Öppet hus nr 2 2009 (.pdf) - Fortifikationsverket

Öppethus
ett magasin från experten på skyddsteknik nr.2 2009
tieto sid 8
nordiska länder delar kunskap sid 9
Bat forts sid 19
F21
Läs mer på sidan 4
Vassa på skydd
Läs mer på sidan 6

2
Öppet Hus
LEDARE
På Fortifikationsverket gläder vi oss nu åt
det förbättrade resultatet av vårt NöjdKund­
Index (NKI). Det har ökat sedan år 2007 med
fem enheter och totalindex med sju enheter.
Verkets medarbetare har arbetat målmed vetet
för att förbättra kundrelationen, bl.a. inom
ramen för verkets kundserviceprojekt. Efter
detaljanalys av resultatet, kommer vi att se på
hur vi kan fortsätta vidareutveckla vår kunddialog
och göra förbättringar där det finns
brister. Vi kommer även fortsättningsvis att
arbeta för att behålla kundfokuset i vår verksamhet.
Vi närmar oss jul och på Fortifikationsverket
arbetar vi som de flesta andra med att få verksamhetsplaner
och budgetar färdiga inför det
nya året. Helheten är viktig och verksamhetsplaneringen
kan vara ett instrument för att
skapa denna helhet. Det har varit spännande
att för första gången delta i Fortifikationsver­
Foto: Catharina Millmarker
kets verksamhetsplanering. I detta arbete ser
man tydligt den bredd som finns i vår verksamhet,
såväl i fråga om bestånd och uppgifter
som i kompetens. Från förrådsbyggnader till
dyktank och flygplats men också särskilda
anläggningar. Från nyckelförvaring till arbete
med camper för Försvarsmaktens internationella
insatser. Från investeringsarbete och
projektledning till drift och övrig förvaltning
men också förädling och avveckling. Från
driftkompetens till skyddsteknisk kompetens.
Jag ser denna bredd som en styrka.
I arbetet med verksamhetsplanen ser man
också behovet av att verket utvecklas i takt
med förändringarna i vår omvärld. Vi arbetar
nu med en långsiktig, övergripande strategi
för att kunna möta dessa förändringar på
bästa sätt. Försvarsmaktens kommande
förändringar är ett viktigt underlag i detta
arbete, liksom utvecklingen på miljö­ och
klimat områdena. Arbetet med frågorna
om skydd av kritisk infrastruktur utvecklas
snabbt, även inom EUs ram och denna
utveckling måste finnas med i vårt strategiarbete.
Ett annat viktigt underlag blir förstås
de förslag som i december 2010 läggs av utredningarna
som ser över den statliga fastighetsförvaltningen.
Det kommer inte att saknas utmaningar år
2010 och vi på Fortifikationsverket ser fram
emot ett spännande år.
Jag vill tillönska Er alla en riktigt GOD JUL
och ett GOTT NYTT ÅR!
Lena Jönsson - Generaldirektör

Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets
magasin Öppet hus anses inte nödvändigtvis
som Fortifikationsverkets officiella
ställningstagande.
Hör gärna av dig med kommentarer och
innehållsförslag.
Kontakta:
Catharina Millmarker
Telefon: 010-44 44 990
E-post: catharina.millmarker@fortv.se
www.fortv.se
Postadress: Fortifikationsverket, 631 89 Eskilstuna
Redaktion:
Eva Hetting, ansvarig utgivare
Catharina Millmarker, redaktör
Grafisk form och produktion:
Soya
Repro och tryck:
Printfabriken
Upplaga: 3000 ex
Papper: Balance Silk
Nr. 02
2009
Omslagsbild:
Catharina Millmarker
Bilden visar en ingång till en berganläggning
någonstans i Sverige.
Öppet Hus är en magasin som Fortifikationsverket
ger ut två gånger om året. Här berättar vi om det
som är aktuellt i vår verksamhet.
InnEHåLL
F21 sid 4
Vassa på skydd! sid 6
Nöjdare kunder sid 7
Grön el sid 7
tieto sid 8
Nordiska länder delar kunskap sid 9
Lyckat samarbete med Singapore fortsättert sid 9
På bredden och djupet, supersäkert sid 10
noRDIskt sAmARbEtE sid 12
Klagstorps Herrgård sid 14
P-O i underjorden sid 16
Civil hyresgäst hos Fortifikationsverket – FRA har flyttat in sid 18
Bat Forts sid 19
3

