Kommunens avsikt - Svedala kommun

1 INLEDNING 

2 BAKGRUND/FÖRUTSÄTTNINGAR 

5 KOMMUNENS AVSIKTER 

7 BEBYGGELSEOMRÅDEN 

14 KULTURMINNESVÅRD 

16 NATURVÅRD 

25 VATTENVÅRD 

26 FRILUFTSLIV 

28 KOMMUNIKATIONER 

33 ENERGI 

35 DAGVATTEN, VATTEN MM 

37 JORDBRUKSMARK 

38 GRUS, TÄKTER 

38 MILJÖ OCH RISKFAKTORER 

39 RIKSINTRESSEN 

41 HUR KOMMUNEN AVSER ATT TILLGODOSE RIKS- 

INTRESSENA 

41 SAMMANFATTNING AV ÖVERSIKTPLANENS INNEBÖRD 

OCH KONSEKVENSER 

1 

INLEDNING 

Svedala; Kommun 

Kommunen utgör en del i det expansiva storstadsområdet Malmö- 

Köpenhamn. Områdets utbud av arbete, handel, kultur, service och 

utbildning ligger här. 

Det är lätt att komma till Svedala, som har utmärkta kommunikationer 

med egen flygplats ”Sturup”, Europaväg 65 och väg 108. Bra 

kollektivtrafik med buss och tåg. Dessutom första hållplats för 

DSB-tågen Köpenhamn – Ystad, det sjätte fingret i Köpenhamns 

”Femfingersplan”. 

Här finns ett varierat bostadsbestånd i en gammal kulturbygd, där en 

gång drottning Margareta bodde. 

Näringslivet är sammansatt av små och stora företag; några med 

flera hundra anställda. Näringarna varierar från skogs- och jordbruk till 

transport, tillverkning och utvecklingsföretag. Livsmedelshandeln är i 

stort koncentrerad till Svedala, Bara och Klågerup. 

Översiktsplans syfte 

I översiktsplanen anges den planerade bebyggelseutvecklingen samt 

användningen av mark- och vattenområden på längre sikt, dvs. cirka 

20 år framåt i tiden. Planen syftar till att samordna de övergripande

allmänna intressen och mål som kan påverka vår fysiska miljö, 

exempelvis: 

-bostadsförsörjning och verksamheters utveckling 

-kommunikationsfrågor 

-jordbruk 

-bevarandeintressen 

-rekreationsintressen 

-miljö- och riskfrågor 

-social mål. 

Vägledning för kommande beslut 

Översiktsplanen skall bla redovisa hur kommunen anser att den 

bebyggda miljön skall utvecklas och bevaras på ett ur allmän 

synpunkt lämpligt sätt samt hur riksintressena skall tillgodoses. Den 

blir vägledande för enskilda samt kommunala och statliga myndigheters 

beslut beträffande ändrad markanvändning, skyddsförordnanden mm. 

Kommunfullmäktige skall ta ställning till översiktsplanens aktualitet 

minst en gång per mandatperiod. 

Inga rättsverkningar 

Översiktsplanen är inte bindande för efterkommande beslut. Den 

utgör ett bedömningsunderlag för beslut enligt PBL och lagar 

kopplade till MB. En prövande myndighet skall ange förenligheten 

med översiktsplanen. För att säkerställas måste den efterhand följas 

upp med mer detaljerade beslut. För samlad bebyggelse krävs 

detaljplan, för byggande av väg krävs arbetsplan. Natur- och i viss 

mån kulturvårds- och rekreationsintressena kan tillgodoses genom 

förordnanden enligt miljöbalken. 

Planidé / Vision 

Svedala vill erbjuda ett småstadsboende utanför storstaden, vilket 

ger invånarna i den lilla orten fördelar med låga kostnader utan 

trängsel och anonymitet samt närhet till arbetsplatser, service, närhet 

till information, forskning och utveckling och ett rikt utbud av 

kulturaktiviteter. 

2 

Viktiga frågor - utgångsläge 

Vilken utbyggnad önskas i småorterna? Hur säkras miljövärdena? 

Vilken utbyggnad kan man tänka sig i Bara och Klågerup? Hur påverkar 

flyget orterna i kommunen? Vilken utbyggnadstakt handlar det om? 

BAKGRUND / FÖRUTSÄTTNINGAR 

Berg, jord, vattenförhållanden 

Den ytnära berggrunden består till övervägande av dankalksten. 

Inom området finns emellertid den ytmässigt största förekomsten av 

paleocena-eocena avlagringar som påträffats i Sverige och som består 

av glaukonitisk sandsten m.m. De senare avlagringarna är yngre än 

och överlagrar kalkstenen av danålder. I nord-sydlig riktning genom 

Svedala löper en betydande förkastning, den s.k. Svedalaförkastningen 

vilken utgör den östliga gränsen för de paleocen-eocena lagren. På 

östra sidan om förkastningen utgörs berggrunden av bergarter av 

danålder - jura (och ev trias). På den västra sidan underlagras dessa 

bergarter av betydande triassiska och äldre paleozoiska bergarter. 

Jordlagren bildades vid inlandsisens avsmältning med dödisblock. 

Därför växlar jordarterna mycket starkt inom små områden. Allt från 

styv lera till grus förekommer. Slätterna i norr och söder är bördiga. 

Berggrunden under Bara, Klågerup och Sturup ingår i vad som 

kallas Alnarpsdalen, en fyra till sex kilometer bred sänka i kalksten. 

Dalen sträcker sig från Barsebäck i nordväst till Skivarp i sydost. 

Jordlagret som täcker sänkan, ca 80 meter, är det djupaste i Skåne. 

Jordlager, bestående av vattenförande grus-, sand, grovmoavlagringar 

är täckta med moränlera och lerig morän. Dessa s.k. sediment och 

underliggande kalkberg är ett mycket betydande grundvattenmagasin 

för sydvästra Skåne. 

Fornlämningar 

Enligt lagen om kulturminnen m m. (KML) är det en nationell

angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta 

delas av alla. I KML 2:1 anges vad som är fasta formlämningar. 

Enligt KML 2:6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva 

ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt 

ändra eller skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen kan lämna sådant 

tillstånd och också meddela särskilda föreskrifter till skydd för en 

fast fornlämning. Kända fasta fornlämningar framgår av ekonomiska 

kartan och redovisas inte på översiktsplanen. Om byggnadsminnen 

finns stadgat i 3 kap KML. 

3 

Historik 

Svedala Kommun har varit bebodd sen lång tid tillbaka. Synliga 

bebyggelselämningar finns från medeltiden. 

Mest uppmärksammat är Lindholmens borg, 

där drottning Margareta huserade på 1300-talet. 

Borgen revs troligtvis under 1500-talet. 

Bybildningar från medeltiden med kyrkan i 

sockencentrum är vanliga. Den äldsta tros vara 

Aggarp och därefter Stora Svedala, vars äldsta 

belägg är från senare delen av 1400-talet. 

Klågerup kommer ursprungligen från Klapathorp 

(1314). Åtta kyrkor finns i Svedala kommun. 

På 1600-talet låg i Svedalatrakten en större 

andel mark i adelns ägo än i de flesta 

andra skånska områden vid samma tid, 

vilket starkt präglat kommunen. Än idag är 

slotts- och herrgårdslandskapet utmärkande 

för Svedala kommun. 

Skiftesrefomerna på 1800-talet splittrade 

bybildningarna och bebyggelsen spreds i 

landskapet. Vid slutet av 1800-talet byggdes 

järnvägarna Malmö-Ystad, Lund-Trelleborg och 

sist Malmö-Genarp. Stationssamhällen Svedala 

och Klågerup växte fort kring järnvägen 

och näringslivet fick fart. 

Med bilismen möjliggjordes nya 

samhällsbildningar. Bara samhälle kom på 60-talet och Svedala och 

Klågerup växte ytterligare. Järnvägen Trelleborg-Lund lades ner 1962 

och Malmö-Genarp hade försvunnit tidigare. 1972 öppnades Sturups 

flygplats med nya vägar som ökade tillväxten främst i Svedala tätort. På 

90-talet byggdes E65 till motorväg fram till Svedala och Ystadsbanan 

elektrifierades. Kommunen fick med Öresundsbron direkttåg med

Köpenhamn. 

Gällande översiktsplaner 

Översiktsplan-90 

Enligt av ÖP-90 föreslogs fyra utbyggnadsorter Svedala, Bara, 

Klågerup och Sturup. Två nya vägsträckningar redovisades; väg 108 

och väg 841. I övrigt visade områden där ett bevarande av natur- och 

kulturminnesvårdsintressen prioriterades, liksom det rörliga friluftslivet 

och jordbruket. Delar av planen har genomförts. 

Fördjupad översiktsplan för Sturup-93 

Enligt denna plan för Sturup föreslogs en utveckling av flygplatsen 

med järnvägförbindelse, en tvärbana och ett större regionalt 

verksamhetsområde. Naturvårdsintressena och en riskanalys 

redovisades. En gräns för medelljudnivån 55 dBA för ca 3,5 miljoner 

passagerare visades. Vidare preciserades flygvägar med imissioner 

över 70 dBA momentant samt gräns för hinderfrihetsområde. 

4

Fördjupad översiktsplan för Svedala tätort-97 

Enligt denna plan för Svedala tätort förflyttades utbyggnadsområdena 

västerut och centrumområdet söderut. 

5 

KOMMUNENS AVSIKTER / REKOMMENDATIONER / ALLMÄNNA 

INTRESSEN 

Långsiktigt hållbar utveckling 

För att nå ett samhälle som fungerar ihop med de naturliga 

kretsloppen, måste utvecklingen bygga på 

några grundläggande villkor: 

Villkor 1: Användning av fossil energi samt 

skadliga ämnen från berggrunden skall 

minska 

Villkor 2: Användning av naturfrämmande 

ämnen skall minska 

Villkor 3: Djur, växter och naturens kretslopp 

skall få plats 

För Svedalas del innebär detta att man ska 

hushålla med energi och naturresurser och 

främja användningen av förnyelsebar energi. 

Bilberoendet kan minskas, bl.a genom att 

utveckla starkare centrum i orterna. Man 

bör öka tillgängligheten till kollektivtrafik och 

för gång och cykel. Man bör hushålla med 

värdefull jordbruksmark och skydda värdefulla 

naturmiljöer, bl.a. genom att ytterligare förtäta 

befintlig bebyggelse. Man ska främja biologisk 

mångfald i grönområdena och på sikt rena allt 

dagvatten. Man ska underlätta källsortering. 

Inte minst viktigt är att planeringen inriktas 

mot att skapa trivsel och identitet så att unga 

och gamla trivs och tar ansvar för sin ort.

Befolkning 

Svedala kommuns befolkning är yngre än rikets idag. 

Svedala kommun Riket 

0- 6 8,37 7,60 

7-15 14,33 11,95 

16-18 4,28 3,40 

19-24 5,89 6,95 

25-39 19,72 20,85 

40-64 35,02 32,01 

65-79 9,16 12,14 

80- 3,23 5,09 

Befolkningsstruktur i riket och i Svedala 

Den stora befolkningsökningen under perioden 1968-1994 innebar i 

första hand att unga familjer flyttade in i kommunen för att bosätta sig 

i ett nybyggt småhus. 

Befolkningsökningen i Svedala kommun, tätort, Bara och Klågerup med 

prognos till 2010. 

Men, även Svedala kommuns befolkning åldras och andelen 

pensionärer ökar. Vid årsskiftet 2000/2001 fanns det 2218 personer 

i kommunen som var 65 år eller äldre vilket i stort motsvarar 12,4 

6 

% av befolkningen. Fram till slutet av 2010 kan antalet pensionärer 

beräknas öka till ca 3200 personer för att även därefter fortsätta att öka. 

Detta är en följd av den stora inflyttningen av barnfamiljer under främst 

1970-talet. De som var 30 år 1975 blir 65 år 2010. 

Kurvorna visar att andelen boende i de tre största tätorterna har ökat 

från 44% till 87 % av kommunens befolkning under åren 1960 till 2000. 

Fram till år 2010 beräknas Svedala tätort öka med 1110 personer till 

11500. Klågerup resp. Bara prognostiseras att från år 2001 öka med 

220 resp 140 personer till totalt 2075 resp 3230 personer. Totalt för 

kommunen blir befolkningsökningen i de tre större tätorterna ca 1400. 

Kommunens totala befolkningsökningen till år 2010 är prognostiserad 

till 3140 personer. Befolkningsökningen utanför de tre största orterna 

blir ca 1700 personer. Större tätorters andel av befolkningen kommer 

att förändras från 87% till 81%. 

Bebyggelseutveckling 

Befolkningsutvecklingen brukar i stort följa bostadsbyggandet, vilket 

innebär att byggs inga hus stannar eller rentav minskar tillväxten. 

Bostadsbyggandet har tidigare beräknats till ca 150 lägenheter per år i 

hela kommunen, men har successivt minskat till 65 lägenheter per år. 

Fördelningen har hittills varit i grova drag 2/3 i Svedala tätort och 1/3 

del i Bara och Klågerup. Kommunens utbyggnadsmål motsvarar ca 65 

lägenheter per år. 

År Antal 

2002 106 

2003 64 

2004 73 

2005 67 

2006 65 

2007 65 

2008 65 

2009 65 

2010 65

En utbyggnad på ca 65 lägenheter (hus) per år bedöms nu som rimligt 

och motsvarar i stort befolkningsprognosen. 

Kommunens avsikter 

Kommunens arbete inriktas på att möjliggöra ett 

bostadsbyggande anpassat efter befolkningsprognosen. 

