Förnyad samrådshandling Årjäng NV - Rabbalshede Kraft

Förnyad samrådshandling
Årjäng NV
2009-08-31
Fotomontage Årjäng SV
Rabbalshede Kraft AB Telefon Telefax Reg.nummer www.rabbalshedekraft.se
Marknadsvägen 1
457 55 Rabbalshede
0525-197 00 0525-197 99 556681-4652

Kontaktuppgifter
Rabbalshede Kraft AB (publ)
Marknadsvägen 1
457 55 RABBALSHEDE
Organisationsnummer 556093-1874
Växel: 0525-197 00
Fax: 0525-197 99
E-post: info@rabbalshedekraft.se
Hemsida: www.rabbalshedekraft.se
Kontaktperon:
Åsa Lindbom
Tel 0525-197 46
asa.lindbom@rabbalshedekraft.se
Förnyad samrådshandling
Projekt Årjäng NV
Uppförande av vindkraftverk, Årjängs kommun
Rabbalshede Kraft, augusti 2009
© Rabbalshede Kraft AB 2009
Kartor tillhandahålls av Rabbalshede Kraft AB
Redigering och layout: Rabbalshede Kraft AB

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll
Sammanfattning ............................................................................................................... 1
Del 1: Projektbeskrivning .................................................................................................. 2
Förutsättningar för val av plats .......................................................................................... 2
Ekonomisk kalkyl ................................................................................................................ 3
Teknisk beskrivning ............................................................................................................ 3
Fundament ......................................................................................................................... 3
Vägar och transporter ........................................................................................................ 3
Elanslutning........................................................................................................................ 4
Del 2: Utredningsalternativ ............................................................................................... 5
Huvudalternativ ................................................................................................................. 5
Alternativ utformning/lokalisering .................................................................................... 5
Nollalternativ ..................................................................................................................... 5
Del 3: Miljökonsekvenser .................................................................................................. 7
Avgränsningar .................................................................................................................... 7
Människors hälsa och säkerhet ......................................................................................... 7
Olyckor ........................................................................................................................... 7
Kemikalier ...................................................................................................................... 8
Säkerhetsrisker ............................................................................................................... 8
Ljud .................................................................................................................................... 8
Infraljud ........................................................................................................................ 10
Ultraljud ....................................................................................................................... 10
Skuggor ............................................................................................................................ 10
Ljus och reflexer ............................................................................................................... 11
Påverkan på landskapsbilden .......................................................................................... 11
Friluftsliv och turism ........................................................................................................ 12
Kulturmiljö ....................................................................................................................... 12
Arkeologisk utredning .................................................................................................. 12
Naturmiljö ........................................................................................................................ 12
Naturvärdesbedömning ........................................................................................... 12
Hushållning av resurser ................................................................................................... 13
Markanvändning .............................................................................................................. 13
Avveckling ........................................................................................................................ 13

De nationella miljömålen ................................................................................................. 14
Del 5: Samråd och remisser............................................................................................. 15
Samråd Årjängs kommun ................................................................................................. 15
Samråd med allmänheten ............................................................................................... 15
Synpunkter inkomna per brev efter samrådsmötet 070628 ........................................... 16
Det fortsatta prövningsförfarandet ................................................................................. 16
Källor ................................................................................................................................ 17

Sammanfattning
Denna förnyade samrådshandling är framtagen som ett underlag för samråd och vidare
planering för vindkraftsetableringen i projektet Årjäng NV i Årjängs kommun.
Vindpark Årjäng NV syftar till att etablera en grupp på nio vindkraftverk cirka sex
kilometer nordväst om Årjäng och drygt en kilometer sydost om Mölnerud. Den
beräknade energiproduktionen ligga på cirka 60 GWh/år. Idag finns redan bygglov på de
koordinater som anges i samrådshandlingen. Dock planerar Rabbalshede Kraft att höja
tornhöjden från 100 meter till 120 meter och ska därför söka miljötillstånd för
verksamheten.
Platsen är vald utifrån vindförhållanden och relativt stora avstånd till bebyggelse. Platsen
är utpekade som lämpliga för vindkraft i kommunens planprogram till vindplan.
Miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas under hösten.
1