RoLIgt ocH
EkonomIskt
mED tIDIg
sAmvERkAn
På Kallax flygplats i Luleå, F21, har ett projekt med utökad samverkan
under 2009 gett resultat både ekonomiskt och tidsmässigt.
Fortifikationsverket har i sin roll som en av
Sveriges största fastighetsägare utvecklat
sitt sätt att arbeta med byggprojekt på olika
sätt genom åren. I Luleå testar man en ny
metod att genomföra byggande. En taxibana
på flygfältsområdet behövde repareras
och projektet var lagom stort – 15 miljoner i
investering och byggtid på sex månader –
att användas som pilotprojekt för att prova
ett nytt sätt att samverka tidigt och med alla
berörda parter.
– Traditionellt fungerar ett byggprojekt som
ett stafettlopp, säger Ingvar Liinanki, projektledare
på Fortifikationsverket. Varje
aktör tar sin sträcka och lämnar över till
nästa. Vi får in ett behovsunderlag från Försvarsmakten,
sedan görs en projektering
via en konsult som vi anlitar. Därefter görs
en upphandling och det skrivs ett kontrakt
med en entreprenör som startar produktionen.
Efter slutbesiktningen tar verkets
fastig hetsenhet i området över för att sköta
drift och förvaltning av det färdigställda
projektet. Processen är lång med många
olika aktörer och risken finns att det blir fel
och kvalitetsbrister på vägen, fel som sen ska
rättas till i efterhand, ofta med hårda diskussioner
om vem av parterna som orsakat felet.
4
Det här pilotprojektet går istället ut på att
använda ett nytt sätt att arbeta på – utökad
samverkan, eller ”partnering”, ett begrepp
från Storbritannien. Det handlar om utökad
samverkan mellan aktörer i tidiga skeden.
Beställare, förvaltare, konsult och entreprenör
samverkar från starten och genom hela
projektet istället för att var och en kommer
in efterhand. Projektet styrs via mål styrning
där parterna gemensamt har kommit
överens om målen.
Sättet att arbeta kräver öppenhet och förtroende.
Man arbetar tydligt tillsammans
och genom samverkan och delaktighet kan
man komma på innovativa lösningar som
ger goda effekter både i byggprojektet och
genom ekonomiska fördelar.
Entreprenaden upphandlas som generalentreprenad
med samverkansformen partnering.
Detta möjliggör för entreprenören
att kunna vara med från början vid planering
och projektering. Då kan man direkt föra
diskussioner om hur man anpassar till både
produktion och verksamhet. Helheten får
råda från allra första början.
text: Catharina millmarker
foto: Catharina millmarker och anders Jonsson
– Det är det bästa projektet när det gäller
entreprenad som jag varit med om sen
jag tillträdde 2004, säger flygplatschefen
Anders Jonsson på Försvarsmakten. Alla vet
hela tiden vad som händer, små planeringsmissar
rättas till efterhand innan det blir ett
problem i praktiken. Rätt sak, på rätt sätt
från början!
Effekterna av samverkan i projektet på
F21 är ett par negativa men övervägande
del positiva. Det har visserligen blivit fler
möten, sättet att arbeta passar inte alla
människor och det är svårt att fast prissätta
projekt. Men det betyder inte att det blir
dyrare. Tvärtom. Man håller gott och väl
både tidsplaner och projekt budget. Det har
skapat goda relationer mellan beställare,
entreprenör, underentreprenörer, konsult/
projektör och brukare. Man har kommit
fram till alternativa väl grundade lösningar
och hanteringen med ändrings­ och tillläggsarbeten
har minimerats.
– Resultatet av projektet är att hela processen
har snabbats upp och pengar har sparats
sammanfattar Ingvar, och vi har dessutom
haft roligt genom hela processen!

F21 LuLEå
Här finns Skandinaviens längsta start- och landningsbana
– mer än tre kilometer lång – tillräckligt för riktiga
bjässar till plan. Här finns två divisioner Gripen, alltså
ett 30-tal plan. Och här finns flygsimulatorer.
Anders Jonsson, flygplatschefen, som fl ugit
Draken och Viggen visar engagerat runt i
hangarerna. Nästan alla Gripenplan är på
övning och uppdrag, denna dag i november
finns bara ett par kvar i hangarerna. Nytt är
ett lufttankningssystem som övas för fullt.
Hangarerna är fräscha och kliniskt rena. Inte
ett dammkorn. Säkerheten när det gäller flygverksamheten
hålls högt, det går inte att ta
miste på. Det är noga med var man får vara.
Artikelförfattaren fick titta in i en Gripen,
men absolut inte kliva in.
– Vi har en mycket väl fungerande flygverksamhet
här, säger Anders Jonsson, bra
kapacitet på landningsbanan, bra lokaler och
bra hangarer. Nära till Vidsel och Jokkmokk
(övningsområde och flygskjutmål bland
annat) och andra större övningsområden.
Fortifikationsverkets fastigheter i landet är
anpassade till massor av olika typer av verksamhet
och funktioner. Här på F21 finns
hangarer, kontor, förråd, flygsimulatorer och
en byggnad för tester där verkliga Gripen­plan
kan dra på för fullt utan att flytta sig en meter.
Flygsimulatorn för Gripen är för version C
och D, vilket innebär internationell version
av Gripen­plan som kan genomföra utlandsuppdrag.
flygtur
Att sätta sig i en Gripen, om så bara en simulator,
är som att klä på sig en dräkt med vingar.
Gasreglaget framåt och så upp i luften. Vatten,
öar och ut över Östersjön. En vänstersväng
tillbaka med vänster vingspets mot jorden.
Tur att G­krafterna inte känns i just den här
simulatorn. Rollen är jättelätt, planet verkar
Full gas på Gripen inomhus
ha en egen intelligens. Loopen, smidigt.
Några turer över land och det känns nästan
som om det vore på riktigt. Inflygningen till
landningsvarv är suverän, maskinen talar om
för mig vart jag ska. Allt är så logiskt och jag
tänker på hur många gånger man svurit över
teknik och elektronik som är idiotisk, ologisk
och tillkrånglad. Men inte här, det bara flyter
på och jag går in för landning. En perfekt
landning. Tack Gripen för flygturen.
Flygsimulator
5
F21
Anders Jonsson, flygplatschef