BEBYGGELSEOMRÅDEN M M 

Befintlig bebyggelse 

Kommunens bostadsbestånd är varierat från slott till koja med olika 

särdrag och kvaliteter. Svedala utgör centralorten i kommunen. I 

nordväst finns Bara och i nordost Klågerup, vilka fungerar som 

kommundelscentra. Vidare finns utöver landsbygdsbebyggelsen ett 

flertal kyrkbyar, fd. stationssamhällen, landsbygdsbyar, mm. 

Bostäder / Förändringsområden 

Ny bebyggelse föreslås främst i de tre större tätorterna men även i 

byarna och generationsboende som komplement till befintliga bostäder 

på landsbygden. 


Orternas karaktäristika vidmakthålls och utvecklas vid 

planeringen av ny bebyggelse. 

Ny bebyggelse skall ske med omsorg och anpassas till 

omgivningen. Grönområden för rekreation och lek skall finnas och 

tas till vara. 

Befintlig service skall värnas och stödjas och om möjligt 

utvecklas. 

7 

Näringsliv 

Möjlighet tillskapas för samlokalisering av icke störande verksamheter 

och bostäder. Störningarna från större verksamheter brukar ofta 

vara trafiken, som särskilt måste beaktas. Vid gestaltningen av 

verksamhetsområden bör lämpliga grönytor finnas som även kan 

fungera för lokalt omhändertagande av dagvatten. 

D1 Områden med detaljplan / områdesbestämmelser 

Inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser är 

byggandet reglerat av detaljplanen eller bestämmelserna. Dessa kan 

gälla vad och hur man får bygga, hur tomten får disponeras, hur 

befintliga hus får byggas om m m. Områdesbestämmelserna reglera, 

i stort samma sak som en detaljplan, men ger ingen rätt att bygga 

eller lösa in mark. Detaljplaner finns hos Bygg- och miljönämnden 

omfattande Svedala, Bara, Klågerup, Vinninge 4:7, Holmeja, Sturup, 

Bokskogens golfbana, Skabersjö skola och strömriktarstationen. 

Områdesbestämmelser finns omfattande Tegelbruksområdet söder 

om järnvägen i Svedala, Sjödiken samt vissa områden med sk. 

försvarsförbud, vilka inte redovisas på karta. Berörda markägare är 

underrättade av länsstyrelsen. 

Svedala och Sturup är skyddsrumsorter. Bygg- och miljönämnden 

lämnar besked om skyddsrum behöver byggas eller inte. 


När Bygg- och miljönämnden prövar en ansökan om bygglov 

skall nämnden se till att åtgärden inte strider mot detaljplan, 

områdesbestämmelser och andra bestämmelser. 

D2 Områden för tätortsutveckling m m. 

Inom områden för tätortsutveckling m m. skall detaljplan föregå 

byggandet. För Bara och Klågerup pågår arbete med upprättande av 

fördjupad översiktsplan. Fördjupade översiktplaner finns upprättade för 

Sturup 1993 och Svedala 1997.

D2.1 Svedala 

Bruksort med goda tågförbindelser som förbättras ytterligare med 

citytunneln. Bra kollektivtrafik och utmärkta vägförbindelser åt alla 

väderstreck. Ett välutvecklat centrum med offentlig och kommersiell 

service. Fin tegelarkitektur med tradition från tegelmästarskolans tid. 

Närhet till rekreationsområden i norr vid Yddingesjön i söder med Sege 

å. Utbyggnadsområden drygt 200 ha. 

Området redovisas i enlighet med fördjupad översiktsplan för 

Svedala tätort 97. 

D2.2 Bara 

Området består av åkermark. Norr om väg 841 finns väl sammanhållen 

småhusbebyggelse från senare delen av 1900-talet med fint 

gestaltade gaturum avgränsade med välskötta liguster häckar Utmärkt 

kommunikations läge med närhet till yttre ringvägen. Bra kollektivtrafik 

i öst-västlig riktning. God offentlig och kommersiell service. Närhet till 

Bokskogen med dess rekreationsmöjligheter. 

Utbyggnadsområde i nordvästra Bara 

Utbyggnadsområdena omfattar ca 125 ha. 

Fördjupning av översiktsplanen för Bara pågår. 

8 

D2.3 Klågerup 

Ett fd. stationssamhälle med intressant tegelarkitektur och fullt 

utbyggd samhällsservice. Större rekreationsområden finns inom 

promenadavstånd, Pude badsjö, och Hyby ängar samt Bokskogen 

inom cykelavstånd. Utbyggnadsområden ca 25 ha. 

Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för Klågerup 

pågår. 

D2.4 Område för utbyggnad av Sturups flygplats 

Sturups flygplats från 70-talets början med idag ca 2 miljoner 

passagerare har en möjlig utbyggnad av befintlig bana till en kapacitet 

kring 10 miljoner passagerare. 

Reservat finns säkerställt för en planerad tvärbana. Luftfartsverket 

arbetar med alternativa utvecklingsplaner. 

Utbyggnadsområde norr om väg 841 i Klågerup 

I anslutning till flygplatsen finns planer för ett regionalt 

verksamhetsområde, Sturup Park, en motorbana med viss 

utvecklingsmöjlighet, en motocrossbana samt två golfbanor med 

tillhörande hotell. 

För närvarande planeras en järnvägsförbindelse upp till Sturup och 

vidare mot Skurup samt en motorvägskoppling till Sturup för biltrafik. 

Vidare finns planer att koppla järnvägen norrut mot Lund eller

Staffanstorp samt att förbättra befintlig vägförbindelse norrut mot Lunds 

kommun. 

Konsekvenser : Planen, som i stort endast tar i anspråk jordburksmark 

av klass 6, innebär att ca 360 ha går åt till tvärbanan och ytterligare 

100 ha för verksamheter. Sydvästra delen av tvärbanan berör område 

av riksintresse för naturvård. Delar av marken inom riksintresseområdet 

har i särskilda program utpekas med högt naturvärde. 

Fördjupad översiktsplan för Sturup-93 visar kommunens 

utbyggnadsplaner. 

Frågorna kring Sturups flygplats med dess infrastruktur, 

nuvarande och framtida flygvägar flygplatsens avgränsning med 

omgivande influensområden för buller och hinderskydd mm 

löses med beaktande av de nationella miljömålen i en översyn 

av översiktsplanen . Arbetet görs i samarbete med berörda 

grannkommuner. 

D2.5 Börringekloster mm 

Områdena ligger i anslutning till det medeltida slottslandskapet kring 

Börringekloster norr och söder om E65 samt väster och öster om 

Utbyggnadsområde öster om Börringe stationsväg 

Börringevägen. Områdena består av skogs-, åkermark, och delvis av 

ängsmark. Bebyggelse föreslås i Byn ca 4 ha, Börringekloster ca 36 ha 

och i Tittenté ca 9 ha samt en expansion nordost på 

ca 40 ha. Bebyggelse avser att skapa ett underlag för att komplettera 

9 

och bibehålla servicegraden i området. Det är av vikt att natur- 

och kulturvärdena beaktas i planeringen. Utöver bostadsbebyggelse 

föreslås längst österut en golfbana ca 70 ha och öster om byn 

en handelsetablering ca 13 ha, med en bruttoarea motsvarande en 

livsmedelaffär för närområdet. 

Konsekvenser : Förslaget innebär att kring Tittente ianspråktas ca 20 

ha åkermark klass 7 och ca 30 ha skog. I övrigt tas ca 125 ha 

jordbruksmark klass 6 i anspråk. Exploateringsområdet, ianspråktar 

mark av riksintresse för kulturminnesvården och naturvården. I särskilt 

program för naturvården har del av marken söder om väg 596 utpekas 

med högt naturvärde. Större delen av bebyggelse är bevarandevärd. 

I stort utgör marken för hela Byn ett fornminne. Bebyggelse i 

Tittenté kan komma att störas av buller från planerad järnväg 

till Sturup. På motsvarande sätt kan ev. bebyggelse i Byn störas 

av en Ev ny sträckning av E65. Föreslagen golfbana ligger 

delvis under av flygbuller utsatt område. En ev. utökning av 

flygtrafiken kan påverka gränserna för av flygbuller utsatta områden. 

Detaljplanering av bebyggelse skall föregås av en MKB som visar 

konsekvenserna av exploateringen. 

Vy väster om väg 108 mot utbyggnadsområde norr golfbanan 

D2.6 Norr om Bokskogens golfklubb 

Området ca 20 ha, som ligger väster om väg 108 består av åkermark 

och ängsmark. Bebyggelse avser att utgöra en komplettering till

golfbanan. Det är av vikt att natur- och kulturvärdena beaktas i 

planeringen. 

Konsekvenser : Exploateringsområdet berör riksintresse för 

kulturminnesvården och naturvården. I särskilda program har 

marken utpekas med högt naturvärde. 


konsekvenserna av exploateringen. 

D2.7 Väster Fjällfotasjön 

Området ca 40 ha ligger väster om, Fjällfotavägen och består i 

huvudsak av åkermark. Bebyggelse skall vara gles då området är 

avsett för ett flertal hästgårdar på stora fastigheter. Det är av vikt att 

natur- och kulturvärdena beaktas i planeringen. 


naturvården samt område som är av riksintresse bla pga. dess 

kulturvärde. Åkermark 50/50 klass 6 och 7 tas i anspråk. 


konsekvenserna av exploateringen 

D2.8 Börringe station 

Området, 4 ha, ligger söder om, järnvägen i stationsbyns västra del och 

består av fd. industrimark och delvis skogs- och åkermark. Det är av 

vikt att natur- och kulturvärdena beaktas i planeringen. 


kulturminnesvården och naturvården. Exploateringsområdet ligger som 

närmast ca 40 meter från järnvägen. 



D2.9 Hyltarp 

Området, ca 1 ha, ligger söder om, väg 833 och öster om väg 

578 i Hyltarps sydöstra del består av åkermark. Antalet bostäder 

är begränsat av gasledningen och påverkar möjligheten att bygga 

i anslutning till föreslagen ny station i västra Svedala, vilket måste 

beaktas. 

Konsekvenser : Exploateringsområdet berör åkermark klass 9 samt 

11 

ligger inom säkerhetszonen för gasledningen. De västra delarna delar 

av området ligger på mark som enligt RAÄ utgör fornlämning. Den östra 

delen ligger ca 100 meter från järnvägen. 

Utbyggnadsområde öster om Hyltarp 



D2.10 Utvidgning av Rönnebäcks golfbana 

Området ca 16 ha, som gränsar intill Rönnebäcks golfbana, ligger norr 

om väg 569 i gräns mot Malmö kommun och består av ängsmark och 

jordbruksmark. En MKB, som visar konsekvenserna av exploateringen, 

har redovisats. 

Detaljplanering pågår. 

D2.11 Utvidgning av Sturups golfbana 

Området ca 15 ha, som berör område för tvärbana, ligger nordväst 

om befintlig golfbana. En MKB, som visar konsekvenserna av 

exploateringen, har tagits fram. 

Detaljplanering pågår. 

K ommunens avsikter 

Vid prövning av bygglov inom D1-11 betecknade områden 

skall Bygg- och miljönämnden beakta att kommande planläggning 

inte motverkas. Ny bebyggelse skall som regel inte medges 

utan detaljplan (PBL 2:1, 5:1).

För område D2.1 och D2.4 gäller dessutom vid prövning 

av bygglov att kommande planläggning inte motverkas enligt 

fördjupad översiktsplan för Svedala tätort och Sturup 93. 

För område D2.2-3 gäller att bebyggelse utanför detaljplanelagd 

mark i Bara och Klågerup avvaktar pågående arbete med 

fördjupning av översiktsplanen. 

Etablering av enstaka vindkraftverk bör studeras, med hänvisning 

till kommunens energiplan (99-09-08), som anger att vindkraftens 

andel av energiförsörjningen ska ökas och år 2010 minst uppgå 

till 10 GWh/år. 

Etablering av vindkraftverk i områden invid/nära kommungränsen 

ska föregås av samråd med berörd grannkommun. 

Område med samlad bebyggelse S 

Kommunen har avgränsat områden med samlad bebyggelse enligt 

definitionen i PBL. Det är i stort samma områden som avgränsades 

i översiktplanen-90, kompletterat med tre bebyggelsegrupper. Inom 

dessa grupper kan komplettering med enstaka nya byggnader på 

lucktomter medges, dock inte inom flygbullerstört område eller så att 

flera fastigheter bildas i djupled från väg räknat. 

Aggarp S1, Aggarp 8 S2, Aggarpsmölla (Länsmansvägen) S3, 

Krågeholm S12 och Östra Svenstorp S24 Ingår i fördjupad 

översiktsplan för Svedala tätort ingår i fördjupad översiktsplan för 

Svedala tätort. 

Bara östra S4 och Bara södra S5 Ingår i utbyggnadsområde för Bara 

tätort. Bebyggelse bör avvakta att fördjupad översiktplan upprättas. 

Bjeret S6 ligger delvis inom flygbullerstört område från befintlig bana. 

Börringe S7, Nötesjö S15, Vismarlöv S21 och Vismarlöv (Beden) S22 

ingår i fördjupad översiktsplan för Sturup-93. 

Börringekloster (byn) S8, Börringe station S9, Hyltarp S10, Hyltebjer 

S11, Lilla Svedala S13, Norrskog S14, Skabersjö by S17,Skabersjö 

station S18, Tittente S19, Törringe S20, Västra Kärrstorp S23 ingår i 

översiktsplan-90. Övriga Bara kyrkby S25, Bjärshög S26 och Bjärshög 

stn S27 är nytillkommande. 

12 

Bara kyrkby, vy från söder 


Generellt gäller att vid prövning av bygglov skall bygg- och 

miljönämnden beakta att kommande planläggning inte motverkas. 

Inom område avgränsat för tätortsutveckling mm skall detaljplan 

föregå byggandet. 