Del 1: Projektbeskrivning
Cirka sex kilometer nordväst om Årjäng och drygt en kilometer sydost om Mölnerud
återfinns området för den planerade vindparken Årjäng NV. I vindpark Årjäng NV har
Rabbalshede Kraft AB för avsikt att uppföra 9 vindkraftverk med en total installerad
effekt på upp till 22,5 MW. De sex berörda fastigheterna är Holmedals Mölnerud 1:23,
1:31, 1:32, 1:33, 1:42 samt Holmerud 1:48, alla inom Årjängs kommun. Med 9 maskiner
á 2,5 MW uppgår den totala installerade effekten till 22,5 MW, med en total
årsproduktion på cirka 60 GWh. Den årliga elproduktionen beräknas räcka till 3 000
eluppvärmda villor (20 000 kWh/år) eller hushållsel för 30 000 villor (2 000 kWh/år).
Bygglov för vindpark Årjäng NV finns redan idag. Dock har Rabbalshede Kraft för avsikt
att ändra tornhöjden från 100 meter till 120 meter och ska därmed också söka tillstånd
hos Länsstyrelsen.
Enligt MIUU’s kartläggning av årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är
mellan 6,2 och 6,6 meter per sekund. Denna vindhastighet kräver en högre tornhöjd för
att kunna utnyttja vindenergin. Vindkraftverken kommer därför att ha en totalhöjd om 180
meter över marknivå och en effekt mellan 2,5-3 MW per maskin. Projektets tidsplan är
ungefärlig och projekteringstiden beräknas till 1 år med byggstart 2010/2011. Driftsstart
av de första maskinerna beräknas till 2012.
Förutsättningar för val av plats
Anledningen till att platsen är intressant för vindkraft är:
Goda vindförhållanden
Förhållandevis få motstående intressen för natur och friluftsliv.
Påverkan på flora, fauna och kulturarv bedöms liten då inga hotade eller
speciellt skyddsvärda arter förekommer.
Kultur- och fornminnen och kända naturvärdesobjekt som finns i området
kommer inte att beröras av etableringen.
Ett bra anslutande kraftledningsnät för distribution.
Avståndet till närliggande bostads- och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort.
Platsen ligger inom utpekat område lämpligt för vindkraft i kommunens
planprogram till vindplan.
Val av plats för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer:
Minst 500 meter mellan vindkraftverken
Platsen som ligger hög i terrängen
Ljudnivå under 40 dB(A) hos kringboende
Skugga maximalt 8 timmar per år eller 30 minuter per dag hos kringboende
Området består idag av huvudsaks skog, mossar, små sjöar och hällmarker och det
finns endast ett mindre antal bostadsfastigheter i områdets närhet. Marken är till största
del berg i dagen delvis klätt av ljung, glesa bestånd av låga tallar och björkar och äldre
åkermark. Området är inte klassat utifrån några specifika skyddsvärden av länsstyrelse
eller kommun. Vindparken bedöms inte i någon högre grad konkurrera med allmänna
intressen för natur och friluftsliv och etableringen bedöms heller inte berörda kultur- och
naturvärden som återfinns inom området. Högsta höjden på området uppgår till cirka
250-255 meter över havet.
2

Ekonomisk kalkyl
Vilken typ av maskin och vilket fabrikat som bäst lämpar sig för vindkraftsetablering i
Årjäng NV utgår från flera olika faktorer: inköpspriset ska vara lågt i förhållande till
förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och
försäkringskostnader. Fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera
ingår i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2 400 fullasttimmar per år.
Teknisk beskrivning
Vindkraftverk som uppförs i Sverige idag ska vara godkända enligt Boverkets regler med
ett typgodkännande av Svenska Sitac. Detta innebär att verken ska tåla mycket höga
vindhastigheter samt hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela
vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. För att ha möjlighet att välja den
senaste och bästa tekniken fastställs exakt typ av vindkraftverk i ett senare skede i
projekteringen.
Ingreppen i naturmiljön blir cirka 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar, fundament
samt uppställningsplats för lyftkran. Totalt kommer det att byggas cirka fem kilometer ny
väg och upp till tio fundamentsplatser. Vägbredden blir cirka 4-5 meter, den totala
bredden inklusive diken kommer att bli mellan 8-10 meter och platserna med
vindkraftverk kräver för varje verk cirka 350 kvadratmeter till fundamenten och cirka
2500 kvadratmeter som uppställningsyta i samband med montering. Innan byggnationen
påbörjas skalas växttäcket bort för att sedan läggas på vägslänter när vägbanan är
färdig.
Fundament
Förankring av vindkraftverk i berget kan ske via två olika metoder: gravitationsfundament
och bergadapter. Bergadapter finns i form av en stålring ”Rock Adapter” eller en
betongkonstruktion ”betongadapter”. Vilken metod som ska användas i det aktuella fallet
beror på val av vindkraftsleverantör och de krav som ställs för att uppfylla garantivillkor.
Vägar och transporter
Befintliga vägar och skogsbilvägar kommer i den mån det är möjligt att användas vid
etablering av vindparken. Vägarna kan komma att behöva rätas, förstärkas och breddas.
Ny vägdragning sker i samråd med markägare och utformningen anpassas till
naturvärdesbedömningen och den arkeologiska utredningen. Särskild hänsyn ska tas till
bland annat våtmarker för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.
Vägarna kommer att ha en bredd av drygt 4-5 meter. Den totala bredden, inklusive
diken, kommer att bli mellan 8-10 meter. Avverkning av skog sker i en cirka 10-20 meter
bred korridor. Jord och vegetation kommer återföras på de påverkade markytorna intill
vägbanan. Hårdgjorda markytor på vägar och uppställningsplatser kommer att vara
belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentsplatserna kommer att
användas för anläggning av väg.
Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare.
Bergskrossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och
vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som
transporteras på lastbil och reses med mobilkran. Transporter under driftstiden kommer
att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid
större reparation kommer mobilkran att användas.
3

