med sin nya 

genomgång av glyfosat. 

Andra medel som används är de mindre farliga ättiksyra och kalciumklorid (vägsalt), samt produkter 

såsom Roundup Garden och Glyphomax (glyfosat) och Weed killer (pelargonsyra). Uppfattningen är att vi 

idag inte använder mer än detta, kanske till och med mindre. 

Under 2013 fick Fortifikationsverket en skrivelse kopplat till de ansökningar om ogräsbekämpning som 

inkommit att de har följande inställning gällande kemisk ogräsbekämpning (GL beteckning 2013-0404- 

50): ”Generalläkaren avser framgent att endast ge tillstånd till användning av kemisk bekämpning, t.ex. 

bekämpningsmedel innehållande glyfosat, i följande situationer: 

• av säkerhetsskäl, 

• vid användning med avstrykare på särskilt svåråtkomliga platser alternativt giftiga plantor av typ 

Jättebjörnloka, 

• bekämpning av sådan art eller omfattning att det inte är rimligt med mekaniska metoder. 

För att Generalläkaren ska kunna göra en korrekt bedömning krävs en tydlig motivering till användandet 

av kemisk bekämpning. Därför ska en sådan motivering ingå i ansökan/anmälan till Generalläkaren. 

Utifrån hänsynsreglerna (kap 2) i miljöbalken (1998:808) bedömer Generalläkaren att det inte finns 

tillräckliga skäl att använda kemiska bekämpningsmedel för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor och grus 

runt byggnader, skjutbanor och idrottsplatser. Generalläkaren anser att det är skäligt att kräva mekanisk 

bekämpning även om det kräver extra arbetsinsatser. Bruket av kemisk bekämpning ska således begränsas 

till områden där mekaniska metoder inte kan användas.” 

Vi har dock inte någon statistik över användningen av skadedjursbekämpning.

Dokumentnamn 


Upprättad av 







Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

42(56) 

6.6. Avfall 

Avfallet som uppkommer i verksamheten tas om hand på olika sätt beroende på avfallsslag. För att ge 

minsta möjliga miljöpåverkan skall avfallet i första hans återanvändas, i andra hand återvinnas, i tredje 

hand energiåtervinnas och i sista hand deponeras. 

Statistiken kring avfallsmängder är högst osäkra då de är av varierande kvalitet om vad enheterna 

rapporterar under respektive kategori. Troligtvis är avfallsmängderna mer än vad vi kan redovisa idag. 

Under 2012 tillsattes en avfallsgrupp för att bland annat ta reda på hur vi ska följa upp och styra kring 

avfallsfrågan. 

Uppkomst av avfall 2012, fördelat på avfallstyp 

Energiåtervunnits 

8% 

Farligt avfall 

22% 

Återanvänts 

4% 

Deponi 

14% 

Återvunnits 

52%

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.6.1. Uppkomst av återvinningsbart avfall 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

43(56) 

När produkter produceras som senare blir avfall förbrukas förnyelsebara och icke förnyelsebara resurser. 

För att återvinna avfall krävs energi. 


2012 uppkom 13 128 ton återvinningsbart avfall i Fortifikationsverket verksamhet. 

Del av verksamhet Mängd, kg 

Investering 1 689 432 

Planerat underhåll 693 626 

Avyttring/förädling 10 538 728 

Drift 206 736 

Summa 13 128 522 

Källa: Myran 





6.6.2. Uppkomst av farligt avfall 


Risk för förorening av luft, mark och vatten. Felaktig hantering av farligt avfall kan t.ex. leda till att 

tungmetaller och andra gifter sprids till naturen och tas upp i näringskedjan. 


2012 uppkom 5536 ton farligt avfall i Fortifikationsverket verksamhet. 


Investering 532 857 


Avyttring/förädling 2 267 027 

Drift 2 014 763 

Summa 5 536 241 

Källa: Myran

Dokumentnamn 


Upprättad av 





6.6.3. Uppkomst av brännbart avfall 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

44(56) 

Energiutvinning av avfallet. Restprodukterna och rökgaserna kan innehålla giftiga ämnen, främst om inte 

avfallet sorteras före förbränning. 


2012 uppkom 2113 ton avfall i Fortifikationsverket verksamhet som energiåtervunnits. 




Avyttring/förädling 992 265 

Drift 505 316 

Summa 2 112 666 

Källa: Myran 






6.6.4. Uppkomst av avfall till deponi 


Förorening av mark och vatten genom läckage av lakvatten och utsläpp av växthusgaser vid nedbrytning av 

organiskt avfall. Förbrukning av förnyelsebara och icke förnyelsebara resurser. Deponier kan leda till 

utsläpp av giftiga ämnen genom lakvatten.


2012 uppkom 3447 ton avfall som gått till deponi. 



Planerat underhåll 1 158 330 


Drift 1 320 654 

Summa 3 446 621 

Källa: Myran 

Dokumentnamn 


Upprättad av 







6.6.5. Uppkomst av avfall som kan återanvändas 



Datum 



2 

Förbrukning av förnyelsebara och icke förnyelsebara resurser. Detta avfall är minst miljöpåverkande. 


2012 uppkom 1091 ton avfall som kan återanvändas. 





Drift 404 275 

Summa 1 090 700 

Källa: Myran 


• Påverkar inte något av miljökvalitetsmålen 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

45(56)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.7. Resor och förbrukning av drivmedel 

6.7.1. Tjänsteresor exkl. egna maskiner och fordon 



Datum 



2 

Utsläpp av miljö- och hälsostörande ämnen till luft som bidrar bl.a. bidrar till växthuseffekten, 

försurning och övergödning. 


Transportslag Resta km Koldioxid 

(CO2) ton 

Koldioxid 

(CO2) per 

årsarbetskraft 

ton 

Svavel 

(Sox) kg 

Kväve 

(Nox) 

kg 

Kolväte 

VOC 

kg 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

46(56) 

Stoft 

kg 

Flyg – resor under 

50 mil 

491 664 84 0,13 72 703 54 i.u. 

Flyg – resor över 50 

mil 

1 310 829 161 0,26 

Bilresor i tjänsten 200 0,32 i.u. 1199 1324 32 

Tågresor 0,002 0 i.u. 0,0067 0,0044 0,510 

Bussresor i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. 

Summa 445 0,72 72 1902 1378 32 

Klimatkompensering 41 0,07 

Summa efter 

kompensering 

404 0,65 





• Ingen övergödning

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.7.2. Förbrukning av icke-förnybara drivmedel (bensin, diesel) 

Avser förbrukning i egna maskiner och fordon. 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

47(56) 

Utsläpp av miljö- och hälsostörande ämnen till luft som bidrar bl.a. bidrar till växthuseffekten, försurning 

och övergödning. 

Bensindrivna fordon bidrar till utsläpp av koldioxid vilket påverkar växthuseffekten. Bensindrivna bilar har 

med katalytisk rening drastiskt minskat utsläppen av kväveoxider, flyktiga kolväten och kolmonoxid. 

Katalysatorn påverkar dock inte utsläppen av den viktigaste växthusgasen, koldioxid. 

Dieseltekniken är mer energieffektiv än bensin och ger upphov till mindre utsläpp av koldioxid per körd 

sträcka. Dieselavgaser innehåller generellt sett mer kväveoxider samt partiklar och är därmed farligare för 

människa och miljö. 


Bränsle Antal liter CO2, ton 

Bensin (inkl. 

elhybrid) 

105 959,66 250 

Diesel 743 299,88 1888 

Summa 849 259,54 2138 






6.7.3. Förbrukning av förnybara drivmedel (E85, biogas, el) 

Avser förbrukning i egna maskiner och fordon. 


Biobaserade motoralkoholer (E85) är förnybara bränslen, vilket innebär väsentligt lägre nettotillskott av 

CO2. Det blir även lägre utsläpp av partiklar och vissa av de skadliga kolvätena (jämfört med fossila 

bränslen). Användning av biogas medför endast ett obetydligt bidrag till växthuseffekten vid lokal 

produktion av biogas. Biogas (slam/avfall) är ett förnybart bränsle. Utsläppen av de flesta hälsofarliga och 

försurande ämnen är betydligt lägre vid gasdrift än vid bensindrift. Miljöpåverkan från el beror på 

energimixen. Exempel på miljöpåverkan är utsläpp av koldioxid till luft (bl.a. olja, kraftvärmeverk), 

ändliga resurser tas i anspråk (kärnkraft) och djurliv och natur påverkas negativt (t.ex. vattenkraft).


Bränsle Antal liter CO2, ton 

E85 38 387,49 17,27 

Fordonsgas* 7 221,76 5,56 

Summa 45 609,25 22,83 

Källa: 

* Fordonsgasen kan innehålla viss andel naturgas. 

Dokumentnamn 


Upprättad av 







6.8. Fordon, redskap och maskiner 

6.8.1. Innehav av fordon och maskiner 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

48(56) 

Förbrukning av resurser vid produktion, tillsatser av kemikalier vid tillverkning och utsläpp till luft vid 

transport. Vid användning kan buller uppstå. I vissa känsliga miljöer, t.ex. när skotrar används i fjällmiljö, 

kan påverkan från buller vara extra betydelsefull. Underhållet av fordonen kan medföra utsläpp av 

kemikalier till miljön och efter användning återstår avfall. 


De flesta av Fortifikationsverket fordon används för fastighetsdrift och vägskötsel. Det finns motorredskap 

(fyrhjulingar, ”golfbilar”), personbilar släpkärror, terrängskotrar, traktorer, lätta lastbilad samt 

oregistrerade fordon så som väghyvlar, båtar och åkgräsklippare. 

Fortifikationsverket förfogar över följande fordon och maskiner: 

Fordonstyp Antal, st (ungefärligt antal) 

Motorredskap 50 

Personbilar 140 

Terrängskotrar 20 

Traktorer 50 

Lätt lastbil 300 

Oregistrerade fordon i.u. 

Summa: 560 

Källa: Agresso och Pryltorget

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

49(56) 

Troligtvis finns ytterligare ett antal fordon och maskiner. Exempelvis innehar Fortifikationsverket ett antal 

båtar och som inte finns med i sammanställningen ovan. En uppskattning görs därför att 

Fortifikationsverket innehar ca 700 fordon och maskiner. 




• Storslagen fjällmiljö 

6.8.2. Innehav av redskap och verktyg 

Fortifikationsverket förfogar over ett stort antal redskap, verktyg och mätinstrument. 


Förbrukning av resurser vid produktion, tillsatser av kemikalier vid tillverkning samt utsläpp till luft vid 

transport. Uppkomst av avfall. 


Det är inte möjligt att få fram uppgifter om mängder redskap och verktyg. 



6.9. Kontor 

6.9.1. Innehav av möbler och andra inventarier 


Produktion av kontorsmöbler innebär en resursförbrukning av framförallt trä, säkerhetsskåpen är 

tillverkade av metall. Tillsatser av kemikalier vid tillverkning samt utsläpp till luft i samband med 



Inga uppgifter om innehav av möbler och andra inventarier finns. 