Bygg- och miljönämnden kan inom och i anslutning till 

samlad bebyggelse medge enstaka ny bostadsbyggelse på 

lucktomt eller annan lämplig mark, dock inte inom flygbullerstört 

område eller så att flera fastigheter bildas i djupled från väg 

räknat. Nybyggnadsprojekt som bedöms omfatta mer än enstaka 

bebyggelse skall föregås av detaljplan. 

Tomter med storlek understigande 1000 m 2 bör endast i 

undantagsfall tillåtas. På nya byggnader och vid om- och 

tillbyggnader kommer särskilda krav att ställas på anpassning till 

befintlig värdefull miljö (PBL 2:3, 3:10,12). Huvudbyggnader skall 

placeras minst 4,5 meter från gräns till grannfastighet.

Ny bebyggelse skall utformas med hänsyn till omgivningens 

egenart. 

Husen utformas med enkla raka sadeltak med en hög takvinkel 

och liten takfot. Skorsten skall placeras över taknock. Ev 

takkupor bör vara max 1,2 m breda. Huvudbyggnads respektive 

uthusbyggnads gavel bör högst vara 8 m respektive 4 m breda. 

Fönster bör vara stående. 

Krav kommer att ställas på redovisning av hur teknisk försörjning 

(vatten, avlopp, dagvatten etc) skall ordnas inom områden där 

kommunalt vatten och avlopp saknas. 

Kan byggnadsföretag (lantbruksbyggnader etc), som ej omfattas 

av bygglovsplikt, inom 100 meter från respektive by väsentligen 

komma att påverka miljön skall, innan företaget påbörjas, samråd 

ske med bygg- och miljönämnden. 

Bygg- och miljönämnden skall särskilt beakta mark för 

närrekreation vid bygglovgivning. 

Områdesbestämmelser bör upprättas för ett område 100 meter 

utanför byn för att säkerställa rekommendationerna, där så 

bedöms erforderligt. 

Flygbullerstörtområde enligt fördjupad översiktsplan för Sturup 93 

Område med flygbullernivån över 55 dBA avgränsas av Luftfartsverkets 

redovisad buffertzon vid 90000 tunga flygplansrörelser per år. 

Av flyg berört område i övrigt är områden, som blir utsatta för en 

momentan ljudnivå på mer än 70 dBA. Området är sammansatt av 

flygvägar vid start och landning för befintlig bana, tvärbana samt ett sk 

flygsäkerhetsområde kring flygfältet. 

13 

Inom områden med momentan ljudnivå över 70 dBA ställs krav vid 

om och till byggnad att maximalnivån inomhus aldrig får överstiga 45 

dBA. D.v.s bebyggelsen bör utföras så, att överflygande plan inte stör 

nattsömnen. 

I avvaktan på slutligt ställningstagande till flygplatsens utveckling 

behandlas av tvärbanan flygbullerstört område på samma sätt som 

bullerstört område kring befintlig bana. I syfte att trygga flygets 

utveckling och bibehålla en god boendemiljö tillåts inga helt nya 

bostäder inom flygbullerstört område. 

Ovannämnda frågor behöver närmare studeras i samband med 

Luftfartsverket ställningstagande till Sturups långsiktiga utveckling. 

En framtida utbyggnad av bankapaciteten kan behöva säkras med 

områdesbestämmelser. 


I syfte att trygga flygets utveckling och bibehålla en god 

boendemiljö tillåts inga helt nya bostäder inom flygbullerstört 

område. 

Om- och tillbyggnader för bostads- eller vårdändamål tillåts där så 

prövas lämpligt. 

Ersättningsbyggnader prövas i varje särskilt fall. För 

ersättningsbyggnader gäller att ansökan om bygglov måste göras 

inom 5 år från det byggnaden revs eller förstördes. 

Om- och tillbyggnad samt nybyggnad för bostads- eller 

vårdändamål förutsätter att rekommenderad ljudnivå 30 dBA 

inomhus samt 45 dBA momentant inte överskrids. 

Om- och tillbyggnad av verksamhetslokaler i övrigt förutsätter att 

rekommenderade ljudnivåer inomhus 40 dBA för arbetslokaler och 

30 dBA för hotell och undervisningslokaler innehålls.

M OMRÅDEN MED KULTURMINNESVÅRDSINTRESSEN 

Kommunen har under många år ägnat stort intresse åt befintlig 

bebyggelse och genomfört ett flertal inventeringar. Bara inventerades 

1972 och Svedala centrum 1979. 

Under 1988 ställde kommunfullmäktige medel till förfogande för 

upprättande av ett bevarandeprogram. Den 9 november 1990 

framlades av NP-arkitekter ett förslag till bevarandeprogram för hela 

kommunen. Programmet är uppdelat i tio delområden Skabersjö-, 

Aggarp-, Börringe-, Törringe-, Sturup-, Holmeja-, Hyby-, Sjödiken- 

och Svedalaområdet. Programmet innehåller en områdesbeskrivning, 

en inventering av all bebyggelse uppförd före 1950 med tillhörande 

miljöer, en bebyggelseklassificering, allmänna rekommendationer 

för bevarande av den värdefulla bebyggelsen samt förslag till 

områdesbestämmelser. Programmet kompletterades med 

slottsmilöjerna under 1993. I programmet framhålls både byggnader 

och trädgård som viktiga delar i den kulturhistoriska miljön. Vidare 

betonas utformningen av grund, ytterväggar, tak, skorsten, fönster och 

dörrar. 

Programmet benämndes ”GAMLA SVEDALA” Kommunstyrelsen beslöt 

1993 i augusti att bevarandeprogrammet skall tjäna som underlag för 

framtida områdesbestämmelser och vid bygglovprövningen. 

Bevarandeintentionerna, i av kommunfullmäktige den 24 januari 

1994 antaget bevarandeprogram för Svedala kommun , ”GAMLA 

SVEDALA”, återfinns delvis i rekommendationerna för bebyggelse 

i byarna. Bestämmelserna avser reglera markanvändningen och 

bebyggelsemiljöns egenskaper och blir dels styrande dels rådgivande 

vid en framtida bygglovsprövning. 


Att intentionerna i bevarandeprogrammet skall var vägledande 

för bebyggelsemiljöns utformning. 

Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:6) 

I av dåvarande civildepartementet, framtagna förarbeten för fysisk 

riksplanering ingick underlagsmaterial nr 23 ”Miljöer och större 

områden av betydelse för kulturminnesvården”. Dessa områden som 

bla innehåller slott med tillhörande arrendegårdar och kyrkbyar 

samt bebyggelsemiljöer klassas som kulturhistoriska miljöer av stor 

betydelse. I översiktsplanen från 1990 har områdenas status av 

riksintresse formellt lagts fast. Riksantikvarieämbetet och Statens 

historiska museér har den 18 augusti 1997 beslutat om ändrade 

värdetexter för kulturmiljövårdens riksintressen. 

1. (M116) Görslöv -Bara - Torup -Hyby (delen i Bara, Hyby och 

Bjärshög sn:r) 

Motivering: 

Kuperat odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och 

bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och 

Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska 

jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. 

Klågerups slott 

14

Uttryck för riksintresset: 

Vid Yddingesjön strandängar och boplatslämningar från stenåldern, 

i trakten kring Bara dösar och gånggrifter, landskapsdominerande 

bronsåldershögar. Torups 1500-tals slott med lämningar efter 

den medeltida gården Askebacken, vallgrav, välbevarad arbetar- 

och ekonomibebyggelse från tiden 17-1900-tal, statarlänga, Torups 

bokskog. Godsen Hyby, Roslätt och Bökeberg - alla med 1700-1800talsbebyggelse. 

Klågerups 1700-tals slott med medeltida ursprung 

och tillhörande arbetar- och ekonomibebyggelse. uppfartsvägar och 

alleer, smedja och mejeri, Klågerups epidemisjukhus från 1913, 

gårdarna Tejarp och Tranberga med 1800-tals bebyggelse. Vinninge 

stubbamölla. Hyby nygotiska 1870-tals katedral i rött tegel. ruinerna 

efter den medeltida kyrkan, Bara medeltida kyrka och de tidiga 

1800-talstorpen i korsvirke vid Bara. Bjärshögs 1890-tals kyrka och 

kyrkby med oskiftade gårdar samt en för övrigt av stordrift präglad 

omgivande jordbruksbygd. Vid Hyby betesmarker med spår av äldre 

markanvändning och en till stora delar bevarad fägata. (Miljön berör 

även Staffanstorps kommun.) I området ingår även: 

Stations- och järnvägsmiljöerna utmed bansträckan Lund-Trelleborg 

och Malmö-Genarp med välbevarade stationsbyggnader och 

banvaktsboställen i trakten kring Yddingesjön. 

2. (M117) Skabersjö (Skabersjö och Törringe sn:r) 

Motivering: 

Slottslandskapet kring Skabersjö slott och Sege å med förhistorisk 

bruknings- och bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten av 

det av slottet präglade odlingslandskapet och bebyggelsen. 

Uttryck för riksintresset: 

Fornlämningar från sten-, brons- och järnåldern där långdösen 

Dyssestenen intar ett dominerande läge i landskapet. Skabersjö 

symmetriskt uppbyggda 1600-tals slott av medeltida ursprung men 

ombyggt under 1700-talets slut, vallgravar, omfattande parkanläggning 

från 1760-talet med bl.a terrasserade parterrer och lusthus, välbevarad 

ekonomi- och arbetarbebyggelse från 1600-1950tal, djurhagar. Törringe 

välbevarade medeltida kyrka, Skabersjö kyrkby med 1700-tals 

kyrka av medeltida ursprung, välbevarad 1800-1900-tals bebyggelse, 

15 

tre generationers skolhus, prästgård från 1920-talet. Stubbamöllan. 

Spridd gårdsbebyggelse från 1800-1900-tal med särskilt välbevarat 

byggnadsbestånd bl.a. på Ljunggården och Lilla Västraby. (Miljön berör 

även Malmö kommun.) 

3. (M122) Börringe - Anderslöv (delen i Börringe och Svedala sn:r) 

Motivering. 

Medeltida borglandskap med förhistorisk kontinuitet och talrika 

lämningar efter befästa försvarsanläggningar i en svagt kuperad öppen 

odlingsbygd där godsförvaltningen vid Börringekloster och säterierna 

genom århundraden präglat landskapets och bebyggelsens utformning. 

Utryck för riksintresset: 

Boplatslämningar från stenåldern, fornborgen Borren från järnåldern, 

Börringekloster 

lämningar efter borganläggningarna Lindholmen - f.d. riksfäste -, 

Turestorps ö och Kungsbacken från tiden järnålder till medeltid. 

Börringekloster med rötter i ett medeltida nunnekloster 

(benediktinerorden) med bebyggelse från tiden 1700-1800-tal i 

klassicerande stil. Allésystem, ekonomi- och arbetarbebyggelse samt 

talrika torp från 1800-1900-tal. Slottsmölla, Gustavs 1700-tals kyrka,

uinerna efter Börringe och Lemmeströ medeltida kyrkor, prästgårdar 

och skolor från 1800-1900-tal samt vid Börringe by utmed landsvägen 

karaktäristiska gatehus. Havgårds säteri med huvudbyggnad från 1910, 

Södra Börringe plattgård. (Miljön berör även Trelleborgs kommun.) 


För de mer omfattande exploateringsföretag som kan bli 

aktuella inom områden med riksintresse skall detaljplan upprättas 

varigenom tillåtligheten prövas och avvägningen sker mellan olika 

intressen. 

Bygglov kommer inte att lämnas till åtgärder som kan 

påtagligt skada riksintresset. 

N OMRÅDEN MED NATURVÅRDSINTRESSEN 

Att bevara naturvärdena är viktigt ur ett: 

etiskt och långsiktigt perspektiv. Naturen har ett eget värde som 

ska bevaras till kommande generationer. Djur och växtarter skall kunna 

fortleva i livskraftiga bestånd. 

regionalt perspektiv. I Malmö-Lundregionen bor det en halv 

miljon människor. Landskapet kring städerna är präglade av stora 

jordbruksslätter med få möjligheter till rekreation. Genom sin närhet, 

kvalitet och storlek har naturområdena i Svedala kommun mycket stor 

betydelse för livskvalitet och utveckling i sydvästra Skåne. 

lokalt perspektiv. En värdefull och rik natur ger förutom god livskvalitet 

mervärden för kommuninvånarna med högre fastighetspriser, bra 

fritidsaktiviteter och lokal turism. 

Så här uppnår vi en balanserad utveckling 

För att kommunen skall kunna behålla naturvärdena bör trycket 

från exploateringsintressen och ett ökande antal besökare balanseras 

med skydd av värdefulla naturområden, kompensation vid förluster 

av naturvärden, återhållsamhet mot exploatering av god åkermark, 

måttlig utbyggnad, kanalisering av friluftslivet samt god dialog med 

markägarna. Att behålla ett livskraftigt jordbruk och skogsbruk är viktigt 

för att behålla naturvärdena. Aktiva naturvårdsinsatser måste göras för 

att vi skall kunna behålla naturvärdena. 

Markägarnas och arrendatorernas betydelse 

Markägarstrukturen domineras av större privata markägare som 

tillsammans äger ca 12 200 hektar motsvarande 55 % av kommunens 

yta. Störst är Skabersjö gods och Börringekloster. I övrigt är Malmö 

stad en stor markägare genom innehav av Torups gods samt 

markområden kring Sturups flygplats. Godsen ligger i de centrala 

delarna av kommunen med skogsmarker kring sjöarna. De mindre 

privata markägarna finns i ytterområdena i norr, väster och söder där 

landskapet nästan helt är uppodlat samt i det småskaliga landskapet 

16

i öster. 