Elanslutning
Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer at ske via Fortum som är nätägare i
området. En utbyggnad av det befintliga ställverket i Årjäng och anslutning till 130 kVledning
ska ske.
4

Del 2: Utredningsalternativ
Huvudalternativ
Området för den föreslagna vindparken Årjäng NV består idag av skogsmark, mossar
och hällmarker. Det finns få bostäder inom området som skulle kunna påverkas. Den
högsta höjden inom området uppgår till cirka 250 meter över havet.
Platsen har valts utifrån:
Goda vindförhållanden med öppet läge i förhärskande sydvästlig riktning.
Den stora andelen av berg och skogsmark i området gör att den visuella
störningen blir begränsad.
Avståndet till boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort.
Ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen.
Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distribution.
Huvudalternativet innebär att 9 vindkraftverk etableras med en effekt upp till 2,5 MW och
en med en maximal totalhöjd om 180 meter. Huvudalternativet beräknas ge en årlig
elproduktion på cirka 60 GWh per år.
Tabell 1: Verksplaceringar, huvudalternativ för Årjäng NV
Verk X-koordinat Y-koordinat
5
Z-värde/
meter
över
havet
1 1 286 019 6 595 165 248
2 1 286 231 6 595 591 250
3 1 285 486 6 595 989 240
4 1 285 962 6 596 027 247
5 1 286 498 6 595 225 245
6 1 286 293 6 594 801 245
7 1 285 547 6 595 151 236
8 1 285 762 6 595 610 245
9 1 285 228 6 595 436 232
Alternativ utformning/lokalisering
Platsen för projektet är väl valda utifrån vindförutsättningar och möjligheterna att placera
verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Alternativ utformning/lokalisering kommer
att utvecklas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Nollalternativ
Nollalternativet ger svar på vad som händer, eller inte händer, om vindpark Årjäng NV
inte genomförs. Om ingen vindkraftsetablering sker i området kommer nuvarande

markanvändning att fortgå under förutsättning att ingen övrig exploatering kommer till
stånd på aktuella fastigheter. Nollalternativet innebär att vindparken inte byggs och får till
följd att elproduktion per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft. Svensk
vindkraftsproducerad el ersätter el som är producerad med kolkraft. Lokala vinster av
energiproduktionen uppstår inte och de förutsagda samordningsvinsterna med
skogsbruket uppstår inte. Även lokalt upphandlade entreprenadarbeten samt möjlighet
för lokalt delägande uteblir. En större etablering i Årjängs kommun kommer att generera
nya lokala arbetstillfällen för drift- och servicepersonal. Svensk Vindenergi har gjort
beräkningar på hur många årsarbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle tillföra.
Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per
vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vinenergi, 2009.
Vindparken innebär en utsläppsminskning av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och
stoft.
6

Del 3: Miljökonsekvenser
Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial.
Fältstudier och utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt lokala
kontakter med myndigheter, privatpersoner och lokala föreningar. Avsnittet redovisar
kortfattat miljökonsekvenser för Årjäng. En ingående beskrivning av miljökonsekvenser
redovisas i kommande MKB, liksom de utredningar som har gjorts av Rio
Kulturkooperativ på begäran av Rabbalshede Kraft.
Avgränsningar
Den negativa miljöpåverkan till följd av en vindkraftsetablering som kan uppstå är:
Påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår; påverka på
biologisk mångfalden och kulturmiljöer; en förändrad landskapsbild; förändrade
rekreationsupplevelser. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktionen av
förnyelsebar energi som bidrar till minskad klimatpåverkan och minskade
luftföroreningar.
Människors hälsa och säkerhet
Upplevelsen av vindkraftverk är i stora delar subjektiv och inställningen till vindkraft
påverkar i vilken grad man upplever störning. De närboende oroar sig främst för det
visuella intrånget och buller. För att acceptansen av vindkraft ska öka är det viktigt att
verken är förankrade i landskapet och att de fungerar som de ska och levererar energi.
Olyckor
Risken för olyckor i samband med vindkraft är mycket små. De olycksrisker som
föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv
bedrivs. I Energimyndighetens och Räddningsverkets rapport Nya olycksrisker i ett
framtida energisystem, 2007 att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla,
möjlighen för de servicetekniker som i en framtid ska genomföra underhåll.
Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm, att
delar lossnar och slungas iväg. Men detta bedöms som en osannolik händelse.
Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om
säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Den olycksrisk som
kopplas ihop med allmänheten är nedisning och risk för iskast. Nedisning förekommer
främst i kallt klimat och ofta på högre höjder men kan även inträffa i samband med
speciella väderförhållanden som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt
regn. För att minska riskerna för allmänhet och egendom finns ett riskavstånd mellan ett
vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. Enligt ett EU-forskningsprogram
(WECO) har riskavståndet för iskast beräknats till cirka 350 meter vid en maximal
vindhastighet om 25 meter per sekund, vilket ligger under de rekommenderade värdena
för avstånd till bostäder på grund av buller, Boverket, 2009. För att minimera risken för
iskast kan vindkraftverk utrustas med issensorer som med automatik stänger av verket
vid nedisning, olika avisningssytem eller ljud- eller ljussignaler som varnar när verket
startar.
Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv.
Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem och stannar om det till exempel
blir för hög temperatur. Verken stängs automatiskt av vid för hög vindhastighet för att de
inte ska utsättas för alltför stora påfrestningar. Vid driftsstopp larmas driftansvarig som
undersöker vindkraftverken innan de startas på nytt. Åskledare finns även installerad på
7