• Giftfri miljö

6.9.2. Innehav av vitvaror 


Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

50(56) 

Resursförbrukning, tillsatser av kemikalier vid tillverkning samt utsläpp till luft vid transport. Uppkomst av 

avfall. 


Fortifikationsverket äger inventarierna i ett antal restaurangkök, så som kylar, frysar och spisar. I 

anslutning till kontor finns tvättstugor med tvättmaskiner, torkskåp mm. Inga exakta uppgifter finns om 

innehavet. 



6.9.3. Förbrukning av papper 


Förbrukning av resurs vid produktion, tillsatser av kemikalier vid tillverkning, utsläpp till luft vid transport 

samt generering av avfall (återvinningsbart). 


Total vikt levererat kopieringspapper under 2012: ca 9 ton papper. Av alla de artiklar som beställts har 

82,50% varit miljömärkta (baserat på antal artiklar). Av allt det vi har fakturerat har 90,48% varit 

miljömärkt (baserat på SEK). Källa: Staples. 




• Levande skogar

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.9.4. Förbrukning av övrigt kontorsmaterial 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

51(56) 

Beroende på vad det handlar om för typ av kontorsmaterial varierar miljöpåverkan, men framför allt 

handlar det om resursförbrukning och genererande av avfall. Tillverkning av material innebär 

resursförbrukning och att kemikalier används. Transporter och avfallsförbränning medför utsläpp till luft. 


Total vikt levererat kontorsmaterial under 2012: ca 3,7 ton. Av alla de artiklar som beställts har 29,28% 

varit miljömärkta (baserat på antal artiklar). Av allt det vi har fakturerat har 16,38% varit miljömärkt 

(baserat på SEK). Källa: Staples. 


• Varierar beroende på typ av material 

6.9.5. IT/Användning av kontorsmaskiner 


All IT-utrustning kräver elektricitet. Förutom energiförbrukningen kommer miljöpåverkan från 

miljöfarliga organiska ämnen i plaster och elektronik som kan finnas i utrustningen. Ofta innehåller de 

även olika typer av metaller. Elektronisk utrustning innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel som är 

långlivade i miljön och kan ge störa utvecklingen hos djur. Utsläppen av dessa ämnen kan ske vid 

tillverkning, användning och avfallshantering. 


Typ Antal enheter 

Projektorer 5 

Stationära datorer 122 

Bildskärmar 233 

Bärbara datorer inkl. surfplattor 446 

Handdatorer 56 

Tunna klienter 516 

Mobiltelefoner 671 

Ägda kopiatorer/skrivare (MFP) 58 

Nätskrivare 60 

Skrivare 10 

Faxar 15 

Videokonferensanläggningar 15 

Tonerkassetter i.u, ingår i serviceavtalet 

Summa: 2207

Dokumentnamn 


Upprättad av 




6.9.6. Förbrukning av livsmedel 

Avser t.ex. förbrukningen av kaffe, te och frukt som tillhandahålls för personalen. 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

52(56) 

Maten vi äter har en klimatpåverkan som kommer både från odling, tillverkning och transporter. Odling 

kan också innebära stor vattenförbrukning och användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 

Jordbrukets läckage av näringsämnen till omgivningen är dessutom en källa till ökad övergödning. 


Uppgifter saknas 





• Ett rikt odlingslandskap

Dokumentnamn 


Upprättad av 


7. Fortifikationsverkets indirekta miljöaspekter 


Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

53(56) 

7.1. Planering för investering och avyttring 

Avser lokalisering, utformning, val av varor, material och tekniksystem mm vid investering. Avser även 

planeringen för sanering och återställande av fastighet och anläggning vid avyttring. Vid alla 

nybyggnationer och ombyggnationer så är behovsutredningens genomförande, val av plats och teknik av 

stor betydelse. Idag styrs detta genom flera olika dokument beroende på hur stort arbetet är och vilken 

upphandlingsform det är frågan om. 


Utformning och byggande av byggnader, tekniska anordningar och system påverkar luftkvaliteten i 

bostäder och lokaler, energianvändningen under byggnadens livslängd, påverkan från underhållsåtgärder 

och till slut påverkan vid rivning och avveckling. Till exempel kan förekomsten av radon, fuktskador och 

otillräcklig ventilation innebära ökad risk för ohälsa. Här kan också nämnas markarbeten, ianspråktagande 

av mark som kan medföra utsläpp till luft, mark och vatten. Felaktig dimensionering eller utformning kan 

leda till bristande funktion och dålig hushållning med resurser genom att nyanskaffningar/investeringar 

måste byggas om eller tas ur drift. Vid planering för avyttring handlar risken framför allt om spridning av 

miljö- och hälsostörande ämnen till luft, mark och vatten. 

Påverkansmöjlighet och kommentarer 

Fortifikationsverkets möjlighet att påverka aspekten bedöms vara stor. Idag sker ingen mätning av hur stor 

del av vår omsättning som berör detta område. Ska mätning ske i form av ekonomiska siffror så måste vi 

definiera vilka konton som omfattas. Detta är svårt eftersom det idag inte finns något särskilt konto för val 

av material och tekniska lösningar. Det är viktigt att vi tänker efter före och väljer en lösning som fyller 

kundens behov samtidigt som vi eftersträvar en så låg miljöbelastning som möjligt med de ekonomiska 

förutsättningar som finns. Svårigheten ligger i att sätta pris på hur mycket miljöpåverkan egentligen kostar. 

Vid avyttring av byggnader och mark görs i ett tidigt skede en analys för att få en bild av vilken hantering 

som krävs för den specifika fastigheten, t.ex. nya användningsområden, om OXA (oexploderad 

ammunition) finns, annan miljöbelastning på fastigheten osv. Det sker ingen särskild redovisning av 

omfattningen för detta idag. 







• God bebyggd miljö

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

54(56) 

7.2. Miljökrav i upphandling 

Avser inköp av varor, tjänster och entreprenader. Fortifikationsverket har ett pågående arbete för att bli 

bättre på att ställa krav på leverantörer och att följa upp dessa. Upphandlingsfunktionen har centraliserats 

för att bli bättre på detta. Tillsammans med försvarssektorn har vi tagit fram ett kriteriedokument som styr 

vilka kemiska ämnen som är accepterade i verksamheten. 


Fortifikationsverket upphandlar varor, tjänster och entreprenörer inom en mängd olika områden. Det 

innebär en stor möjlighet att genom relevanta miljökrav påverka leverantörerna och utvecklingen av 

miljöanpassad teknik och mer hållbara alternativ. 


I vilken mån miljökrav kan ställas styrs till viss del av LOU/LUFS. 

För 2012 ställdes miljökrav i 97 % av antalet registrerade anskaffningarna, eller i 93 % av det ekonomiska 

värdet av anskaffningarna. 

Den största inköpsvolymen för Fortifikationsverket utgörs av entreprenadrelaterade tjänster och för dessa 

har Fortifikationsverket tagit fram ”Miljöprogram för miljökrav vid upphandling” som är integrerat i alla 

AF-mallar (administrativa föreskrifter). I programmet anges krav på kemikalier, avfallshantering samt 

LCC - kalkyler. Fortifikationsverket annonserade 205 upphandlingar 2012. Miljöprogrammet finns med i 

annonserade upphandlingar oavsett om det är ramavtal eller specifika projekt som upphandlas. I 

Fortifikationsverkets upphandlingar ställs även krav på miljöledningssystem/miljöledning i 

projekt/uppdrag. 


• Aspekten kan påverka de flesta av miljökvalitetsmålen, beroende på vad som upphandlas.

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

55(56) 

7.3. Information och rådgivning 

För att minska miljöbelastningen och sänka energianvändningen har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan 

Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Först ut som pilotområde var Såtenäs garnison. Syftet med 

projektet har varit att hitta metoder för att förändra brukarattityder, hitta lönsamma energisparåtgärder ur 

brukarperspektiv, utveckla planerings- och samarbetsformer samt att stimulera samarbetet mellan enheter 

inom garnisonen. Projektet har mynnat ut i en handbok som ska användas som en checklista och ett stöd 

för det fortsatta energioptimeringsarbetet på de andra garnisonerna. Exempel på åtgärder kan vara att 

släcka efter sig, stänga av datorerna, att inte portar ska stå öppna i onödan, reglera temperaturer i 

byggnader som inte ska användas under en viss tid och tidsstyra belysningen. 

Aspekten avser också den information och samverkan som sker med kommunen, t.ex. gällande 

lokaliseringsfrågor. 


Information och rådgivning öppnar upp medvetenheten för energi- och miljöfrågor, vilket i sin tur kan leda 

till att åtgärder vidtas som minskar miljöpåverkan. Exempelvis kan information och rådgivning bidra till att 

hitta energisparande åtgärder. I delöverenskommelse ”Vidmakthållande av förvarsfastigheter” 2008-12-09 

så finns följande skrivet ”Parterna skall gemensamt arbeta för att minska energiförbrukningen för att på så 

sätt reducera belastningen på miljön och sänka kostnaderna i enlighet med överenskommelse FM- 

Fortifikationsverket.” Hur dialog och information med kunden ser ut varierar mellan olika Fe och att 

komma fram till en gemensamt fungerande rutin hanteras genom ett vårt pågående kundvårdsprojekt. 


Att informera genom möten, kampanjer och andra typer av aktiviteter tillsammans med våra kunder gör att 

vi har en relativt stor påverkansmöjlighet. I många frågor gäller det att synliggöra konsekvenserna av ett 

viss beteende. Dock är det upp till brukaren att följa våra rekommendationer för att de ska få avsedd effekt. 


• Aspekten kan påverka olika miljökvalitetsmål, beroende på vad informationen avser.

Dokumentnamn 


Upprättad av 


7.4. Kompetens 

Avser kompetens och utbildning av den egna personalen. 



Datum 



2 

Beteckning 

3060/2012-1 

Sid nr 

56(56) 

Allt vi gör inom verket innebär någon form av miljöpåverkan. Det är viktigt att ha kunskap om hur olika 

aktiviteter påverkan miljö för att så sätt minska vi miljökonsekvenserna. 


Vi har en stor påverkansmöjlighet att se till att våra medarbetare har rätt kompetens och genomför en rad 

olika kunskapshöjande åtgärder, som nedan redovisas inom fyra områden; utbildning, interna nätverk, 

externa nätverk samt genom revisioner/kontroller. 

Genom utbildning: 

Vi har kompetensbaserade roller vilket innebär att vid utvecklingssamtalen matchas rollen mot de 

kompetenser man besitter. Saknas någon kompetens eller någon behöver höjas, blir detta en personlig plan 

där olika typer av kompetenshöjande åtgärder läggs in så som utbildningar. Vissa utbildningar ska alla 

medarbetare genomföra och andra är kopplade till rollen. 