De naturvärden som finns i Svedala kommun är till största delen en 

följd av hur markägarna och arrendatorerna har brukat skog och mark 

genom tiderna. 

Kompensation 

Mycket stora delar av Svedala kommun är täckta av 

bevarandeintressen. Samtidigt är kommunen en del av en tillväxtregion 

där starka exploateringsintressen finns. Kommunen menar att i de fall 

man inte kan undvika att naturvärden skadas, skall dessa ersättas av 

den som orsakar skadan. Utgångspunkten är dock att naturvärden 

inte ska skadas. 

Om skador på naturvärden ändå inte kan undvikas gäller följande: 

Steg 1: Inom planområdet ska förlorade naturvärden kompenseras 

Steg 2: Kan kompensation inte ske inom planområdet skall förlorade 

naturvärden kompenseras I område F1-F2 samt N1-N8 

Steg 3: Kan kompensation inte ske inom planområdet eller i område 

F2-F3 samt N1-N8 kan skall förlorade naturvärden kompenseras 

genom stöd av andra naturvårdsinsatser i kommunen. 

I översiktsplanen redovisas de områden som är skyddade av 

Miljöbalken eller är utpekade i olika dokument på EU, riks-, läns- 

eller kommunalnivå. I många fall överlappar de varandra. Inför nästa 

uppdatering av Svedala kommuns naturvårdsprogram bör de olika 

kategorierna av naturområden föras samman. 


Generellt för alla naturvårdsområden gäller att inom 

riksintresse för naturvården N33 får naturvärden inte påtagligt 

skadas. 

17 

N1 Områden med generellt strandskydd (7 kap.14 §. MB) 

(Se även N3-områden med utvidgat strandskydd) 

Inom strandskyddsområde, 100 meter från strandlinjen, får man inte 

bygga nytt eller ändra användningen i en befintlig byggnad. Man får 

inte heller göra anordningar som hindrar allmänheten från att beträda 

ett område där man annars skulle ha fått färdas fritt eller försämra 

livsvillkoren för djur- och växtarter. 

Ovanstående gäller dock inte för åtgärd som behövs för jord- och 

skogsbruket och inte tillgodoser bostadsändamål. 


Markanvändningen inom strandskyddsområdena bör inte 

ändras så att allmänhetens möjligheter att vistas där minskar. 

Särskild hänsyn bör tas till naturvårdens, kulturminnesvårdens 

och friluftslivets intressen i jord- och skogsbruket. 

Bygg- och miljönämnden kommer normalt att avstyrka dispens 

för uppförande av helt ny byggnad och för ändring av befintlig 

byggnad till väsentligt annat ändamål samt att vara restriktiv till 

om och tillbyggnader. Särskild hänsyn skall tas till bebyggelsens 

kulturhistoriska värden (PBL 2:3, 3:10, 12) 

N2 Område med landskapsbildsskydd (19§ fd NVL) 

Förordnandet, utfärdat mellan Södra Sallerup och Klågerup, innebär att 

man utan länsstyrelsens tillstånd inte får uppföras ny byggnad plantera 

skog, anlägga upplag med undantag för jordbrukets behov, dra fram 

högspänningsledning eller schakta /fylla ut. 


Markanvändningen bör inte ändras så att det minskar 

allmänhetens möjlighet att vistas i områdena. 

Särskild hänsyn bör tas till kulturminnesvårdens och det rörliga 

friluftslivets intressen i jord- och skogsbruket.

Bygg- och miljönämnden kommer normalt att avstyrka bygglov för 

helt ny byggnad till väsentligt annat ändamål samt vara restriktiv 

till om- och tillbyggnad. Särskild hänsyn skall tas till områdets 

kulturhistoriska värden (PBL 2:3, 3:10, 12.) 

N3 Områden med utvidgat strandskydd (7 kap.14 §. NVL) 

Utöver generellt strandskydd gäller utvidgat strandskydd intill högst 300 

meter från strandlinjen. 

Förordnandet innebär att utan länsstyrelsens tillstånd får man inte 

schakta, tippa massor eller bedriva husbehovstäkt av sten, grus eller 

lera. 


Markanvändningen bör inte ändras så att det minskar 

allmänhetens möjlighet att vistas i områdena. 

Särskild hänsyn bör tas till kulturminnesvårdens och det 

rörliga friluftslivets intressen i jord- och skogsbruket. 

Bygg- och miljönämnden kommer normalt att avstyrka bygglov 

för helt ny byggnad till väsentligt annat ändamål samt vara 

restriktiv till om- och tillbyggnad. Särskild hänsyn skall tas 

till områdets kulturhistoriska värden (PBL 2:3, 3:10, 12.) 

N4 Natura 2000 (Habitat- och fågeldirektivet) 

EU-länderna har genom två direktiv beslutat att värdefulla 

naturområden, med sällsynta livsmiljöer och arter, skall bevaras till 

framtiden. Områdena kallas Natura 2000-områden och utpekas av 

regeringen. 

I Svedala kommun har regeringen utpekat fyra områden varav de 

tre första hittills upptagits i förteckningen (MB 7 kap.27 §): 

18

SE0430132 Lemmeströtorp, 

SE0430133 Eksholm, 

SE0430135 Yddingen, 

SE0430145 Hunneröds mosse, 


Att områdena bör avsättas som naturreservat av 

Länsstyrelsen eller bli föremål för miljöstödsavtal. 

Att inte tillåta någon ny bebyggelse eller infrastruktur samt att 

vara restriktiv i fråga om till- och ombyggnad liksom ändrad 

markanvändning. Detta gäller också i närheten av de utpekade 

områdena t.ex. störd landskapsbild, buller och barriärer som 

förhindrar spridning av arter. 

Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med markägarna 

och arrendatorerna i frågor som rör områden utpekade som 

Natura 2000. 

Att i samarbete med markägare och arrendatorer eller andra verka 

för att åtgärder som innebär förbättringar av naturvärdena kan 

genomföras. 

N5 Länsstyrelsens naturvårdsprogram 

Länsstyrelsen har pekat ut naturområden med hänsyn till förekomsten 

i landet, regionen och de naturgeografiska regioner som finns 

representerade i länet. I vissa fall har även nationella aspekter 

beaktats. Kriterier har varit sällsynta, mindre allmänna eller vanliga 

naturområden. Man har också t.ex. tittat på mångformighet, orördhet, 

tillgänglighet, forskningsintresse, pedagogiskt intresse och storlek. 

Områdena består av utpekade riksintressen med mer preciserade 

gränser och naturvärden, dels av områden som ligger utanför 

riksintressena, men som har lika höga naturvärden. 

19 

Områdena är indelade i tre olika klasser : 

Klass 1: Särskilt höga naturvärden 

Klass 2: Mycket höga naturvärden 

Klass 3: Höga naturvärden 

Dessutom har värdena ”landskapsbild” och ”terrängformer” fått en 

särskild klass då dessa är beroende av en stor skala på områdena. 


Klass 1-2. Att inte medge ny bebyggelse eller infrastruktur 

samt att vara restriktiv i fråga om till- och ombyggnad liksom 

ändrad markanvändning. Detta gäller också i närheten av de 

utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller och barriärer 

som förhindrar spridning av arter. 

Klass 1-2. Att i de fall påtaglig skada skulle kunna uppkomma mot 

naturvärdena överväga bildande av naturreservat. 

Klass 3. Att inte medge någon ändrad markanvändning som 

inverkar menligt på de beskrivna naturvärdena. Detta gäller också 

i närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, 

buller eller barriärer som förhindrar spridning av arter. 

Klass 1-3. Markanvändningen bör inte ändras så att det minskar 

allmänhetens möjligheter att vistas i området. 

Klass 1-3. I jord- och skogsbruket bör särskild hänsyn tas till 

naturvårdens, kulturminnesvårdens och det rörliga friluftslivets 

intressen. 

Klass 1-3. Att verka för en positiv och konstruktiv dialog 

med markägarna och arrendatorerna i frågor som rör områden 

utpekade i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. 

Klass 1-3. Att i samarbete med markägare och arrendatorer

eller andra verka för att åtgärder som innebär förbättringar av 

naturvärdena kan genomföras. 

N6 Svedala kommuns Naturvårdsprogram 1999 

Områdena är indelade i tre klasser: N1 högsta naturvärde, N2 

mycket högt naturvärde N3 högt naturvärde. Värderingen är gjord 

med avseende på förekomst av hotade arter och livsmiljöer 

samt landskapsbild och värde för friluftslivet. Även bevarande av 

terrängformer och naturförhållanden med värdefulla kulturhistoriska 

spår och sammanhang ingår i värderingen. Storleken på områdena 

samt och samverkan mellan olika värden har också betydelse. 

1. Högsta naturvärde: Områden med naturvärden av nationellt intresse 

med unik vegetation, artsammansättning, kulturhistoria och ekologiska 

processer. Exempel kan vara välbevarade naturbetesmarker, 

naturskogar, våtmarker och sjöar. 

2. Mycket högt naturvärde: Lite mindre områden med mycket höga 

naturvärden, exempelvis ängs- och hagmarker, skogsområden samt 

våtmarker. 

3. Höga naturvärden: Skiljer sig från vardagslandskapet genom 

speciella naturtyper, sällsynta arter eller värdefullt kulturlandskap. 

Exempel kan vara varierat odlingslandskap, småvatten, variationsrik 

skog. 


1-2. Att inte medge någon ny bebyggelse eller infrastruktur 

och vara restriktiv i fråga om till- och ombyggnad samt ändrad 

markanvändning. Detta gäller också i närheten av de utpekade 

områdena t.ex. störd landskapsbild, buller eller barriärer som 

förhindrar spridning av arter. 

1-2. Att i de fall påtaglig skada skulle kunna uppkomma 

mot naturvärdena i 1 och 2-områdena överväga bildande av 

21 

naturreservat. 

3. Att inte medge någon ändrad markanvändning som inverkar 

menligt på de beskrivna naturvärdena. Detta gäller också i 

närheten av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, 

buller eller barriärer som förhindrar spridning av arter. 

1-3. Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med 

markägarna och arrendatorerna i frågor som rör områden 

utpekade i naturvårdsplanen. 

1-3. Att i samarbete med markägare och arrendatorer verka för 

att de åtgärder till förbättringar av naturvärdena som föreslås i 

Naturvårdsprogrammet kan genomföras. 

Att Naturvårdsprogrammet uppdateras kontinuerligt 

N7 Ekologiskt känsliga områden 

Enligt MB 3 kap 3 § skall mark- och vattenområden som är särskilt 

känsliga från ekologisk synpunkt skyddas mot åtgärder som kan skada 

naturmiljön. 

De områden som skall ges skydd är följande: 

• Områden med instabila produktionsförhållanden och 

ogynnsamma återväxtförutsättningar 

• Områden som inrymmer växt och djurarter som är 

utrotningshotade 

• Områden i övrigt som är särskilt ömtåliga och som samtidigt 

inrymmer särskilda ekologiska värden. 

Dåvarande Miljö- och Hälsoskyddsnämnden har tagit fram en rapport 

”Ekologiskt särskilt känsliga områden i Svedala kommun”. I rapporten 

beskrivs på vilket sätt områdena är värdefulla och på vilket sätt de är 

hotade.

När det gäller djur och växter är det viktigt att spridningskorridorer 

mellan olika naturområden bevaras och utvecklas. Särskilt ekologiskt 

viktiga är gröna stråk längs vattendrag. 


Att verka för en positiv och konstruktiv dialog med 

markägarna och arrendatorerna i frågor som gäller ekologiskt 

känsliga områden 

Att inte tillåta någon ändrad markanvändning som inverkar 

menligt på de utpekade områdena. Detta gäller också i närheten 

av de utpekade områdena t.ex. störd landskapsbild, buller eller 

barriärer som förhindrar spridning av arter. 

Att verka för naturvårdsinsatser för att avvärja akuta hot. 

N8 Viltrika områden 

På uppdrag av Svedala kommun har Scandiakonsult tagit fram rapporten 

”Viltets situation i Svedala kommun” 2001. 

Svedala kommun har mycket goda förutsättningar för vilt (däggdjur 

som normalt berörs av jaktintressen, d v s hjortdjur, mårddjur, vildsvin, 

räv och hare). Här finns ett varierat landskap med skogsområden, 

våtmarker och småbiotoper som skapar många viktiga livsmiljöer för 

viltet. Markförhållandena är goda med rik produktion av föda. Större 

delen av de viltrika områdena ägs sedan lång tid tillbaka av gods och 

större gårdar som medvetet bedrivit en omfattande viltvård. Jaktintresset 

är omfattande och har en stor ekonomisk betydelse. Viltet har också ett 

stort upplevelsevärde för människor som vistas i markerna på sin fritid. 

Djurstammarna behöver en minsta storlek på populationen för att inte 

inavel skall uppstå. En minsta storlek på en vital däggdjurspopulation 

22

varierar, men bör förmodligen ligga på över 500-1000 djur. Mindre 

populationer kan mycket väl förekomma bara de har regelbundet 

genetiskt utbyte med andra populationer. Därför är spridningsmöjligheter 

i landskapet mycket viktiga och barriärer i form av infrastruktur, 

bebyggelse och staket kan få mycket negativa effekter på lång sikt. 

Kommunens stora viltstammar i kombination med en utbyggnad av 

infrastruktur och en mycket intensiv trafik ger upphov till extremt många 

viltolyckor. Friluftslivet i olika former, jakt, foderbrist, brunst m.m. bidrar 

till att djuren skräms ut eller frivilligt rör sig över vägarna och järnvägarna 

som skär rakt genom de viltrikaste delarna av kommunen. Totalt 

registrerades ca 80-130 viltolyckor per år under perioden 1994-1999. 