verken. Dörren till tornen är alltid låsta och informationsskyltar som varnar för riskerna
kommer att sättas upp.
I övrigt föreslås ingen specifik åtgärd. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av
riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Risken för nedisning eller
att allmänheten löper risk att skadas bedöms som mycket liten inom detta område då det
rörliga friluftslivet inte är utbrett och avståndet till bostads- och fritidsbebyggelse är
förhållandevis stort.
Kemikalier
I vindkraftverkens växellåda (om ett sådant fabrikat väljs), hydraulsystem och vridväxel
finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i de verken med
växellåda och cirka 300-400 liter olja i de utan växellåda. I vindkraftverken finns även
smörjfett och batterier. Eventuellt oljespill som kan förekomma vid normal drift stannar
inne i maskinhuset eller i tornet och därmed inte nå omgivningen. Botten av maskinhuset
är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar fungerar botten som ett kar som
samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på
växellådan. Skulle denna olja ändå läcka ner i tornet samlas denna upp i tornets nedre
sektion som sluter tätt mot fundamentet. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp
samt besök av servicepersonal som omhändertar oljan på ett lämpligt sätt.
Säkerhetsrisker
Vindkraftverken kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator och
rotorbladen kan lossna eller brytas av. Is kan kastas iväg, men i regel kastas den rakt
ner vid tornets fot, eftersom centrifugalkraften och dragningskraften samverkar och blir
störst neråt. Övervakning och regelbunden service minskar dock risken för olyckor och
så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sveriges vindkraftverk.
Vindkraftverken är placerade på mark där människor sällan vistas och avståndet till
närmaste hus och väg är betryggande, därför bedöms risken för skador till följd av
haveri, isbildning etc. vara mycket liten. Iskast bedöms som den största säkerhetsrisken
men förekommer nästan bara efter underkylt regn, när vindkraftverkens rotor stått stilla
och sedan börjar snurra igen.
Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar
om till exempel temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras
därmed. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det
kan startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband
med åsknedslag undviks därigenom.
Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så
risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta.
Ljud
Om en vindpark byggs innebär det att en ny typ av ljud tillkommer i området.
Vindkraftverken kan ge upphov till ljud som kan vara störande inom ett visst avstånd.
Enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller – allmänna råd (SNV RR
1978:5 rev.1983) rekommenderar tillåten ljudnivå för vindkraftverk. Vid bedömningar av
tillsynsmyndigheter får inte nattvärdet överstiga 40 dB(A). I områden för friluftsliv
rekommenderas en gräns på 35 dB(A).
Det så kallade aerodynamiska ljudet uppkommer då bladen passerar genom luften och
som av människan kan uppfattas som ”svischande”. Det förekommer även ett
mekansikst ljud från själva aggregatet som är kopplat till aggregatets kylsystem.
8

