Om kunskap och kunskapssyn

More documents

Recommendations

Info

språkliga strukturerna (grammatiken) är genetiskt givna.(den språkliga s k formläran är förstås ett resultat av den språkliga omgivningen Under 16-och 1700-talet gav dessa båda traditioner svar på frågan om varifrån kunskapen härstammar. Men visst, frågan väcktes förstås långt tidigare av det gamla radarparet (Sokrates) Platon och Aristoteles. För skolfolk väcker de minnen från våra tidiga studier i pedagogikens historia. Förblir de bara minnen? Kunskapsväxt och ”normalitet” De flesta av oss har under vår uppväxttid – från spädbarn till tonåringar – tränat basfärdigheter. Tillsammans med utforskandet av den empiriska världen formas den tysta kunskap, kunskapens struktur som kommer att bli en allt viktigare förutsättning för kunskapsutvecklingen. Många av våra skolor erbjuder våra elever en skoldag med en aktiv, medierande miljö och många sociala relationer. Elevernas förmåga att reflektera, dra slutsatser, se skillnader och likheter, generalisera och abstrahera utvecklas alltmer. De ”rationalistiska, analytiska” tankeverktygen blir alltmer dominerande. Kriterierna för de högre betygen avspeglar och förutsätter denna kognitiva förmåga. På vilket sätt tränar skolan – på ett medvetet sätt – denna förmåga? Lever vi ”på hoppet” om att den kognitiva utvecklingen ska ske ”normalt”? Det gemensamma för eleverna i särskolan är att de har en intellektuell funktionsnedsättning. Detta innebär att förutsättningen för en förväntad kognitiv utveckling hos denna elevgrupp uteblivit. Redan som ny rektor i en skolform som jag inte hade så mycket kunskap om möttes jag av många ”valda sanningar” om särskoleelevernas (o)förmåga; - Eftersom eleverna är utvecklingsstörda, kan de inte generalisera, dra slutsatser eller förstå abstrakta sammanhang! Denna förställning har mycket liten - om ens någon - vetenskaplig grund och motsägs snarast av modern hjärnforskning. För gymnasiesärskolans elever innebär dessa ”sanningar” att flertalet av dem aldrig kommer längre än till låg – och mellanstadiets kunskapsnivå och den fortsatta undervisningen som erbjuds är en livslång kompensatorisk undervisning som följer dem även på särvux. Elever i behov av särskilda insatser Alltfler elever blir föremål för särskilda insatser i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Antalet elever som i högstadiet ansöker om eller blir anmodade att söka mottagande i särskolan ökar. Orsakerna till detta förhållande är sannolikt flera. Arbetsformerna och arbetssätten i grundskolans högre stadier kännetecknas av projekt, temaarbeten och självständigt arbete. För att kunna klara dessa arbetssätt krävs att eleverna behärskar flera kunskapstekniker och har lärt sig vilka tankeverktyg som behövs i den konkreta uppgiften. Kognitiva strukturer De exempel på ”basfärdigheter” som jag presenterar nedan är kunskaper som våra elever behöver som en förutsättning för lärande.
Felaktigt utgår vi från att de flesta elever har dessa grundläggande färdigheter då de kommer till gymnasiesärskolan. På samma sätt utgår lärare från att elever som börjar sina gymnasiestudier besitter dessa färdigheter. Dessa baskunskaper är inte främst ”kunskaper” utan kognitiva strukturer som är nödvändiga för att vi ska kunna bearbeta de INPUT som omvärlden ger. Pedagogisk kartläggning En viktig uppgift för pedagogen är att kartlägga och identifiera var eleven befinner sig vad gäller de kognitiva strukturerna. Denna analys är nödvändig för att förstå de svårigheter som eleven ställs inför när de arbetar med skolämnena. De utredningar som görs då vi bedömer om en elev ska tas emot i särskolan består bl a av en psykologisk och en pedagogisk utredning. Dessa utredningar görs oberoende av varandra, men båda måste peka mot samma slutsats: Eleven är i behov av stöd! Svagheten med denna metod är att den är ett osäkert underlag för en pedagogisk plattform för såväl elev som pedagog! För att nå fram till en rättvis bedömning av på vilken kognitiv nivå eleven befinner sig behöver vi verktyg som förenar ett pedagogiskt och ett psykologiskt perspektiv. Vilka kunskaper ska vi lära eleverna? Vilka är de baskunskaper som våra elever måste ha för att tillägna sig kunskap? Schematiskt kan vi beskriva lärandeprocessen i följande steg: INPUT BEARBETNING AV INPUT Eleven mottar stimuli/information genom att höra/se/läsa/lukta/känna Skolan har många olika sätt att sända INPUT till eleverna (skolans kurser, socialt umgänge, samtal, Kommunikation, Omvärldskunskap mm) Vilka är de kognitiva strukturerna (Elaboration) Hjärnans funktion. Bearbetning av info. ”Planning” Genom upprepning (ofta återkommande) av moment möter eleven ”ny” INPUT och kan reflektera, känna igen. OUTPUT (Exploration) Den enskilde eleven visar på ett relevant sätt att den förstått. Vår elevgrupp har ofta en outvecklad förmåga att meddela sina kunskaper. *Känna igen föremål och namnge dem En intensiv träning av elevens förmåga att känna igen och namnge föremål ger snabbt goda resultat. Matchning tränar olika färdigheter som kan vara förutsättning för användbara kunskaper och en väg till ökad självständighet i daglig verksamhet. Det mesta av vårt vetande – på alla utbildningsnivåer och skolformer – är resultat av imitationer. Imitationer och matchningar utgör grundmaterialet för det kunskapsverktyg som vi kallar ”generalisering”.
Page 1: Kunskap i särskolan - och skolan V
Page 5: Att träna eleverna i basfärdighet

Om kunskap och kunskapssyn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?