utvalda maritima lämningar och miljöer härnösands kommun

More documents

Recommendations

Info

$Fäbodli\1 oth ö\1erlro. - Murberget CollectiveAccess System$

4. MARKNADSPLATS OCII STA DSG RUN DAN DE Det tidigaste omn ämnandet av Hämön, och det blivande Härnösand, är från 1374 och ingår i en redogörel se tör ärkebisko p Birger Gregerssons resa längs norrl andskusten. Då besök te han bl a "en hamn kallad Hcmösundh i Hemö socken i Angennanland". Härnösand omnäm ns som handelsplats i ett kungligt brev från 1461, där den beskrivs som olaga hamn . Den marknad det är fråga om får Härnösands vidkommande är Korsmässomarknaden. Den exakta platsen för denna är inte känd, men sannolikt låg den vid Gerestabäckens utlopp i Södra sundet. En påminnelse om denna del av Hämösands historia utgörs idag av ett gatunamn: Kormässvägcn. I Hämösands dombok för 1690 står att läsa följande: H.....ilken beq .....äma situation i/ ordna lider bragte Idndets inbyggare alt på bemälde ö en viss tid om årel. nemligen om helige kors tid tillsammans komma all der icke allena tefwerera sine utlagor till kronenes uppbördsmän utan också förbyta sine l'aror med uplåndren. ifrån Gefle. Sto ckbolm. Vesterås och Striingn es. som ditförts. bvilket ställe. der de haft sin bytesplats än idag kallas korsmessudden ... De kungl iga förbud som utfärdades mot handel vid de olaga marknadsplatserna längs norrlandskusten visade sig ha liten. om ens någon. verkan. Ett alternativt sätt att ta kontroll. och dänned skatteintäkter. var att anlägga städer vid de gamla markn adsplatserna. Det äldsta bevarade dokumentet rörande Härnösands grundande är ett brev frän Johan III till fogden över Ångermanland, Hans Andersson. daterat 14/3 1584. I brevet uppmanas landsköpmännen i Angennanland att medan åkeföret är tåteframkomme virke och limber till llernösand och sedan i vår begynna oppå allfullfölje med byggningen. Denna uppmaning kombineras med ett hot: så f ramt vi icke skole stämpe dem på en annan stad uti Lijfland eller det vundne Ryssland der besittie de köpstäder, som afvårt krigsf olk och elj est i dessef orlednefeijdeår iire blefne förhäriade. Men detta brev hade ingen verkan, vilket fick kungen att skriva ett nytt brev knappt tre månader senare. 3/6 1584. I detta upprepar han deportationshotet men kombinerar det med löfte om goda privilegier. Eftcr detta börjar det hända saker. I ctt brev daterat 11/3 1585 konstaterar kungen. att dc tilltänkta invånarna nu hade byggt upp några sjöbodar och forslat fram timmer till fortsatt byggnation, Men eftersom desse landsk öpmdn, hvilke wi jörnim mefast tröge åre att boflyttia dit. befaller han att tre av de närmast belägna gårdarna skall läggas under staden nästföljande år. Dessutom tillerkändes staden fritt strömmingsfiske vid Härnön och Lungön, monopol på brädhandeln i Angennanland samt frihet från alla utskrivningar. Utöver detta så skulle utförliga privilegier komma att utfärdas så snart borgerskapet inflyttat i staden. Detta hjälpte något men det gick fortfarand e trögt att ta den nya staden bebodd. Kungen klagar i ett brev, daterat 2f1 1590. över att borgerskapet i stor utsträckning bor ute på sina hemman och endast sporadiskt använder gårdarna i staden. Borgarna åläggs nu att defin itivt bosätta sig i staden. annars skulle deras hemman kunna dras in till staten. Ar 1586 fastställdes den nya stadens sigill, visande en Suart bäffuer medh en giedda i munnen. Innebörden av detta något ovanliga stadsvapenmotiv har tidigare varit föremål för diskussion och man har väl inte riktigt kunnat enas om någon slutgiltig förklaring. bl a har man tolkat bävern och gäddan som symboler för den viktiga handeln med skinn och fisk. Min egen. högst personliga, tolkning av motivet är: att det var nästan lika omöjligt att ta de motsträviga böndern a att flytta in till den nya staden. som att ta se en bäver med en fisk i munnen. 32
• Hämösands sigill från 1586. 33
Page 1 and 2: • UTVALDA RAP PORT 2001:13 MARITI
Page 3 and 4: SAM MANFATTNING Föreliggande rappo
Page 5 and 6: I. II'LED:"ING Föreliggande arbete
Page 9 and 10: 3. MARITIMA LÄMNINGAR Maritima lä
Page 11 and 12: 3.1.2 Bronsålderstämningar Lämni
Page 13 and 14: 3.2 Fiske lägen Dcn karakteristisk
Page 15 and 16: 3.2.1.1 Barsvikens kapell • Kapel
Page 17 and 18: De viktigaste fiskeplatserna i stad
Page 19 and 20: längd. vilken man ämnade bygga tv
Page 23 and 24: 3.6.2 Lastageplatser En lastageplat
Page 25 and 26: • lungö fyr, numera ur drift. K
Page 28 and 29: 1922 stod byggnaderna i Härnösand
Page 30 and 31: Skolan blev senare utsatt för ett
Page 34: 5. TRYCh.iA OCII OTRYCh.iA KÄLLOR
Page 38: Vedin. P. J. Westerberg. L. Westerd

utvalda maritima lämningar och miljöer härnösands kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?