Miljöutredning 2013 (.pdf) - Fortifikationsverket
Miljöutredning 2013 (.pdf) - Fortifikationsverket
Miljöutredning 2013 (.pdf) - Fortifikationsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kvantifiering och kommentarer<br />
Dokumentnamn<br />
<strong>Miljöutredning</strong> <strong>2013</strong><br />
Upprättad av<br />
Sofia Landstorp<br />
<strong>Fortifikationsverket</strong><br />
Datum<br />
<strong>2013</strong>-05-14<br />
Utkast version<br />
2<br />
Beteckning<br />
3060/2012-1<br />
Sid nr<br />
41(56)<br />
<strong>Fortifikationsverket</strong> har under 2012 tecknat avtal med en leverantör av kemikalier och kemiska produkter,<br />
Tools. Dock har inte Tools alla varor och en stor mängd köps in från andra leverantörer.<br />
<strong>Fortifikationsverket</strong> saknar uppgifter om mängder inköpta kemikalier under året. Endast statistik på<br />
inköpta antal finns.<br />
När det gäller bekämpningsmedel genomförde vi under 2007 en undersökning av användningen av<br />
kemiska ogräsbekämpningsmedel. Undersökningen visade att vi använder cirka 1100 liter Roundup Bio<br />
2L, som innehåller glyfosat som hittills har ansetts mindre giftigt för bland annat växt- och djurliv än<br />
alternativen, men det här ämnet håller just nu på att utvärderas i en mångårig process av USA:s och<br />
Kanadas myndigheter. Det finns vissa studier som pekar på att glyfosat kan vara giftigare än man tidigare<br />
trott och röster från miljörörelsen varnar för hälsorisker på grund av överanvändning. USA:s utvärdering<br />
av kemikalien ska vara färdiggranskad till år 2015. Samma år ska också EU vara klar med sin nya<br />
genomgång av glyfosat.<br />
Andra medel som används är de mindre farliga ättiksyra och kalciumklorid (vägsalt), samt produkter<br />
såsom Roundup Garden och Glyphomax (glyfosat) och Weed killer (pelargonsyra). Uppfattningen är att vi<br />
idag inte använder mer än detta, kanske till och med mindre.<br />
Under <strong>2013</strong> fick <strong>Fortifikationsverket</strong> en skrivelse kopplat till de ansökningar om ogräsbekämpning som<br />
inkommit att de har följande inställning gällande kemisk ogräsbekämpning (GL beteckning <strong>2013</strong>-0404-<br />
50): ”Generalläkaren avser framgent att endast ge tillstånd till användning av kemisk bekämpning, t.ex.<br />
bekämpningsmedel innehållande glyfosat, i följande situationer:<br />
• av säkerhetsskäl,<br />
• vid användning med avstrykare på särskilt svåråtkomliga platser alternativt giftiga plantor av typ<br />
Jättebjörnloka,<br />
• bekämpning av sådan art eller omfattning att det inte är rimligt med mekaniska metoder.<br />
För att Generalläkaren ska kunna göra en korrekt bedömning krävs en tydlig motivering till användandet<br />
av kemisk bekämpning. Därför ska en sådan motivering ingå i ansökan/anmälan till Generalläkaren.<br />
Utifrån hänsynsreglerna (kap 2) i miljöbalken (1998:808) bedömer Generalläkaren att det inte finns<br />
tillräckliga skäl att använda kemiska bekämpningsmedel för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor och grus<br />
runt byggnader, skjutbanor och idrottsplatser. Generalläkaren anser att det är skäligt att kräva mekanisk<br />
bekämpning även om det kräver extra arbetsinsatser. Bruket av kemisk bekämpning ska således begränsas<br />
till områden där mekaniska metoder inte kan användas.”<br />
Vi har dock inte någon statistik över användningen av skadedjursbekämpning.