• Vi har en grundläggande interaktiv miljöutbildning, så kallade Miljökörkortet, som alla nyanställda 

ska genomföra med uppdatering vart tredje år. Utfallet i december 2012 var att 80 procent av alla 

anställda var godkända. 

• Vi har även genomfört riktade utbildningar så som rena miljöutbildningar men även 

blockutbildningar som man kan anmäla sig till löpande under året eller vid utvecklingssamtal. 

Blockutbildningarna under 2012 riktar sig till vår driftpersonal och innefattar bland annat hur vi 

jobbar med egenkontroll. 

Via interna nätverk: 

• Via interna nätverksträffar så som Miljöforum, Processägarträff och Verksamhetsrevisorträff sker 

en kunskapshöjning i gruppen och som även bidrar till förbättrade rutiner inom hela verket. 

• Vid våra arbetsplatsträffar finns en punkt på agendan som gäller information om nya eller ändrade 

krav eller rutiner. 

Via externa nätverk: 

• Vi är aktiva i nätverk med främst andra myndigheter, som exempelvis Samverkansforum (för 

statliga byggherrar och förvaltare) och andra nordiska länder genom Nordiskt Försvarsbygg. I 

dessa forum genomförs workshops, inom bland annat miljö, energi, hållbar utveckling och 

miljökrav där representanter från respektive ansvarområden deltar. 


Aspekten kan påverka olika miljökvalitetsmål, beroende på vilket område som avses

Dokumentnamn 

Bilaga 1 - Miljöaspektförteckning 

Upprättad av 



Datum 



1 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

1(28) 

Här redovisas resultatet från värderingen av miljöaspekterna i miljöutredningen (nummersättning 

enligt utredningen), dels i form av siffror men också med en kort kommentar som bakgrund till den 

erhållna värderingspoängen. Poängsättningen har gjorts med följande skalor: 

Direkta aspekter 


Miljöpåverkan Miljöaspekten Miljöaspekten 

Miljöaspekten 

innebär stor innebär medelstor innebär liten 

miljöpåverkan miljöpåverkan miljöpåverkan 

Kvantitet Stor 

Medelstor 

Liten 

> 10.000 ton 1000–10.000 ton < 1000 ton 

> 100 GWh 10 – 100 GWh < 10 GWh 

> 100.000 ha 10.000–100.000 ha < 10.000 ha 

> 1.000.000 l 100.000–1.000.000 l < 100.000 l 

> 500 st. 

500 – 10.000 st. < 10.000 st. 

Indirekta aspekter 


Miljöpåverkan Miljöaspekten Miljöaspekten Miljöaspekten 

innebär stor innebär medelstor innebär liten 

miljöpåverkan miljöpåverkan miljöpåverkan 

Påverkans- Fortifikationsverk Fortifikationsverk Fortifikationsverk 

möjlighet 

et har stor et har medelstor et har liten 

möjlighet att möjlighet att möjlighet att 

påverka 

påverka 

påverka

6. Direkta miljöaspekter 

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.1. Byggnader och försvarsanläggningar 

Innehav av inbyggda material som innehåller miljöfarliga ämnen 

Kriterier Poäng Motivering 

Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Miljöpåverkan består främst i en risk för 

spridning av farliga ämnen i miljön. Ämnen 

som PCB och tungmetaller är giftiga och kan 

tas upp av organismer och ackumuleras i 

näringskedjan. Miljöfarliga ämnen finns 

inbyggda i byggnader och anläggningar, vilka 

blir till farligt avfall när de saneras bort. Det är 

viktigt att dessa omhändertas på ett miljöriktigt 

sätt så att risken för spridning minimeras. Vissa 

ämnen kan också brytas ned och spridas på 

grund av väder och vind, exempelvis PCB i 

fogar. 

Kvantitet (1-3) 3 Fortifikationsverket har en databas, Miljöstatus, 

för att övervaka innehåll av miljöbelastande 

ämnen i byggnader. Hur många byggnader som 

innehåller olika typer av miljöbelastande ämnen 

går dock inte att enkelt ta fram i databasen. 

Summa 5 

Eftersom osäkerheten är stor och innehavet av 

inbyggda material som innehåller miljö- och 

hälsofarliga ämnen kan vara stor, värderas den 

till 3. 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

2(28)

Innehav av köld- och släckmedia 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 3 De fluorerade växthusgaserna har en mycket 

stor påverkan på växthuseffekten och omfattas 

av Kyotoprotokollet. Ämnena bidrar även till 

uttunningen av ozonskiktet. För jämförelsens 

skull kan nämnas att koldioxids så kallade 

GWP-faktor (Global Warming Potential) är 1 

medan de fluorerade växthusgasernas GWPfaktor 

varierar mellan 140 och 23 900. Det bör 

noteras att det är först om gasen skulle läcka ut 

t.ex. på grund av fel i utrustningen eller 

handhavandefel som den blir ett miljöproblem. 

Vid användning av släckanordningar kan släck- 

och brandvatten orsaka förorening av mark och 

vatten, beroende på hur installationen är utförd. 

Möjliga miljöeffekter är svåra att prata om i 

generella ordalag, eftersom de till stor del beror 

på vad som brinner och hur släckningsarbetet 

sköts. Utsläpp av släckmedia såsom halon och 

halotron påverkar växthuseffekten. Det är dock 

endast halon som påverkar ozonskiktet. Idag 

har de flesta Fe och AnlE en avvecklingsplan 

för de typer av släckmedia som påverkar 

växthuseffekten. 

Kvantitet (1-3) 1 Innehav: Ca 22 ton köld- och släckmedia 

Summa 4 

Utsläppt mängd köld- och släckmedia: Ca 0,3 

ton, motsvarar ca 435 ton CO2. 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

3(28)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Innehav av teknisk och elektronisk utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen 


Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Det finns en risk för spridning av farliga ämnen 

till miljön från teknisk och elektronisk 

utrustning. Exempel kan vara kvicksilver i 

nivåvippor, termometrar och lampor eller 

bromerade flamskyddsmedel i elektronik. Viss 

utrustning, såsom radiomaster, medför ett 

ingrepp i naturen och riskerar att störa 

omgivande växt- och djurliv. 

Kvantitet (1-3) 3 Det saknas uppgifter om innehav, men det antas 

kunna vara stort. Därför värderas aspekten till 

3. 

Summa 5 

Innehav av cisterner samt rörledningar som innehåller brandfarlig vara 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Vid olycka kan ett utsläpp ske till mark och 

vatten och då kan det även uppstå en 

grundvattenförorening. Vid rengöring av 

cisternerna vid t.ex. avyttring uppkommer 

farligt avfall som måste tas om hand. Utsläpp 

kan även ske vid cisternen under påfyllning 

eller att cisternen eller rörledningen sprungit 

läck. 

Kvantitet (1-3) 1 203 cisterner i mark, och 445 cisterner ovan 

mark eller i byggnad (avser den öppna sidan). 

Summa 3 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

4(28)

Tillhandahållande av bullerskydd 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Att Fortifikationsverket tillhandahåller 

bullerdämpande skydd minskar miljöpåverkan 

från de bullergivande aktiviteterna som sker. 

Positiv miljöaspekt. 

Kvantitet (1-3) 1 Uppgift saknas, men omfattningen bedöms vara 

liten. 

Summa 2 

Innehav och skötsel av byggnader/försvarsanläggningar med kulturarv 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Det finns en risk att kulturhistoriska 

byggnader/anläggningar/miljöer går förlorade. 

För att reglera det kulturhistoriska värdet finns 

skyddsbestämmelser samt vård-, drift- och 

underhållsprogram. På så sätt är aspekten 

positiv. Den negativa miljöpåverkan som kan 

uppstå till följd av t.ex. mark- och parkskötsel 

tas upp under framför allt kemikalier och 

kemiska produkter samt transporter. 

Kvantitet (1-3) 1 300 byggnader och anläggningar. 

Summa 2 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

5(28)

6.2. Mark 

Innehav av mark för fristående byggnad 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Förvaltning av denna mark innebär främst 

mekanisk röjning av sly, men även i begränsad 

omfattning kemisk bekämpning av ogräs. 

Kvantitet (1-3) 2 20 800 ha 

Summa 3 

Förvaltning av kassernområden 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Miljöpåverkan består av utsläpp till luft, mark 

och vatten. Utsläpp till luft av 

klimatpåverkande gaser sker när fossila 

drivmedel används i maskiner, t.ex. mindre 

traktorer, åkgräsklippare, gräsklippare. 

Grönyteskötsel sker idag till stor del på 

entreprenad. Dessutom används på vissa 

garnisoner ogräsmedel för bekämpning av 

oönskad grönska på grus- och plattgångar och 

vid stängsel. Senaste inventeringen av 

omfattning och typ av medel gjordes 2007. 

Information om nya alternativa metoder samt 

framtagning av en särskild blankett för anmälan 

till Generalläkaren har tagits fram efter 

inventeringen. 

Kvantitet (1-3) 1 4 600 ha 

Summa 2 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

6(28)

Förvaltning av övnings- och skjutfält 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Förvaltning av övnings- och skjutfält kan 

innebära både positiv och negativ 

miljöpåverkan. Att bevara biologisk mångfald 

är en positiv miljöpåverkan, vilket torde bli 

resultatet av att en stor andel av markinnehavet 

fått naturskydd. 

Generellt sett bedrivs en betydligt mer extensiv 

markanvändning jämfört med konventionellt 

jord- och skogsbruk. En vanlig skötselform på 

öppna marker är att hävda dem med naturbete 

vilket gynnar arter som annars är undanträngda 

i ett mer kommersiellt spannmålsinriktat 

jordbruk. 

I skog lämnas stora områden orörda som en 

följd av att avverkningsnivån ligger på endast 

ca hälften av tillväxten. Detta gör också att den 

genomsnittliga omloppstiden förlängs vilket 

gynnar arter som behöver den långa kontinuitet 

som riktigt gammal skog kan erbjuda, något 

som annars blir allt ovanligare i Sverige. 

Avverkning av sådan skog medför en stor 

miljöpåverkan som rubbar det lokala 

ekosystemet och påverkar den biologiska 

mångfalden negativt. Arter som däremot gynnas 

av störningar får även de sina behov 

tillgodosedda på övnings- och skjutfält, dels via 

militära aktiviteter, men även vid t.ex. 

slutavverkning och naturvårdsbränning. Sådana 

åtgärder påminner om de processer som sker 

naturligt i den typen av skog. Riktad skötsel kan 

även göras i form av naturvårdande gallring för 

att exempelvis bibehålla glesa, ängsliknande 

bestånd eller styra mot ökad lövandel. 

Kvantitet (1-3) 3 372 000 ha mark. Certifieringsanpassat 

skogsbruk. Av Fortifikationsverkets totala 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

7(28)

Summa 4 

Innehav av förorenade områden 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



markinnehav är mer än halva innehavet är 

skyddat i någon form. 

Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Föroreningarna kan spridas till yt- och 

grundvatten, tas upp av växter eller djur och 

förorena dricksvatten. Föroreningarnas läge och 

utbredning kan vara svåra att bedöma eftersom 

de har möjlighet att sprida sig långt bort från 

källan under en längre tid. 

Så länge marken kvarstår som militärt 

övningsområde utgör OXA knappast någon fara 

för allmänheten. 

Kvantitet (1-3) 3 Omfattningen av förorenade områden går i dag 

inte att mäta. Omfattningen bedöms dock vara 

stor. 

Summa 5 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

8(28)

Innehav av skjutbanor 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Miljökulfången minskar risken för spridning av 

metaller, under förutsättning att de sköts enligt 

driftanvisningar (gummiduk, vattenanalys). Det 

generella kravet på miljökulfång vid 

användning av blyammunition har tagits bort. 

Den som ansvarar för anläggningen är skyldig 

att vidta åtgärder så att ammunition som 

innehåller bly inte kan orsaka skada på, eller 

olägenhet för människor eller miljö. Risk finns 

för spridning av bly, koppar, zink och stål. 

Metaller är skadligt för växter, djur och 

människor om de uppträder i alltför höga halter. 

Detta gäller framförallt för tungmetaller som 

bly som dessutom binds mycket effektivt i 

marken och transporteras långsamt därifrån. 

Det har visat sig att miljökulfången, som 

innehåller höga halter zink, i sig kan innebära 

viss negativ miljöpåverkan. Problemet som 

kan uppstå sker om lakvattnet från skjutbanan 

hanteras felaktigt. Idag ska allt lakvatten lämnas 

på destruktion. 

Kvantitet (1-3) 1 Antalet skjutbanor: 164 st. 

Summa 2 

Ca 98-99 % av kulfången är miljökulfång. 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

9(28)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.3. El- och värmeanvändning 

Användning av fossila bränslen för uppvärmning 


Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 3 Användning av fossila bränslen för 

uppvärmning av byggnader och anläggningar 

medför utsläpp till luften av en rad olika ämnen. 

Användningen av fossila bränslen bidrar till 

koldioxidutsläpp och påverkar därmed 

växthuseffekten och klimatförändringarna. 

Klimatförändringarna orsakar bland annat att 

vattennivån höjs, naturkatastrofer blir fler, 

havsströmmar kan vända, etc. Användningen av 

fossila bränslen i olika syften är också ett 

utnyttjande av ändliga resurser som bör 

minskas. 

Kvantitet (1-3) 2 20,9 GWh 

Summa 5 

Fossila bränslen tas från jordskorpan och 

tillgångarna är begränsade. Utsläpp till luft av 

miljö- och hälsoskadliga ämnen. Förbränningen 

ger ett nettotillskott av koldioxid till 

atmosfären, vilket bidrar till växthuseffekten. 

Utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga 

ämnen, som bidrar till växthuseffekten, 

försurning och övergödning. (CO2,NOx, SOX, 

VOC, Stoft). 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

10(28)

Användning av biobränsle för uppvärmning 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Användning av biobränslen innebär nyttjande 

av förnybara resurser, vilka är en del av 

naturens kretslopp. Användningen innebär dock 

ett utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga 

ämnen, såsom NOx och Stoft. Förbränningen 

genererar dock inget nettotillskott av koldioxid 

till atmosfären. 


Summa 3 

Användning av fjärrvärme för uppvärmning 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Fjärrvärme produceras ofta genom förbränning 

av t.ex. olja, naturgas, biobränslen, avfall eller 

av andra källor såsom spillvärme från industrier 

eller kärnenergi. Miljöpåverkan beror på vilken 

typ av bränsle som används. Utsläpp sker till 

luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen. 


Summa 5 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

11(28)

Användning av elenergi 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Miljöpåverkan beror på energimixen. 

Fortifikationsverket köper el från vatten- och 

vindkraft, vilket innebär att förnybara resurser 

används. Både vatten- och vindkraft innebär 

dock ingrepp i naturen som kan störa växt- och 

djurliv. 


Summa 4 

6.4. Vatten och avlopp 

Hantering av dricksvatten 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Vid produktion av dricksvatten används 

kemikalier och vid distribution används el för 

drift av pumpar. Dricksvatten är 

livsmedelsklassat och det är viktigt att använda 

vattnet med förnuft. Det finns idag LCA 

(livscykelanalys) studier på hur vattnet påverkar 

miljön. Det är dock inga generella uppgifter 

utan kopplat specifik till den plats där man gjort 

studien. Man kan konstatera att den största 

miljöpåverkan sker vid energianvändningen för 

distribution av vatten, då i form av el. 

Miljöpåverkan beror på vilken sorts el som 

används. Tillsatskemikalierna har en 

miljöpåverkan men den är relativt liten i 

jämförelse med energianvändningen till 

distribution. Förbrukning av vatten innebär 

förbrukning av en förnyelsebar naturresurs. 

Man bör beakta att det finns platser i Sverige 

där det råder brist på sötvatten. 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

12(28)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Kvantitet (1-3) 3 844 910 m3 

Summa 4 

Hantering av dagvatten 


Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Dagvatten kan föra med sig olika typer av 

föroreningar från byggnader, gator mm ner i 

mark och vatten. 

Kvantitet (1-3) 1 Uppgift saknas, men omfattningen uppskattas 

vara liten. 

Summa 3 

Hantering av spillvatten 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Risk för utsläpp av kemikalier, metaller och 

andra föroreningar till mark och vatten. Vid 

brandövningar kan t.ex. dioxiner, bromerade 

flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten 

(PAH), PCB och andra svårnedbrytbara 

organiska halogener frigöras och brandrester 

innehåller tungmetaller. Bristande funktion i 

t.ex. oljeavskiljare kan medföra påverkan på 

mark, ytvatten, grundvatten eller orsaka 

störningar i reningsverk som finns anslutna till 

spillvattennät. Det avfall som uppstår som ett 

resultat av tömning och rengöring av 

oljeavskiljare finns upptaget under farligt avfall. 

Kvantitet (1-3) 2 Uppgift saknas. Omfattningen antas vara 

medelstor. 

Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

13(28)

Hantering av avloppsslam 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Avloppsslam bör enligt SNV inte betraktas som 

avfall utan som en resurs. Olika sätt att 

behandla slam från reningsverk: Förbränning, 

täckning av restmaterial från gruvdrift, 

salixodlingar, jordtillverkning, vassbäddar, 

ReVAQs slamspridning på åkermark. 

Avloppsslammet innehåller dock fosfor och 

andra näringsämnen. Det kan även innehålla 

metaller, smittoämnen, organiska föroreningar 

och läkemedelsrester. 

Kvantitet (1-3) 1 Fortifikationsverket tar hand om det 

avloppsslam som uppstår i de egna 

anläggningarna som inte är anslutna till 

kommunala avloppsnät. Vid oregelbunden 

beläggning på anläggningarna behöver man 

ibland köpa in avloppsslam för att hålla 

bakteriekulturen levande. 

Summa 2 

Kvantifierbara uppgifter saknas, men 

omfattningen uppskattas vara liten. 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

14(28)

Drift och underhåll av avloppsreningsverk 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Utsläpp från avloppsreningsverk vid normal 

drift utgörs framför allt av kväveföreningar, 

som orsakar övergödning i bl.a. kustnära 

områden. Om föroreningar som inte är 

behandlingsbara, eller för stora mängder vatten, 

tillförs avloppsreningsverken kan dessa ge 

upphov till störningar och försämrad 

reningseffekt. Det resulterar i att näringsämnen 

och syreförbrukande ämnen släpps ut till 

vattendrag, och att icke behandlingsbara 

kemikalier passerar igenom. 

Kvantitet (1-3) 1 Uppgift saknas. ARV finns i huvudsak vid 

större övnings- och skjutfält. Omfattningen 

uppskattas vara liten. 

Summa 3 

Innehav av våtmark i anslutning till ARV 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Reducerade utsläpp av kväve, fosfor, 

syreförbrukande ämnen och bakterier till 

mottagande recipient. Positiv aspekt. 

Kvantitet (1-3) 1 I Revingehed finns en 44 ha konstgjord våtmark 

i anslutning till ARV. Vid Ravlunda skjutfält 

finns 1 500 m2 biodammar i anslutning till 

ARV. Det finns även fler våtmarker, i 

anslutning främst till flygflottiljer för att rena 

vattnet från urea. Omfattningen bedöms dock 

vara liten. 

Summa 3 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

15(28)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Drift och underhåll av mindre avloppsanläggningar 


Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Näringstillförsel av fosfor och kväve till sjöar, 

vattendrag och kust bidrar till övergödning. För 

utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett till 

ett vattenområde måste avloppsvattnet genomgå 

längre gående rening än slamskiljning (t.ex. 

kemisk eller biologisk). Slamavskiljare + 

markbädd/infiltrationsanläggning har en 

procentuell reduktion på 25-90% vad gäller 

fosfor och 10-40 % på kväve. 1 Positiv 

miljöaspekt. 

Kvantitet (1-3) 1 Ca 250 avlopp i det öppna beståndet. 

Summa 2 

6.5. Kemikalier och kemiska produkter 

Innehav av miljö- och hälsofarliga kemikalier 


Miljöpåverkan (1-3) 3 Vid normal hantering av kemikalier uppstår 

alltid små utsläpp till luft, mark och vatten. Vid 

felaktig hantering finns risk för större utsläpp 

med miljöolyckor som följd. 

Fortifikationsverket använder ett stort antal 

kemikalier och för att minska miljöpåverkan 

och få bättre kontroll på vad som används gäller 

det att minska produktantalet och få ett 

enhetligt sortiment. 

Innehav av miljö- och hälsofarliga kemikalier 

medför krav på säker förvaring och hantering. 

Bristande förvaring och märkning av innehåll 

kan medföra risker, både för människors hälsa 

och för utsläpp till miljön. Gamla kemikalier 

1 Källa Naturvårdsverkets hemsida, reningseffekter i vissa typer av småskaliga anläggningar. 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

16(28)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


Datum 



1 

som blir stående kan innebära en risk för t.ex. 

explosioner. Miljöpåverkan kan vara stor om 

utsläpp/olyckor skulle ske. 

Kvantitet (1-3) 1 Uppgifter saknas, men omfattningen bedöms 

som liten. 

Summa 4 

Användning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och bekämpningsmedel 


Miljöpåverkan (1-3) 3 Bekämpningsmedel är en kemikalie som är 

avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller 

på annat sätt reglera tillväxt av skadliga 

organismer. Bekämpningsmedel indelas av 

Kemikalieinspektionen i växtskyddsmedel 

respektive biocidprodukter. Växtskyddsmedel 

används i huvudsak inom jordbruket medan 

biocidprodukter används i industriella 

sammanhang. Risk för att dessa ämnen 

förorenar mark och vatten. En felaktig 

hantering medför även en risk med 

miljöolyckor som följd. Vid användning av 

bekämpningsmedel så ska anmälan alltid göras 

till Generalläkaren. 