För att kunna ha kronvilt, älg och vildsvin måste det finnas områden 

i kommunen med extensivt friluftsliv. Så är det idag vid Fjällfotasjön 

och Björkesåkrasjön samt i otillgängliga planteringar och energiskogar. 

Genom kanalisering av besökare till mindre känsliga områden, 

iordningställande av strövstigar och planering av skyddande vegetation 

för viltet kan det ökade trycket från friluftslivet mötas samtidigt som 

viltstammarna utvecklas 



markägarna och arrendatorerna när det gäller viltet 

Att verka för att ekologiska samband för viltet bibehålls och stärks 

t.ex. kända viltstråk. 

Att inte medge förändrad markanvändning som inverkar menligt 

på viltets förutsättningar, t.ex. genom att skära av kända viltstråk 

utan istället stärka / återskapa stråk. 

Att, i de fall som intrång måste göras, t.ex. genom anläggning 

av ny järnväg eller väg, tillse att nya områden för viltet tillskapas 

eller förbättras i motsvarande grad, t ex genom att skapa bra 

viltpassager. 

23 

Att med hänsyn till viltet inte främja ett organiserat friluftsliv öster 

om väg 108 

Att överväga hastighetssänkningar vid viktiga viltpassager 

Specifika åtgärder: 

- förläng och vinkla ut viltstängsel vid 1) Skabersjö, 2) Svedala, 

3) Sturup 

- komplettera viltstängsel längs E65 från Börringe kyrkby till 

kommungränsen i öster, vinkla av stängsel, bygga färister 

och markera viltpassager tydligt. 

- sätt viltstängsel längs väg 108 genom Bökeberg samt norr om 

Klågerup. 

- bygg en fungerande planskild viltpassage vid 4) Storeljung, 

5) Ebbesjövägens infart, 6) Börringe bygdegård, 7) Oran, 8) 

väster om Vidarp och 9) öster om Skabersjö slott. 

- Man bör också överväga om det kanske behövs viltstängsel 

vid kritiska partier längs järnvägen. 

Vid framtida planering av infrastruktur säkra viltpassager. 

Områden av riksintressen för naturvården (MB kap 3:6) 

”BACKLANDSKAPET SÖDER OM ROMELEÅSEN”, område N 33. 

AREA: 32 000 HA 

Naturgeografisk region/kust- och havsregion: 6 Sydvästra Skåne 

Landskapsformer, områdestyper i kust- och havsområden: Slätt 

Terrängformer: Moränbacklandskap, issjöbildningar, moränrygg, 

platålera

Vegetationstyper: Lövskog, barrskog, mosse, rikkärr, fattigkärr, 

sumpkärr, näringsrik strandvegetation, gräshed, sandgräshed, torräng, 

äng, fuktäng 

Markanvändning: Delvis exploaterad helåkersbygd med 

ädellövskogsbruk samt barrskogsbruk, betesmarker 

Intresseaspekter: B E G H K L O Z S 

Urvalskriterier: A. Backlandskap, äldre odlingslandskap, ängsbokskog; 

C. Biotoper för värdefullt växt- och djurliv; D. Viltrika, mosaikartade 

skogs- och våtmarksområden, näringsrika sjöar 

Förutsättningar för att områdets naturvärden skall bibehållas: Bibehållet 

brukningssätt, reglering av bebyggelse och anläggningar, reglerad 

markavvattning, bestående jord- och skogsbruk, fortsatt reglerad 

täktverksamhet 

Planering och säkerställande: Humlarödshus fälad naturreservat, 

Stenberget naturreservat, Hästhagen naturreservat, 19§ förordnande. 

Länets naturvårdsplan nr 79, 80, 86, 87, 90, 91, 92, 93, 94, 95, 96, 97, 

105, 106, 107, 108, 109, 193, 194, 197, 198. 

Området berör område av riksintresse för friluftsliv nr F6, F7 och 

område av riksintresse för kulturminnesvård nr K82, K95, Kl 16, Kl 17, 

Kl 18, K122, K133, K152, K181 

24 

Områdets huvuddrag: 

Backlandskapet sydväst om Romeleåsen är ett av de mest 

välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. 

Backlandskapet är beläget över den s k Alnarpssänkan, en 

förkastningsdal i berggrunden, orienterad nordväst/sydostlig riktning. 

Förkastningsdalen uppvisar avlagringar med en komplex kvartär 

stratigrafi från bl a äldre istider. Vid Stenberget på Romeleåsen finns 

Sveriges intressantaste lokal med sediment från tidigare istid och 

värmeperiod (Eem). I det säreget småkuperade landskapet finns 

platåleror, som är unika för landet, och tappningsdalar från små 

isdämda sjöar. Torvhålor och småsjöar är spår efter kvardröjande 

dödisrester. Backlandskapets geologiska bildningshistoria är en av 

de mest komplicerade i landet och är endast delvis känd. Gränsen 

mellan baltisk morän och nordostmorän påträffas i området. 

I området finns rika typer av lövskog, torr- och fuktängar, rik- 

och fattigkärr. Omväxlande expositionsförhållanden ger upphov 

till stor vegetationsvariation. Sydligaste förekomsten av flera 

fattigmarksväxter. Kulturlandskap i mosaikartad miljö. Landskap av 

mellaneuropeisk typ. Mycket rik fauna. Viltrikaste området i Skåne, 

med bl a kronhjort och dovhjort. Rik häckfågelfauna, bl a 

glada, svarttärna, grågås, sommargylling, trastsångare. Huvudsakligt 

utbredningsområde i landet för ätlig groda. Sjöarna i östra 

delen är limnologiskt intressanta. 

Fjällfotaljung är en av de få myrmarker i södra Skåne som inte 

påverkats av täktverksamhet. Dess nuvarande och historiska utveckling 

är växtekologiskt och geovetenskapligt intressant.

Björkesåkraområdet är referensområde för hydrologisk forskning. 


För de mer omfattande exploateringsföretag som kan 

bli aktuella inom områden med riksintresse skall detaljplan 

upprättas varigenom tillåtligheten prövas och avvägningen 

ske mellan olika intressen. Vid prövning av bygglov och 

förhandsbesked skall Bygg- och miljönämnden samråda med 

länsstyrelsen om Bygg- och miljönämnden bedömer att ett eller 

fler riksintressen väsentligt påverkas. 

Bygglov kommer inte att lämnas till åtgärder som kan påtagligt 

skada riksintresset. 

VATTENVÅRD 

Allmänt 

Sjöarna inom kommunen utgör en del av de sydvästskånska sjöarna, 

vilka bildades under den sista istiden för 10000-11000 år sedan i 

stora dödisgropar. Jordmånen utgörs huvudsakligen av näringsrika 

moränleror, vilket gör att sjöarna naturligt är näringsrika. Drygt 

50% av sjöarnas avrinningsområden utgörs av åker och äng. Den 

intensiva jordbruksaktiviteten kring sjöarna innebär att de utsätts för 

ett kontinuerligt växtnärings-läckage. Fjällfotasjön, Björkesåkrasjön och 

Häckebergasjön är mottagare av dagvatten från Sturups flygplats. 

Björkesåkrasjön och Lyngsjön ingår i Höjeåns avrinningsområde. 

Övriga sjöar avvattnas mot Segeå. Dock avvattnas området öster om 

Slåtterödsvägen och Gördslövsvägen till Dybäcksån. 

Sjöarna kännetecknas av höga fosfor- och kvävehalter, framför allt 

under vinterhalvåret, då tillrinningen av dessa ämnen är som störst 

på grund av att växtproduktionen är låg. De höga halterna orsakar 

25 

ofta kraftiga algblommningar under sommarhalvåret när temperaturen 

är hög. Sjöarna grumlas av plankton och siktdjupet blir litet. Det 

myckna organiska materialet (plankton) förbrukar syre då det bryts ner. 

Syrebrist kan uppstå vid vissa tillfällen, t.ex. under isläggningsperioder. 

Vattendelare 

En undersökning (Enell 1987) av sjöarnas (inte 

Eksholmen) fosfor- och kvävebelastningar framgår att en reduktion 

av nuvarande fosforbelastningar måste göras med 30 - 83% för att 

förbättrade förhållanden i sjöarna skall kunna erhållas. 

I samma undersökning visades att jordbruket är den dominerande 

föroreningskällan. Jordbrukets andel i fosforbelastningen var i snitt ca 

55%. Det är således viktigt att vidta föroreningsbegränsade åtgärder 

inom jordbrukssektorn. En enkel åtgärd är att inte gödsla med mer

fosfor och kväve än vad markerna behöver. Ett steg i denna åtgärd 

är att markkartera åkern. När det gäller stallgödsling är det viktigt att 

det utvecklas teknik, att sprida den i små mängder vid flera tillfällen 

under växtperioden istället för att som nu spridas under vinterhalvåret. 

Plöjning bör inte ske ända fram till vattendragen utan en odlingsfri 

buffertzon bör finnas mellan åkern och vatten-draget. 

Vattendragen bör inte rensas och rätas utan istället bör man gynna 

uppkomst av översilningsmarker vid vattendragen, där vattnet renas 

på ett naturligt sätt. 

Andra viktiga åtgärder är att nedbringa Sturups dagvattenutsläpp, 

att övergå till fosforfria disk- och tvättmedel, samt förbättra 

enskilda avloppsanläggningar som inte har längre gående rening än 

slamavskiljning, samt klargöra utrymmet för bevattning. 


Föroreningsbegränsade åtgärder bör vidtas för att 

reducera nuvarande fosforbelastningar med 30 - 83% Det 

är viktigt att vidta föroreningsbegränsade åtgärder inom 

jordbrukssektorn, En odlingsfri buffertzon bör finnas mellan 

åker och vattendrag. 

Vattendrag bör inte rensas och rätas. Nya översilningsmarker 

bör tillskapas där så är möjligt. 

Vattenuttag får inte ske så att allmänna natur- och 

fritidsintressen skadas. 

F OMRÅDEN FÖR FRILUFTSLIV 

F1 Strukturplan RÅSK, primärt rekreationsområde 

För backlandskapet söder om Romeleåsen har kommunen genom 

RÅSK 1982 utarbetat en strukturplan. 

Området utgör enligt kommunens mening det primära 

rekreationsområde (PR) inom vilket enligt MB 4 kap. 2 § turismens 

och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall 

beaktas vid bedömningen av tilllåtligheten av exploateringsföretag eller 

andra ingrepp i miljön. 

Området ligger i huvudsak inom område N33 med riksintresse för 

naturvård och beskrivs där samt berör områden K118 och K122 med 

riksintresse för kulturminnesvård. Del av området är flygbullerstört. 

Inom området finns detaljplan för Sturup och Holmeja, områden 

för tätortsutveckling m m. Sturup och Bokskogens golfbana och ett 

antal områden med samlad bebyggelse. Vidare finns områden med 

förordnanden eller förslag till förordnanden enligt naturvårdslagen och 

områden med starka kulturminnesvårdsintressen. Dessa delar har 

särskilda rekommendationer under respektive rubrik. Norr om E65 

väster om väg 108 i Svedala finns ett mindre område med skydd för 

grundvattentäkt. Vid E65 och väg 108 gäller utvidgat byggnadsförbud. 

26

Planeringen av det primära rekreationsområdet har hittills bedrivits 

av RÅSK. Skall detta fortgå bör samarbetet mellan RÅSK 

och övriga kommunala organ - kommunstyrelse, Bygg- och 

miljönämnden, etc, formaliseras 

Det är positivt om tillgången på allemansrättslig mark ökar inom 

området. 

Kommunens avsikter: 

Ändring av markanvändningen bör främja det rörliga 

friluftslivet. 

Särskild hänsyn bör tas till friluftslivets intressen i jord- och 

skogsbruket. 

För sjöarna gäller att tillgängligheten bör förbättras och 

sjöarnas förutsättningar för bad, fiske och båtutfärder bättre 

bör tillvaratas. Verksamheter runt sjöarna bör bedrivas så att 

tillförseln av närsalter reduceras. 

Bygg- och miljönämnden kommer normalt inte att medge ny 

bebyggelse som inte har samband med det rörliga friluftslivet. 

F2 Område sydväst om Törringe 

Det gamla grustaget sydväst om Törringe vid kommungränsen har av 

Vellinge kommun föreslagits som rekreationsområde. 


Kommunen kommer inte att medge någon ny bebyggelse. 

Närrekreation kring byar och tätorter 

På uppdrag av Svedala kommun har Scandiakonsult tagit fram rapporten 

”Närrekreation i Svedala kommun, en inventering av grönstrukturen 

kring tätorterna och byarna” november 2001. 

27 

Områdena är så små att de inte redovisas på karta. 

I rapporten har man visat var det finns lekplatser, möjligheter till fotboll, 

naturmark, promenadvägar samt samlings-/festplats. Rapporten visar 

också var barriärerna finns i form av vägar, järnvägar och vattendrag 

samt förslag till förbättringar. 

Kartor har tagits fram för V. Kärrstorp, Lilla Svedala, Krågeholm, Aggarp, 

Östra Svenstorp-Tittente, Norrskog, Börringe stationsby, Börringe 

by, Börringe kyrkby, Nötesjö, Sjödiken-Bjeret, Holmeja-Yddinge by, 

Vissmarlöv, Hyby, Klågerup, Bara, Bjärshög, Skabersjö by, Hyltarp och 

Svedala. 



markägarna i frågor som rör närrekreation, allemansrätt och 

tillgänglighet. 

Att möjligheter till promenad ut i landskapet skall finnas 

och gärna förbättras. 

Att verka för att minska barriärer så att tillgängligheten ökar. 

Att det skall finnas en större öppen yta vid varje by som kan 

användas för spel och fest. 

