Byggnadshyttan på gotland 2001–2002

More documents

Recommendations

Info

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Dendrokronologiska dateringar (årsringsdateringar) av torn- och lång- husgolven gav säkra fällningstider för virket: för torngolvet vintern 1214–1215 och för långhusgolvet vintern 1302– 1303. De erhållna dateringarna bör med ett tillägg för ev. lagrings- och torkningstid ange bygg- nadstiden för respektive byggnadsdel. Tidpunkterna stämmer väl överens med de konsthistoriska dateringarna: omkring år 1200 för tornet respektive omkring år 1300 för långhuset. Sedan den fasta bänkinredningen och 1800-talsträgolven avlägsnats kunde de medeltida golven dokumenteras. Därefter monterades de bort för att återläggas sedan rötskadade delar av trägolvets bjälkar bytts ut och stengolvet jämnats till och fogats. Innan återläggningen gjordes en begränsad, arkeologisk undersökning i långhuset. Syftet var i första hand att utröna om det nuvarande gotiska lång- huset och dess kända, romanska före t r ä d a re på platsen föregåtts av en ännu ä l d re träkyrka. Några tecken på en sådan hittades inte, utom möjligen re s t e r av en begravning från sen vikingatid, men den romanska kyrkans plan kunde fastställas. Långhuset konstaterades ha haft samma bredd som koret, vilken även överensstämmer med det nuvarande korets bredd. Således bör denna byggnadsdel i sina murar inrymma delar av den romanska kyrkans kor. Vid den arkeologiska undersökningen påträffades även ett antal väl- bevarade begravningar, varav flera från den romanska kyrkans tid. Tre gravkamrar i långhusets främre del och i koret kunde konstateras ha använts långt fram i tiden, enligt arkivaliska uppgifter så sent som 1816. För att skydda originalgolven av trä lades därefter i tornet och långhuset nya plankgolv in ovanpå de gamla. De nya golven utfördes med likartad utformning och teknik som de ursprungliga. Ett par luckor fungerar som titthål om man önskar få en glimt av originalen. I Gammelgarn kyrka gjordes under 2 0 00–2 0 0 1 en rengöring av väggar och valv, och kalkmåleri från 1790-talet togs fram och rekonstruerades. Dra- perimålningar runt trefönstergruppen i koret och vid predikstolen upp- målades på nytt, och valvstrålar och socklar fylldes i med svart. Den fasta i n redningen konserverades, trägolven i kyrkorummet renoverades, och i torn- rummet lades ett nytt kalkstensgolv in ovanpå det befintliga betonggolvet. 12
Fasadöversyner av större omfattning utfördes under 2001 på Martebo, Tingstäde och Träkumla kyrkor. Fasaderna på den sistnämnda kyrkan putsades 1 9 9 6 som ett experiment, där olika typer och behandlingar med kalk- bruk prövades. Bland annat putsades tornet med bruk berett av kalk som släckts i samband med blandningen på plats. Sommaren 2002 åtgärdades flera av de kyrktorn som fått skador på fasadputsen under vintrarna från 1998 och framåt. Det ovanliga väderläge som första gången noterades den 20 februari 1998 med dygnslångt slagregn från sydsydväst och ett efterföl- jande temperaturfall på närmare 25°c medförde extrema påfrestningar för kalkbruket. Liknande väderlägen förekom ytterligare en gång nämnda vin- ter och vid åtminstone fyra tillfällen den därpå följande vintern. Stora skador uppstod på framförallt högt belägna byggnadsdelar, bland annat på tornen på Barlingbo, Gothem, Stenkumla och Rute kyrkor, varav de tre förstnämnda hörde till dem som putsades om så sent som sommaren 1997. Nu reparerades de skadade tornen, huvudsakligen berördes sydfasa- derna. I några av fallen valde man vid reparationen att endast grovputsa ytan och avstå ifrån avfärgning för att minska risken för nya, iögonfallande frostskador. Dock bibehölls materialvalet, luftkalkbruk berett av våtsläckt kalk, som varit det traditionella på kyrkorna sedan medeltiden. Fole kyrka reparerades utvändigt genom omläggning av faltaken över k o r, långhus och sakristia på täta underlag av råspont och asfaltpapp. Dess- utom reparerades och avfärgades fasadputsen och kalkstenfasaderna på tornet foglagades. Nya inspektionsbryggor byggdes på vindarna, bland annat för att man skall komma åt att studera det ursprungligen utvändiga kalkputsskikt från omkring år 1250 som alltsedan 1280-talet bevarats skyddat av sakristians tak. STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Hyttan har även fungerat som generalentre p renör vid utbyte av de elektriska v ä rmesystemen i Lokrume och Etelhem kyrkor. I en lång rad andra kyrkor har underhållsarbeten av olika slag och av varierande omfattning utförts. En årligt återkommande arbetsuppgift är bland annat administrationen av de många tjärstry k n i n g a rna av brädklädda tornhuvar och tak som utförs av enskilda firmor på uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor. 13
Page 1 and 2: Byggnadshyttan på gotland 2001-200
Page 3: I N N E H Å L L Förord………
Page 6 and 7: Minnesord över Jan Björklund vid
Page 8 and 9: STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLA
Page 20 and 21: R E S TAURERINGEN AV KAPLANEN 6 I V
Page 30 and 31: 30 Jan Utas R E S TAURERINGEN AV F
Page 32 and 33: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA F
Page 34 and 35: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA
Page 36 and 37: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA K
Page 38 and 39: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA V
Page 40 and 41: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA S
Page 42 and 43: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 4
Page 44 and 45: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 4
Page 46: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 4
Page 49 and 50: modernt snitt som fäste för den n
Page 51 and 52: Håkan Lindkvist OMBYGGNAD AV ETT F
Page 53 and 54: OMBYGGNAD AV ETT FRITIDSHUS VID VER
Page 55 and 56: Tor Broström K L I M ATSTYRNING I
Page 57 and 58: KLIMATSTYRNING I KYRKOR cirka fyra
Page 59 and 60: Slutsats KLIMATSTYRNING I KYRKOR Bi

Byggnadshyttan på gotland 2001–2002

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?