Kvantitet (1-3) 1 Uppgifter saknas, men omfattningen bedöms 

som liten. 

Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

17(28)

6.6. Avfall 

Uppkomst av återvinningsbart avfall 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 När produkter produceras som senare blir avfall 

förbrukas förnyelsebara och icke förnyelsebara 

resurser. För att återvinna avfall krävs energi. 

Kvantitet (1-3) 3 13 128 ton 

Summa 4 

Uppkomst av farligt avfall 


Miljöpåverkan (1-3) 3 Risk för förorening av luft, mark och vatten. 

Felaktig hantering av farligt avfall kan t.ex. leda 

till att tungmetaller och andra gifter sprids till 

naturen och tas upp i näringskedjan. 

Kvantitet (1-3) 2 5536 ton 

Summa 5 

Uppkomst av brännbart avfall 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Energiutvinning av avfallet. Restprodukterna 

och rökgaserna kan innehålla giftiga ämnen, 

främst om inte avfallet sorteras före 

förbränning. 


Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

18(28)

Uppkomst av avfall till deponi 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Förorening av mark och vatten genom läckage 

av lakvatten och utsläpp av växthusgaser vid 

nedbrytning av organiskt avfall. Förbrukning av 

förnyelsebara och icke förnyelsebara resurser. 

Deponier kan leda till utsläpp av giftiga ämnen 

genom lakvatten. 


Summa 4 

Uppkomst av avfall som kan återanvändas 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Förbrukning av förnyelsebara och icke 

förnyelsebara resurser. Detta avfall är minst 

miljöpåverkande. 


Summa 3 

6.7. Resor och drivmedel 

Tjänsteresor exkl. egna maskiner och fordon 


Miljöpåverkan (1-3) 3 Utsläpp av miljö- och hälsostörande ämnen 

till luft som bidrar bl.a. bidrar till 

växthuseffekten, försurning och övergödning. 

Kvantitet (1-3) 1 445 ton CO2 

Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

19(28)

Förbrukning av icke-förnybara drivmedel 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 3 Utsläpp av miljö- och hälsostörande ämnen till 

luft som bidrar bl.a. bidrar till växthuseffekten, 


Bensindrivna fordon bidrar till utsläpp av 

koldioxid vilket påverkar växthuseffekten. 

Bensindrivna bilar har med katalytisk rening 

drastiskt minskat utsläppen av kväveoxider, 

flyktiga kolväten och kolmonoxid. Katalysatorn 

påverkar dock inte utsläppen av den viktigaste 

växthusgasen, koldioxid. 

Dieseltekniken är mer energieffektiv än bensin 

och ger upphov till mindre utsläpp av koldioxid 

per körd sträcka. Dieselavgaser innehåller 

generellt sett mer kväveoxider samt partiklar 

och är därmed farligare för människa och miljö. 

Kvantitet (1-3) 2 849 260 liter, 2138 ton CO2 

Summa 5 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

20(28)

Förbrukning av förnybara drivmedel 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Biobaserade motoralkoholer (E85) är förnybara 

bränslen, vilket innebär väsentligt lägre 

nettotillskott av CO2. Det blir även lägre 

utsläpp av partiklar och vissa av de skadliga 

kolvätena (jämfört med fossila bränslen). 

Användning av biogas medför endast ett 

obetydligt bidrag till växthuseffekten vid lokal 

produktion av biogas. Biogas (slam/avfall) är 

ett förnybart bränsle. Utsläppen av de flesta 

hälsofarliga och försurande ämnen är betydligt 

lägre vid gasdrift än vid bensindrift. 

Miljöpåverkan från el beror på energimixen. 

Exempel på miljöpåverkan är utsläpp av 

koldioxid till luft (bl.a. olja, kraftvärmeverk), 

ändliga resurser tas i anspråk (kärnkraft) och 

djurliv och natur påverkas negativt (t.ex. 

vattenkraft). 

Kvantitet (1-3) 1 45 609 liter, 22,83 ton CO2 

Summa 3 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

21(28)

Dokumentnamn 


Upprättad av 


6.8. Fordon, redskap och maskiner 

Innehav av fordon och maskiner 


Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Förbrukning av resurser vid produktion, 

tillsatser av kemikalier vid tillverkning och 

utsläpp till luft vid transport. Vid användning 

kan buller uppstå. I vissa känsliga miljöer, t.ex. 

när skotrar används i fjällmiljö, kan påverkan 

från buller vara extra betydelsefull. Underhållet 

av fordonen kan medföra utsläpp av kemikalier 

till miljön och efter användning återstår avfall. 

Kvantitet (1-3) 2 Ca 700 st fordon och maskiner 

Summa 4 

Innehav av redskap och verktyg 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Förbrukning av resurser vid produktion, 

tillsatser av kemikalier vid tillverkning samt 

utsläpp till luft vid transport. Uppkomst av 

avfall. 

Kvantitet (1-3) 2 Uppgift saknas. Omfattningen uppskattas till 

medelstor. 

Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

22(28)

6.9. Kontor 

Innehav av möbler och andra inventarier 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Produktion av kontorsmöbler innebär en 

resursförbrukning av framförallt trä, 

säkerhetsskåpen är tillverkade av metall. 

Tillsatser av kemikalier vid tillverkning samt 

utsläpp till luft i samband med transport. 

Uppkomst av avfall. 

Kvantitet (1-3) 2 Uppgift saknas. Omfattningen bedöms som 

medelstor. 

Summa 3 

Innehav av vitvaror 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Resursförbrukning, tillsatser av kemikalier vid 

tillverkning samt utsläpp till luft vid transport. 


Kvantitet (1-3) 2 Uppgift saknas. Omfattningen bedöms som 

medelstor. 

Summa 3 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

23(28)

Förbrukning av papper 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 1 Förbrukning av resurs vid produktion, tillsatser 

av kemikalier vid tillverkning, utsläpp till luft 

vid transport samt generering av avfall 

(återvinningsbart). 

Kvantitet (1-3) 1 Ca 9 ton inköpt papper, varav ca 85% varit 

miljömärkta. 

Summa 2 

Förbrukning av övrigt kontorsmaterial 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Beroende på vad det handlar om för typ av 

kontorsmaterial varierar miljöpåverkan, men 

framför allt handlar det om resursförbrukning 

och genererande av avfall. Tillverkning av 

material innebär resursförbrukning och att 

kemikalier används. Transporter och 

avfallsförbränning medför utsläpp till luft. 

Kvantitet (1-3) 1 3,7 ton inköpt kontorsmaterial, varav ca 20% 

varit miljömärkta. 

Summa 2 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

24(28)

IT/Användning av kontorsmaskiner 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 All IT-utrustning kräver elektricitet. Förutom 

energiförbrukningen kommer miljöpåverkan 

från miljöfarliga organiska ämnen i plaster och 

elektronik som kan finnas i utrustningen. Ofta 

innehåller de även olika typer av metaller. 

Elektronisk utrustning innehåller ofta 

bromerade flamskyddsmedel som är långlivade 

i miljön och kan ge störa utvecklingen hos djur. 

Utsläppen av dessa ämnen kan ske vid 


Kvantitet (1-3) 1 2207 enheter, vilket antas motsvara en vikt som 

understiger 50 ton. 

Summa 3 

Förbrukning av livsmedel 


Miljöpåverkan (1-3) 1 Maten vi äter har en klimatpåverkan som 

kommer både från odling, tillverkning och 

transporter. Odling kan också innebära stor 

vattenförbrukning och användning av 

kemikalier och bekämpningsmedel. Jordbrukets 

läckage av näringsämnen till omgivningen är 

dessutom en källa till ökad övergödning. 

Kvantitet (1-3) 1 Uppgift saknas, men omfattningen bedöms som 

liten. 

Summa 2 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

25(28)

7. Indirekta miljöaspekter 

Planering för investering och avyttring 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Miljöpåverkan (1-3) 

Datum 



1 

3 Utformning och byggande av byggnader, 

tekniska anordningar och system påverkar 

luftkvaliteten i bostäder och lokaler, 

energianvändningen under byggnadens 

livslängd, påverkan från underhållsåtgärder och 

till slut påverkan vid rivning och avveckling. 

Till exempel kan förekomsten av radon, 

fuktskador och otillräcklig ventilation innebära 

ökad risk för ohälsa. Här kan också nämnas 

markarbeten, ianspråktagande av mark som kan 

medföra utsläpp till luft, mark och vatten. 

Felaktig dimensionering eller utformning kan 

leda till bristande funktion och dålig 

hushållning med resurser genom att 

nyanskaffningar/investeringar måste byggas om 

eller tas ur drift. Vid planering för avyttring 

handlar risken framför allt om spridning av 

miljö- och hälsostörande ämnen till luft, mark 

och vatten. 

Påverkansmöjlighet (1-3) 3 Påverkansmöjligheten bedöms vara stor. 

Summa 6 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

26(28)

Miljökrav i upphandling 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 3 Fortifikationsverket upphandlar varor, tjänster 

och entreprenörer inom en mängd olika 

områden. Det innebär en stor möjlighet att 

genom relevanta miljökrav påverka 

leverantörerna och utvecklingen av 

miljöanpassad teknik och mer hållbara 

alternativ. 

Påverkansmöjlighet (1-3) 2 Till viss del styrda av LOU/LUFS. 

Påverkansmöjligheten bedöms som medelstor. 

Summa 5 

Information och rådgivning 


Miljöpåverkan (1-3) 2 Information och rådgivning öppnar upp 

medvetenheten för energi- och miljöfrågor, 

vilket i sin tur kan leda till att åtgärder vidtas 

som minskar miljöpåverkan. 

Påverkansgrad (1-3) 2 Att informera genom möten, kampanjer och 

andra typer av aktiviteter tillsammans med våra 

kunder gör att vi har en relativt stor 

påverkansmöjlighet. I många frågor gäller det 

att synliggöra konsekvenserna av ett viss 

beteende. Dock är det upp till brukaren att följa 

våra rekommendationer för att de ska få avsedd 

effekt. 

Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

27(28)

Kompetens 

Dokumentnamn 


Upprättad av 



Datum 



1 

Miljöpåverkan (1-3) 2 Allt vi gör inom verket innebär någon form av 

miljöpåverkan. Det är viktigt att ha kunskap om 

hur olika aktiviteter påverkan miljö för att så 

sätt minska vi miljökonsekvenserna. 

