Om kunskap och kunskapssyn

språkliga strukturerna (grammatiken) är genetiskt givna.(den
språkliga s k formläran är förstås ett resultat av den språkliga
omgivningen
Under 16-och 1700-talet gav dessa båda traditioner svar på frågan om varifrån
kunskapen härstammar. Men visst, frågan väcktes förstås långt tidigare av det gamla
radarparet (Sokrates) Platon och Aristoteles. För skolfolk väcker de minnen från våra
tidiga studier i pedagogikens historia. Förblir de bara minnen?
Kunskapsväxt och ”normalitet”
De flesta av oss har under vår uppväxttid – från spädbarn till tonåringar – tränat basfärdigheter.
Tillsammans med utforskandet av den empiriska världen formas den tysta
kunskap, kunskapens struktur som kommer att bli en allt viktigare förutsättning för
kunskapsutvecklingen. Många av våra skolor erbjuder våra elever en skoldag med en
aktiv, medierande miljö och många sociala relationer. Elevernas förmåga att reflektera,
dra slutsatser, se skillnader och likheter, generalisera och abstrahera utvecklas alltmer.
De ”rationalistiska, analytiska” tankeverktygen blir alltmer dominerande. Kriterierna för
de högre betygen avspeglar och förutsätter denna kognitiva förmåga. På vilket sätt
tränar skolan – på ett medvetet sätt – denna förmåga? Lever vi ”på hoppet” om att den
kognitiva utvecklingen ska ske ”normalt”?
Det gemensamma för eleverna i särskolan är att de har en intellektuell funktionsnedsättning.
Detta innebär att förutsättningen för en förväntad kognitiv utveckling hos
denna elevgrupp uteblivit. Redan som ny rektor i en skolform som jag inte hade så
mycket kunskap om möttes jag av många ”valda sanningar” om särskoleelevernas
(o)förmåga;
- Eftersom eleverna är utvecklingsstörda, kan de inte generalisera, dra slutsatser eller
förstå abstrakta sammanhang!
Denna förställning har mycket liten - om ens någon - vetenskaplig grund och motsägs
snarast av modern hjärnforskning.
För gymnasiesärskolans elever innebär dessa ”sanningar” att flertalet av dem aldrig
kommer längre än till låg – och mellanstadiets kunskapsnivå och den fortsatta
undervisningen som erbjuds är en livslång kompensatorisk undervisning som följer dem
även på särvux.
Elever i behov av särskilda insatser
Alltfler elever blir föremål för särskilda insatser i såväl grundskolan som gymnasieskolan.
Antalet elever som i högstadiet ansöker om eller blir anmodade att söka mottagande
i särskolan ökar.
Orsakerna till detta förhållande är sannolikt flera. Arbetsformerna och arbetssätten i
grundskolans högre stadier kännetecknas av projekt, temaarbeten och självständigt
arbete. För att kunna klara dessa arbetssätt krävs att eleverna behärskar flera kunskapstekniker
och har lärt sig vilka tankeverktyg som behövs i den konkreta uppgiften.
Kognitiva strukturer
De exempel på ”basfärdigheter” som jag presenterar nedan är kunskaper som våra
elever behöver som en förutsättning för lärande.