Att bebyggelse eller infrastruktur inte inverkar menligt på 

närrekreationen t.ex. vad gäller tillgänglighet. 

Att, i de fall som intrång måste göras, ska nya promenadstigar och 

närrekreationsområden förbättras i motsvarande grad.

Miljöpedagogiska områden 

I dialog med samtliga enheter håller Svedala kommun på att ta fram 

ett kartmaterial som beskriver de kommunala skolornas, förskolornas 

samt de privata skolornas/förskolornas närmiljöer med avseende 

på miljöpedagogik. Det rör sig då om områden som används för 

naturundervisning och skolutflykter. Materialet kommer även att visa 

förslag till förbättringar. 

Områdena är så små att de inte redovisas på karta. 



markägarna i frågor som rör miljöpedagogiska områden 

Att verka för att minska barriärer så att tillgängligheten ökar 

Att bebyggelse eller infrastruktur inte inverkar menligt på 

de miljöpedagogiska områdena eller tillgängligheten till dessa. 

Att, i de fall som intrång måste göras, tillse att nya 

miljöpedagogiska områden tillskapas eller förbättras i 

motsvarande grad. 

KOMMUNIKATIONER 

Flyg 

Flygverksamheten på Sturup påverkar i större eller mindre grad ett 

stort markområde men också lufthavets utnyttjande. Luftfartsverket 

har i dispositionsplanen redovisat områden inom vilka önskvärt 

hänsynstagande till flygplatsen bör beaktas. Områdena berör 

flera kommuner, men det för Svedala kommun mera angelägna 

planeringsbehovet berör ett betydligt mindre område. Mot bakgrund 

härav och för att göra planen hanterlig föreslås, av flygverksamheten 

berört markområdet indelat i två huvuddelar, influensområde och 

28 

fördjupningsområde. 

Verksamheten prövas enligt miljöbalken samt en mängd andra 

speciallagar. 

Inom influensområdet anges i stora drag olika rekommendationer. 

Rekommendationerna redovisas mycket översiktligt på karta. 

Fördjupningsområdet, d.v.s den fördjupade översiktsplanen, omfattar 

dels Svedala kommun dels schematiskt områden utanför kommunen 

som i större eller mindre grad påverkas av förslaget. 

Flygvägar (MB 3:8) 

I koncessionsbeslutet för Sturup har en flygväg söder om Klågerup 

pekats ut. Flygvägen strider mot fördjupad översiktsplan för Sturup-93. 

Flygvägar - enligt Sturup-93

Flygväg - skrafferat område - enligt koncessionbeslut och enligt 

dispositionsplan 1990 Malmö-Sturup Flygplats 

Av den fördjupade översiktsplanen för Sturup framgår att behov 

Influensområde 

29 

kan finnas att reglera högsta tillåtna värden för bullerstörningar. Det 

framkom att sådant behov endast förelåg om Koncessionsnämnden 

för miljöskydd i sin handläggning av befintlig flygplats inte 

lyckas uppnå syftet med rekommendationen i samband med 

prövningen av befintlig bana. 

Flygvägen söder om Klågerup strider mot fördjupad översiktsplan för 

Sturup-93. Skäl finns att överväga reglering av högsta tillåtna värden 

för bullerstörning. 

I närheten av banområdet är det med hänsyn till den värdefulla 

miljön och till behovet av skyddszon för radionavigeringshälpmedeln i 

banornas inflygningsriktning angeläget att befintliga ledningar på sikt 

markförläggs. En skyddszon på drygt 3-4 km i resp banändor erfordras. 


Inom influensområdet: 

Beslut enligt lagar knutna till MB får inte tas som påtagligt 

kan försvåra utvecklingen eller utnyttjandet av Sturups flygplats, 

under förutsättning att flygvägarna regleras läges- och 

tidsmässigt, till max-zonen, så större tätorter (Bara, Svedala, mfl) 

inte flygs över på sådan höjd att störningar uppstår. Eventuellt 

bör högsta tillåtna värden för störningar genom buller regleras 

med stöd av PBL. Förslagsvis bör detta gälla lämpliga delar av 

områdena utanför max-zonen. 

Inom max-zonen skall om- till och nybyggnader av bostäder och 

vårdlokaler eller liknande utföras så att maximalljudnivån inomhus 

aldrig överstiger 45dBA. 

Övningsflyget regleras läges- och tidsmässigt på sådant sätt att 

bostadsområden inte utsätts för störningar. 

Inom hinderfrihetszonerna får master och bebyggelse inte 

genomtränga hinderytorna. Den horisontella hinderytan på +117 

meter över havet, den koniska hinderytan från +117 till + 217

meter över havet och slutligen de fyra övergångsytorna upp till 

mellan 210-220 m över havet. Vidare föreslås att Malmö-Sturup 

flygplats får inom ovannämnda hinderytor yttra sig över alla 

planärenden samt alla bygglovsärenden som avser byggnadsobjekt 

högre än 15 m över mark. Särskild hänsyn skall tas till 

radionavigeringshjälpmedel. 

Inom 13 km från banändar får inga avfallsupplag etableras. 

Naturgasledningar 

Inom ett avstånd av 200 meter från huvudledning för naturgas 

kan tillkommande bebyggelse eller annan ändring av 

markanvändningen vara olämplig med hänsyn till gasledningen. 


Prövning av bygglov bör i dessa områden ske i samråd med 

Sydgas. 

Elledningar 

Inom ett avstånd av 8,5, 12 respektive 16 meter räknat från ledningens 

ytterfas från elledning 50, 130 respektive 400 KV (karta 1) bör prövning 

av bygglov ske i samråd med Sydkraft och Svenska Kraftnät. 

Luftledningar bör med hänsyn till landskapsbilden efterhand 

jordförläggas. 


Luftledningar ska med hänsyn till landskapsbilden efterhand 


Stor restriktivitet med nybyggnad i närheten av elledningar. 

Nybyggnad bör inte ske inom 100 meter från 135 kv ledningar. 

Järnväg 

Det är av stor vikt att linjen Malmö-Ystad bevaras och utvecklas. 

Därvid bör målsättningen vara att höja säkerheten genom planskilda 

korsningar, i första hand vid väg 108. Av miljö och stadsbildsskäl bör 

vägen då förläggas i ett tråg under järnvägen i enlighet med det förslag 

trafikplanen för tätorten redovisar. 

En fast förbindelse Malmö-Köpenhamn har radikalt förändrat 

betydelsen av järnvägen och har aktualiserat en flyttning av 

Ystadbanans sträckning intill Sturups flygplats 

Bestämmelser om byggande invid järnväg saknas varför bygglov ur 

säkerhets- och miljöskäl får prövas från fall till fall i samråd med 

Banverket. 


Stor restriktivitet med nybyggnad inom 100 meter från 

järnvägen. 

30

Att mark reserveras för ett dubbelspår. 

Att utformningen av spåret anpassas till näraliggande markers 

funktion och byggnaders anspråk på god miljö. 

Sträckning utanför kommunikationsreservatet till Sturup 

behandlas som ett utredningsområde i avvaktan på utredningen. 

Allmänna vägar 

Vid allmänna vägar (karta 1) gäller enligt väglagen § 47 att inom 

ett avstånd av 12 meter från vägområde och vid vissa vägar inom 

ett avstånd av 30 respektive 50 meter (karta 2) får inte uppföras 

byggnader, göras tillbyggnader eller vidtas andra åtgärder som kan 

inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller också för de s k 

frisiktstrianglarna på 75x75 meter vid korsning mellan allmän väg och 

annan allmän väg, enskild väg som i större utsträckning används för 

allmän trafik eller järnväg. 

Del av väg 108 

Vägverket utreder väg 108, som ligger i RTI-planen år 2004. Olika 

förslag till utformning av anslutningen längs väg 108 har redovisats. 

Sträckan norr om väg 816 till Staffanstorp är prioriterad. Återstående 

del mellan Aggarp och väg 816 ligger i slutet av perioden ca 2008. Trots 

väg 108:s betydelse uppvisar den idag allvarliga brister. Hög belastning 

och en otillräcklig standard har lett till dålig framkomlighet på sträckan 

utom längst i söder. 

Väg 841 

Vägförvaltningen redovisar i sitt underlag för samhällsplanering en ny 

sträckning av väg 841 Kölnan-Bara, Klågerup men utan prioritet. 

Det är angeläget att vägens standard höjs. Den planerade 

nybyggnaden är vid Bara i översiktsplanen redovisade i ett sydligare 

läge än i vägförvaltningens förslag. Detta av två skäl. Dels för att medge 

31 

en ändamålsenligt utbyggnad av Bara med nuvarande väg 841 som 

huvudgata, dels för att av kulturhistoriska skäl inte splittra den befintliga 

bebyggelsen söder om vägen. 

841 ny sträckning öster om Bara tegelbruk 

Del av E65 

Markeras inte på karta. 

Ombyggnaden av sträckan Börringe Skurup har färdigställts under 

2001. Vägen mellan Börringe och motorvägen samt kopplingen till 

Sturup skall samordnas med järnvägen till Sturup. Kommunen har i 

yttrande framfört att E65 redan nu planeras för att på sikt bli motorväg 

till Skurup 

E 65, väg 108, 813 och 816 utgör kommunikationer av riksintresse 

enligt MB 3:8 


Ny bebyggelse eller andra åtgärder som kan påverka 

möjligheterna att bygga vägen kommer inte att medges. 

Prövning av bygglov sker efter samråd med vägförvaltningen. 

Generellt gäller att område av riksintresse för vägar skyddas mot 

åtgärders som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet 

av vägen. 

Sträckning utanför kommunikationsreservatet till Sturup 

behandlas som ett utredningsområde i avvaktan på utredningen.

Gator 

Gatuplaneringen görs med utgångspunkt för säkerhet genom att 

trafikmiljön kan läsas, hastighetsbegränsningar, god gatumiljö. 

Svedala kommun tar för närvarande fram en ny trafikplan, vilken 

bedöms komma att ligga till grund för den närmare utformningen av 

trafikmiljön. 


Att barns, äldres och funktionshindrades förutsättningar skall 

vara styrande i utformningen av trafikmiljön 

Att utformningen av trafiknätet anpassas till bebyggelsens 

funktion och anspråk på god miljö. 

Att det utformas så att omgivningen är fri från störningar av buller, 

ljus och luftföroreningar 

Att ge god orienterbarhet. 

Att ge bekväm förflyttning varvid de funktionshindrades behov 

särskilt bör beaktas. 

Att anslutningar av större vägar till väg 108 utformas planskilda, 

alternativt som cirkulationsplatser. 

Att Svedalas västra anslutning kompletteras med en av- och påfart 

åt öster. 

Att korsningen järnväg / väg 108 görs planskild. 

Kollektivtrafik 

Kommunen har goda kollektivförbindelser’; Pågatåg och DSB med 

förbindelse västerut, Malmö och Köpenhamn samt österut till Ystad. Tre 

busslinjer finns inom kommunen nr 141, 142 och 165; Buss 141 mellan 

Svedala och Malmö, buss 142 mellan Klågerup och Malmö och buss 

165 mellan Lund-Trelleborg. Buss 165 sammanstrålar med buss 141 

och 142 samt tågen. Buss 165, som kör längs väg 108, stannar i östra 

delen av Klågerup och Svedala har en turtäthet motsvarande en resa 

per timme. 

32 


Att bibehålla en god kollektivtrafik med hög tillgänglighet. 

Gång och cykelförbindelser 

Cykelvägnätet är väl utbyggt i tätorterna. Se närmare i trafikplan och 

fördjupade översiktsplaner 

Gång och cykel ut i landskapet 

Att tämligen obehindrad kunna komma ut i landskapet är en viktig 

livskvalité. Det är också av största vikt att barn och ungdomar kan ta 

sig fram med cykel på ett säkert sätt och att de kan nå målpunkter som 

t.ex Torup, Bara, Pude Badsjö, Hyby, Holmeja, Svedala, Vismarlöv och 

Staffanstorp på ett trafiksäkert sätt. Ur miljöperspektiv är det viktigt att 

öka tillgängligheten i samhället för andra transportmedel än bilen, så 

att luftutsläpp av koldioxid, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen 

kan minska. 

Det finns gc-väg från Malmö till Bara och vidare till Klågerup eller Torup. 

Mellan Klågerup och Pude sjö finns också en gc-väg. 

En gc-väg mot Hyltarp är under utförande. Gc-väg har planerats att 

fortsätta till Toarp. Motsvarande har planerats mellan Svedala och 

Börringe samt mellan Svedala, Holmeja, Hyby och Klågerup med 

fortsättning norrut mot Staffanstorp. 


Att skapa sammanhängande cykelnät. 

Att tydliggöra gång och cykelmöjligheter mellan naturliga

målpunkter inom Klågerup. 

Att förbättra gång och cykelmöjligheter i Klågerp längs bäcken i 

söder. 

Att förbättra trafiksäkerheten för gång och cykeltrafikanter när de 

måste korsa Malmövägen vid Klågerup 

Att verka för en tunnel för gång och cykeltrafikanter under väg 

108 vid Klågerup. 

Nya gång- och cykelstråk anläggs norrut mot Staffanstorp, österut 

samt söderut mot Holmeja och Svedala. Korsningen av 108:an 

görs trafiksäker. 

Övergångar av Malmövägen görs trafiksäkra. Ny grusad cykelväg 

anläggs söder om Klågerup. 

Telekommunikationer 

Vid utbyggnaden av det ny GSM-nätet kommer ett flertal master ev. 

att erfordras. Kommunen har hittills försökt att tillämpa regeln att ingen 

mast skall placeras så att den kan falla på en enskild bostadstomt, 

skolfastighet eller dagis. Vidare är det viktigt att masterna placeras så 

stads- och landskapsbilden med karaktärsbärande element som t.ex. 

kyrkor inte störs. 