Tabell 2: Ljud från vardagslivet
Ljudnivåer från vardagslivet, Naturvårdsverket, Boverket och
Energimyndigheten, Ljud från vindkraftverk
0-15 dB(A) Svagt uppfattbart ljud
20-30 dB(A) Svagt vindbrus
30-35 dB(A) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation
35-50 dB(A) Medelljud från ett kylskåp
50-60 dB(A) Medelljud på mycket tyst stadsgata
60-65 dB(A) Samtal på kort avstånd
65-75 dB(A) Landande jetflygplan på 1 000 meters höjd
80-85 dB(A) Snälltåg med 100 kilometer i timmen på 100 meters avstånd
90-95 dB(A) Startande långtradare på 5-10 meters avstånd
120-130 dB(A) Smärtgräns
Befinner man sig i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp
till 55 dB(A). Ett samtal i normal samtalston uppgår till cirka 60-65 dB(A). Ett
vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter då det naturliga bakgrundsljudet
såsom lövprassel, vindbrus, trafikbuller med mera överröstar vindkraftverkets ljud. Vid
en vindhastighet av 8 meter per sekund blir maskeringsljuden tydligare och maskerar
vindkraftverkets ljud. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga
bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner.
Risken för att närboende upplever ljudet som störande är ofta störst på kvällar och nätter
då bakgrundsnivåerna från andra källor är låga och då markinversionen kan göra att
vindkraftverken snurrar trots att det är vindstilla på marken. Forskning har visat att det
inte bara är ljudnivån som har betydelse för om man störs av ljudet utan är även kopplat
till det visuella intrycket, Pedersen 2007.
Ljudberäkningarna görs efter Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från
landbaserade vindkraftverk, 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.6, vilket är
ett vanligt förekommande program vid beräkning av ljudutbredning. Ljudberäkningen är
gjord utifrån ett ”worst case-scenario” och tar inte hänsyn till dämpande effekter såsom
kuperad terräng eller trädvegetation.
Tillståndet för verksamheten reglerar hur hög ljudnivå närboende ska behöva tåla,
oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar för att beräkningarna
överrensstämmer med verkligheten och ägaren av verken ansvarar för att gränsvärdena
inte överskrids. I detta fall är Rabbalshede Kraft både projektör och ägare av verken. Vid
projektering tas hänsyn till avstånd till bostads- och fritidsbebyggelse och ljudpåverkan
bedöms därför bli liten. Rekommenderade ljudnivåer vid bostads- eller fritidshus uppfylls
i utformningsalternativet.
Temporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena.
Transportbelastningen på vägarna till verken kommer efter avslutad installation att bli
begränsad och beräknas inskränka sig till några tillfällen per år. Att vägarna skulle
9

komma att användas av lokalbefolkningen eller andra i någon större utsträckning är inte
sannolikt.
Infraljud
Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans
hörselområde. Exponering av höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom
ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundsnivå på de
avstånd som förekommer till bebyggelse.
Ultraljud
Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga över människans
hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar som kan uppfatta
högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga
ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats.
Ingen bostads- eller fritidsbebyggelse får förekomma inom en 40 dB(A)-kurva från
vindparken. Skulle det föreligga risk för att 40 dB(A) överskrids vid bostads- eller
fritidsbebyggelse finns möjlighet att reglera verken. Ljudet från rotorbladen begränsas
genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga
vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst.
Kontrollmätningar har gjort på Rabbalshede Krafts vindpark på Hud, Tanums kommun,
efter driftsättning. Mätningarna där visar att de ljudnivåer man beräknade i
planeringsskedet överrensstämmer med de mätvärden man uppmätt från verken i drift.
Skuggor
Det finns inga vindkraftverk inom området som ger upphov till roterande/svepande
skuggor idag. Och i övrigt berörs området idag av de skuggor som normalt förekommer i
ett kuperat skogslandskap.
När solen lyser på de roterande bladen uppkommer svepande skuggor. Dessa skuggor
kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa
ljusförändringar, Boverket 2007. Svepande skuggor kan upplevas som störande och ge
stressrelaterade reaktioner efter en tid. Hur kraftig störningen blir beror på väder,
vindriktning, topografi med mera. Störst är risken för störning vid lågt stående sol, under
vinterhalvåret, och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk
roterar långsammare och en långsammare rotation ger ett lugnare intryck och
förhållandevis färre svepande skuggor.
I Sverige finns inga fastställda normer för hur mycket roterande/svepande skuggor
närboende maximalt ska behöva utstå. Dock finns det i Tyskland riktlinjer för
skuggeffekter från vindkraftverk. Boverket anger att dessa riktlinjer bör kunna vara
tillämpliga även vid bedömningar i Sverige. Enligt dessa riktlinjer bör bostads- och
fritidsbebyggelse inte utsättas för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år eller mer än
30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året vanligen motsvarar
ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, vilket är det teoretiska riktvärde som
rekommenderas av Boverket.
Skuggberäkningar är gjorda i beräkningsprogrammet SHADOW i WindPRO 2.6.
Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell yta på 5x5 meter i ”Green house mode”,
vilket innebär att beräkningsytan adderar skuggor från alla riktningar. Liksom
ljudberäkningarna utgår skuggberäkningarna från ett ”worst case-scenario” då solen
lyser från soluppgång till solnedgång, vingarna är vända så att de alltid kastar maximal
skugga och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då vindriktning och
vindhastigheter skiftar och molnighet och vegetation tillkommer.
10