Påverkansgrad (1-3) 2 Vi har en stor påverkansmöjlighet att se till att 

våra medarbetare har rätt kompetens och 

genomför en rad olika kunskapshöjande 

åtgärder, som nedan redovisas inom fyra 

områden; utbildning, interna nätverk, externa 

nätverk samt genom revisioner/kontroller. 

Summa 4 

Beteckning 

3060/2012-2 

Sid nr 

28(28)


Direkta miljöaspekter Beskrivning av miljöpåverkan M Kn Kä R Summa 

Miljöpåverkan består främst i en risk för spridning av 

farliga ämnen i miljön. Ämnen som PCB och 

tungmetaller är giftiga och kan tas upp av 

Innehav av inbyggda organismer och ackumuleras i näringskedjan. 

Miljöfarliga ämnen finns inbyggda i byggnader och 

material som innehåller 

anläggningar, vilka blir till farligt avfall när de saneras 

miljöfarliga ämnen bort. Det är viktigt att dessa omhändertas på ett 

miljöriktigt sätt så att risken för spridning minimeras. 

Vissa ämnen kan också brytas ned och spridas på 

grund av väder och vind, exempelvis PCB i fogar. 

Innehav av köld‐ och 

släckmedia 

Innehav av teknisk och 

elektronisk utrustning 

som innehåller 

miljöfarliga ämnen 

Innehav av cisterner 

och rörledningar som 

innehåller brandfarlig 

vara 

Tillhandahållande av 

bullerskydd 

De fluorerade växthusgaserna har en mycket stor 

påverkan på växthuseffekten och omfattas av 

Kyotoprotokollet. Ämnena bidrar även till 

uttunningen av ozonskiktet. För jämförelsens skull 

kan nämnas att koldioxids så kallade GWP‐faktor 

(Global Warming Potential) är 1 medan de 

fluorerade växthusgasernas GWP‐faktor varierar 

mellan 140 och 23 900. Det bör noteras att det är 

först om gasen skulle läcka ut t.ex. på grund av fel i 

utrustningen eller handhavandefel som den blir ett 

miljöproblem. 

Vid användning av släckanordningar kan släck‐ och 

brandvatten orsaka förorening av mark och vatten, 

beroende på hur installationen är utförd. Möjliga 

miljöeffekter är svåra att prata om i generella 

ordalag, eftersom de till stor del beror på vad som 

brinner och hur släckningsarbetet sköts. Utsläpp av 

släckmedia såsom halon och halotron påverkar 

växthuseffekten. Det är dock endast halon som 

påverkar ozonskiktet. Idag har de flesta Fe och AnlE 

en avvecklingsplan för de typer av släckmedia som 

påverkar växthuseffekten. 

Det finns en risk för spridning av farliga ämnen till 

miljön från teknisk och elektronisk utrustning. 

Exempel kan vara kvicksilver i nivåvippor, 

termometrar och lampor eller bromerade 

flamskyddsmedel i elektronik. Viss utrustning, såsom 

radiomaster, medför ett ingrepp i naturen och 

riskerar att störa omgivande växt‐ och djurliv. 

Vid olycka kan ett utsläpp ske till mark och vatten 

och då kan det även uppstå en 

grundvattenförorening. Vid rengöring av cisternerna 

vid t.ex. avyttring uppkommer farligt avfall som 

måste tas om hand. Utsläpp kan även ske vid 

cisternen under påfyllning eller att cisternen eller 

rörledningen sprungit läck. 

Att Fortifikationsverket tillhandahåller 

bullerdämpande skydd minskar miljöpåverkan från 

de bullergivande aktiviteterna som sker. Positiv 

miljöaspekt. 

Dokumentnamn: 

Bilaga 2 ‐ Sammanställning miljöaspekter 

Beteckning. 

3060/2012‐3 

DIREKTA MILJÖASPEKTER 

Resultat Miljö‐ 

påverkan Beskrivning kvantitet 

3 1 2 2 8 

Fortifikationsverket har en databas, 

Miljöstatus, för att övervaka innehåll 

av miljöbelastande ämnen i 

byggnader. Hur många byggnader som 

innehåller olika typer av 

miljöbelastande ämnen går dock inte 

2 

att enkelt ta fram i databasen. 

Eftersom osäkerheten är stor och 

innehavet av inbyggda material som 

innehåller miljö‐ och hälsofarliga 

ämnen kan vara stor, värderas den till 

3. 

3 2 3 2 10 

Innehav: Ca 22 ton köld‐ och 

släckmedia 

3 

Utsläppt mängd köld‐ och släckmedia: 

Ca 0,3 ton, motsvarar ca 435 ton CO2. 

3 2 2 2 9 

Det saknas uppgifter om innehav, men 

2 det antas kunna vara stort. Därför 

värderas aspekten till 3. 

3 1 3 2 9 

203 cisterner i mark, och 445 cisterner 

2 ovan mark eller i byggnad (avser den 

öppna sidan). 

Resultat värdering 

av kvantitet Summa 

Koppling 

miljömål/VP mål 

3 5 A, K, S A, F 

Koppling etappmål 

(nationella 

miljökvaltetsmål) Koppling lagar, krav Koppling GRI 

Lagkrav kring Asbest 

samt PCB i lysrör och 

fogar. 

1 4 A, S K, F Halon, HCFC 2015 EN16 

3 5 S B, F 

1 3 K, S 

RoHS och WEEE 

direktivet, Kvicksilver 

i lampor 

MSBFS 2011:8, NFS 

2003:24 

Uppgift saknas, men omfattningen 

2 1 2 1 6 1 1 2 K, S B EN26 

bedöms vara liten. 

Bilaga 2 

Datum: 

2013‐05‐16 

1 (8)


Det finns en risk att kulturhistoriska 

byggnader/anläggningar/miljöer går förlorade. För 

att reglera det kulturhistoriska värdet finns 

Innehav och skötsel av skyddsbestämmelser samt vård‐, drift‐ och 

byggnader/försvarsanlä underhållsprogram. På så sätt är aspekten positiv. 

Den negativa miljöpåverkan som kan uppstå till följd 

ggningar med kulturarv 

av t.ex. mark‐ och parkskötsel tas upp under framför 

allt kemikalier och kemiska produkter samt 

transporter. 

Innehav av mark för 

fristående byggnad 

Förvaltning av 

kassernområden 

Förvaltning av övnings‐ 

och skjutfält 

Innehav av förorenade 

områden 

Förvaltning av denna mark innebär främst mekanisk 

röjning av sly, men även i begränsad omfattning 

kemisk bekämpning av ogräs. 

Miljöpåverkan består av utsläpp till luft, mark och 

vatten. Utsläpp till luft av klimatpåverkande gaser 

sker när fossila drivmedel används i maskiner, t.ex. 

mindre traktorer, åkgräsklippare, gräsklippare. 

Grönyteskötsel sker idag till stor del på entreprenad. 

Dessutom används på vissa garnisoner ogräsmedel 

för bekämpning av oönskad grönska på grus‐ och 

plattgångar och vid stängsel. Senaste inventeringen 

av omfattning och typ av medel gjordes 2007. 

Information om nya alternativa metoder samt 

framtagning av en särskild blankett för anmälan till 

Generalläkaren har tagits fram efter inventeringen. 

Förvaltning av övnings‐ och skjutfält kan innebära 

både positiv och negativ miljöpåverkan. Att bevara 

biologisk mångfald är en positiv miljöpåverkan, 

vilket torde bli resultatet av att en stor andel av 

markinnehavet fått naturskydd. 

Generellt sett bedrivs en betydligt mer extensiv 

markanvändning jämfört med konventionellt jord‐ 

och skogsbruk. En vanlig skötselform på öppna 

marker är att hävda dem med naturbete vilket 

gynnar arter som annars är undanträngda i ett mer 

kommersiellt spannmålsinriktat jordbruk. 

I skog lämnas stora områden orörda som en följd av 

att avverkningsnivån ligger på endast ca hälften av 

tillväxten. Detta gör också att den genomsnittliga 

omloppstiden förlängs vilket gynnar arter som 

behöver den långa kontinuitet som riktigt gammal 

skog kan erbjuda, något som annars blir allt 

ovanligare i Sverige. Avverkning av sådan skog 

medför en stor miljöpåverkan som rubbar det lokala 

ekosystemet och påverkar den biologiska 

mångfalden negativt. Arter som däremot gynnas av 

störningar får även de sina behov tillgodosedda på 

övnings‐ och skjutfält, dels via militära aktiviteter, 

men även vid t.ex. slutavverkning och 

naturvårdsbränning. Sådana åtgärder påminner om 

de processer som sker naturligt i den typen av skog. 

Riktad skötsel kan även göras i form av 

naturvårdande gallring för att exempelvis bibehålla 

glesa ängsliknande bestånd eller styra mot ökad 

Föroreningarna kan spridas till yt‐ och grundvatten, 

tas upp av växter eller djur och förorena 

dricksvatten. Föroreningarnas läge och utbredning 

kan vara svåra att bedöma eftersom de har 

möjlighet att sprida sig långt bort från källan under 

en längre tid. 

Så länge marken kvarstår som militärt 

övningsområde utgör OXA knappast någon fara för 

allmänheten. 

Dokumentnamn: 


1 1 1 1 4 

Beteckning. 

3060/2012‐3 

1 300 byggnader och anläggningar 1 2 A, K, S 

1 1 1 1 4 1 20 800 ha 2 3 K, S B, L EN11, EN12 

1 1 1 1 4 1 4 600 ha 1 2 K, S B, L Biociddirektivet EN11, EN12 

1 1 2 1 5 

372 00 ha mark. Certifieringsanpassat 

skogsbruk. Av Fortifikationsverkets 

1 totala markinnehav är mer än halva 

innehavet är skyddat i någon form. 

3 1 2 3 9 

Omfattningen av förorenade områden 

2 går i dag inte att mäta. Omfattningen 

bedöms dock vara stor. 

3 4 K, S B, L EN11, EN12 

3 5 A, K, S B, F EN11, EN12 

Bilaga 2 

Datum: 


2 (8)


Innehav av skjutbanor 

Användning av fossila 

bränslen för 

uppvärmning 

Användning av 

biobränsle för 

uppvärmning 

Användning av 

fjärrvärme för 

uppvärmning 

Användning av elenergi 

Miljökulfången minskar risken för spridning av 

metaller, under förutsättning att de sköts enligt 

driftanvisningar (gummiduk, vattenanalys). Det 

generella kravet på miljökulfång vid användning av 

blyammunition har tagits bort. Den som ansvarar för 

anläggningen är skyldig att vidta åtgärder så att 

ammunition som innehåller bly inte kan orsaka 

skada på, eller olägenhet för människor eller miljö. 

Risk finns för spridning av bly, koppar, zink och stål. 

