Byggnadshyttan på gotland 2001–2002

More documents

Recommendations

Info

R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 44 Ett titthål i putsen i vinkeln mellan torn och långhus gav vid handen att tornets murverk – som man skulle kunna förmoda – stötte stumt mot lång- husmuren och att denna byggnadsdel således tillkommit senare än lång- huset. Slutsatserna av murverksundersökningarna är att Fårö kyrka ursprungligen uppfördes som ett kapell med i stort sett identisk plan och mått som Gunfjauns kapell i Ardre, och att detta sedan försetts med ett västtorn och övergått till att tjäna som sockenkyrka. Fönster och portar Samtliga fönsterbågar hade redan före den stora re s t a u reringen – 1 9 9 7 – på församlingens önskemål försetts med nya gångjärnsbeslag och gjorts öpp- ningsbara för att lättare kunna underhållas. Nu målades och tätades de lik- som man gjorde med portblad och ytterdörrar. Arbeten på vindarna På vindarna utfördes i samband med den utvändiga restaureringen en del arbeten. De största rörelserna i trätunnvalven fanns i deras förbindelsezon, där man vid 1960-talsrestaureringen satt in en stödbock av trä i fackverks- konstruktion för att förbättra statiken. Då den föreföll ha en del brister ombads en statiker kunnig på äldre byggnadsteknik, byggnadsingenjör Lars Berggren från Lars Berggren Konsultbyrå AB i Sundbyberg, att besiktiga stödbocken och lämna förslag till åtgärd e r. Han konstaterade att vissa k o m- pletteringar behövdes för att den skulle göra avsedd verkan. Bl.a. sattes nya stöd in i några av takstolarna, och i fackverket förstärktes ett antal av knut- punkterna så att alla blev jämnstarka. Trätunnvalven över särskilt långhuset var angripna av trämask, och i samband med att en saneringsfirma behandlade träet avlägsnades den del- vis söndertrampade värmesisoleringen av mineralullsmattor, och valvens översidor städades. Därvid fick man tillfälle att dokumentera målningen från 1761 som redan tidigare kunnat iakttas på begränsade ytor på lång- husvalvets översida. Vid ombyggnaden 1858-59 hade bräderna blandats huller om buller och spikats med målningssidan uppåt. Nya mineralullsmattor lades därefter ut på valven. Dessutom byggdes nya inspektions- bryggor och belysningen kompletterades för att underlätta församlingens möjligheter att sköta tillsynen av kyrkan.
Den invändiga restaureringen 2001–2002 Den invändiga re s t a u reringen startade som nämnts hösten 2 0 0 1. En huvud- punkt kom att bli en omrevetering av trätunnvalven i kyrkan. Beslut om denna åtgärd togs efter en längre diskussion, där de antikvariska synpunk- terna för en reparation och bibehållande av 1800-talsreveteringen fick vika för säkerhetsaspekterna: risken för nedfallande puts bedömdes vara för stor. I övrigt rengjordes och kalkavfärgades alla väggytor i kyrkorummet och i sakristian, trägolven slipades och oljebehandlades och delar av den fasta inredningen sågs över av konservator. Främst gällde det predikstolen och altaruppsatsen som bl.a. befriades från tjocka lager av gulnande fer- nissa. Även under den invändiga restaureringen hölls sju byggmöten, och under denna tid byttes några av församlingens representanter ut, bl.a del- tog den nye ordföranden Birger Kalström. Dessutom tillkom konservator Carl Henrik Eliason och – vid några tillfällen – el-entreprenören Roland Kinberg från Roma El & Antennservice. Reveteringen av valven Den befintliga reveteringen, som härr ö rde från 1 8 5 0-talsombyggnaden, var utförd med ett tunt lager kalkbruk på ett lager av vassrör, glest lagda tvärs valvbräderna. Rören var fästa till underlaget med ståltråd som virats runt pappspikar, inslagna i brädunderlaget. Putsen hade spruckit upp, framför- allt i anslutning till brädskarvarna och i hopskärningslinjerna mellan de tvärställda tunnvalven. En trolig orsak till skadornas relativt stora omfattning kan ha varit el- v ä rmesystemet i kyrkan. Det saknade term o s t a t reglering, och enligt uppgift hade det vid något tillfälle blivit stående på under ett eller flera dygn, vil- ket medfört uttorkning av bl.a. bräderna i trätunnvalven. Även predik- s t o l s k o rgen, träspeglarna i läktarbarr i ä ren och kyrkans 1 6 0 0- t a l s e p i t a f i u m fick sannolikt sina kraftiga sprickor vid detta tillfälle. Ytterligare ett argument för en omrevetering kom fram vid den under- sökning från byggnadsställningen som gjordes innan beslutet togs. Spi- karna och ståltrådarna som höll reveteringen var på vissa partier helt bort- rostade eller hade fått svåra skador. R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 45
Page 1 and 2: Byggnadshyttan på gotland 2001-200
Page 3: I N N E H Å L L Förord………
Page 6 and 7: Minnesord över Jan Björklund vid
Page 8 and 9: STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLA
Page 20 and 21: R E S TAURERINGEN AV KAPLANEN 6 I V
Page 30 and 31: 30 Jan Utas R E S TAURERINGEN AV F
Page 32 and 33: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA F
Page 34 and 35: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA
Page 36 and 37: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA K
Page 38 and 39: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA V
Page 40 and 41: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA S
Page 42 and 43: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 4
Page 46: R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 4
Page 49 and 50: modernt snitt som fäste för den n
Page 51 and 52: Håkan Lindkvist OMBYGGNAD AV ETT F
Page 53 and 54: OMBYGGNAD AV ETT FRITIDSHUS VID VER
Page 55 and 56: Tor Broström K L I M ATSTYRNING I
Page 57 and 58: KLIMATSTYRNING I KYRKOR cirka fyra
Page 59 and 60: Slutsats KLIMATSTYRNING I KYRKOR Bi

Byggnadshyttan på gotland 2001–2002

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?