Om skuggpåverkan behöver regleras på närliggande fastigheter monteras automatik
som känner av om ett hus blir drabbat av skugga. Automatiken känner av vindhastighet,
vindriktning och solljus. När förhållandena är så att rotorbladet kommer att kasta skuggor
över huset stängs vindkraftverket tillfälligt ned för att huset ska slippa svepande skugga.
En tillförlitlig undersökning av ”real case” för skuggpåverkan kan göras först när
vindkraftverken står på plats. Skuggreglering kommer att installeras i de fall det krävs så
att gränsvärdena inte överskrids.
Ljus och reflexer
Enligt föreskrifter från Transportstyrelsen, Transportstyrelsens författningssamling, LFS
2008:47 anges specifika regler för färg- och ljusmarkering av vindkraftverk.
Vindkraftverken ska vara vitmålade. Verk med en totalhöjd på upp till 150 meter ska vara
markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker.
Under dager behöver hinderbelysningen inte vara tänd. Vindkraftverk högre än 150
meter ska vara markerade med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och
skymning. Under natten får ljusintensiteten reduceras. I en vindpark ska samtliga verk
som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga verk kan markeras med
lågintensivt rött ljus om Transportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i det
enskilda ärendet.
Vid val av vindkraftverk till vindpark Årjäng NV har en maximal höjd på 180 meter
angetts även om det i dagsläget inte är beslutat vilket fabrikat som kommer att
upphandlas.
Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade och störande reflexer på grund av solljus
som speglas på rotorbladen ska inte behöva uppstå.
Påverkan på landskapsbilden
Landskapsbilden kommer oundvikligt att förändras den planerade vindparken
förverkligas. För att påvisa hur vindparken kommer att förändra landskapet tas
fotomontage fram. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på
platsen, cirka 20-30 år. Därefter monteras de ner, alternativt görs en ny
tillståndsansökan för att förnya parken och fortsätta driften.
Vindkraftverkens synlighet i landskapet beror bland annat på avstånd och topografi.
Höjdskillnader och låg vegetation kan göra vindkraftverken synliga över stora avstånd.
Detta varierar var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att
synligheten minskar, men från höjder i omgivningen kan verken vara synliga över flera
mils avstånd, Naturvårdsverket, 2005.
Avstånd till vindkraftverken, landskapet, vegetationen och placering av verken är viktiga
faktorer för upplevelsen. Utifrån den Europeiska landskapskonventionens perspektiv ska
hänsyn tas till kulturhistoriska, ekologiska, estetiska sociala och ekonomiska aspekter.
Människor ska ha möjlighet att aktivt delta i en värdering och förvaltning av landskapet,
Boverket, 2008. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla,
minnen och associationer. Hur vindkraft i landskapet upplevs är subjektivt och får
avgöras ur betraktarens öga. Möjligheten till ett lokalt delägarskap kan gör att nyttan blir
mer påtaglig för de närboende och att acceptansen ökar.
Större och färre verk minskar påverkan på landskapsbilden i jämförelse med många och
små verk.
11

Friluftsliv och turism
Friluftslivet påverkas främst genom det visuella intrycket och en förändrad ljudnivå. Det
rörliga friluftslivet utnyttjar inte markerna vid de planerade vindkraftverken i någon högre
grad. Vindkraftverken i sig bedöms inte öka intresset för det rörliga friluftslivet, men
genom att området blir mer lättillgängligt i samband med upprustning och byggnation av
vägar förbättrar etableringen möjligheter att till exempel besöka bär- och svampmarker.
Kulturmiljö
Arkeologisk utredning
Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en kulturmiljöutredning,
inom och omkring Stugufjällen sydväst om Årjäng samt inom ett område på och kring
Orremossen nordväst om Årjäng. Inga forn- eller kulturlämningar fanns registrerade vid
utredningens början. För Årjäng NV resulterade utredningen i att åtta gränsvärden
registrerades och bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. De lämningar som
framkom utgör inget hinder för någon av de planerade vindparkerna.
Hänsyn ska visas genom att vägdragningar och verksplaceringar justeras så att
lämningarna kan kvarligga på plats. Den störning på landskapsbilden som möjligen kan
uppstå vid kulturmiljön Fölsbyn och Selen ska visualiseras genom fotomontage och
redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning.
Naturmiljö
Naturvärdesbedömning
Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en
naturvärdesbedömning. I anslutning till vindområdet finns ett antal områden med höga
naturvärden klassade av skogsstyrelsen. Av hänsyn till det rika fågellivet i detta relativt
ostörda område bör inga arbetsföretag med vägar och platser ske under vår och
försommar för att störa fågellivet under spel och häckningstid. Rio Kulturkooperativ har
även genomfört en inventering av förekommande tjäder inom området. Under
förutsättning att vägar och platser justeras med hänsyn till naturmiljön och att hänsyn tas
till i området förekommande fågelarter bedöms påverkan på områdets naturvärden som
relativt liten. Inventeringen visade inte på att några särskilt värdefulla eller skyddade
biotoper eller objekt ingick i utredningsområdet. En del våtmarker kommer att beröras av
vägdragning och vägarna bör i dessa fall utformas så att de hydrologiska förhållandena
inte förändras.
Påverkan på naturmiljön utgörs nästan uteslutande av lokal påverkan på de markytor
som tas i anspråk vid etablering av vindkraftverken samt vägar som kommer att
anläggas.
Projektet innebär att ingreppen i naturmiljön framförallt kommer att bestå av att
markområden tas i anspråk för byggnation av transport- och servicevägar.
Ledningsdragning i mark kommer i den mån det är möjligt ske längsmed nya och
befintliga vägar. Vid verksplaceringar kommer sprängning att ske i samband med
byggnation av fundamenten. Kör- och arbetsytor kommer under etableringen av
vindkraftverken anläggas. Förberedelser i form av markarbeten sker under tiden då
risken för störningar på djurlivet och risken för markskador orsakade av tunga fordon är
minst. Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för verksplaceringar,
kör- och arbetsytor kommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter
uppförandet placeras vegetationen tillbaka på vägkanter, runt fundament och på
mobilkranens uppställningsyta för att minska ingreppet i naturmiljön.
12