Metaller är skadligt för växter, djur och människor 

om de uppträder i alltför höga halter. Detta gäller 

framförallt för tungmetaller som bly som dessutom 

binds mycket effektivt i marken och transporteras 

långsamt därifrån. Det har visat sig att 

miljökulfången, som innehåller höga halter zink, i sig 

kan innebära viss negativ miljöpåverkan. Problemet 

som kan uppstå sker om lakvattnet från skjutbanan 

hanteras felaktigt. Idag ska allt lakvatten lämnas på 

destruktion. 

Användning av fossila bränslen för uppvärmning av 

byggnader och anläggningar medför utsläpp till 

luften av en rad olika ämnen. Användningen av 

fossila bränslen bidrar till koldioxidutsläpp och 

påverkar därmed växthuseffekten och 

klimatförändringarna. Klimatförändringarna orsakar 

bland annat att vattennivån höjs, naturkatastrofer 

blir fler, havsströmmar kan vända, etc. 

Användningen av fossila bränslen i olika syften är 

också ett utnyttjande av ändliga resurser som bör 

minskas. 

Fossila bränslen tas från jordskorpan och 

tillgångarna är begränsade. Utsläpp till luft av miljö‐ 

och hälsoskadliga ämnen. Förbränningen ger ett 

nettotillskott av koldioxid till atmosfären, vilket 

bidrar till växthuseffekten. Utsläpp till luft av miljö‐ 

och hälsoskadliga ämnen, som bidrar till 

växthuseffekten, försurning och övergödning. 

(CO2,NOx, SOX, VOC, Stoft). 

Användning av biobränslen innebär nyttjande av 

förnybara resurser, vilka är en del av naturens 

kretslopp. Användningen innebär dock ett utsläpp 

till luft av miljö‐ och hälsoskadliga ämnen, såsom 

NOx och Stoft. Förbränningen genererar dock inget 

nettotillskott av koldioxid till atmosfären. 

Fjärrvärme produceras ofta genom förbränning av 

t.ex. olja, naturgas, biobränslen, avfall eller av andra 

källor såsom spillvärme från industrier eller 

kärnenergi. Miljöpåverkan beror på vilken typ av 

bränsle som används. Utsläpp sker till luft av miljö‐ 

och hälsoskadliga ämnen. 

Miljöpåverkan beror på energimixen. 

Fortifikationsverket köper el från vatten‐ och 

vindkraft, vilket innebär att förnybara resurser 

används. Både vatten‐ och vindkraft innebär dock 

ingrepp i naturen som kan störa växt‐ och djurliv. 

Dokumentnamn: 


Beteckning. 

3060/2012‐3 

Antalet skjutbanor: 164 st. Ca 98‐99 % 

2 1 1 1 5 1 1 2 EN26 

av kulfången är miljökulfång. 

3 3 3 3 12 3 20,9 GWh 2 5 A, K, S K, L 

2 1 2 1 6 1 58,5 GWh 2 3 A, K, S K, L 

2 2 2 2 8 2 155,8 GWh 3 5 A, K, S K, L 

Lagar kring 

brandfarliga varor 

1 1 2 1 5 1 281,5 GWh 3 4 A, K, S K, L EN4 

EN3, EN16, 

EN20 

EN3, EN16, 

EN20 

EN4, EN 16, 

EN20 

Bilaga 2 

Datum: 


3 (8)


Hantering av 

dricksvatten 

Hantering av dagvatten 

Hantering av spillvatten 

Hantering av 

avloppsslam 

Drift och underhåll av 

avloppsreningsverk 

Innehav av våtmark i 

anslutning till ARV 

Vid produktion av dricksvatten används kemikalier 

och vid distribution används el för drift av pumpar. 

Dricksvatten är livsmedelsklassat och det är viktigt 

att använda vattnet med förnuft. Det finns idag LCA 

(livscykelanalys) studier på hur vattnet påverkar 

miljön. Det är dock inga generella uppgifter utan 

kopplat specifik till den plats där man gjort studien. 

Man kan konstatera att den största miljöpåverkan 

sker vid energianvändningen för distribution av 

vatten, då i form av el. Miljöpåverkan beror på 

vilken sorts el som används. Tillsatskemikalierna har 

en miljöpåverkan men den är relativt liten i 

jämförelse med energianvändningen till distribution. 

Förbrukning av vatten innebär förbrukning av en 

förnyelsebar naturresurs. Man bör beakta att det 

finns platser i Sverige där det råder brist på 

sötvatten. 

Dagvatten kan föra med sig olika typer av 

föroreningar från byggnader, gator mm ner i mark 

och vatten. 

Risk för utsläpp av kemikalier, metaller och andra 

föroreningar till mark och vatten. Vid brandövningar 

kan t.ex. dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, 

polyaromatiska kolväten (PAH), PCB och andra 

svårnedbrytbara organiska halogener frigöras och 

brandrester innehåller tungmetaller. Bristande 

funktion i t.ex. oljeavskiljare kan medföra påverkan 

på mark, ytvatten, grundvatten eller orsaka 

störningar i reningsverk som finns anslutna till 

spillvattennät. Det avfall som uppstår som ett 

resultat av tömning och rengöring av oljeavskiljare 

finns upptaget under farligt avfall 

Avloppsslam bör enligt SNV inte betraktas som avfall 

utan som en resurs. Olika sätt att behandla slam från 

reningsverk: Förbränning, täckning av restmaterial 

från gruvdrift, salixodlingar, jordtillverkning, 

vassbäddar, ReVAQs slamspridning på åkermark. 

Avloppsslammet innehåller dock fosfor och andra 

näringsämnen. Det kan även innehålla metaller, 

smittoämnen, organiska föroreningar och 

läkemedelsrester. 

Utsläpp från avloppsreningsverk vid normal drift 

utgörs framför allt av kväveföreningar, som orsakar 

övergödning i bl.a. kustnära områden. Om 

föroreningar som inte är behandlingsbara, eller för 

stora mängder vatten, tillförs avloppsreningsverken 

kan dessa ge upphov till störningar och försämrad 

reningseffekt. Det resulterar i att näringsämnen och 

syreförbrukande ämnen släpps ut till vattendrag, 

och att icke behandlingsbara kemikalier passerar 

igenom. 

Reducerade utsläpp av kväve, fosfor, 

syreförbrukande ämnen och bakterier till 

mottagande recipient. Positiv aspekt. 

Dokumentnamn: 


Beteckning. 

3060/2012‐3 

2 2 1 1 6 1 844 910 m3/ton 3 4 A, S EN8 


2 1 2 2 7 2 


Uppgift saknas. Omfattningen antas 

2 1 2 2 7 2 

vara medelstor. 

1 3 A, S EN21 

2 4 A, S 

Lag kring test av 

driksvatten 


2 1 1 1 5 1 1 2 A, S Lag om oljeavskiljare EN22 


2 1 2 2 7 

Uppgift saknas. ARV finns i huvudsak 

2 vid större övnings‐ och skjutfält. 

Omfattningen uppskattas vara liten. 

2 1 2 2 7 

I Revingehed finns en 44 ha konstgjord 

våtmark i anslutning till ARV. Vid 

Ravlunda skjutfält finns 1 500 m2 

biodammar i anslutning till ARV. Det 

2 finns även fler våtmarker, i anslutning 

främst till flygflottiljer för att rena 

vattnet från urea. Omfattningen 

bedöms dock vara liten. 

1 3 A, S 

1 3 A, S 

Lagar om rening av 

avloppsvatten 

I vattenlagstiftningen 

om våtmark 

EN21 

EN26 

EN12, EN26 

Bilaga 2 

Datum: 


4 (8)


Drift och underhåll av 

mindre 

avloppsanläggningar 

Innehav av miljö‐ och 

hälsofarliga kemikalier 

Användning av miljö‐ 

och hälsofarliga 

kemikalier och 

bekämpningsmedel 

Uppkomst av 

återvinningsbart avfall 

Uppkomst av farligt 

avfall 

Uppkomst av brännbart 

avfall 

Uppkomst av avfall till 

deponi 

Uppkomst av avfall som 

kan återanvändas 

Tjänsteresor exkl. egna 

maskiner och fordon 

Näringstillförsel av fosfor och kväve till sjöar, 

vattendrag och kust bidrar till övergödning. För 

utsläpp av avloppsvatten från vattentoalett till ett 

vattenområde måste avloppsvattnet genomgå 

längre gående rening än slamskiljning (t.ex. kemisk 

eller biologisk). Slamavskiljare + 

markbädd/infiltrationsanläggning har en procentuell 

reduktion på 25‐90% vad gäller fosfor och 10‐40 % 

på kväve. Positiv miljöaspekt. 

Vid normal hantering av kemikalier uppstår alltid 

små utsläpp till luft, mark och vatten. Vid felaktig 

hantering finns risk för större utsläpp med 

miljöolyckor som följd. Fortifikationsverket 

använder ett stort antal kemikalier och för att 

minska miljöpåverkan och få bättre kontroll på vad 

som används gäller det att minska produktantalet 

och få ett enhetligt sortiment. 

Innehav av miljö‐ och hälsofarliga kemikalier medför 

krav på säker förvaring och hantering. Bristande 

förvaring och märkning av innehåll kan medföra 

risker, både för människors hälsa och för utsläpp till 

miljön. Gamla kemikalier som blir stående kan 

innebära en risk för t.ex. explosioner. Miljöpåverkan 

kan vara stor om utsläpp/olyckor skulle ske. 

Bekämpningsmedel är en kemikalie som är avsedd 

för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat 

sätt reglera tillväxt av skadliga organismer. 

Bekämpningsmedel indelas av 

Kemikalieinspektionen i växtskyddsmedel respektive 

biocidprodukter. Växtskyddsmedel används i 

huvudsak inom jordbruket medan biocidprodukter 

används i industriella sammanhang. Risk för att 

dessa ämnen förorenar mark och vatten. En felaktig 

hantering medför även en risk med miljöolyckor som 

följd. Vid användning av bekämpningsmedel så ska 

anmälan alltid göras till Generalläkaren. 

När produkter produceras som senare blir avfall 

förbrukas förnyelsebara och icke förnyelsebara 

resurser. För att återvinna avfall krävs energi. 

Risk för förorening av luft, mark och vatten. Felaktig 

hantering av farligt avfall kan t.ex. leda till att 

tungmetaller och andra gifter sprids till naturen och 

tas upp i näringskedjan. 

Energiutvinning av avfallet. Restprodukterna och 

rökgaserna kan innehålla giftiga ämnen, främst om 

inte avfallet sorteras före förbränning. 

Förorening av mark och vatten genom läckage av 

lakvatten och utsläpp av växthusgaser vid 

nedbrytning av organiskt avfall. Förbrukning av 

förnyelsebara och icke förnyelsebara resurser. 

Deponier kan leda till utsläpp av giftiga ämnen 

genom lakvatten. 

Dokumentnamn: 


Beteckning. 

3060/2012‐3 

2 1 2 2 7 2 Ca 250 avlopp i det öppna beståndet. 1 3 A, S 

Inga uppgifter finns men 

3 1 3 3 10 3 

omfattningen bedöms som liten. 

