Byggnadshyttan på gotland 2001–2002

30
Jan Utas
R E S TAURERINGEN AV FÅRÖ KYRKA 2000– 2 0 0 2
Under åren 2000–2002 utförde Byggnadshyttan en ut- och invändig
restaurering av Fårö kyrka. Med sin karaktäristiska 1800-talsprägel
är den något av en främmande fågel bland de gotländska medeltids-
kyrkorna och har därför ofta behandlats styvmoderligt av konsthistori-
kerna. I ett av standardverken om dem, Den gotländske ciceronen från
1926, ägnar konsthistorieprofessorn Johnny Roosval Fårö kyrka blott en
enda rad: »Av den medeltida kyrkan återstår sedan 1859 års ombyggnad
så gott som intet«. Arkeologen och hembygdsforskaren John Nihlén avfär-
dar kyrkan än mer drastiskt i en resehandbok för Svenska Turistföreningen
1940: »Fårö kyrka, liggande på en grusäng vid havet, saknar intresse«.
Exemplen kan mångfaldigas.
Fullt så ointressant är nu inte Fårö kyrka, även om den fått utstå rätt
omilda behandlingar i samband med renoveringsarbeten under årens lopp.
Under den nu gjorda restaureringen kom det fram en hel del fakta om kyr-
kans historia som inte tidigare var kända. Tillsammans med arbetenas re l a-
tivt stora omfattning med olika typer av åtgärder involverade kan det vara
befogat att ta den till utgångspunkt för en beskrivning av hur restaure-
ringsprocessen ser ut i den organisation som byggts upp på ön sedan Sam-
fälligheten Gotlands kyrkor bildades 1984.
Restaureringsprocessens planeringsskede
Samfälligheten har som bekant underhållsansvaret för öns samtliga 92
m e d e l t i d s k y r k o r, samt för Vi s b o rgskyrkan i Vi s b y, byggd 1 9 6 8. Den senare
finns med eftersom den tagits upp på Riksantikvarieämbetets lista över kul-
turhistoriskt värdefulla kyrkor tillkomna efter 1939.
Vilka kyrkor som skall restaureras och i vilken ordning det skall ske
beslutas av Samfällighetens församlingsdelegerade på förslag av kyrko-
nämnden. Normalt sker detta efter samråd med länsstyrelsen, länsmuseet
och Byggnadshyttan, så att resurserna sätts in där de bäst behövs. De