Bredd och djup, speciellt och starkt
Verket har en rejäl bredd i sin verksamhet.
Liksom djup. Specialanpassade fastig heter
för krävande verksamheter; hamnar, flygplatser,
ammunitionsförråd, hemliga berganläggningar,
skogsbruk, kulturbyggnader
och mycket mer. Allt detta kräver speciell
kompetens på djupet om allt från försvarsanpassat
skogsbruk till skyddsteknik och analyser
om skydd och sårbarhet.
Bredden i verksamheten från att bygga garnisoner
och hålla dessa i drift, med olika typer av
byggnader och mark, till den alldeles speciella
verksamheten under jord, gör Fortifikationsverket
till en organisation som har en viktig
plats i det svenska samhällets behov av skydd.
6
Vassa
på
skydd
Fortifikationsverkets höga kompetens inom skydd handlar om unik kunskap när det gäller skyddsteknik,
men också om särskild kunskap när det gäller fastigheter som anpassas efter mycket
speciella verksamheter, främst militära men också civila.
Styrkan i organisationen är att verket har den
gemensamma nämnaren – skydd och säkerhet
– som utgångspunkt i alla olika grenar av
verksamheten.
skydd för försvarsverksamhet
och civilt samhälle
Den kompetens som funnits och finns för
skydd av försvarsverksamhet, ska nu mer och
mer även kunna utnyttjas av det civila samhället.
Verket ska hjälpa till med skydd av det
civila samhällets infrastruktur som behöver
kunna fungera i kris. Detta innebär en
möjlighet till kompetensutveckling som i sin
tur kommer försvarssektorn till godo.
Text och foto: Catharina Millmarker
Ett exempel på civil kund är Tieto, IT­
tjänstföretaget, som hyr en berganläggning
av Fortifikationsverket. I anläggningen byggs
just nu ett datacenter upp.
engagemang i miljön
Fortifikationsverket har också engagerat sig i
miljöarbete på olika sätt. Verket är certifierat
och arbetar kontinuerligt med förbättringar,
men vissa saker förtjänar mer uppmärksamhet.
Försök med vindkraft ska komma igång
och försök med energiskog pågår på mark som
är näst intill oanvändbar till annat – gamla
skjutfält där oexploderad ammunition (OXA)
ställer till problem. På så sätt kan statlig mark
få en ny användning och dessutom en användning
som är positiv för miljön.

nÖjDARE kunDER
Fortifikationsverket har fått ett mycket gott resultat i den senaste NKI-mätningen (Nöjd Kund
Index). Ett målmedvetet arbete har lett till goda resultat och en första analys av årets NKImätning
visar att verket höjt index från 57 till 62.
– Jag är oerhört glad och stolt över detta,
säger generaldirektör Lena Jönsson.
efter mätningen 2007 startades flera
akti viteter för att få nöjdare kunder. Bland
annat många lokala aktiviteter och det
omfattande kundserviceprojektet där
fokus har legat på att förbättra dialogen,
återkopplingen och ge kunderna en god
service.
Grön el
Fortifikationsverket har tillsammans med Försvarsmakten beslutat att bara köpa ”grön”
fossilfri el. Det minskar våra koldioxidutsläpp med 70 procent per år.
– Vi tycker att det är viktigt att vi som
stor fastighetsägare bidrar till att
minska koldioxidutsläppen, säger mor­
gan eriksson, media­ och underhålls­
utvecklings ledare på fortifikationsverket.
genom att köpa fossilfri el minskar vi våra
koldioxidutsläpp med cirka 35 000 ton på
årsbasis, vilket motsvarar ungefär 70 pro­
cent. den fossilfria el vi köper från och
med nu kommer från vind­ och vattenkraft.
det är något dyrare med grön el
Våra mötesrutiner med försvarsmakten
har utvecklats och vi har numera en struktur
för återkommande dialoger på flera
olika nivåer. på en del orter har man också
arbetat med lokala kundvårds planer för
att förbättra samarbetet.
Vi har fått en förhandsrapport som visar
att nki ökat med 5 enheter och total index
med 7 enheter.
men det får vi tillbaka miljö mässigt och
positivt är att vi hjälper till att öka trycket
på producenterna att ta fram fossilfri energi,
säger morgan.
fortifikationsverket har de senaste fem
åren satsat mycket på att växla om
till förnyelsebar energi och har under
perioden minskat koldioxidutsläppet med
55 procent.
– Vi inväntar nu slutrapporten och ska
sedan analysera resultatet för att mer i
detalj se vad kunderna tycker och vad vi
ytterligare kan förbättra. Jag är glad att
kunna säga att vi närmat oss löftet vi
gett våra kunder; ”att vara en stark partner
med snabb och säker respons”. det
är ett fint lagarbete som ligger till grund
för det förbättrade resultatet, säger Lena
Jönsson.
Text : Greta Stridsman
Foto: Catharina Millmarker
Text : Greta Stridsman
Foto: Catharina Millmarker
– Vårt mål är att max 5 procent av vår
värmeproduktion ska komma från fossila
bränslen år 2012, fortsätter morgan. men
vi jobbar naturligtvis mot att hamna så
nära noll som möjligt.
7