Inga uppgifter finns men 

3 1 3 3 10 3 

omfattningen bedöms som liten. 

Regler kring enskilda 

avlopp 

1 4 K, S B, F REACH, CLP 

1 4 K, S B, F 

REACH, CLP, 

Biociddirektiv, AFS 

om 

kemikaliehantering 

1 2 1 2 6 1 13 128 ton 3 4 S A Avfallslagstiftning EN22 

3 1 3 3 10 3 5536 ton 2 5 S A, F Lag om farligt avfall EN22 

2 2 2 2 8 2 2113 ton 2 4 S A Avfallslagstiftning EN22 

2 1 2 2 7 2 3447 ton 2 4 S A, F Avfallslagstiftning EN22 

Förbrukning av förnyelsebara och icke förnyelsebara 

resurser. Detta avfall är minst miljöpåverkande. 1 1 1 1 4 1 1091 ton 2 3 S A Avfallslagstiftning EN22 

Utsläpp av miljö‐ och hälsostörande ämnen till luft 

som bidrar bl.a. bidrar till växthuseffekten, 


3 3 2 3 11 3 445 ton CO2 1 4 

EN26 

Lag (2011:846) om 

miljöbilar inom EN17 

offentlig verksamhet 

Bilaga 2 

Datum: 


5 (8)


Förbrukning av icke‐ 

förnybara drivmedel 

(bensin, diesel) 

Förbrukning av 

förnybara drivmedel 

(E85, biogas, el) 

Innehav av fodron och 

maskiner 

Innehav av redskap och 

verktyg 

Innehav av möbler och 

andra inventarier 

Innehav av vitvaror 

Förbrukning av papper 

Förbrukning av övrigt 

kontorsmaterial 

Utsläpp av miljö‐ och hälsostörande ämnen till luft 

som bidrar bl.a. bidrar till växthuseffekten, 


Bensindrivna fordon bidrar till utsläpp av koldioxid 

vilket påverkar växthuseffekten. Bensindrivna bilar 

har med katalytisk rening drastiskt minskat 

utsläppen av kväveoxider, flyktiga kolväten och 

kolmonoxid. Katalysatorn påverkar dock inte 

utsläppen av den viktigaste växthusgasen, koldioxid. 

Dieseltekniken är mer energieffektiv än bensin och 

ger upphov till mindre utsläpp av koldioxid per körd 

sträcka. Dieselavgaser innehåller generellt sett mer 

kväveoxider samt partiklar och är därmed farligare 

för människa och miljö. 

Biobaserade motoralkoholer (E85) är förnybara 

bränslen, vilket innebär väsentligt lägre nettotillskott 

av CO2. Det blir även lägre utsläpp av partiklar och 

vissa av de skadliga kolvätena (jämfört med fossila 

bränslen). Användning av biogas medför endast ett 

obetydligt bidrag till växthuseffekten vid lokal 

produktion av biogas. Biogas (slam/avfall) är ett 

förnybart bränsle. Utsläppen av de flesta hälsofarliga 

och försurande ämnen är betydligt lägre vid gasdrift 

än vid bensindrift. Miljöpåverkan från el beror på 

energimixen. Exempel på miljöpåverkan är utsläpp 

av koldioxid till luft (bl.a. olja, kraftvärmeverk), 

ändliga resurser tas i anspråk (kärnkraft) och djurliv 

och natur påverkas negativt (t.ex. vattenkraft). 

Förbrukning av resurser vid produktion, tillsatser av 

kemikalier vid tillverkning och utsläpp till luft vid 

transport. Vid användning kan buller uppstå. I vissa 

känsliga miljöer, t.ex. när skotrar används i fjällmiljö, 

kan påverkan från buller vara extra betydelsefull. 

Underhållet av fordonen kan medföra utsläpp av 

kemikalier till miljön och efter användning återstår 

avfall. 

Förbrukning av resurser vid produktion, tillsatser av 

kemikalier vid tillverkning samt utsläpp till luft vid 


Produktion av kontorsmöbler innebär en 

resursförbrukning av framförallt trä, 

säkerhetsskåpen är tillverkade av metall. Tillsatser av 

kemikalier vid tillverkning samt utsläpp till luft i 

samband med transport. Uppkomst av avfall. 

Resursförbrukning, tillsatser av kemikalier vid 

tillverkning samt utsläpp till luft vid transport. 


Förbrukning av resurs vid produktion, tillsatser av 

kemikalier vid tillverkning, utsläpp till luft vid 

transport samt generering av avfall 

(återvinningsbart). 

Beroende på vad det handlar om för typ av 

kontorsmaterial varierar miljöpåverkan, men 

framför allt handlar det om resursförbrukning och 

genererande av avfall. Tillverkning av material 

innebär resursförbrukning och att kemikalier 

används. Transporter och avfallsförbränning medför 

utsläpp till luft. 

Dokumentnamn: 


Beteckning. 

3060/2012‐3 

3 3 2 3 11 3 849 260 liter, 2138 ton CO2 2 5 S K, L 

2 2 2 1 7 2 45 609 liter, 22,83 ton CO2 1 3 S K, L EN3 

2 2 1 2 7 2 Ca 700 fordon och maskiner 2 4 

Uppgift saknas. Omfattningen 

2 2 1 2 7 2 2 4 

uppskattas till medelstor. 

Uppgift saknas. Omfattningen bedöms 

1 2 1 2 6 1 

som medelstor. 

Uppgift saknas. Omfattningen bedöms 

1 2 1 2 6 1 

som medelstor. 

2 3 

2 3 

2 1 2 1 6 1 Ca 9 ton. Ca 85% miljömärkt. 1 2 S L 

1 2 1 2 6 1 3,7 ton. Ca 20% miljömärkt 1 2 S 

EN3, EN16, 

EN20 

Bilaga 2 

Datum: 


6 (8)


IT/Användning av 

kontorsmaskiner 

Förbrukning av 

livsmedel 

All IT‐utrustning kräver elektricitet. Förutom 

energiförbrukningen kommer miljöpåverkan från 

miljöfarliga organiska ämnen i plaster och elektronik 

som kan finnas i utrustningen. Ofta innehåller de 

även olika typer av metaller. Elektronisk utrustning 

innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel som är 

långlivade i miljön och kan ge störa utvecklingen hos 

djur. Utsläppen av dessa ämnen kan ske vid 


Maten vi äter har en klimatpåverkan som kommer 

både från odling, tillverkning och transporter. Odling 

kan också innebära stor vattenförbrukning och 

användning av kemikalier och bekämpningsmedel. 

Jordbrukets läckage av näringsämnen till 

omgivningen är dessutom en källa till ökad 

övergödning. 

Dokumentnamn: 


2 2 1 2 7 

Beteckning. 

3060/2012‐3 

2207 enheter, vilket antas motsvara 

2 

en vikt som understiger 50 ton. 


1 2 1 2 6 1 

bedöms vara liten. 

1 3 S F 

1 2 S 

WEEE, Agenda för 

grön IT "It för en 

grönare förvaltning" 

Bilaga 2 

Datum: 


7 (8)


Indirekta miljöaspekter Beskrivning av miljöpåverkan 

Planering för 

investering och 

avyttring 

Miljökrav i upphandling 

Information och 

rådgivning 

Kompetens 

Utformning och byggande av byggnader, tekniska 

anordningar och system påverkar luftkvaliteten i 

bostäder och lokaler, energianvändningen under 

byggnadens livslängd, påverkan från 

underhållsåtgärder och till slut påverkan vid rivning 

och avveckling. Till exempel kan förekomsten av 

radon, fuktskador och otillräcklig ventilation innebära 

ökad risk för ohälsa. Här kan också nämnas 

markarbeten, ianspråktagande av mark som kan 

medföra utsläpp till luft, mark och vatten. Felaktig 

dimensionering eller utformning kan leda till 

bristande funktion och dålig hushållning med resurser 

genom att nyanskaffningar/investeringar måste 

byggas om eller tas ur drift. Vid planering för avyttring 

handlar risken framför allt om spridning av miljö‐ och 

hälsostörande ämnen till luft, mark och vatten. 

Fortifikationsverket upphandlar varor, tjänster och 

entreprenörer inom en mängd olika områden. Det 

innebär en stor möjlighet att genom relevanta 

miljökrav påverka leverantörerna och utvecklingen av 

miljöanpassad teknik och mer hållbara alternativ. 

Information och rådgivning öppnar upp 

medvetenheten för energi‐ och miljöfrågor, vilket i sin 

tur kan leda till att åtgärder vidtas som minskar 

miljöpåverkan. 

Allt vi gör inom verket innebär någon form av 

miljöpåverkan. Det är viktigt att ha kunskap om hur 

olika aktiviteter påverkan miljö för att så sätt minska 

vi miljökonsekvenserna. 

Resultat miljö‐ Beskrivning av 

påverkan påverkansmöjlighet 

3 

3 

2 

2 

Dokumentnamn 

Bilaga 2‐ Sammanställning miljöaspekter 

Beteckning 

3060/2012‐3 

Resultat värdering 

påverkansmöjlighet Summa 

Koppling 

miljömål/VP mål Koppling etappmål 

(för betydande (nationella 

aspekter) miljökvalitetsmål) 

Påverkansmöjligheten bedöms vara 

stor. 3 6 A, K, S K, A, B, F, L 

Till viss del styrda av LOU/LUFS. 

Påverkansmöjligheten bedöms som 

medelstor. 

Att informera genom möten, 

kampanjer och andra typer av 

aktiviteter tillsammans med våra 

kunder gör att vi har en relativt stor 

påverkansmöjlighet. I många frågor 

gäller det att synliggöra 

konsekvenserna av ett viss beteende. 

Dock är det upp till brukaren att följa 

våra rekommendationer för att de ska 

få avsedd effekt. 

Vi har en stor påverkansmöjlighet att se 

till att våra medarbetare har rätt 

kompetens och genomför en rad olika 

kunskapshöjande åtgärder, som nedan 

redovisas inom fyra områden; 

utbildning, interna nätverk, externa 

nätverk samt genom 

revisioner/kontroller. 

INDIREKTA MILJÖASPEKTER 

2 5 K, S K, A, B, F, L 

2 4 K, S K, A, B, F, L 

2 4 M, A 

Bilaga 2 

Datum 


8 (8)

Dokumentnamn 

Bilaga 3 – Miljöaspekternas koppling till de nationella 

miljökvalitetsmålen 

Upprättad av 


Datum 



1 

Beteckning 

3060/2012-4 

Sid nr 

1(2)

Dokumentnamn 

Bilaga 3 – Miljöaspekternas koppling till de nationella 

miljökvalitetsmålen 

Upprättad av 


Datum 



1 

Beteckning 

3060/2012-4 

Sid nr 

2(2)

Miljöutredning 2013 (.pdf) - Fortifikationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?