Förnyad samrådshandling Årjäng NV - Rabbalshede Kraft

More documents

Recommendations

Info

Del 3: Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Fältstudier och utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt lokala kontakter med myndigheter, privatpersoner och lokala föreningar. Avsnittet redovisar kortfattat miljökonsekvenser för Årjäng. En ingående beskrivning av miljökonsekvenser redovisas i kommande MKB, liksom de utredningar som har gjorts av Rio Kulturkooperativ på begäran av Rabbalshede Kraft. Avgränsningar Den negativa miljöpåverkan till följd av en vindkraftsetablering som kan uppstå är: Påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår; påverka på biologisk mångfalden och kulturmiljöer; en förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktionen av förnyelsebar energi som bidrar till minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Människors hälsa och säkerhet Upplevelsen av vindkraftverk är i stora delar subjektiv och inställningen till vindkraft påverkar i vilken grad man upplever störning. De närboende oroar sig främst för det visuella intrånget och buller. För att acceptansen av vindkraft ska öka är det viktigt att verken är förankrade i landskapet och att de fungerar som de ska och levererar energi. Olyckor Risken för olyckor i samband med vindkraft är mycket små. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. I Energimyndighetens och Räddningsverkets rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem, 2007 att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjlighen för de servicetekniker som i en framtid ska genomföra underhåll. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm, att delar lossnar och slungas iväg. Men detta bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Den olycksrisk som kopplas ihop med allmänheten är nedisning och risk för iskast. Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. För att minska riskerna för allmänhet och egendom finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. Enligt ett EU-forskningsprogram (WECO) har riskavståndet för iskast beräknats till cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet om 25 meter per sekund, vilket ligger under de rekommenderade värdena för avstånd till bostäder på grund av buller, Boverket, 2009. För att minimera risken för iskast kan vindkraftverk utrustas med issensorer som med automatik stänger av verket vid nedisning, olika avisningssytem eller ljud- eller ljussignaler som varnar när verket startar. Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem och stannar om det till exempel blir för hög temperatur. Verken stängs automatiskt av vid för hög vindhastighet för att de inte ska utsättas för alltför stora påfrestningar. Vid driftsstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverken innan de startas på nytt. Åskledare finns även installerad på 7
verken. Dörren till tornen är alltid låsta och informationsskyltar som varnar för riskerna kommer att sättas upp. I övrigt föreslås ingen specifik åtgärd. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Risken för nedisning eller att allmänheten löper risk att skadas bedöms som mycket liten inom detta område då det rörliga friluftslivet inte är utbrett och avståndet till bostads- och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. Kemikalier I vindkraftverkens växellåda (om ett sådant fabrikat väljs), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i de verken med växellåda och cirka 300-400 liter olja i de utan växellåda. I vindkraftverken finns även smörjfett och batterier. Eventuellt oljespill som kan förekomma vid normal drift stannar inne i maskinhuset eller i tornet och därmed inte nå omgivningen. Botten av maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar fungerar botten som ett kar som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Skulle denna olja ändå läcka ner i tornet samlas denna upp i tornets nedre sektion som sluter tätt mot fundamentet. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp samt besök av servicepersonal som omhändertar oljan på ett lämpligt sätt. Säkerhetsrisker Vindkraftverken kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator och rotorbladen kan lossna eller brytas av. Is kan kastas iväg, men i regel kastas den rakt ner vid tornets fot, eftersom centrifugalkraften och dragningskraften samverkar och blir störst neråt. Övervakning och regelbunden service minskar dock risken för olyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sveriges vindkraftverk. Vindkraftverken är placerade på mark där människor sällan vistas och avståndet till närmaste hus och väg är betryggande, därför bedöms risken för skador till följd av haveri, isbildning etc. vara mycket liten. Iskast bedöms som den största säkerhetsrisken men förekommer nästan bara efter underkylt regn, när vindkraftverkens rotor stått stilla och sedan börjar snurra igen. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Ljud Om en vindpark byggs innebär det att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverken kan ge upphov till ljud som kan vara störande inom ett visst avstånd. Enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller – allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev.1983) rekommenderar tillåten ljudnivå för vindkraftverk. Vid bedömningar av tillsynsmyndigheter får inte nattvärdet överstiga 40 dB(A). I områden för friluftsliv rekommenderas en gräns på 35 dB(A). Det så kallade aerodynamiska ljudet uppkommer då bladen passerar genom luften och som av människan kan uppfattas som ”svischande”. Det förekommer även ett mekansikst ljud från själva aggregatet som är kopplat till aggregatets kylsystem. 8
Page 1 and 2: Förnyad samrådshandling Årjäng
Page 4 and 5: Miljökonsekvensbeskrivningens inne
Page 6 and 7: Sammanfattning Denna förnyade samr
Page 8 and 9: Ekonomisk kalkyl Vilken typ av mask
Page 10 and 11: Del 2: Utredningsalternativ Huvudal
Page 14 and 15: Tabell 2: Ljud från vardagslivet L
Page 16 and 17: Om skuggpåverkan behöver regleras
Page 18 and 19: Transporter till och från området
Page 20 and 21: Del 5: Samråd och remisser Verksam
Page 22: Källor Boverket 2009 Vindkraftshan

Förnyad samrådshandling Årjäng NV - Rabbalshede Kraft

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?