Anläggningen är den första i sitt slag och
innebär för Fortifikationsverkets del att verket
tar ännu ett steg i sin nya roll i det civila samhället
när det gäller säker infrastruktur.
8
tieto
som HyREsgäst I
FoRtIFIkAtIonsvERkEts
bERgAnLäggnIng
Fortifikationsverket har fått en ny civil kund som hyresgäst i en berganläggning.
IT­tjänsteföretaget Tieto flyttar in i datacentret som kommer att stå färdigt i april 2010.
Berganläggningen är 20 000 kvadratmeter
och lokalerna har ett högt skydd mot olika
typer av hot.
Verket har från regeringen uppdraget att
bygga och förvalta fastigheter för försvarsändamål
men också att utveckla skydds­ och
anläggningsteknik för hela det svenska samhället,
både inom försvarssektorn och civilt.
– Jag är mycket nöjd med vår utveckling på
den civila sidan, säger Mats Broman, chef för
Centrum för Skyddsteknik på Fortifikationsverket.
Det ger oss möjligheten att stödja den
civila infrastruktur som kräver särskilt skydd,
samtidigt som vår kompetensutveckling inom
området kommer den svenska försvarssektorn
tillgodo.
Hotbilden i samhället förändras, kraven på
skydd mot organiserad brottslighet, terrorism
och naturkatastrofer ökar. Fortifikationsverket
är numera en del av det svenska
kris ledningssystemet, där verket samarbetar
med andra myndigheter i samverkansområdet
teknisk infrastruktur.
Text och Foto: Catharina Millmarker