Vid utbyggnad av nya områden skall bredbandslösningar beaktas 

Inom Sturupsområdet finns en större telestation med anslutande 

mellanortskablar. Ledningsrätt har lämnats för ytterligare telekablar 

söderifrån. Möjligheterna att flytta telestationen och befintliga 

mellanortskablar är begränsade då en flyttning medför stora kostnader. 

Vid utbyggnaden av väg och järnväg till flygplatsen kan svårigheter 

uppstå med befintlig telestation och dess anslutningar mot terminalen. 


Ingen mast skall placeras så att den kan falla på en enskild 

33 

bostadstomt, skolfastighet eller förskola. 

Masterna placeras så stads- och landskapsbilden med 

karaktärsbärande element som t.ex. kyrkor inte störs. 

Vid utbyggnad av nya områden skall bredbandslösningar beaktas 

Kommunen ska verka för att olika teleoperatörer samlokaliserar i 

befintliga och nya master. 

Särskild hänsyn till telestationen och befintliga kablar måste tas i 

detaljplaneläggningen. 

Teleledningar 

Ledningsnätet består till övervägande del av jordkabel. Luftledningar 

bör med hänsyn till landskapsbilden efterhand jordförläggas. 


Luftledningar ska med hänsyn till landskapsbilden efterhand 


ENERGI 

När ny bebyggelse upprättas finns goda chanser att välja energisystem 

som både kan anpassas till framtida förändringar på energimarknaden 

och göras långsiktigt hållbara. Flexibilitet och kretsloppsanpassning bör 

vara ledord. Svedala kommun framhåller i den framtagna energiplanen 

bland annat följande delmål för år 2010: (se nedan skrafferad ruta) 

Dessa delmål nedan är vägledande vid val av energisystem. 

Energiplanen förespråkar vidare en energiförsörjning baserad på en 

kombination av flera olika energikällor – biobränslen, värmepumpar, 

vindkraft och solfångare. En sådan lösning anses vara den bästa 

ur flera aspekter – för ekonomi, miljö, försörjning, flexibilitet och 

sysselsättning. Fjärrvärme använder vatten som energibärare och

kan nyttja alla olika slags energikällor för värmeproduktion. Ett 

sådant system är mer flexibelt för förändringar på energimarknaden 

och bättre lämpat för användning av förnybara energikällor. 

Sturup 

Område vid Sturups flygplats energiförsörjs med två stycken 20 Kv 

kraftledningar, varav den ena motsvarar flygplatsens behov. I områdets 

södra del finns en större kraftledning, som vid Fjällfotasjön passerar 

norr om E65 och vid Börringe söder om E65 vidare österut. 

Etableringen av ett större verksamhetsområde samt utbyggnaden av en 

motorväg respektive järnväg kommer att få konsekvenser för befintliga 

ledningar. På motsvarande sätt kommer utbyggnaden av tvärbanan att 

påverka en befintlig ledning. I samband med exploateringen av området 

kommer en tredje ledning att erfordras. Uppvärmningen inom området 

bör företrädesvis ske med miljövänliga energikällor, olja och kol bör om 

möjligt undvikas. 


Energiplanen: 

§ ”kommunen skall eftersträva att av kommunens samlade 

energitillförsel (exklusive transportsektorn) skall andelen 

lokala förnybara energitillgångar uppgå till minst 20 %, till år 

2010. 

§ kommunen skall verka för att användningen av biobränslen 

ökar och minst uppgår till 60 GWh/år. 

§ kommunen skall eftersträva att den samlade eltillförseln ej 

ökar, 

§ kommunen skall överväga centralvärmeanläggning med 

biobränslen i nya exploateringsområden.” 

§ Det är önskvärt att olje- och direkteluppvärmda villor 

konverteras, 

§ att den sammanlagda energianvändningen per hushåll inte 

överstiger 90 kWh/m 2 

34 

§ Nya elledningar skall markförläggas och befintliga luftledningar 

skall efterhand kablas 

§ Uppvärmningen inom Sturupsområdet bör företrädesvis ske 

med miljövänliga energikällor, olja och kol bör om möjligt 

undvikas 

Vindkraft 

Kommunen har i en särskild utredning tagit fram en policy för 

etablerandet av vindkraft. I utredningen visas vindinnehållet inom 

olika delar av kommunen, bullerzoner på 300 meter kring befintlig 

bebyggelse visas, allmänna intressen av olika slag som kan 

ha betydelse för lokaliseringen av vindkraft. Policyn antogs av 

kommunfullmäktige den 14 mars 2001. 

Utdrag ur policyn: 

Enstaka vindkraftverk omfattar 1 – 2 verk och grupper omfatta 3 - 5 

verk. 

Mellan grupper ska – av landskapsbildsskäl – finnas ett avstånd på 3 

– 5 km. Områden som utpekas vara av intresse för vindkraftetablering 

i grannkommunerna ska ingå i bedömningsgrunderna. Enskilt verk 

utanför grupp ska placeras så, att det inte uppfattas tillhöra eller utgöra 

en grupp. 


Vindkraftverk med totalhöjd över 90 meter bedöms inte 

lämpliga. 

Zoner motsvarande navhöjd plus tre gånger rotordiametern från 

större kommunikationsleder och kraftledningar undantas, dock 

minst verkets totalhöjd. Zoner motsvarande verkets totalhöjd 

undantas övriga vägar och kraftledningar. Längs järnväg undantas 

en zon på 50 meter dock minst verkets totalhöjd. Totalhöjd är 

verkets navhöjd plus halva rotordiametern.

Ett respektavstånd föreslås kring kyrkorna och andra 

karaktärsbärande element. 

Etablering av vindkraftverk nära kommungränsen ska föregås av 

samråd med grannkommun. 

Verken får ej förses med text, logotyper eller annan reklam. 

Vindkraftverken bör ej målas helt kritvita eller mörka. 

För verk med 1000 kW effekt anges ett skyddsavstånd på 700 m 

och för verk med 250 kW effekt 200 m, dvs. 0,75 m per kW. 

Faktisk skuggtid om mer än tio timmar per år får ej överskridas 

och övrig visuell störning (reflexer) skall minimeras. TV-störningar 

skall åtgärdas. 

Enstaka verk prövas med bygglov om inte verket kan anses 

få betydande inverkan på omgivningen. I sådana fall skall 

prövningen av markens lämplighet för bebyggelse och reglering 

av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan. 

DAGVATTEN, VATTEN, AVLOPP OCH AVFALL 

Under rubriken behandlas dagvatten, vatten, avlopp och 

avfallsdeponering/upplag. På de schematiska kartorna redovisas ett 

av VBB VIAK under 1992 upprättat förslag till komplettering av 

kommunens VA-anläggning. Förslaget är ännu inte behandlat i 

kommunen. 

Dagvatten 

Dagvatten är regnvatten som faller på en hårdgjord yta, t.ex. ett tak 

eller en asfaltyta, och som sedan måste tas om hand. Dagvattnet 

kan innehålla föroreningar i form av partiklar från däck och bilar eller 

35 

innehålla jord. Orenat dagvattnet förorenar vattendragen och Öresund. 

Dagvatten kan orsaka översvämningar i avloppsledningsnätet. I Svedala 

kommuns lokala 

investeringsprogram (LIP) ingår ett dagvattenprojekt där det mesta av 

befintligt dagvatten från Svedala, Bara och Klågerup skall renas innan 

det släpps ut i vattendragen. 

När det gäller ny bebyggelse kan planering och höjdsättning styras så 

att dagvatten tas om hand inom respektive nybyggnadsområde. 

Vatten 

Av tröskelutredningen framgår följande: 

Med Luftfartsverket och Sturups flygplats, har Svedala kommun 1971 

ingått avtal avseende leverans av renvatten vid anslutningspunkter till 

det lokala rörnätet för flygplatsen. Idag förbrukas ca 2.0 l vatten per 

sekund i genomsnitt på Sturups-ledningen. 

Vidare erfordras brandvattenförsörjning. Industriområden, enstaka 

industrianläggningar eller andra från brandsynpunkt jämförliga områden 

med normal brandbelastning, som avses släckas med vatten direkt från 

brandposter, bör kunna försörjas med minst 10-20 l/s ( enl. VAV P38) 

Tillgång till vatten har i tröskeleffektutredningen framförts som en 

framtida begränsning. Idag utnyttjas 2/3 av tillåtet uttag. Ett större 

verksamhetsområde kopplat med en expansion på Sturup kan därför 

komma att erfordra mer vatten än vad som idag tillåts. Sturup ligger 

i närheten av en delning av Alnarpsströmmen(Jylland-Bornholm) i 

Skivarpsströmmen där vatten troligtvis finns för framtida uttag. 

Dricksvatten 

Dricksvattenförsörjningen i kommunen är god och tål väl en utbyggnad.

Områden för grundvattentäkt mellan Bara och Klågerup 

I Svedala finns grundvattentäkter i kvarteret Aspen (Svedala 40:1 - 

vattenverket A och Svedala 40:8 B), inom verksamhetsområde norr C 

och D, norr om E65 E samt öster om väg 108 F, G och H. 

Mellan Bara och Klågerup finns ett större område med skydd för 

grundvattentäkten i Grevie. 

Skyddsbestämmelserna enligt vattenlagen innebär att sådan 

verksamhet eller sådana anordningar som kan medföra risk för 

förorening av grundvattnet inskränks eller förbjuds. 

Vid prövning av bygglov vid grundvattentäkterna i Svedala och inom 

området mellan Bara och Klågerup med skydd för grundvattentäkt 

kommer Bygg- och miljönämnden att tillse att skyddsbestämmelserna 

följs. 

Avlopp 

När det gäller avloppet finns avloppsreningsverket i Svedala som 

behandlar spillvatten från Sturup och Svedala. pumpas detta till Bara 

för vidare transport till Sjölundaverket i Malmö. Avloppsledningarna är 

överbelastade i dagsläget och vid ytterligare bostadsutbyggnad måste 

ett nytt pumphus byggas. 

Svedala reningsverk är idag dimensionerat för ca 18000 

personekvivalenter, vilket skall klara centralorten med dess utbyggnad 

och befintliga påkopplingar. 

Vid dimensionsbestämning bör förlusterna antas vara ca 10% av 

medelförbrukningen såvida inte annat kan visas vara riktigare. 

En sådan etablering erfordrar investeringar på avloppsreningssidan. 

Svedala avloppsreningsverk måste ev. utökas för att klara en sådan 

expansion, vilket kan innebära en ökad belastning i Segeå. Alternativt 

skulle ev. en överföringsledning via Klågerup kunna byggas till Malmö 

reningsverk. 

Avfallshantering och avfallsupplag 

Avfallshanteringen bygger på den lokala renhållningsstadgan. Det finns 

källsorteringsstationer för förpackningsmaterial i Svedala, Bara och 

Klågerup. Skolan omhändertar sitt biologiska avfall i en storkompost. I 

kommunens miljöskyddsprogram finns åtgärder om att öka antalet små, 

fastighetsnära källsorteringsstationer. 

För att minska risken för flygolyckor på grund av kollision mellan 

fågel och flygplan vidtar Luftfartsverket olika åtgärder i syfte att 

åstadkomma detta. Kring avfallsupplag kretsar oftast en stor mängd 

fåglar företrädesvis måsar. För att inte onödigtvis öka olycksrisken 

rekommenderar Luftfartsverket att inom 13 km från banändar bör inga 

avfallsupplag etableras. 


Dagvattenanläggningar och dammar gestaltas så att de blir ett 

förskönande inslag i närmiljön. 

36

Dagvatten inom nybyggnadsområden bör synliggöras och tas om 

hand inom området. 

Områdets vattenförsörjning bör även i framtiden baseras på 

grundvatten, som ger bäst säkerhet mot föroreningar. 

Brandvattentillgångar till följd av särskilda brandskyddsåtgärder 

(vattensprinkleranl.) bör beaktas vid dimensioneringen av 

vattentillgången till verksamhetsområdena 

Vid prövning av bygglov vid grundvattentäkterna i Svedala 

och inom området mellan Bara och Klågerup med skydd 

för grundvattentäkt kommer Bygg- och miljönämnden att 

tillse att skyddsbestämmelserna följs. 

Utsläppsgränsen bör fastställas i förhållande till Segeåns 

känslighet. Inget ytterligare avloppsutsläpp bör tillåtas till Segeå. 

Dagvattenhanteringen bör lösas med LOD(lokalt 

omhändertagande av dagvatten). 

Erforderlig VA-försörjning bekostas av exploatörer. 

Olika handlingsvägar för ett regionalt arbetsområdes framtida VA 

försörjning skall klargöras innan området detaljplaneläggs. 

Skadliga ämnen från industriavlopp separeras vid källan. 

Att underlätta för källsortering av avfall 

Avfallsupplag bör inte etableras så att flygverksamheten kan 

skadas. 

37 

OMRÅDEN MED JORDBRUKSMARK 

MB 3 kap 4 § 

Jord och skogsbruk är näringar av nationell betydelse 

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller 

anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga 

samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från 

allmän synpunkt tillfredställande sätt genom annan mark tas i anspråk.” 

Översiktlig klassificering av jordbruksmarken 

Den odlade marken med dess biologiska produktion av mat, råvaror 

och energi är en väsentlig resurs ur ett långsiktigt kretsloppsperspektiv. 

Att bebygga åkerjord innebär att marken under överskådlig tid blir 

obrukbar för odling. I ett långsiktigt perspektiv är det nödvändigt att 

jordbruket inriktas mot minskad användning av handelsgödsel och

ekämpningsmedel samt att kretsloppen av näringsämnen åter sluts. 

