Om kunskap och kunskapssyn

More documents

Recommendations

Info

*Rumsorientering Många av våra elever har svårigheter med rumsorientering. Med enkla metoder kan vi träna höger och vänster, upp och ned. Vi vet också att prepositionsuttryck (på, i, bakom, under, framför mm) är svåra att förstå för våra elever. Enkla pronomen (han, hon, den, vi, vår ) är också svåra för våra elever. Möjligheterna för spännande lektioner som tränar dessa färdigheter är oändliga! *Bildanalys (”Läsa illustrationer”) Ibland hamnar vi i specifika situationer som ställer krav på vår förmåga att ”läsa av”. Övningar med bilder av situationer, föremål, händelsekedjor, känslouttryck, orsakverkan tränar elevernas förmåga till uppmärksamhet, koncentration och särskiljande. *Jämförelser (Sortering) Motsatsorden (stor-liten, smal-tjock, ung-gammal osv) ställer till besvär därför att de är vaga och vi behöver en tänkt skala för att avgöra deras värde. (Hur gammal är en person som är i fyrtioårsåldern?) Med enkla medel kan vi träna eleverna på att se motsatser. En populär sorteringsövning är ”finn fem fel” och ”memory” som många använder. Övningar av detta slag kan också utgöra minnesträning. *Kategorier En av våra basfärdigheter handlar om att kunna gruppera föremålen i kategorier. Växter, djur, verktyg, köksföremål, fordon, kläder osv är exempel på kategorier vi kan träna. *Spatial uppfattning Övningar som tränar elevernas förmåga att känna igen, benämna och särskilja geometriska figurer, trianglar, kvadrater, cirklar m fl är förmågor som kan tränas i skolans alla kurser och aktiviteter. *Slutledningsförmåga Ett av de viktiska verktygen för kunskapen är förmågan att dra slutsatser ur ett givet material. På högskoleprovet är uppgifter av denna typ vanliga. På vilket sätt kan vi träna eleverna i denna förmåga? Den logiska förmågan, förmågan att se likheter och skillnader, förmågan att förstå en formalisering är färdigheter som måste tränas för att behärska matematik. Kanske måste vi hitta andra svar på frågan: Vilken nytta har vi av matematiken? Men detta är en annan historia. Uppdragen För oss med barn födda på 70 – och 80-talet minns hur Magnus, Brasse och Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter på ett lekfullt sätt tränade sina små och kunskapstörstande tittare i dessa kognitiva strukturer. Tv-serien inspirerades av den amerikanska förlagan Sesamy Street. Amerikansk skolforskning visade att TV-programmet hade stor betydelse för skolbarnens lärande – men bara så länge som programmet visades! För att kunskapen ska ge resultat krävs intensiv, upprepad och leende träning. Kunskap och tråkighet har inget med varandra att göra!
Att träna eleverna i basfärdigheter leder oss också till andra mål som ligger i vårt uppdrag. Genom att öva basfärdigheter tränar vi också koncentration, uppmärksamhet, särskiljande, planering. Jag tror att vi kommit en bit på den mödosamma vägen fram till ett möjligt svar på våra frågor om vårt kunskapsuppdrag. De verktyg vi använder för att eleverna ska nå målen – våra kurser, vår skolmiljö, våra aktiviteter – är medlen vi använder för vårt uppdrag. Vårt pedagogiska uppdrag – att förmedla kunskap – är gemensamt för skolans personal i alla skolformer och jag tror att vi lättare når våra mål om vi krokar arm! Håll med om att vi - behörig som obehörig - har det roligaste och mest spännande jobbet av alla – LEDSAGARENS! PEDAGOGENS! Conny Lundsten Conny.lundsten@taby.se
Page 1 and 2: Kunskap i särskolan - och skolan V
Page 3: Felaktigt utgår vi från att de fl

Om kunskap och kunskapssyn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?