Transporter till och från området i samband med byggnation kommer att ske med lastbil,
dumper och grävlastare. De enda utsläpp till luft, vatten eller mark som kommer att ske
är från fordonen under byggnationsfasen.
Hushållning av resurser
Vindkraftverken utnyttjar en förnyelsebar energikälla som inte lämnar något avfall efter
utnyttjandet. Den el som vindkraftverket producerar skulle annars produceras på något
annat, åtminstone i dagsläget, mindre miljövänligt sätt. Speciellt vid effekttoppar under
vinterhalvåret finns en given koppling mellan vindkraftproducerad el i Sverige och
inhemsk eller importerad el från fossilbränsleanläggningar. Riksdagen har beslutat att
Sveriges energisystem ska ställas om och i första hand baseras på förnyelsebar energi.
Det är därför av yttersta vikt att landets vindresurser tas tillvara. Vindpark Årjäng NV
innebär att 60 GWh vindkraftsel produceras och därmed bildrar att uppnå riksdagens
direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig elproduktion och de mål som riksdagen
har satt för vindkraftsproduktion. Gällande planeringsmål anger att vindkraften år 2015
ska motsvara 10 TWh. På förslag som nytt planeringsmål anges att vindkraften ska stå
för 30 TWh år 2020. Idag produceras cirka 2 TWh vindkraftsproducerad el. Det innebär
att antalet vindkraftverk måste öka markant. Att utnyttja vindenergin från området i
Årjäng är viktigt för att uppnå målen.
Inga andra naturresurser i form av våtmarker, värdefull skogs- eller åkermark, grustäkter
etc. berörs direkt av projektet.
Vindkraft producerar ren elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och innebär därför en
liten påverkan på miljön. Vindkraften bidrar till att flera av de 15 nationella miljömålen
uppnås.
Markanvändning
Marken där verken planeras består mestadels av skogsmark. Arealen skogsmark
kommer att minskas något om vägar och verksplatser anläggas. Vissa skogsbilvägar är
användbara vid vindkraftsetableringen utan större justeringar medan andra behöver
förstärkas, rätas och breddas.
De vägar som byggs kan nyttjas av skogsbruket och därmed underlättas skötsel och
avverkning. Påverkan är i stora dra reversibel och vid avveckling av verken kan marken
återställas till sitt tidigare tillstånd.
Det är osäkert hur jaktmöjligheterna kommer att påverkas. Detaljplan kommer troligen
inte att bli aktuell med hänsyn till ny lagstiftning och avstånd till tät bebyggelse. Om
detaljplan trots allt skulle upprättas innebär det vissa konsekvenser för jakten. Inom ett
detaljplanerat område krävs personligt skottlossningstillstånd för att få jaga, Wildemo,
2007. Projektörens erfarenhet från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undviker
områdena under själva byggprocessen för att sedan återvända.
Vindkraften ger inga utsläpp som kan påverka vattenmiljöer och inga arbetsföretag med
vägar eller platser kommer att leda till markavvattning. Vindkraften kommer inte att
utgöra hinder för kringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk och därmed
föreslås inga åtgärder.
Avveckling
Ett vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 år men
den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellåda och
generator byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid
behov ersätta med nya. En eventuell ersättning med nya verk kommer att prövas enligt
13

vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning. Ägaren av vindparken ansvarar för avveckling.
Vid avveckling nedmonteras verken till återvinning och endast fundamentet som ligger i
stort sett jämt med det naturliga berget kvarstår och kan täckas över med jord.
Markkabel omhändertas för återvinning om så krävs eller anses lämpligt. Det är också
möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken, de tätas då i ändarna och kan återanvändas
senare. Vägen blir kvar och kan användas som skogsväg, alternativt kommer den sakta
att växa igen om den inte används.
Under parkens första år av drift kommer en återvinningsförsäkring att betalas som täcker
kostnaderna för nedmontering och återställning av mark. Försäkringen följer med
vindparken oavsett ägarförhållanden.
De nationella miljömålen
För att bedöma om vindpark Årjäng är förenlig med de grundläggande intentionerna om
hushållning av resurser och hållbar utveckling enligt miljöbalken är de nationella
miljömålen tillämpliga. Miljömålen är en del i Sveriges arbete mot en hållbar utveckling
och integrerar både den ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen. Då
vindkraften är en ren energikälla att framställa bidrar den direkt eller indirekt positivt till
att uppnå flera av målen. Elproduktionen ersätter fossila bränslen och minskar utsläppen
av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen.
14

Del 5: Samråd och remisser
Verksamheten som presenteras är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen
omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka
kommande beslut.
Samrådsprocessen genomförs innan ansökan upprättas och lämnas till Länsstyrelsen.
Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda så att möjlighet ges att
förbereda frågor och synpunkter.
Samråd har genomförts i tidigare skede.
Samråd Årjängs kommun
Tidigt samråd hölls med Årjängs kommun 10:e maj 2007. Nedan följer en
sammanfattning. En fullskalig redovisning kommer att redovisas i kommande MKB.
Vi informerade om att samrådshandlingarna kommer att kompletteras med
arkeologisk utredning och utredning om biotop och natur.
Årjängs Kommun ville ha med ett avsnitt om hur fågelliv och övriga djur berörs.
Samråd med allmänheten planeras till V 25-26
Ansökan om bygglov och anmälan kommer att lämnas in till Miljö och
byggnadsnämnden i mitten av juli.
Planerad byggstart 2008 och driftstart 2010.
Samråd med allmänheten
Samråd hölls med allmänheten hölls 28:e juni 2007 i Årjängs travmuseum. Nedan följer
en sammanfattning. Hela protokollet samt annonsen från NWT kommer att redovisas i
kommande MKB.
Ingemar Ung, Rabbalshede Kraft AB (dåvarande Rabbalshede Vindenergi AB), hälsade
de cirka 35 deltagarna välkomna. Han presenterade företaget Rabbalshede Kraft och
Rabbalshede Vindenergi samt samarbetspartnerna Visual Project Sweden och Rio
Kulturkooperativ.
Sven Hult, Visual Project Sweden, berättar om projekten i Årjäng NV/SV. Han
redovisade bland annat ljud- och skuggpåverkan och visade animeringar och
fotomontagen han har gjorts med utgångspunkt från platser i området.
Anna Ljunggren, Rio Kulturkooperativ, presenterar kulturmiljöutredningen för de båda
områdena Årjäng NV och SV och redogör för vilka hänsyn som behöver tas till natur-
och kulturmiljöer på respektive område. Lokala kunskaper om fågellivet i området
efterfrågas.
Bertil Hjalmarsson, Rabbalshede Kraft AB, berättar om andelsägda vindkraftverk.
De få frågor som ställdes av mötesdeltagarna handlade bland annat om vägdragning,
uppställningsyta intill vindkraftverken, ersättning, tillståndsprocessen och el-dragning.
15

Synpunkter inkomna per brev efter samrådsmötet 070628
Inga synpunkter inkomna efter samrådsmötet.
Det fortsatta prövningsförfarandet
Det är viktigt att de som är berörda har kunskap om hur tillståndsprövning enligt
miljöbalken går till.
Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse lämnas in
till Länsstyrelsen.
Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan.
Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till
Länsstyrelsen. Synpunkter ska skriftligen inlämnas i detta skede. Det räcker
således inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet.
Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera.
Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem.
Ett beslutsförslag för den sökta verksamheten utformas av Länsstyrelsens
miljöskyddsenhet och översänds i behövligt fall till sökanden, kommunens
miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande.
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut.
Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda.
Överklagan avgörs av Miljödomstolen.
Om du har synpunkter på projektet eller denna handling ska du överlämna dessa till
Rabbalshede Kraft.
16

Källor
Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraft
på land och i kustnära vattenområden.
Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31.
Boverket 2008 Vindkraftshandboken. Remissversion 2008-05-30.
Transportstyrelsen 2008 Transportstyrelsens författningssamling. LFS 2008:47.
Naturvårdsverket 1983 Riktvärden för externt industribuller – allmänna råd. SNV
RR 1978:5 rev 1983.
Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513.
Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter.
Energimyndigheten
och
Räddningsverket
2007 Nya olycksrisker i ett framtida energisystem.
17