noRDIskA LänDER DELAR kunskAp
Energipolitik, klimatförändringar, skydd av infrastruktur och information stod i centrum vid det
nordiska seminariet om infrastruktur och säkerhet.
Den 19 november anordnade Fortifikationsverket,
tillsammans med Myndigheten för
Samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten
och Energimyndigheten ett nordiskt
seminarium om infrastruktur och säkerhet.
Syftet med seminariet var att öppna vägar
för ett fördjupat samarbete mellan de nordiska
länderna i allt som rör infrastrukturell säkerhet.
Dagen inleddes med föreläsningar om klimatförändringar
och vattenförsörjning och den
ryska gasledningen innan man fortsatte med
seminarier kring skydd av kärnkraftverk,
framtida reaktorsäkerhet och informationssäkerhet
och vad som händer i Arktis.
Mats Broman, chef vid Fortifikations verkets
Centrum för Skyddsteknik, föreläste om hur
man kan skapa en högre robusthet och vilka
olika typer av hot som kan påverka utformningen
av en byggnad eller anläggning
samt hur man kan bidra till att minska risken
för en kris eller extraordinär påfrestning.
– Det är avgörande att man är med i tidiga
skeden, säger Broman. Det ställer stora krav
på att brukaren av byggnaden eller anläggningen
tydligt anger sina krav, i såväl fred
som kris eller krig, för att den tekniska
Verket har varit i Singapore och genomfört
en grundläggande utbildning inom fortifikatorisk
planering och design. Sam arbetet
med Singapore är en del i verkets uppdrag
och satsningen på att utveckla och bevara den
fortifikatoriska kompetensen för både Försvarsmaktens
och det civila samhällets behov.
För att lyckas med detta så jobbar verket
både nationellt och internationellt inom det
skyddstekniska området.
– Genom att använda oss av en fingerad
anläggning som exempel genom hela utbildningen
så kunde vi hålla en röd tråd, berättar
Per­Olof Larsson, projektledare på Fortifikationsverket.
Per­Olof har tillsammans
med Lars­Erik Blomstrand, också han projektledare
på verket, tagit fram stora delar av
utbildningen.
försörjningen ska motsvara brukarens krav
i de olika skedena. För att nå ett bra resultat
krävs ett nära samarbete mellan fastighetsägaren
och brukaren av lokalen.
Den nya lagstiftningen avseende krisberedskap
och höjd beredskap har också förändrat
förutsättningarna att dimensionera byggnader
och anläggningar som ska fungera i en
kris. Det innebär att nuvarande bygglagstiftning
behöver en översyn.
Verket kommer vara med i en grupp tillsammans
med MSB och Boverket för att se hur
bygglagstiftningen kan komma att behöva
förändras.
Karl­Erik Hagström är den person på Fortifikationsverket
som arrangerat seminariet.
– Jag tycker det blev en väldigt bra mix av
ämnen. Grundtanken med programmet var
att fånga frågor som är aktuella i tiden och
det gjorde vi på ett bra sätt. Det handlade
till exempel om rapporter från säkerhetspolitik
samt den begränsade tillgång på
vatten som råder i världen. Över lag tycker jag
det var bra och att det var en glad och positiv
stämning på seminariet, säger Hagström.
Processen från start med behovsunderlag och
samspelet med Försvarsmakten gicks igenom.
I förhållande till den geotekniska undersökningen
visades hur man ska lägga bergrummet,
hur man förstärker berget och hur
man tar hand om farliga zoner som till exempel
sprickor. Man tittade också på hur man
dimensionerar berganläggningen i förhållande
till antal människor, för vilka effekter
den ska användas, hur driften ser ut i krig
respektive fred, hur stora elverk, kylmaskiner
och vilka skyddskonstruktioner som behövs.
Vi visade också hur man via olika slussar tar
sig in i berganläggningen utan att ta med sig
hoten in, det kan till exempel vara gas eller
EMP (Elektromagnetisk Puls).
– Vi gick igenom de yttre anslutningarna till
omvärlden, berättar Per­Olof. Det kan vara
Text och foto: Eva Hetting
Mats Broman
Även verkets generaldirektör Lena Jönsson är
nöjd.
– Det har varit många intressanta genomgångar
ur olika perspektiv utifrån horisonten
infrastrukturell säkerhet. Det är tydligt att
det finns intresse av att diskutera dessa frågor
i ett nordiskt sammanhang. Vi ska nu tillsammans
med de andra arrangörerna utvärdera
konferensen för att se på någon eventuell fortsättning,
säger Lena Jönsson.
LyckAt sAmARbEtE mED sIngApoRE FoRtsättER
Myndigheten DSTA som är vår motsvarighet i Singapore har tecknat ett tvåårsavtal med oss inom
det fortifikatoriska området.
Text: Greta Stridsman
till avlopp och elförsörjning, vägar och de
ögon och öron som anläggningen har. Vi gick
också igenom olika skyddskompo nenter. Det
var verkligen jätteroligt och de var positiva.
Fingerad anläggning
9

noRDIskt sAmARbEtE
Det tunga batteriet ligger öde och påminner om forna tiders behov av att skydda kust och gränser.
Batteriet, eller pjäsen, som kunde nå mål på över tre mil har beredskap att härbärgera 48 man. Inuti
finns olika våningar där man laddat och hissat upp ammunition, där finns sovsalar med sängar på
varandra, där finns kök och andra utrymmen. Den är imponerande att besöka.
Fortifikationsverket och norska Forsvarsbygg
har ett bilateralt avtal som bland annat
handlar om att dra nytta av varandras kunskaper
och erfarenheter. För att lära mer om och
utbyta erfarenheter kring arbetet med avveckling
och förädling besökte fem personer från
Norska Forsvarsbygg under tre dagar Förädlings­
och försäljningsenheten.
I Stockholms skärgård finns många anläggningar
av olika slag som idag inte längre
används. De anses omoderna och avvecklas
en efter en. Endast ett fåtal sparas som statliga
byggnadsminnen.
Under en tioårsperiod har Fortifikationsverket
och Försvarsmakten tillsammans systematiskt
arbetat med att avveckla militära
12
anläggningar, och man är nu färdig med cirka
95 procent av det fasta kustartilleriet och de
minstationer som fanns.
Rivning och avyttring/förädling av före detta
militära anläggningar görs på ett noggrant
och miljövänligt sätt. Allt sorteras och återanvänds
eller omhändertas enligt de krav som
finns. För den besökta anläggningen kommer
utrymmet där kanonpjäsen stått att fyllas med
sand innan plombering. Övriga öppningar
till anläggningen fylls med grus, sand och
betong rester och försluts. Därefter räknar vi
med att anläggningen vattenfylls i nivå med
grundvattennivån.
– Vi arbetar helt efter verkets miljöpolicy,
berättar Lennart Aldrin, chef för
Nordiskt besök på Järflotta
Förädlingsenheten. Avvecklingen köper vi
på entreprenad som styrs genom noggranna
handlingar som vi tagit fram i samråd med
General läkaren. Det är väldigt viktigt att
ha bra regler för detta så att de som arbetar
med rivningen får en acceptabel arbetsmiljö.
Vi har stor erfaren het av avyttring och förädling
av anläggningar inom enheten. Vår enhet
har även haft ansvaret när objekten för statliga
byggnadsminnen färdigställts för överföring
till Statens Fastighetsverk. Samarbetet
mellan avyttring och investering håller på att
utvecklas.
– Vi fick med oss många erfarenheter och
reflektioner hem, säger Tod Faye­Schjøll,
chef för porteføljeseksjonen i Skifte Eiendom.
Till exempel kunde vi se att vi avvecklar och