Det är även viktigt att de djur och växter som tillhör odlingslandskapet 

kan fortleva i livskraftiga populationer. Dessa faktorer ger vid handen 

att ökad åkerareal kommer att behövas i framtiden för att ge samma 

skörderesultat som idag. 

I Svedala kommun finns i stort tre områdena som i huvudsak utgörs av 

åkermark. Jordbruksmark öster, söder och väster om Svedala 

Jordbruksmark väster om Bara 

Jordbruksmark öster och söder om Klågerup 

Befintliga jordbruksbyggnader 

Den förändring som pågår bl a i jordbruket innebär att byggnader 

stundom blir överflödiga. Dessa byggnader bör, efter sedvanlig 

bygglovsprövning, kunna få tas i anspråk för andra verksamheter om 

det kan ske utan men för grannar eller andra och på byggnadens villkor 

(PBL 3:10). 


Att behålla ett livskraftigt jordbruk 

Att främja utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart jordbruk 

Att vara återhållsam vid exploatering av god åkermark 

Bygg- och miljönämnden kommer normalt inte att medge 

ny bebyggelse. Bygg- och miljönämnden kan i anslutning 

till befintlig jordbruksbostad medge generationsboende där så 

prövas lämpligt, dock inte inom flygbullerstört område 

38 

GRUS, TÄKTER 

Enligt en av Länsstyrelsens miljövårdsenhet 1991 finns inom 

fördjupningsområdet för Sturup naturgrus. Naturgrusförekomsterna 

har utvärderats med avseende på volym, sammansättning, kvalité, 

morfologi och bildningshistoria. Grusvolymerna har angetts i kubikmeter 

fast mått (fm3). Omräkningsfaktorn till ton för väl lagrat naturgrus är ca 

2. Volymreducerande hinder och motstående intressen har utretts 

för förekomsterna, vilka klassificerats med ett naturvärde utgående 

ifrån olika kriterier. Klassificeringen av naturvärdet har indelats i tre 

nivåer. Områden med klass I har från naturvårdssynpunkt särskilt 

stort värde och skall inte upplåtas för täktverksamhet. Klass II 

områden utgör områden med så stort värde för naturvården att 

särskild uppmärksamhet erfordras vid prövningen av ansökningar om 

täktverksamhet. Enligt MB 3:7 skall mark- och vattenområden som 

innehåller värdefulla ämnen eller material så långt möjligt skyddas mot 

åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. 


De områden som markerats som grusfyndigheter berörs i 

söder av ev. framtida utbyggnad av väg eller järnväg och i norr 

av tvärbanan. Det bör övervägas om fyndigheterna lämpligen kan 

nyttjas. 

MILJÖ OCH RISKFAKTORER 

Miljökvalitetsnormer (MB kap 5 ) 

Idag finns normer för hur mycket kväveoxider (NOX), svaveloxider 

(SOX) och bly (Pb) som maximalt får finnas i luft. Nya 

miljökvalitetsnormer för andra ämnen är under utarbetande. Statliga 

myndigheter och kommuner får inte tillåta någon verksamhet, eller 

planera så att miljökvalitetsnormerna överskrids.

Föroreningarna kväveoxider (NOX), svaveloxider (SOX) och bly (Pb) 

till luft förekommer vid förbränning av olika bränslen, både fossila och 

förnyelsebara. Ju renare bränslet är eller om det finns avgasrening, 

desto mindre blir belastningen på luften. Det bästa för luftkvaliteten är 

att det förbränns så lite som möjligt. 

Kommunens avsikt 

Miljökvalitetsnormer skall inte överskridas inom kommunen 

Verksamheter 

Enligt lista hos miljösidan är nedan uppräknade företag markerade som 

verksamheter av karaktären Till. Ind, Åkeri, mek. Verkstad, Bilverkstad, 

Försäljning gasturbiner, Plåtslageri, Bildemontering, Billackering, 

Bensinförsäljning mm. Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 ”Bättre 

39 

plats för arbete” anges som riktvärde för skyddsavstånd för 

bilverkstad 50 meter med omlackering 100 meter, Plåtslagning 

inomhus 50 meter, Övrig plastbearbetande industri 200 meter, 

Djurhållning i lantbruk med hästar 500 meter osv. 

Kommunens avsikt 

att förebygga vatten- och luftföroreningar samt 

bullerstörningar 

att avsätta skyddsavstånd för störande verksamheter som skall 

göra det möjligt för verksamheten att fungera även på längre 

sikt på den aktuella platsen. 

Att industrin utvecklas mot icke miljöstörande verksamheter. 

Ny bebyggelse skall styras till områden som är lämpliga ur 

miljö- och hälsosynpunkt. 

Bostadsbebyggelse bör utformas så att buller från flyg-, tåg- 

eller vägtrafik inte upplevs störande. 

RIKSINTRESSEN 

De riksintressen som redovisas i länsstyrelsens underlagsmaterial är 

sammanställda på en riksintressekarta. 

Områden av riksintressen för naturvården (MB kap 3:6) 

Backlandskapet söder om Romeleåsen, område N33. Se vidare 

under naturvårdsintressen. 

Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:6) 

1. (M116) Görslöv -Bara - Torup -Hyby (delen i Bara, Hyby och

Bjärshög sn:r) 

2. (M117) Skabersjö (Skabersjö och Törringe sn:r) 

3. (M122) Börringe - Anderslöv (delen i Börringe och Svedala sn:r) 

Vägar av riksintresse (MB 3:8) 

E 65, väg 108, 813 och 816 utgör kommunikationer av riksintresse 

enligt MB 3:8 

Järnväg av riksintresse (MB 3:8) 

Järnvägen Malmö - Ystad utgör kommunikation av riksintresse enligt 

MB 3:8 

40 

Flygplats av riksintresse (MB 3:8) 

Sturups flygplats med en framtida tvärbana och 

erforderliga flygvägar utgör kommunikationer 

av riksintresse. Kommunikationsstråket för till 

flygplatsen anslutande motorväg från E65 och 

järnväg utgör kommunikationer av riksintresse 

enligt MB 3:8 

Totalförsvarets anläggningar av riksintresse 

(MB 3:9) 

Totalförsvarets anläggningar, vilka inte 

redovisas här, utgör riksintressen enligt MB 3:9 

Områden av riksintresse med särskilda 

hushållnings- bestämmelser för (MB 4 kap. 

1-2§§) 

Backlandskapet söder om Romeleåsen, som 

anges i MB 4 kap 2 § är enligt MB 4 kap. 1 

§, med hänsyn till de natur- och kulturvärden 

som finns i området, i sin helhet av riksintresse. 

Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön 

får komma till stånd i dessa områden endast om 

det inte möter något hinder enligt 2 § och om 

det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar 

områdenas natur- och kulturvärden. 

Bestämmelserna utgör inte hinder för 

utvecklingen av befintliga tätorter eller av 

det lokala näringslivet eller för utförandet av 

anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl 

utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning 

av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 

§ andra stycket.

HUR KOMMUNEN AVSER ATT TILLGODOSE 

RIKSINTRESSENA 

Utbyggnadsområdena vid Bara, Klågerup, Börringekloster, Norr 

Bokskogens golfbana, Holmeja och väster om Fjällfotasjön berör 

område av riksintresse för naturvården. Naturvårdsintresset utgör 

en del i backlandskapet söder om Romeleåsen vars bedömning 

huvudsakligen grundas på områdets geologiska tillkomst. Avsikten är 

att bibehålla den storskaliga topografin i området varför schaktning 

och fyllningsåtgärder föreslås minimeras. Ingreppen i marken och 

därmed påverkan på det sk. geologisk naturvårdsintresset reduceras. 

Ianspråktagandet bedöms inte orsaka påtaglig skada för riksintresset. 

Bara, Börringekloster, Norr Bokskogens golfbana, berör område av 

riksintresse för kulturminnesvården. Bebyggelsen föreslås utformas 

och struktureras för att utgöra komplement till befintlig bebyggelse. 

Beträffande Bara görs avvägningarna i det pågående arbetet med 

fördjupningen. Utbyggnaden av Bara tätort kommer i konflikt med en 

framtida utbyggnad av en tvärbana, då hinderfrihetsområde sträcker 

sig över Bara. Övriga riksintressen vägar och järnväg kommer inte 

i konflikt med föreslagna utbyggnadsområden. Däremot finns konflikt 

mellan riksintressena natur och kultur samt utbyggnaden av en väg och 

järnvägsförbindelse med koppling till Sturup. 

Kommunen avser fn inte vidta ytterligare skyddsåtgärder än att peka 

ut respektive intresse. 

SAMMANFATTNING AV ÖVERSIKTPLANENS INNEBÖRD 

OCH KONSEKVENSER 

Den social dimensionen 

Översiktsplanen medger en successiv utbyggnad av våra samhällen. 

För att motverka kategoriseringar och segregation och så att 

servicefunktioner finns tillgängliga när behov uppstår är det viktigt 

att utbyggnaden fördelas på de olika tätorterna i kommunen utifrån 

avväganden av befintlig bebyggelse och befolkningsstruktur. 

Förslaget innebär en möjlighet till ett allsidigt lägenhetsutbud och att 

41 

blanda upplåtelseformer lämpade för allas behov av bostäder. Då 

tillgången till villaboende är väl tillgodosett i kommunen är det viktigt 

med de alternativ till villaboende som planen medger. 

Planen saknar en analys över hur och var kommunens kvinnor 

respektive män arbetar. En analys som kan ge incitament till hur, var 

och när behovet av gemensamma kommunikationer bör tillhandahållas 

och hur väg- och tågnätet bör förändras. 

Förslaget medger en förtätning av byarna, vilket kan anses bra 

för deras fortsatta social leverne och ger ett större underlag för 

service. Ett nytt bebyggelseområde vid Bokskogens golfklubb ger ett 

kategoriboende som kan vara både på gott och ont på sikt. En 

friskvårdsanläggning för golfaren, men långt till service. På sikt ett 

problem för äldreomsorgen. 

Det är viktigt att tätorterna expanderar så att underlaget för samhällelig 

och kommersiell service finns kvar. detta är speciellt viktigt för hushåll 

utan bil, äldre och barn Ett levande centrum ger en mötesplats och en 

ortsidentifikation. Därför är det viktigt att på olika sätt stärka befintliga 

ortscentrum via förtätning, tillgänglighetsskapande åtgärder och andra 

miljöupprustningar vilket planen medger. 

Det är viktigt att översiktplanen har med som inriktning att det 

skall finna ytor reserverade för det gemensamma rummet i de 

nya bostadsområdena. Ytor för bostadsnära aktiviteter som befrämjar 

både för barns, ungdomars, mäns och kvinnors aktiviteter. Dessa 

gemensamma rum skall fungera både dagtid och efter mörkrets inbrott. 

De skall till sin gestaltning och innehåll främja ute aktiviteter av olika 

slag. I syfte att främja möten och gemenskap. 

När det gäller cykel och gångstigar i kommunen anger planen att de 

skall vara utformade så att de ger trygghet även kvälls och nattetid. 

.

Nya bostäder 

Planen ger utrymme för nya bostäder under närmsta tioårsperioden 

enligt kommunens bostadsbyggnadsprogram. Större utbyggnader 

föreslås i Svedala, Klågerup och Bara 

Mark 

Markianspråktagandet blir 80 ha åkermark under en tioårsperiod. 

Hushållning med material, råvaror och energi. 

Planen tar hänsyn till riksintressena och sparar värdefull jordbruksmark 

i stor utsträckning. Det är viktigt att de nya husen värms med 

förnyelsebar energi och byggs med sunda material och får en snål 

energi- och vattenförbrukning. Dagvattnet kommer att renas i både 

befintlig och ny bebyggelse. Värdefulla grönområden sparas. 

Flora/Fauna 

Den biologiska mångfalden värnas och kompensationsåtgärder 

föreslås. För viltet föreslås passager över eller under befintliga barriärer. 

Luft och klimat 

Nybyggnadsområdena planeras att uppföras med så stor hänsyn till 

miljön, som är möjligt och förväntas inte påverka luft och klimat. 

Landskap 

Bebyggelsen anpassas till det omgivande landskapet 

Buller 

Planen medför något mer ökad trafik på det allmänna vägnätet. En 

problematisk situation för de nya bostäderna kan uppstå i framtiden 

om flyget ökar. 

Infrastruktur 

Kommunikationerna med järnväg och bilväg till och från Sturup 

med koppling österut har inte redovisats i planen. Ej heller har 

Luftfartsverkets alternativa planer redovisats. Frågorna har bedömts 

så komplicerade att de måste utredas i ett senare sammanhang, 

förslagsvis i en förnyad fördjupning av sturup-93. Området mellan 

flygplatsen och E65 betraktas som ett utredningsområde. Området har 

inte preciserats på karta. 

ESS 

Kommunen har ställt sig positiv till en lokalisering av Europén spallation 

source i närheten av flygplatsen öster om befintlig väg 813 norr om 

riksintresseområdet för kulturminnesvård. För närvarande har Lunds 

kommun valts för föreslagen etablering. Området betraktas därför som 

ett utredningsområde. Området har inte preciserats på karta. 

42 

FÖRTECKNING ÖVER PLANUNDERLAG 

ÖP 90 

FÖP Sturup 93 

FÖP Svedala tätort 97 

FÖP Klågerup 2001 

FÖP Bara 

Lokal Agenda 21 

Miljöskyddsprogram 

Naturvårdsprogram 

Energiplan 

Grönplan 

Lokalt investeringsprogram 

Lokal renhållningsstadga 

Trafikplan 

Dagvattenplan 

Gamla Svedala 

Inventering 89 Hybyområdet

Kommunens avsikt - Svedala kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?