Om kunskap och kunskapssyn

*Rumsorientering
Många av våra elever har svårigheter med rumsorientering. Med enkla metoder kan vi
träna höger och vänster, upp och ned. Vi vet också att prepositionsuttryck (på, i, bakom,
under, framför mm) är svåra att förstå för våra elever.
Enkla pronomen (han, hon, den, vi, vår ) är också svåra för våra elever.
Möjligheterna för spännande lektioner som tränar dessa färdigheter är oändliga!
*Bildanalys (”Läsa illustrationer”)
Ibland hamnar vi i specifika situationer som ställer krav på vår förmåga att ”läsa av”.
Övningar med bilder av situationer, föremål, händelsekedjor, känslouttryck, orsakverkan
tränar elevernas förmåga till uppmärksamhet, koncentration och särskiljande.
*Jämförelser (Sortering)
Motsatsorden (stor-liten, smal-tjock, ung-gammal osv) ställer till besvär därför att de är
vaga och vi behöver en tänkt skala för att avgöra deras värde. (Hur gammal är en person
som är i fyrtioårsåldern?) Med enkla medel kan vi träna eleverna på att se motsatser.
En populär sorteringsövning är ”finn fem fel” och ”memory” som många använder.
Övningar av detta slag kan också utgöra minnesträning.
*Kategorier
En av våra basfärdigheter handlar om att kunna gruppera föremålen i kategorier.
Växter, djur, verktyg, köksföremål, fordon, kläder osv är exempel på kategorier vi kan
träna.
*Spatial uppfattning
Övningar som tränar elevernas förmåga att känna igen, benämna och särskilja
geometriska figurer, trianglar, kvadrater, cirklar m fl är förmågor som kan tränas i
skolans alla kurser och aktiviteter.
*Slutledningsförmåga
Ett av de viktiska verktygen för kunskapen är förmågan att dra slutsatser ur ett givet
material. På högskoleprovet är uppgifter av denna typ vanliga. På vilket sätt kan vi träna
eleverna i denna förmåga?
Den logiska förmågan, förmågan att se likheter och skillnader, förmågan att förstå en
formalisering är färdigheter som måste tränas för att behärska matematik.
Kanske måste vi hitta andra svar på frågan: Vilken nytta har vi av matematiken? Men
detta är en annan historia.
Uppdragen
För oss med barn födda på 70 – och 80-talet minns hur Magnus, Brasse och Eva i Fem
myror är fler än fyra elefanter på ett lekfullt sätt tränade sina små och kunskapstörstande
tittare i dessa kognitiva strukturer. Tv-serien inspirerades av den amerikanska
förlagan Sesamy Street. Amerikansk skolforskning visade att TV-programmet hade stor
betydelse för skolbarnens lärande – men bara så länge som programmet visades! För att
kunskapen ska ge resultat krävs intensiv, upprepad och leende träning. Kunskap och
tråkighet har inget med varandra att göra!