evarar på lika sätt när det gäller våra pjäser
från perioden 1960 – 1970. Det bekräftar ju att
det är ett riktigt sätt vi gör det på, vi använder
samma metoder.
– När det gäller avveckling av den större
pjäsen, 12/70, så har vi ännu inte börjat
avveckla våra och därför är det extra intressant
att ta del av era tankar kring hur ni ska
bevara denna som byggnadsminne, fortsätter
Tod Faye­Schjøll. Det var värdefullt
att få se hur det såg ut när kanonen var avlägsnad
och man hade rivit förläggningsbyggnader
och förplägnadsdelar. Vi blev imponerade
över den avfalls sortering ni har. Det är en stor
utmaning att sortera och återvinna enligt de
EU­normer som finns.
Gruppen var också intresserad av att sätta sig
in i hur Fortifikationsverket jobbar med förädling,
det vill säga hur vi anpassar före detta
försvarsanläggningar för andra ändamål.
Hoten i dagens samhälle gör att det finns
ett stort behov för vissa företag av att skydda
sin verksamhet på ett mycket säkert sätt. Då
passar dessa berganläggningar utmärkt.
Ett exempel på kund som hyr en anläggning
av verket är ett IT­företag som har behov av
att skydda sina servrar. I stället för att riva
eller sälja så anpassar verket, tillsammans med
kunden, anläggningen till kundens behov.
I det här fallet är det en berganläggning på
cirka 20 000 m2, där man anpassar en del av
ytan för kundens verksamhet. Förutom att
berganläggningen är väldigt säker kommer
den också att ha en minimal miljöpåverkan.
Och för verkets del återanvänds det värde
som en gång är skapat genom att ha sprängt
upp berget. Att spränga ut ett bergrum och
iordningsställa det i ett skick som möjliggör
användning på det sätt som önskas skulle
kosta cirka 20 000 kronor per kvadrat meter.
Det innebär alltså att kostnaden för att iordningsställa
det bergrum verket nu hyr ut
skulle uppgå till 440 miljoner kronor redan
innan investeringarna för ändamålet ens kunnat
påbörjas!
Tod Faye­Schöll summerar: Det var väldigt
intressant att se den bergsanläggning ni nu
ställer i ordning för att hyra ut. Precis veckan
efter vårt besök hos er fick vi vår första förfrågan
från en firma på norska västkusten som
eventuellt vill köpa en anläggning av oss för
att bygga om till datalager. I Norge hyr vi ju
inte ut anläggningar utan vi säljer de vidare.
Det ska bli intressant att se vad som händer i
Norge när debatten tar fart för att man insett
att man behöver faciliteterna även för det
civila samhället, avslutar Faye­Schöll.
Text: Eva Hetting
Foto: Eva Hetting och Catharina Millmarker
13

Klagstorps Herrgård
Delar av herrgårdens huvudbyggnad kan
vara uppförd redan i mitten av 1600­talet då
den finns markerad på en karta. Hur byggnaden
såg ut då framgår inte. Byggnaden
hade fått sitt nuvarande utseende senast
1799 då den finns med på en laverad teckning
som föreställer herrgården. De delar
av interiören som finns bevarade är i huvudsak
från början och mitten av 1800­talet. De
båda flyglarna uppfördes ca 1770 och 1820.
Herrgården var i privat ägo fram till 1862.
14
Då inleder herrgården sin period som lantbruksskola.
Efter ett antal ägarbyten under
1900­talets början doneras godset inklusive
skolan till Skaraborgs läns hushållningssällskap
som fortsätter att bedriva skolverksamhet
på Klagstorp fram till 1964. Då
köpte Kronan in egendomen för Skaraborgs
pansarregementes räkning.
Huvudbyggnaden med flyglar förklarades
som byggnadsminnesmärke 1971. 1995 blev
Klagstorps statligt byggnadsminne enligt
den nya förordningen för statliga byggnadsminnen.
Samtidigt utökades byggnadsminnet
till att omfatta även sädesmagasinet,
tegelmagasinet, park och alléer.

Efter att herrgårdens huvudbyggnad stått
tom i ett antal år byggdes genomfördes
en ombyggnad av huvudbyggnaden till
moderna kontor. Den varsamma reno ve ringen
ihop med anpassningen till ny funktion
belönades med ett hedersomnämnande
i samband med utdelandet av Fortifikationsverkets
arkitekturpris 2008. Ombyggnaden
projekterades av Ingvar Blixt på Ritningen
arkitektkontor i Skövde. Huvudbyggnaden
och flyglarna innehåller idag ett drygt 30­tal
kontorsrum med modern standard samt
konferensrum med kök och matsal.
Juryns motivering
Ombyggnaden har skett med stor varsamhet och
framförallt med stor kunskap om äldre byggnader
och deras byggnads tekniska och arkitektoniska
kvalitéer. De krav som moderna arbetsmiljöer
ställer på ventilation, värme och kyla
har lösts mycket förtjänstfullt med små ingrepp
och utan iögonfallande installationer samt
till en kostnad som understiger det ett normalt
ventilationssystem skulle medföra. Flera av
lösningarna visar på kreativitet och uppfinningsförmåga
hos de inblandade. Vid renoveringen
har traditionella färgtyper och tapeter
använts vilket ger en vacker och autentisk miljö.
Även flyglarna, som också renoverats, präglas
av samma varsamhet och ödmjukhet inför den
historiska miljön. I ladugården intill huvudbyggnaden
har ett gym inretts på vinden.
Här har ett modernare synsätt kommit till
användning med en klimatgräns av glas inom
den gamla vinden. Arkitekten har gjort en
spännande lösning som minskar påverkan på de
gamla takstolarna jämfört med en konventionell
vindsisolering. Sammantaget är ombyggnaderna
på Klagstorp mycket väl genomförda
med kvalificerade estetiska lösningar och goda
tekniska avvägningar. Projektet präglas dessutom
av ett gott samarbete mellan arkitekt,
antikvariska myndigheter och beställare.
Arbetet med att återskapa Klagstorp fortsätter
i parken där dammarna kommer att
återskapas. Herrgårdens alla byggnader,
dammar och omgivande mark och park
som bildar som helhet en värdefull historisk
miljö som tack vare den fortsatta
användningen lever vidare om än med ny
funktion.
Text: Ingela Andersson
Foto: Nino Monastra
15

Per-oloF
I UNdERJORdEN
Per­Olof Larsson eller P­O som han kallas, jobbar med avyttring, han tar hand om
berg anläggningar som ska avvecklas för att försvarssektorn inte längre behöver dem.
I spåren efter omvandlingen av Sveriges försvar lämnas många berganläggningar,
stora som små. De flesta läggs igen, medan några får en ny användning. P­O:s roll är
att vara projektledare för arbetet med avyttring.
Vad gör en projektledare?
För P­O som jobbar med avveckling är det
vanligaste projektet att det kommer en uppsägning
av exempelvis en berganläggning från
Försvarsmakten. Det görs en tidsplan och en
beredning där man bland annat gör en kostnadsbedömning.
En konsult, som verket har
ramavtal med, håller samman dokumentationen
runt en avveckling; gamla ritningar och
andra dokument sammanställs.
Sedan kommer samarbetet mellan Fortifikationsverket
och Försvarsmakten att inriktas på
16
hur avyttringen ska gå till. Från verkets sida är
det en projektledare som P­O, och från försvaret
en objektledare. Dessa två löser tillsammans
hur man avvecklar den aktuella fastigheten.
Försvaret tar hand om den lösa inredningen
och sin egna utrustning, Fortifika tionsverket
tar hand om det som rör byggnation och drift,
fast inredning som installationer för avfuktning,
kylning, värme, köksutrustning, elverk,
cisterner, fläktar och mycket annat.
Arbetet sköts av en entreprenör som leds av en
byggledare och projektet är i hamn när man till
sist gör en slutbesiktning. Varje projektledare
har ungefär 20–30 pågående projekt samtidigt
i olika skeden.
Totalinventering och miljöinventering görs
och kontakt hålls dels med länsstyrelsen men
också generalläkaren som är verkets tillsynsmyndighet
när det gäller miljö­ och hälsoskydd.
Vid allt arbete – byggnation, ombyggnation,
avveckling – så görs en anmälan till
länsstyrelsen om vad som ska göras och var.
Det kan vara mycket att ta hänsyn till; vattentäkt,
naturreservat, Natura 2000­områden,

strandskydd, sällsynta arter av växter och djur,
fåglars häckningsperiod, för att nämna några.
– En gång fick jag ett telefonsamtal från en
handläggare på länsstyrelsen där det handlade
om naturskydd. Hon frågade vilken väg
vi skulle använda vid en speciell entreprenad
ute i skärgården, berättar P­O. Jag talade om
vilken väg vi skulle ta och hon sa ”Bra, då åker
ni inte förbi ett havsörnsbo som vi vill skydda”.
P­O skrattar och säger:
– Då jag frågade var boet fanns fick jag svaret
”Det är hemligare än er anläggning!”
Vad gillar du med ditt jobb?
P­O tänker en bråkdels sekund.
– Allt! Det är självständigt, jag genomför projekten
från början till slut. Jag har fria händer
att göra jobbet på mitt sätt, inom givna ramar
givetvis och så länge jag levererar det jag ska.
Det är skönt att få jobba så. Och så trivs jag
med mina arbetskamrater och chefer, vi har
kul ihop, det är viktigt!
Text och foto: Catharina Millmarker
Familj
Fru: Lena
Barn: Peter, Jens och Maria (38, 37, 35)
Fritid
25 fot motorbåt – ”Forever” – är ett
gemensamt intresse för P-O och Lena,
liksom golf.
Slalom står högt i kurs
– Sälen och Italien gäller!
Till familjen hör också katten Fjollan…..!
17

civil hyresgäst hos
Fortifikationsverket
– FRA har flyttat in
Lokalerna är de tidigare kontorslokalerna
på gamla hundskolan i Sollefteå. Kontoren
och de andra utrymmena är ombyggda och
anpassade för FRA:s behov. Enheten är specialiserad
på signalskydd, vilket innebär att de
skyddar vissa svenska myndigheter mot andra
länders signalspaning, men också skydd mot
avlyssning från exempelvis kriminella organisationer.
– Vi har haft ett mycket bra samarbete mellan
Fortifikationsverket och FRA i detta projekt,
säger Lena Jönsson, generaldirektör på Fortifikationsverket.
Vi är glada över att ha kunder
även på den civila sidan, vilket gör att vi ytterligare
breddar vår kompetens och fortsätter
vårt uppdrag att stötta civil verksamhet.
Under invigningsdagen visades signalskyddsutrustning
upp, exempelvis kryptotelefoner
och kryptofaxar. Utrustning som finns även
hos Fortifikationsverket.
18
Enheten för kommunikationssäkerhet är en
relativt ny del av FRA:s verksamhet. Tidigare
fanns ansvaret för signalskyddet av Sveriges
civila myndigheter hos Krisberedskapsmyndigheten
(KBM). I samband med att KBM,
Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt
försvar (SPF) vid årsskiftet ersattes av
FRA har flyttat in i våra
ny renoverade lokaler i
Sollefteå med sin signalskydds
verksamhet.
Lena Jönsson invigde
den 18 november
lokalerna tillsammans
med FRA:s generaldirektör
Ingvar Åkesson.
Text och foto: Catharina Millmarker
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB), flyttades ansvaret för det civila
signalskyddet till FRA.
Sollefteås enhet tillhör FRA:s informationssäkerhetsavdelning
på Lovön utanför Stockholm.

Bat
Forts
Tom Arnbom på fladdermusjakt
Under Fortifikationsverkets arbete med att stänga igen gamla berganläggningar i Stockholms
skärgård upptäcktes fladdermöss – i en enda anläggning fanns åtta arter, varav tre mycket
ovanliga. Text och foto: Catharina Millmarker
Berganläggningarna hör till det gamla försvaret
av inloppet till Stockholm. Kanonbatterier
som bland annat finns på Värmdö.
Här trivs de övervintrande arterna av fladdermöss
i anläggningarna som är rensade
på den inredning av innerväggar, innertak
och utrustning som tidigare fanns där.
På Värmdö har verket specialanpassat igengjutningarna
av några ingångar till anläggningarna
så att det lämnats små öppningar
lagom för fladdermössens inflygning. En
relativt enkel åtgärd som ger möjlighet till
perfekt vinterhärbärge för de små liven.
– Vi stoppade upprensningen och förändrade
arbetet med igengjutningar så att
fladdermössen inte skulle störas, säger
Per­Olof Larsson, projektledare på Forti­
fikationsverket. Vi engagerar oss i miljöarbete
på många sätt och försöker ta så
mycket hänsyn vi kan för att skydda sällsynta
arter, både växter och djur.
Förutom de rödlistade arterna, barbastell,
fransfladdermus och mustaschfladder mus,
har fem andra fladdermusarter hittats,
bland annat långörad fladdermus och
vatten fladdermus.
Den art som väckt mest uppmärksamhet är
barbastell, eftersom den troligen bara finns
på två platser i Sverige.
– Sverige har skrivit under fladdermuskonventionen,
Eurobat, och vi är glada
att vi gemensamt kan arbeta för att säkra
fladder mössens framtid i området. Om
ingen hade reagerat och bergen gjutits igen
hade fladdermössen gått en säker död till
mötes, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert
på Världsnaturfonden (WWF).
fakta: fladdermöss (Chiroptera) är
jordens näst artrikaste däggdjursgrupp
med mer än 1 000 arter, varav
cirka 18 har observerats i sverige.
Bara ett fåtal flyttar till varmare
trakter under vintern. fladdermössen
äter insekter och sover därför under
den kalla säsongen när det inte finns
några insekter att jaga. på hösten
söker fladdermössen upp platser
där det bara är några få plusgrader,
lagom fuktigt och utan drag. gamla
berg anläggningar är idealiska
övervintrings platser.
19

Fortifikationsverket
631 89 Eskilstuna
Tel 010­44 44 000
www.fortv.se